Libris användargrupp katalogisering Webbmöte : Minnesanteckningar. 1. Föregående minnesanteckningar. 2. Arbetssätt och beslutsvägar

Transkript

1 Libris användargrupp katalogisering Webbmöte : Minnesanteckningar Närvarande Harriet Aagaard, KB/Metadata och systemstöd (ordförande) Elisabet Andersson, Musik- och teaterbiblioteket Christian Forsehag, Umeå UB Jan Gustafsson, Lunds Universitets Bibliotek Unn Hellsten, KB/Nationalbibliografin Eva-Maria Häusner, KB/Kunskapsuppbyggnad Christer Larsson, KB/Metadata och systemstöd Reza Sharifzadeh-Khoi, Stockholms stadsbibliotek Charlotta Simonsson, Selmabiblioteken, Värmland Vivika Sjöstedt, Linnéuniversitetet Tommy Westergren, KTHB 1. Föregående minnesanteckningar Frågan om arbetssätt och beslutsvägar behandlas under egen punkt på detta webbmöte. I övrigt kunde minnesanteckningar från föregående webbmöte ( ) godkännas och läggas till handlingarna. 2. Arbetssätt och beslutsvägar Användargruppen har under 2013 hållit fem möten, varav fyra som webbmöten och ett som fysiskt möte. Denna punkt ägnades åt att diskutera hur gruppen har fungerat och vad som kan förbättras, både i fråga om arbetssätt och i fråga om tydlighet när det gäller mandat och beslutsvägar. Intentionen med Libris Användargrupp är att skapa ett forum för delaktighet i frågor som rör Libris. Flertalet ärenden är av informations- och diskussionskaraktär, men gruppen har också mandat att besluta om vissa katalogiseringstillämpningar ( Librispraxis ). Tillämpningar som direkt berör nationalbibliografin och KB ( KB-praxis ) beslutas dock av KB, huvudsakligen via dess Bibliografiska samråd. Detta innebär att beslut normalt bör förankras i båda grupperingarna, oavsett beslutande instans. Under 2013 har användargruppen bara haft en fråga av beslutskaraktär, nämligen serier/fortsättningsarbeten (jfr t.ex. föregående minnesanteckningar, punkt 2). Med utgångspunkt från detta kunde gruppen efter en längre diskussion konstatera att det finns brister både i fråga om arbetssätt och i fråga om beslutsvägar/tydlighet. Delvis kan detta förklaras med att båda grupperingarna (användargruppen och KB:s Bibliografiska samråd) fortfarande är relativt nya och ännu inte funnit sin rätta form. Harriet och Christer tar med sig detta genom att bland annat verka för att skapa goda förutsättningar för delaktighet genom att inför arbetsgruppens möten distribuera skriftliga underlag till de diskussions- och beslutsfrågor som kommer att behandlas vara tydliga i fråga om vad som är besluts- respektive informations-/diskussionsfrågor, både i kallelse och i minnesanteckningar; beslut bör dessutom formuleras entydigt i minnesanteckningarna, samt verka för en smidig och transparent kommunikation med KB:s Bibliografiska samråd års frågor 1

