Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län. - en lägesrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län. - en lägesrapport"

Transkript

1 Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län - en lägesrapport Viveca Nyström VN arkiv bibliotek Februari 2014

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdraget Frågeställningar Syfte Metod Avgränsningar och fokus i denna rapport Sammanfattning Samverkan vad menar vi? Samverkan i stat och kommun Mediesamverkan mellan folkbibliotek i Sverige Bibliotekssamverkan i Jönköpings län Biblioteken om samverkan i tanke och handling Framtiden Samverkan i bibliotekslag och biblioteksplaner Jämlik tillgång till litteratur Länsbibliotekets roll Transporter Regional kompletterande medieförsörjning Medieströmmar Litteratur enstaka lån Databaser och depositioner Nationella fjärrlån Förutsättningar för en framtida regional mediesamverkan i Jönköpings län Infrastruktur (katalog och transporter) Vad kan utvecklas tillsammans länsbibliotek och kommunbibliotek? Fönstren mot världen Libris och Dewey Nätverk och kompetens Mål och mätning Samverka Hantera medier Utveckla verksamheten Slutsatser

3 7 Källor Länkar Informanter Folkbibliotekssverige krymper (bil. 1)

4 1 Inledning 1.1 Uppdraget Länsbibliotek Jönköping ska stödja och medverka till samverkan och utveckling av biblioteksverksamheten i länets kommuner. Målet är att alla invånare ska ha jämlik tillgång till litteratur, information och biblioteksservice. Länsbibliotekets uppdrag är kopplade till den Regionala kulturplanen 1 och den nya bibliotekslagen 2. Av tradition har länsbiblioteket varit en viktig aktör i den regionala medieförsörjningen. Just nu ritas bibliotekskartan om i Sverige när det gäller roller och ansvar rörande litteraturförsörjning. Den här rapporten redovisar en kartläggning av förutsättningarna för regional mediesamverkan i länet, och är ett underlag för länsbibliotekets arbete med en regional biblioteksplan. Kärnan i rapporten är intervjuer med länets bibliotekschefer. Viveca Nyström, VN arkiv & bibliotek, har genomfört intervjuerna och skrivit rapporten. De kommuner som ingår i Jönköpings län är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. Varje kommun har folkbibliotek och de flesta har filialer på mindre orter. (För mer detaljerad information om biblioteken, se rapporten Biblioteksverksamheten i Jönköpings län en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet 3 som finns på länsbibliotekets hemsida.) Biblioteken erbjuder service till nästan invånare som bor i länet. Bibliotekscheferna intervjuades under hösten Utöver frågor om medieförsörjning ställdes också frågor om synen på att bli ett Libris-bibliotek. Synpunkterna på Libris-anslutning finns separat redovisade i en förstudie. 4 Ytterligare en studie kommer att produceras under våren 2014 som tar upp samverkan och bygger på intervjuerna med bibliotekscheferna. Den kommer att titta på samverkan på Höglandet, och görs på uppdrag av bibliotekscheferna i Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda. 1.2 Frågeställningar Länsbiblioteket har formulerat en frågeställning: Vad kan utvecklas? Vad kan utvecklas tillsammans länsbibliotek och kommunbibliotek? De områden som berörs i den här rapporten är den regionala medieförsörjningen, medieströmmar, samt rutiner kring medier inom respektive kommunbibliotek. Dessutom görs en kartläggning kring ett antal frågor: - Vilka förutsättningar finns för samverkan i länet? - Vilka förebilder finns i omvärlden? - Vilka behov svarar mediesamverkan upp mot? 1 Regional kulturplan producerad av Landstinget i Jönköpings län, reviderad i november SFS 2013:801 Bibliotekslag 3 Toll, J. Biblioteksverksamheten i Jönköpings län : en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folkoch skolbiblioteken i länet / Länsbibliotek Jönköping, Nyström, V. Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län : en förstudie,

5 I oktober genomfördes också en workshop i scenarioplanering med en extern workshopledare. Där skapades en agenda runt samverkan med punkter som diskuteras i denna rapport: - Definiera ord och innebörd runt samverkan - Vill man samverka? - Kring vad? Prioritering - Utveckla en projektplan - Skaffa gemensamma medieavtal - Samordning av utrustning - Kompetensinventering - Utreda hur man ska agera i relation till nationell katalog - Utreda effekter av tätare transporter - Utreda vad man vill ha ut av arbetet vilket värde har det? - Analys av dagsläget för fjärrlån - Kartlägga dagens rutiner Mer om scenarioplaneringen finns i avsnitt Framtiden. 1.3 Syfte Syftet med rapporten är att dels vara en nulägesbeskrivning, men även att utgöra ett strategiskt underlag för utveckling och drift av en framtida regional mediesamverkan och biblioteksverksamhet. Länsbibliotekets kunder är kommunbiblioteken, och därmed har denna rapport också karaktären av en kvalitativ kundundersökning. 1.4 Metod Samtalet med varje bibliotekschef varade ett par timmar. Alla de intervjuade är inte formellt bibliotekschefer, men de är i olika grad ansvariga för verksamheten i praktiken. I ett par fall var ytterligare en person från biblioteket närvarande. Även andra personer har intervjuats i syfte att få fram fakta och jämförelser. I slutet av rapporten finns informanterna namngivna. Även inläsning av rapporter, beslutsunderlag etc ingick i insamlings- och utredningsarbetet. Källorna är angivna första gången de refereras i en fotnot. Till biblioteksplanerna i länet görs hänvisningar generellt, de flesta ingår som underlag i den här rapporten. Fakta har ibland hämtats från bloggar och hemsidor. Länkar till dessa finns i slutet av rapporten. De kundundersökningar som nämns i kapitel 5. Mål och mätning är interna och saknar referens/fotnot. Förfrågan om att få ta del av dessa får göras på respektive bibliotek. 1.5 Avgränsningar och fokus i denna rapport Den här rapporten avser den regionala medieförsörjningen. Förstudien om anslutning till Libris färdigställdes i december 2013 och vissa slutsatser från den plockas även in i denna rapport. När det gäller studien om ett gemensamt bibliotek på Höglandet, så utgör den här rapporten ett fundament för den separata studien om höglandsbiblioteken. Det finns åtskilliga bibliotekssamarbeten i Sverige att titta på för att lära mer om samverkan. I rapporten har HelGe-biblioteken och Götabiblioteken analyserats (för närmare beskrivning, se avsnitt 2.2). HelGe är ett i sammanhanget gammalt samarbete som jag i egenskap av utredare har god kännedom om. Ett av Jönköpings läns bibliotek, Tranås, ingår i Götabiblioteken vilket gjorde att 4