2 Harriet sammanfattade de frågor som behandlats under Beslutsärende: Serier/fortsättningsarbeten (se även punkt 6 nedan) Informations- och diskussionsärenden: Aggregerade databaser kontra ingående titlar/deldatabaser Dewey och ämnesord (NB-praxis, enkäter m.m.) E-resurser i Libris (e-plikt resp. fria och avtalsbundna resurser) Enpost- och flerpostmetodik (utreds vidare i den fortsatta utvecklingen av Libris XL) Formatuppdateringar Gallring av beståndsposter Herrelösa poster Nationell katalog och folkbiblioteken OER (Open Educational Resources, se även punkt 5 nedan) Omvärldsbevakning (konferenser m.m.) Parallellutgivning av avhandlingar (tvåpostmodellen) Romanisering av kyrillisk skrift Städning i Libris (Bokrondellsposter m.m.) Utökning av verktygslådan (uppgradering, miniminivå, fler medietyper m.m.) Stående informationspunkt: Libris XL och nytt katalogiseringsverktyg 4. Katalogfrågor Uppgradering av Bokrondellen Användargruppen har efterlyst tydliga och handfasta anvisningar för bland annat uppgradering och katalogisering på miniminivå (jfr bl.a. minnesanteckningar , punkt 7). Christer presenterade ett förslag till anvisningar för Minimikrav vid uppgradering av förhandsposter och andra preliminära poster. Skriftligt underlag hade distribuerats inför mötet. Förslaget har utarbetats i samråd med representanter för nationalbibliografin och KB:s enhet för kunskapsuppbyggnad. Anvisningarna riktar sig till Librisbibliotek vid åtgärd i maskinellt importerade förhandsposter från Bokrondellen, och i viss mån även i preliminära poster importerade från andra externa källor. I anvisningarna preciseras vilka åtgärder som är obligatoriska och vilka som är valfria på miniminivå. Nationalbibliografin och KB uppgraderar normalt till högre nivå. Dokumentet föreslås ligga som undersida till Verktygslådans avsnitt Katalogisering/Preliminära poster. I de efterföljande diskussionerna konstaterades att det var bra med tydlighet i fråga om vad som är obligatoriskt. Vissa förtydliganden föreslogs dock, bland annat när 040#d (uppgraderande instans) ska anges, hur man gör när auktoritetspost saknas (validera namnformer) och hur man hanterar Bokrondellens genrer vs. genretermer enligt kontollerad lista. Dessutom föreslogs att det läggs in en länk från/till avsnittet Katalogisering/Minimikrav på importerade bibliografiska poster (Metaproxy). Christer och Harriet arbetar in ändringsförslagen och skickar ut nytt förslag. Vid behov kan förslaget tas upp till förnyad diskussion på nästa möte. Frågan om serier/fortsättningsarbeten tas inte med i dessa anvisningar. 2

3 5. OER (Open Educational Resources) Jan rapporterade från ett samtal med Åsa Forsberg, Lunds Universitets Bibliotek, om hantering av OER-resurser (jfr minnesanteckningar , punkt 3). Många lärosäten lägger in egenproducerade OER-resurser i lokala databaser, men frågan är ny för Libriskatalogisatörer och metadatastandarder saknas. Därför behövs definitioner, både på vad som kännetecknar OER och vad som kännetecknar en bra OER. Standardiserade riktlinjer för katalogisering behöver utarbetas och man behöver undersöka metoder att automatisera metadataflödet. I detta arbete bör man ta hjälp av OER-experter. Det finns också en webbplats om OER på Lunds Universitet [1]. En möjlig modell skulle kunna vara att respektive lärosäte åtar sig att katalogisera sina egenproducerade lärresurser, men första steget blir att undersöka förutsättningarna för att åstadkomma standardiserade riktlinjer och metoder för automatiserad metadatahantering. Hur går vi vidare? Användargruppen tyckte att detta var en bra modell att arbeta vidare utifrån. Jan fortsätter sina diskussioner med Åsa Forsberg och skickar exempel på Lunds OER-metadata till Christer. Harriet och Christer tar upp ärendet med sin chef Miriam Säfström. 6. Serier/fortsättningsarbeten Bakgrund Vid föregående möte (jfr minnesanteckningarna, punkt 2) kunde användargruppen tillstyrka förslaget att de bibliotek som så önskar kan redovisa titlar med inbördes läsordning som ingår i fortsättningsarbeten med en anmärkning enligt modellen 500 #a Serie/fortsättningsarbete: 1. Cirkeln Eld Nyckeln Gruppen var också införstådd med att denna modell ger Libriskollektivet en möjlighet att registrera information om fortsättningsarbeten, liksom att det inte är något som NB/KB tar aktiv del i. Ambitionen är att på sikt undersöka förutsättningarna att på ett mer strukturerat sätt skapa maskinläsbara länkar (Libris XL). Frågan rör Librispraxis, där användargruppen är beslutande instans, men har som ett led i förankringsprocessen vid två tillfällen även behandlats i KB:s Bibliografiska samråd, där för- och nackdelar med anmärkningsmodellen (fält 500) ingående diskuterats. I senaste protokollet ( , punkt 7) beslutades att godkänna detta som Libris-praxis om användargruppen beslutar att enas om lösningen. KB kommer inte att tillämpa lösningen. Diskussion Unn och Eva-Maria instämde i att informationen är värdefull, men invände att det var oklart om beslut att tillämpa modellen har fattats (jfr punkt 2 ovan). De ansåg vidare att anmärkningsmodellen skulle resultera i ett oproportionerligt stort merarbete för en relativt liten förbättring och hade i ett brev även föreslagit en alternativ modell där informationen endast läggs i första delen (gärna i ett annat anmärkningsfält än 500) och att de efterföljande delarna länkas till denna post. Unn framhöll också att väsentlig NB-information kommer i riskzonen för att skadas med den föreslagna modellen. 3