6 bibliotekschefen kunde beskriva hur det fungerade och jämföra hur det är att vara ett bibliotek bland andra i Jönköpings län och samtidigt ingå i katalogsamverkan med ett annat läns bibliotek. Samverkan med sjukhusbiblioteken har inte tagits upp vare sig i intervjuerna eller i rapporten. Sjukhusbiblioteken är en av många parter som man kan söka samverkan med, om man definierar behovet i en regional eller kommunal biblioteksplan. Utredning av tillhandahållande och leverans av e-böcker ingick inte i uppdraget. 1.6 Sammanfattning Rapporten inleds med att rama in begreppet samverkan. Exempel ges på i vilka sammanhang det lyfts fram, och varför. För två katalogsamarbeten i Sverige, HelGe-biblioteken och Götabiblioteken beskrivs viljeinriktningar och ekonomiska drivkrafter. Därefter beskrivs bibliotekssamverkan i Jönköpings län både befintliga och möjliga. De intervjuade bibliotekscheferna ser många områden där samarbete och samverkan kan vara ett sätt att utveckla verksamheten: - skolor - stöd till studenter - samverkan kring marknadsföring och bibliotekens målgrupper - teknisk utveckling - Libris-katalogisering - ABM/kulturhus - nätverk/erfarenhetsutbyte En rak fråga till de intervjuade var synen på katalogsamverkan med ett fritt medieflöde över kommungränserna. Bibliotekscheferna såg både för- och nackdelar, men de viktade konsekvenserna av samverkan på olika sätt. Det faktum att böcker cirkuleras mellan olika bibliotek kunde å ena sidan innebära att det egna biblioteket utarmas, å andra sidan att den egna samlingen utnyttjas mer och av fler. Lagstiftningen och biblioteksplanerna (när de finns) styr bibliotekens agerande. I dagsläget har bibliotekslagen mer emfas på samverkan än bibliotekplanerna. Biblioteksplanerna har sällan målsättningar för samverkan utanför den egna kommunen, bibliotekslagen säger att biblioteken ska samverka oavsett huvudmannaskap eller geografisk belägenhet. Målet med den kompletterande medieförsörjningen i Sverige har varit att ge jämlik tillgång till litteratur i hela landet. Högskole- och universitetsbiblioteken har ålagts att låna ut litteratur till varandra och till folkbiblioteken, så kallade fjärrlån. Länsbiblioteken har på regional nivå bidragit till att stärka utbudet av litteratur, databaser och litteratur på andra språk än svenska. Organisationen och administrationen av den kompletterande medieförsörjningen är relativt omfattande, både hos de bibliotek som levererar tjänsten (länsbiblioteket, Jönköpings stadsbibliotek och de statliga biblioteken), och de som utnyttjar den. Ändå utgör enstaka lån från andra bibliotek bara 0,5 % av bibliotekens totala utlån till låntagaren. Efterfrågan styrs inte primärt av låntagarna, utan av de enskilda bibliotekens regler och synsätt. Med hjälp av statistik och intervjusvar analyseras hur biblioteken utnyttjar samlingar utanför sitt eget bestånd. Medieförsörjningen är en fråga som 5

7 mer är beroende av bibliotekens egna regelverk och attityder än de förutsättningar som länsbiblioteket skapat. Katalogsamarbete är bara ett av flera möjliga områden med potential för samverkan. Tillsammans med länsbiblioteket kan kommunbiblioteken utveckla sina webbgränssnitt mot låntagarna. Nu har biblioteken i länet väldigt varierande standard på startsidan som man kommer till när man söker efter biblioteket på nätet. Biblioteken vill också gärna ha stöd av varandra och länsbiblioteket i övergången till Libris-katalogisering och klassifikation i Dewey. Dessutom finns behov av nätverk och kompetensutveckling på en regional nivå. För att samverkan ska kännas meningsfull så bör man ha mål med den. Målen kan vara kundorienterade, handla om ekonomi eller vara delmål i större sammanhang, kanske kommunens eller regionens utveckling. Uppföljning och utvärdering är lättare att göra om man vet vad man ville uppnå från början. I gjorda kundundersökningar på länets bibliotek kan man spåra användarnas behov, och se var samverkan kan vara ett sätt att höja kvaliteten i verksamheten. I två nya undersökningar i Aneby och Eksjö kom ett par tydliga signaler om positiv syn på samverkan från brukarna. I andra undersökningar kan man tolka svaren som att brukarna inte prioriterar till exempel ett större utbud speciellt högt. Oavsett svaren så är det bra att ha med sig mål och mätningar in i förändringsarbete, för att underlätta uppföljningen och skapa bra beslutsunderlag. Länsbiblioteket bör omfördela sina resurser till aktiviteter som förbättrar interaktionen mellan låntagarna och kommunbiblioteket. Dit hör satsningar på webbgränssnittet och Libris-katalogisering. Cheferna har ofta huvudansvaret för verksamhetsutveckling på sina bibliotek. De behöver dels hitta stöd i varandra, dels få incitament för kommunöverskridande samverkan från förvaltningsledningen. Att ingå i Libris-kollektivet kan också uppmuntra till att se biblioteket både i ett lokalt och i ett nationellt sammanhang. 6

8 2 Samverkan vad menar vi? Biblioteken i länet Stat & kommun Samverkan Mediesamverkan i Sverige Biblioteksplaner och bibliotekslagen Samverkan är ett ord som används i många sammanhang. Hur definieras samverkan och vad består den av? I det här kapitlets första avsnitt visas några exempel från statlig och kommunal verksamhet. I det andra avsnittet beskrivs mediesamverkan mellan folkbibliotek i Sverige som har katalogsamarbete. Avsnitt 3 och 4 behandlar samverkan mellan bibliotek och andra verksamheter i Jönköpings län, här redovisas också en hel del åsikter och tankar från länets bibliotekschefer. I avsnitt 5 finns en genomgång av riktlinjer och anvisningar för samverkan, som de definieras i bibliotekslagen och biblioteksplaner. Orden samverka och samarbeta används som synonymer när olika organisationer jobbar mot samma mål eller i samma projekt. Så även i denna rapport. På en mer formell nivå verkar det som om ordet samverka väger tyngre än samarbeta. I lagtext används ordet samverka, kanske för att markera att samarbetet ska överordnas budget- och förvaltningsgränser. Samverkan kan uppfattas som mer strukturerat och övergripande än samarbete. Två kommuner inleder ett samarbete kring ett specifikt projekt, som sedan utvecklas till reglerad samverkan av mer varaktig karaktär. I den här texten finns inte den tydliga distinktionen mellan begreppen, utan de får läsas i sitt sammanhang. 7

9 2.1 Samverkan i stat och kommun Syftet med all sorts samverkan när den poängteras i statlig och kommunal förvaltning är att skapa mer nytta för skattekronorna. På många områden gör man strategiska satsningar för att samverkan är ett rationellt sätt att använda skattemedlen. På Kungliga bibliotekets (KB) startsida är Bibliotekssamverkan ett av sex huvuduppslag. Samverkan lyfts fram som en kärnverksamhet och huvudprocess. Högskolan i Kristianstad lyfter också fram samverkan tydligt på sin hemsida: Samverkan med det omgivande samhället är en av Högskolan Kristianstads viktigaste uppgifter. Det är genom mötet med näringsliv, offentliga organisationer och andra aktörer som vår undervisning och forskning får ett mervärde. Eva Evertsson är ansvarig för fjärrlån på högskolebiblioteket i Jönköping. Hon säger apropå samverkan att hon i första hand ser det som en nationell fråga. Samverkan mellan olika bibliotekskategorier kommer att underlättas när det finns en nationell katalog. E-medier och deras distribution förutsätter ofta samordnade nationella lösningar. Samverkan ligger i tiden oavsett i vilken riktning man tittar. Inom flera kommunala verksamheter blir det mer och mer vanligt med kommunöverskridande samverkan. I Avfallsplan för Göteborgsregionen 5 kan man läsa i förordet: Kommunerna i regionen blir alltmer integrerade, och 5 A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund,

10 många regioninvånare rör sig dagligen mellan två eller flera av regionens kommuner. Kommungränsernas betydelse blir allt mindre. Fem kommuner på Höglandet i Jönköpings län Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda bildade Höglandets kommunalförbund år 2002 för att ta tillvara möjligheter att utveckla Höglandets konkurrenskraft. Ett kommunalförbund är en förutsättning för att driva kommunöverskridande samverkansprojekt som involverar invånarna. Kommunalförbundet Mediacenter Jönköpings län omfattar hela länet, och har i uppdrag att samordna och ge service åt Jönköpings läns kommuner och externa parter inom områdena media, IT, teknik och pedagogik. Mer om deras roll finns under avsnittet Transporter. Ett annat område i Jönköpings län som definierar sig som en geografisk enhet är GGVV. Förkortningen står för Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd. Gislaved och Värnamo är medelstora kommuner, Vaggeryd och Gnosjö är små kommuner. Det är ganska nära mellan kommunerna, och man delar till exempel redan räddningstjänst mellan Gnosjö och Gislaved och telefonväxel mellan Gislaved, Gnosjö och Värnamo. Näringslivet marknadsför sig på en egen webbplats, Gnosjoregion.se. På Värnamo kommuns hemsida kan man i december 2013 läsa om en samverkansutredning utifrån följande frågeställningar: Finns det verksamheter och kostnader i nämnderna som kommunen inte kan bära långsiktigt och som inte är försvarbara utifrån förhållandet mellan kostnader och nyttan? Kan det finnas intresse från grannkommuner och deras bolag att samverka med Värnamo för att finna ytterligare synergier och arbetsfördelningar mellan kommunerna och mellan bolagen? 2.2 Mediesamverkan mellan folkbibliotek i Sverige Sedan ett tiotal år tillbaka bildas fler och fler folkbibliotekskluster i Sverige. Tre av de äldsta är HelGe-, Värmlands- och V8-biblioteken. HelGe är folkbiblioteken i Hälsingland och Gästrikland, V8 är 8 bibliotek i Västerbottens inland. Kommuner som delar bibliotekskatalog i Jönköpings län närhet är t ex Götabiblioteken och Skåne Nordost. Samarbetet i Skåne Nordost är nystartat i november Det är intressant att titta på förutsättningar och drivkrafter för den här typen av samverkan. HelGe utvärderade processen som föregick dess tillkomst 2009/2010, därför går det att få en bra bild av hur samarbetet uppstod. 6 HelGe Samarbetet startades av bibliotekschefer tillsammans med bibliotek Gävleborg (dåvarande länsbiblioteket). Bibliotekscheferna i Ockelbo, Sandviken och Hofors hade börjat samarbeta i ett projekt om vuxnas lärande ungefär samtidigt som Jan Boman, bibliotek Gävleborg, sökte pengar för utvecklingsarbete hos Kulturrådet. I projektbeskrivningen daterad beskrivs ett antal problemområden: - vikande befolkningsunderlag - sjunkande utlån - personalen har svårt för ny teknik - dålig gallring - svårt med biblioteksfrågor i kommunledningen 6 Nyström, V. HelGe-samarbetet : utvärdering och framåtblickande förslag,