4 Charlotta betonade att informationen är av mycket stort värde för folkbiblioteken och deras användare, vilket motiverar de insatser som krävs. Hon framhöll också att det är en frivillig insats och att de bibliotek som åtar sig uppgiften måste arbeta noggrant och konsekvent, liksom att det görs som en del i den löpande katalogiseringen av nya titlar. Folkbiblioteken är också ensamma om många av de berörda titlarna. Göteborgs stadsbibliotek har enligt Ulrika redan börjat tillämpa modellen. Harriet och Christer höll med om att det finns nackdelar med modellen, men betonade samtidigt att det är angeläget med en lösning som kan börja tillämpas omedelbart utan att det kräver särskilda anpassningar av Librisbibliotekens systemleverantörer. Det finns inget annat lämpligt MARC-fält för denna typ av information. Alternativa modeller som innebär länkning mellan ingående delar bör på ett mer konsekvent sätt kunna utformas inom ramen för Libris XL och Libris nya interna lagringsformat. Harriet påpekade också att det i princip är omöjligt att upprätthålla konsekvens retrospektivt, liksom att det inte heller är något som tidigare tillämpats inom Libriskollektivet. De bibliotek som har påbörjat arbetet ska däremot fullfölja registrering på alla ingående delar. Hur går vi vidare? De bibliotek som så önskar kan fortsätta eller börja tillämpa modellen redan nu Harriet och Christer utarbetar anvisningar till Katalogisatörens Verktygslåda, och följer upp eventuella kvarstående oklarheter med NB och KB:s Enhet för kunskapsuppbyggnad 7. Libris XL Harriet rapporterade om arbetet med Libris XL och nytt katalogiseringsverktyg (jfr föregående minnesanteckningar, punkt 5). Två webbinarier med förinspelad film och efterföljande frågestund har hållits respektive Ett tredje tillfälle är inplanerat till [2]. Flera ledamöter tyckte att webbinarierna har varit bra, men det handlar fortfarande mycket om den bakomliggande systemarkitekturen och det återstår en hel del innan katalogiseringsgränssnitt och arbetsflöde når en acceptabel nivå. Detta gäller bland annat även detaljnivåer i katalogiseringen och mallar för fler medietyper (filmer etc.). Under januari har arbetet till stor del fokuserats på fortsatt mappning till den nya interna datastrukturen JSON-LD. Projektgruppen har också tillämpat metoden MVP (Minimal Viable Product) [3] för att ta fram skisser på träfflistor som ger ett intuitivt och enkelt arbetsflöde vid t.ex. kopiering av post, val av mall och registrering av bestånd. Resultatet ska testas och stämmas av med aktiva katalogisatörer. Se bilaga Övrigt Tidpunkter för vårens möten fastställdes till: , kl (fysiskt möte, Humlegården, KB) , kl (webbmöte) , kl (webbmöte) , kl (webbmöte) Vissa tekniska problem fanns även vid detta möte. Synpunkter på hur det har fungerat kan skickas till Harriet, som också undersöker hur/om det kan undvikas i framtiden. Katalogiseringskurs Lund 4

5 Jan meddelade att en katalogiseringskurs (20 lektioner) är inplanerad för bibliotekarieutbildningen i Lund under februari-mars, och undrade hur man bör förhålla sig till Voyager kontra Libris XL. KB avser att tills vidare fortsätta med katalogiseringsutbildning baserad på Voyager (liksom tidigare med inslag av katalogisering i Libris XL). Eva framhöll att det är själva katalogiseringstänket/teorin som är viktigast, inte vilket system man arbetar i. Minnesanteckningar Christer Larsson Mötesordförande Harriet Aagaard [1]. Lunds Universitet om OER, [2]. Webbinarium om Libris XL och nytt katalogiseringsverktyg, [3]. Wikipedia om MVP, 5

6 Bilagor 1. Libris XL och nytt katalogiseringsverktyg 6

7 7

8 8