11 - vacklande ekonomi och en klyfta mellan resursstarka och resurssvaga bibliotek En förstudie genomfördes Där finns en tydlig målbild: - gemensamt lånekort - möjligheter att reservera media oavsett var i länet det finns - media kan lånas och återlämnas vid vilket bibliotek som helst - enhetliga låneregler - tillgänglighet till länets databaser och nättjänster oavsett bostadsort - gemensam biblioteksportal 2006 konverterade 6 bibliotek ihop sina kataloger. Då stod Gävles stadsbibliotek utanför, men de gick med I intervjuer med bibliotekscheferna 2009 var de samstämmiga i att enigheten i chefsgruppen var en förutsättning för att samverkansprojektet skulle gå att genomföra. Man refererade till HelGeandan, som bygger på engagemang, respekt och solidaritet, där alla chefer oavsett det egna bibliotekets storlek har lika mycket inflytande. Vissa av cheferna hade mött motstånd i sin egen personalgrupp. Man trodde att det egna beståndet skulle utarmas och att nya böcker ständigt skulle vara utlånade till andra kommuner. Det som hände var att alla populära böcker omsätts snabbare, och att låntagarna får böckerna fortare än tidigare, även om reservationskön är lång. Götabiblioteken Götabibliotekens historia går att följa i flera förstudier och rapporter. Ett möjligt samarbete mellan biblioteken i Östergötland utreddes redan 2003 av bibliotekarien Mona Quick skrevs en förstudie 9 på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland. Precis som i Jönköpings län så hade man 3 befintliga biblioteksdatasystem: BookIT, Libra och MikroMarc. Man hoppades i första hand på ekonomiska samordningsvinster, framför allt genom minskat behov av bibliografisk service från BTJ (inköp av katalogposter). Bibliotekscheferna i länet var överlag positiva till samverkan gjordes ytterligare en utredning 10, också den för Länsbibliotek Östergötland. Där finns en sammanställning över då aktuella kostnader och en kalkyl för kostnader vid sammanslagning. Den kalkylerade kostnaden är relativt osäker, vilket inte är förvånande. Det är känt att leverantörerna ofta ändrar sin prisbild för att kompensera att antalet kunder blir färre. I utredningen framhåller författaren att de största effektivitetsvinsterna kan utgöra personaltimmar, men att det inte ska ses som en nedskärning utan som ett sätt att frigöra tid till nödvändigt utvecklingsarbete. I november 2008 beslutade bibliotekscheferna i Östergötland att man skulle skapa ett gemensamt biblioteksdatasystem för Östergötland. Politikerna i samtliga kommuner samt regionförbundet Östsam hade ställt sig bakom beslutet. Under våren 2009 drog projektet igång. 7 Slutrapport förstudie Ökad samverkan, Önnestam, M. Biblioteken i Östergötland en utredning om möjligt samarbete 9 Eriksson, E. Gemensam satsning på RFID, biblioteksdatasystem, lånekort 10 Elf, G. Ett gemensamt biblioteksystem för folkbiblioteken i Östergötland fördjupad utredning och beslutsunderlag 10

12 När Mona Quick sedan blev bibliotekschef i Tranås kom inbjudan om samarbete med Götabiblioteken. I Tranås kommunala handlingar från 2010 och 2011 kan man följa ärendet (Dnr 155/10) angående anslutning till Götabiblioteken. I förvaltningens yttrande 11 anges några fördelar: - Att få ingå i Östergötlands fria flöde skulle innebära en markant servicehöjning för Tranås invånare. - Med stor sannolikhet blir kostnaden för det enskilda biblioteket lägre än med separata system och servrar - En tung utgiftspost är den s.k. "bibliografiska servicen", där mediernas katalogposter köps och uppdateras. Östergötland kommer att välja en modernare lösning, som även är föremål för nationella diskussioner. Kostnaden för denna lösning blir betydligt lägre och arbetet för det enskilda biblioteket blir mindre tidskrävande eftersom det blir fjorton bibliotek som samarbetar kring posthämtningen. Posterna som sådana tas från forskningsbibliotekens nationella databas. Den sista punkten avser anslutning till Libris. Tveksamhet inför anslutningens fanns också: - Bland annat måste den juridiska delen undersökas. För att få ha gemensamt låntagarregister måste någon form av kommunalförbund finnas, men man kan undersöka om ett sådant kan skapas för ett begränsat sakområde. - Om biblioteket deltar i katalogsamarbetet bör det även finnas ett samarbete kring fria lån och transportsystem, eftersom samkatalogen marknadsförs som ett redskap i det "fria flödet" mellan östgötakommunernas mediebestånd. - En nackdel skulle kunna vara att Tranås förlorar en del av sin småländska identitet. Det kommer ju att stå Östergötland i samkatalogen och marknadsföringsmaterialet. Länsbibliotekets åsikter har tagits med i yttrandet: Jönköpings länsbibliotek ser dock ingen fara för Tranås fortsatta medverkan i länets bibliotekssamarbete, utan anser att Tranås kan ha flera samarbetspartners. Ett gemensamt biblioteksdatasystem för Jönköpings län finns inte planerat. Med tanke på att första utredningen gjordes i Östergötland redan 2003 är förankringstiden för ett sådant projekt mycket lång. Diskussion om en enda nationell bibliotekskatalog har påbörjats, och denna kan bli realitet innan en länskatalog finns i Jönköpings län. Tekniskt sett är det ingen nackdel för Tranås att redan ligga i en länskatalog, då denna katalog överförs till den nationella. Idag är Götabiblioteken ett samarbete mellan de tretton östgötakommunerna samt Tranås. Med ett konto hos Götabiblioteken får man tillgång till cirka 1,5 miljoner böcker, ljudböcker, talböcker, e- medier, filmer, spel, tidningar och därtill flera databaser med miljontals musikfiler och tidningsartiklar. Tranås har varit med i ca 1,5 år. 2.3 Bibliotekssamverkan i Jönköpings län Totalt utgörs länet av 13 kommuner som tillsammans innehar 13 huvudbibliotek, 19 folkbiblioteksfilialer, 28 integrerade folk- och skolbiblioteksfilialer, 4 bokbussar, 1 bokbil samt 3 11 Inbjudan till Tranås bibliotek att ingå i Östergötlands gemensamma biblioteksdatasystem / Stadsbiblioteket, Tranås kommun 11

13 sjukhusbibliotek som landstinget är huvudman för: Höglandssjukhuset Eksjö, Länssjukhuset Ryhov samt Värnamo sjukhus. Bibliotekssamverkan över kommungränserna förekommer i länet. Några exempel: Redan 2003 startade SIM-projektet som var ett projekt mellan länsbiblioteken i södra Sverige Skåne, Halland, Sydost, Kalmar och Jönköping. SIM-projektets mål var att producera en portal för personalen på 126 bibliotek att använda som verktyg i referensarbetet. Sesim blev slutprodukten, som också möjliggjorde samsökning i ett stort antal bibliotekskataloger och databaser. Sesim gick senare över i Bibliotek24 som också vände sig direkt till länets invånare, för samsökning i länets kataloger. Jönköpings kommun är ett eget samverkansområde. 15 bibliotek har egna turer 3 gånger i veckan för cirkulation mellan biblioteken. Reservationerna hamnar huvudsakligen på stadsbiblioteket, där finns hälften av kommunens bibliotekspersonal och hälften av utlånen görs där. Jönköpings stadsbibliotek, som värdbibliotek, lånar också ut till länets kommuner, eftersom de får bidrag för kompletterande medieförsörjning från länsbiblioteket. Jönköpings stadsbibliotek har meddelat att från och med 2015 finns inget intresse att sälja tjänsten för uppdraget som värdbibliotek för den regionala kompletterande medieförsörjningen. Höglandsbiblioteken har med jämna mellanrum haft ambitioner att samverka, och lyckats inom några områden. (Tranås är en höglandskommun, men ingår inte i kommunalförbundet, och samarbetar med Götabiblioteken i första hand). Man har tagit fram en gemensam logga och en bibliotekskasse. Man har ett gemensamt bestånd av TV-spel som administreras av Vetlandas bibliotek. Även Vaggeryd och Gnosjö ingår i det samarbetet fanns planer på att med hjälp av Bibliotek24 fördjupa mediesamverkan. Mellan höglandsbiblioteken Eksjö och Vetlanda finns en överenskommelse som gör det möjligt att köra Vetlandas bokbuss i Eksjö kommun. De som lånar i bokbussen har lånekort till Vetlandas bibliotek, eftersom bussen är inhyrd. Nässjö och Aneby delade på en tjänst för ett par år sedan. Hos Aneby var Andreas Henriksson projektledare för meröppet, i Nässjö hade han hand om SFI-projekt. Samverkan mellan biblioteken över kommungränserna sker ofta via länsbiblioteket. Ett aktuellt exempel är Kreativ läsning. Det är ett samlingsnamn för aktiviteter och en bas för metodutveckling kring barns och ungas läsning. Här skapas en gemensam yta mellan kommunbibliotek och länsbibliotek, och ett forum för inspiration, erfarenhetsutbyte och samverkansmöjligheter. Bildbanken är ett exempel på samverkan i form av ett galleri av bilder i olika kategorier fria för biblioteken att använda på webb och i tryck. Länsbibliotek Jönköping har bidragit med några hundra bilder och kompletterar länets bibliotek med licens på tjänsten. Bildbanken ska nu växa genom gemensamt ansvar att fylla den med bilder. 2.4 Biblioteken om samverkan i tanke och handling Hur biblioteken i Jönköpings län förhåller sig till samverkan kan man läsa i biblioteksplaner, om de finns, och ta reda på i intervjuer och kartläggningar av befintliga projekt. I det här avsnittet ska en bild målas upp som inte är alltför detaljerad, men som förhoppningsvis ger en bakgrund till förutsättningar för samverkan i Jönköpings län. 12

14 Samverkan tas upp i alla befintliga biblioteksplaner och lyfter fram samarbeten mellan olika huvudmän, men nästan undantagslöst inom den egna kommunen. (Bibliotekssamarbete över kommungränserna finns beskrivet i föregående avsnitt/kapitel.) Det kan vara bibliotekets samarbete med Röda Korset för läxläsning, upplåtelse av lokal till Naturskyddsföreningens årsmöte, studieförbund som medarrangörer, släktforskarföreningar etc. Mediesamverkan är medtaget i planerna, om det handlar om litteraturförsörjning och katalogsamarbete med skolor eller de egna filialerna. I ett par kommuner har man kommungemensam reservationskö och man inför gemensamma bibliotekssystem för skola och folkbibliotek. Nästan alla bibliotek samverkar med kommunala skolor och folkhögskolor. Skolan har behov av samverkan. Som exempel på det ansvar som bibliotek ofta känner för skolor beskriver en bibliotekschef hur han försökt få kontakt och vara aktiv men då ingen bibliotekarie finns på skolan så har ingen ansvaret. Det blir ingen dialog. Skolinspektionen har haft synpunkter på skolbiblioteket och att det inte finns kompetent personal. Kanske är skolbibliotekarier en resurs som kunde delas över kommungränserna, funderar bibliotekschefen. Samverkan med grundskolorna har alltid varit en grundbult i folkbibliotekens uppdrag, och många har barn och ungdomsbibliotekarier som jobbar mycket aktivt med skolelever. En bibliotekschef menar att kommungränsöverskridanden samverkansinitiativ finns och att politikerna är intresserade. Men om det kan innebära merkostnader initialt så blir det diskussioner om vem som ska betala vad, och idéerna förverkligas inte. Bibliotekschefen funderar på om det i ett större perspektiv kanske är en fråga om identitet. Kommunerna är små och man är rädd om den egna identiteten. Denna tanke uttrycks ju även i beslutsunderlaget i samband med Tranås samgående med Götabiblioteken. Bibliotekschefen tror att en av nycklarna till framgång är att kulturcheferna jobbar för samverkan. Om de var ense om att samverkan var bra, skulle frågan drivas framåt. En annan av länets bibliotekschefer menar att hinder för bibliotekssamverkan ofta kan vara detaljfrågor som åldersgränser och avgifter där biblioteken har olika regler. Frågan om samverkan måste höjas till en politisk nivå, kanske måste man också kunna påvisa vilka vinster som genereras i slutändan. Politikerna är positiva till samverkan och diskussionerna skulle inte haverera på detaljfrågor. En annan bibliotekschef vittnar delvis om motsatsen. Politikerna har inte haft någon åsikt om samverkan, utom när de tyckte att biblioteket ensidigt samarbetade med ett studieförbund. De tyckte att alla skulle få vara med! I Gnosjös biblioteksplan är de som arbetar i kommunen men inte bor där definierade som en låntagargrupp. Fokus i verksamheten är enligt bibliotekschefen att lagen följs, det vill säga att biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper, exempelvis nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska och personer med funktionsnedsättning. Detta kan få till följd att utlånesiffrorna går ner, då det inte i första hand handlar om att få alla att låna så mycket som möjligt. Däremot är det viktigt att jobba med Äppelhyllan, talböcker och tillgänglighet. Det borde vara intressant med samverkan kring detta. När ett bibliotek är framgångsrikt inom ett område, till exempel Värnamo som fått pris som årets LL-bibliotek (lättläst) 2013, så borde det vara mer kompetens- och erfarenhetsutbyte. Biblioteken skulle också tillsammans 13

15 diskutera förhållningssätt till olika kategorier som man vill nå, som dyslektiker. Varför hjälps vi inte åt när det gäller läsfrämjande? Alla håller på, men ingen samverkar. Det kan vara så att det skulle ge lika mycket effekt att samverka kring marknadsföring som att ha en gemensam katalog, att ständigt informera om vad som finns i biblioteket, skapa kontinuitet. Kanske kapas mer kundnytta om vi informerar om vad som finns i stället för att lägga tid och kraft på praktisk anpassning till varandra. Flera chefer nämner Arena och Libris-katalogisering som områden där man gärna ser samarbete. En annan teknisk fråga är låntagarnas behov av flera lånekort om de lånar på flera bibliotek. Vissa chefer menar att låntagarna inte har något emot att ha flera lånekort, andra har låntagare som påpekar att det är opraktiskt. Men utvecklingen går ändå mot att lånekort är överflödiga, människor kan använda personnummer och pin-koder istället. Många bibliotekschefer reflekterar över distansstudenternas situation. De kan vara mer sårbara, man behöver hjälpa dem både med att tillgängliggöra resurser och ge pedagogiskt stöd. Ensamstående mammor som studerar är ibland en ganska resurssvag grupp. De kan inte dra nytta av ett campus. Dessa kategorier kan vara viktiga för landsortskommuner. Flera bibliotekschefer pekar ut unga vuxna och studerande som en grupp som skulle vinna mest på mediesamverkan, och som är de som i högre grad än andra efterfrågar det. Kommunerna skulle vinna på att försöka behålla dem som inte ser nån framtid i stan, de borde få utnyttja biblioteket på sina egna villkor. På de flesta bibliotek är studenterna en tydlig grupp biblioteksanvändare som inte nämns i biblioteksplanen. På Jönköpings stadsbibliotek meddelade ett kommunalråd med ansvar för kulturfrågorna den 3 oktober 2013 att man ska satsa på hela huset, där även stadsarkiv, folkrörelsearkiv och länsmuseum inryms, och göra en utredning om samverkan. Man vill ha en själ i huset. Det har inte varit speciellt mycket gränsöverskridande aktiviteter, men arkivet har anpassat sina öppettider till biblioteket. I framtiden kan man kanske ha gemensam reception och gemensamma program. Det är en ABM- /kulturhus-trend i Sverige, enligt Ulf Moberg, bibliotekschef i Jönköping. Nässjö kommun har en biblioteksplan, som också hänvisar till att alla landsting ska upprätta en kulturplan som ska utgöra grund för Kulturrådets beslut om fördelning av statsbidrag. Kulturplanen ska tas fram i samverkan med länets kulturliv och det civila samhället. Även där nämns samverkan inom ABM-sektorn. Konsthallen, fritidsgård och biblioteket har numera samma chef, och finns i samma hus. Nässjö ökade utlåningen när biblioteket fick nya lokaler och att man i samband med detta tog bort fjärrlån- och reservationsavgifter. I Nässjö konstaterar Mia Olausson att mediesamverkan med Jönköping i praktiken redan finns, då man lånar en hel del därifrån och det går regelbundna transporter. Men Mia Olausson tycker att biblioteken skulle kunna utveckla sin samverkan mycket mer. Vad som är ett lämpligt samverkansområde handlar om infrastruktur, pendlingsströmmar och geografi. Mullsjö är ett exempel där både Höglandet och Götabiblioteken är för långt borta för att det skulle vara intressant med mediesamverkan. 14

16 En chef vill att det blir tätare träffar mellan bibliotekscheferna, att det i sig är ett sätt att stärka chefsgruppen att sätta agendan. Då skulle de kommuner som vill samverka ha lättare att starta. En annan chef skulle också se det som en fördel om hon fick fler kollegor och större diskussionsforum oavsett om cheferna grupperade sig kring mediesamverkan eller något annat samarbete. De flesta bibliotekscheferna ser att mediesamverkan skulle ge ett bredare utbud till låntagarna, men inget bibliotek tycks ha ett akut problem att tillgodose sina låntagares behov i dagsläget, om man undantar behovet av kurslitteratur. Ett bibliotek påpekar att det vore mer intressant att samverka med högskolebiblioteket. Tillgången till kurslitteratur diskuteras mer ingående i avsnittet 3.3 Fjärrlån. Den största tveksamheten kring mediesamverkan handlar om medieströmmar mellan resurssvaga och starka bibliotek. Flera bibliotek tror att de skulle bli överutnyttjade. I klartext betyder det att de inköp som görs på ett kommunbibliotek kommer låntagare tillgodo i en annan kommun, på bekostnad av det rikare biblioteket. Den här uppfattningen föregår all mediesamverkan, även om inte alla instämmer. Mullsjös bibliotekschef jobbade tidigare i Dalsjöfors där personalen klagade på att alla nya böcker försvinner som en följd av mediesamverkan mellan filialer och stadsbibliotek i Borås kommun. Samma argument fanns inför HelGe-samarbetet. Den andra stora frågan inför mediesamverkan är givetvis prislappen. De flesta inser att transporterna kommer att bli dyrare om de blir tätare. Tätare transporter är en nödvändighet om flödet av böcker ska öka mellan biblioteken Framtiden Vid intervjuerna med bibliotekscheferna var utgångspunkten det egna biblioteket i nuläget och en nära framtid. I oktober 2013, efter att alla bibliotekschefer intervjuats, genomfördes en workshop i länsbibliotekets regi med syftet att ha ett längre framtidsperspektiv. Martin Börjesson, KnowIT, vägledde bibliotekscheferna och länsbibliotekets personal i en så kallad scenarioplanering. En modell för scenarioplanering är att skapa fyra möjliga bilder av framtiden utifrån deltagarnas syn på utvecklingen inom sitt område och en given frågeställning. Frågan som formulerades blev: Hur viktigt blir det med samverkan kring medieförsörjning i Jönköpings län 2023? Metoden används för att se olika scenarier, där inget är rätt eller fel. De olika bilderna kan ge en beredskap och förståelse för utveckling av en verksamhet i olika riktningar. Några så kallade kritiska osäkerheter vaskas fram genom deltagarna och moderatorn, vid detta tillfälle blev det Digitala transporter av medieflödet och förlagen, Kortare litterär levnadstid och Fokus på läsförståelse. Det digitala medieflödet innefattar ju allt som biblioteken hanterar just nu kopplat till digitalisering: e- böcker, upphovsrätt, kontrollen av den egna samlingen, behovet av en avgränsad katalog, avtal, kostnader etc. De andra två osäkerheterna handlar om mediekonsumtion: ska biblioteken se som sin viktigaste uppgift att distribuera populära medier så snabbt och smidigt som möjligt, eller kommer ett överordnat uppdrag vara att bidra till att förmåga till läsförståelse är hög hos alla grupper i samhället? Utifrån osäkerheterna skapas ett scenariokors som utgör ramen för en diskussion om möjliga effekter för den egna verksamheten i framtiden. Processen resulterade i följande bild: 15

17 I en lyckad scenarioplanering ska det inte vara en uppenbart i vilken riktning utvecklingen går. Här kan man tycka att det är självklart att digitaliseringen går snabbt, men vi vet att ramverket kring digitalisering och hur vi kan dra nytta av den inte håller samma takt. Biblioteken är också autonoma i hur mycket de vill bidra själva för att tillgängliggöra eget material samt vara en del i distributionskedjan. En intressant aspekt som framkom under workshopen var att bibliotekscheferna inte heller har samma syn på var de befinner sig idag. Det är självklart en orsak till att man väljer olika vägar när det gäller att ansluta sig till Libris, att förespråka eller avvisa katalogsamverkan etc. I planering på förvaltnings- och länsnivå kan det vara en hjälp att ha åtminstone dessa fyra bilder av bibliotekens möjliga roll framför sig, och i till exempel biblioteksplanen göra ett medvetet val av vilket scenario man vill styra mot. 2.5 Samverkan i bibliotekslag och biblioteksplaner Den 1 januari 2014 fick Sverige en ny bibliotekslag. I lagrådsremissen angående den nya lagen sades det att folkbiblioteken borde få en tydligare roll i det nationella samarbetet och för den kompletterande medieförsörjningen. I den nya lagen stärks kravet på biblioteksplaner. KB har utarbetat en sammanställning om vad som avses med biblioteksplaner, Biblioteksplan En behovsinventering har gjorts med en rad folkbibliotekschefer i landets kommuner. Det har under åren funnits många olika uppfattningar om vad en biblioteksplan är och vad den ska innehålla eftersom det är upp till varje huvudman inom kommun eller 12 Biblioteksplan 2.0. Folkbibliotek, skolbibliotek, Regional biblioteksverksamhet, sjukhusbibliotek / KB (Dnr 232-KB ), 16

18 landsting att utforma sin biblioteksplan. Det här är en liten skrift för dig som vill ha tips på hur andra gör, vad lagstiftarna avsåg och några komihåg för vad som kan vara bra att tänka på när man utformar en biblioteksplan. Syftet är inte att likrikta biblioteksplanerna i landet utan att stödja de som utformar planer med förslag till innehåll som kopplar till den nya bibliotekslagen som träder i kraft I lagen står att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner. Det innebär att högskolebiblioteken inte behöver göra det. Högskolebiblioteken är, trots avsaknad av biblioteksplaner, i högsta grad kompletterande medieförsörjare av facklitteratur och kurslitteratur till folkbiblioteken. Högskolebiblioteken har tillsammans byggt upp en nationell katalog, till glädje för både folkbibliotek och allmänhet. Biblioteksplan 2.0 har underrubriken Folkbibliotek, Skolbibliotek, Regional biblioteksverksamhet, Sjukhusbibliotek. Man skriver också att det åligger kommunerna och landstingen att anta en biblioteksplan som inte bara är en folkbiblioteksplan. Planen bör omfatta alla bibliotekstyper inom kommunen. Enligt Biblioteksplan 2.0 är ett av målen som ska uppnås med biblioteksplaner att kommunala, regionala och statliga bibliotek strävar efter samverkan, och att utjämning mellan landsändar sker. Som exempel nämns mediesamverkan över kommungränserna (avsnitt K) och under M Folkbildning finns punkten Samverka med högskola/universitet, och under N Utbildning och forskning står högskolor upptagna som en möjlig samarbetspartner. I utredningen Kommunal kompetens i utveckling 13 nämns de kommunala biblioteken ett flertal gånger som en förutsättning för att studenter ska kunna få service på hemorten, och inte bara från högskole-/universitetsbiblioteket. Utredningen anser att detta har stöd i bibliotekslagens skrivning om samverkan, men påpekar att kommunerna inte får statliga bidrag för att ge den servicen. Mot samverkan kan alltid ställas lokaliseringsprincipen i kommunallagens (1991:900) 2 kap 1 där det slås fast att verksamheten måste ha en koppling till kommunens medlemmar eller geografiska område. Det är denna princip som har lett till att statliga bibliotek är fjärrlånebibliotek, och kommunala bibliotek bara undantagsvis lånat ut böcker över kommungränsen. Men i utredningen tydliggör man att kommunens eventuella bidrag till en högskola eller till service till studenter kan förväntas medföra nytta för kommunen, och då strider inte förhållningssättet mot lokaliseringsprincipen. Kommunerna har idag erfarenhet av praktisk samverkan inom t ex området infrastruktur, energi och naturvård. Biblioteken behöver inte vara föregångare när de vill samarbeta över kommungränser eller med statliga myndigheter. 13 Kommunal kompetens i utveckling / Finansdepartementet, 2007 (SOU 2007:72) 17

19 3 Jämlik tillgång till litteratur Regional mediesamverkan Kompletterande medieförsörjning Fjärrlån I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. För att uppnå detta mål har man i svenskt biblioteksväsende använt sig av två sätt att fördela resurser mellan bibliotek. Det ena har varit länsbibliotekens uppdrag att bidra med kompletterande medieförsörjning, det andra har varit fjärrlån. Formerna för detta har genomgått mindre förändringar genom åren. Sedan tio år tillbaka kan man se ytterligare en modell som kan bidra till ökad tillgänglighet för medborgarna till bibliotekens utbud. Folkbibliotek i ett geografiskt område delar katalog och cirkulerar böcker över kommungränser. I det här kapitlet beskrivs förutsättningarna för dessa modeller. Först granskas den kompletterande medieförsörjningen som den fungerar i Jönköpings län. Därefter ges en nulägesbild av de befintliga medieströmmarna i regionen, och hur biblioteken tänker och agerar. I avsnitt 3.3. tas fjärrlån upp. För den som inte är i daglig kontakt med biblioteksverksamhet och vill läsa om trenderna i den nationella statistiken biläggs en artikel av Henriette Zorn i Biblioteksbladet 2013:06/07 (bil. 1). 3.1 Länsbibliotekets roll Under många år har så kallad kompletterande medieförsörjning varit den regionala biblioteksverksamhetens viktigaste uppdrag. I den numera gamla bibliotekslagen 14 fastslogs att: 14 SFS 1996:1596 Bibliotekslag 18

20 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. I den nya bibliotekslagen försvinner kompletterande medieförsörjning som ett lagstadgat regionalt biblioteksuppdrag. Uppdraget för regional biblioteksverksamhet definieras så här: 11 Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Innehållet i den nya lagen har varit känt sedan ett par år tillbaka, och i Region Skånes kulturnämnd finns ett beslutsförslag redan 2012 som ligger i linje med den nya bibliotekslagen: Den nya modellen innebär en förskjutning i det regionala biblioteksuppdraget kring medieförsörjning: från administration av fjärrlån och bidrag för inköp av media till ett arbete med samverkan, utveckling och kontinuerligt förändringsarbete. 15 Länsbibliotek Jönköping har lagt betydande resurser på kompletterande medieförsörjning. Nedan följer en kort genomgång över insatserna i dagsläget. I de följande avsnitten berörs depositioner, transporter, litteratur och databaser Transporter Kommunalförbundet Mediacenter Jönköpings län är en länsorganisation vars uppdrag är att samordna och ge service åt Jönköpings läns kommuner och externa parter inom områdena media, IT, teknik och pedagogik. Medlemmar i Mediacenter är samtliga förvaltningar och skolor i Jönköpings läns 13 kommuner samt Motala kommun och Hylte kommun anslutna genom avtal. En uttalad uppgift i förbundsordningen är också att samverka med regionala organisationer samt med motsvarande verksamheter inom närliggande län. Sedan 80-talet har Mediacenter även åtagit sig uppdraget att distribuera medier mellan länets folkbibliotek och högskolebiblioteket i Jönköping. Beställare har varit och är Länsbibliotek Jönköping, som via Jönköpings stadsbibliotek ansvarat för kompletterande medieförsörjning i länet. Förr distribuerades även tidskrifter på andra språk än svenska och stora volymer litteratur på andra språk än svenska. För Mediacenter är transporter inte en del av kärnverksamheten, men fram till 2013 har de haft egna bilar och chaufförer för att distribuera film och serva teknisk utrustning på skolorna. För att få transporter av litteratur utförda har Länsbibliotek Jönköping betalat :-/år till Mediacenter. Då har så kallade AV-lådor gått mellan biblioteken enligt en turlista. Länsbiblioteket har i sin tur fakturerat kommunbiblioteken sammanlagt :-/år. Kostnaden för biblioteken i länet blir därmed 2428:-/år. Vaggeryds kommun har betalat dubbelt så mycket som de andra kommunerna då man betalat även för service till Skillingaryd, Habo har betalat hälften så mycket (1214:-/år). Mediacenter har enligt Rickard Carlsson, förbundschef, inte längre behov av transporttjänst i egen regi för sina medier som används på skolorna. Det mesta av distributionen sker digitalt. Avtalet 15 Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne : beslutsförslag / Skåne Kulturnämnden, 2012 (Dnr ) 19

21 mellan Mediacenter och länsbiblioteket upphör vid årsskiftet 2014/2015. Mediacenter vill inte fortsätta åtagandet. De vill fokusera på kärnverksamheten. Mediacenter kan också transportera böcker mellan kommunbiblioteken, men enligt uppgift från bibliotekscheferna så sker lån mellan länets folkbibliotek inte så ofta. Rickard Carlsson bekräftar i en telefonintervju (december 2013) att det som går mellan kommunbiblioteken är försumbart. Då uppgifterna är samstämmiga från Mediacenter och bibliotekscheferna har ingen statistik plockats fram. Däremot finns uppgifter om hur mycket som transporteras av Mediacenter till kommunbiblioteken från Jönköping, se tabell nedan. De här sifforna visar de lån kommunbiblioteken i Jönköpings län har reserverat direkt i katalogen på Jönköpings stadsbibliotek, och som distribuerats av Mediacenter. År Enstaka titlar Depositioner Äppelhyllan Summa Källa: Libra.se/ Staffan Jansson Den nationella statistiken för fjärrlån visar en nedåtgående trend. Sett till enstaka lån i denna tabell så bekräftas den trenden. Många av bibliotekscheferna tycker att de inte lånar så frekvent från Jönköpings stadsbibliotek. Utslaget på 12 bibliotek gjordes 2013 knappt 500 lån per bibliotek enligt ovanstående siffror (5937/12 = 494,75). Det borde innebära att de flesta bibliotek lånar in ett par böcker om dagen i snitt. Enligt Rickard Carlsson varierar det väldigt mycket mellan biblioteken, men han har inga siffror. Tranås lånar ingenting, men de övriga Höglandsbiblioteken lånar ganska mycket, är hans uppfattning. Bibliotekscheferna bekräftar bilden av olika praxis i länet: Gnosjö lånar mycket från Jönköping, Mullsjö köper hellre än lånar in I vissa kommuner har man egna transportlösningar mellan de olika biblioteksenheterna. Eksjö använder Reprocentralen för transporter till sina filialer. Gislaved har också egna transporter till filialerna. I Värnamo går intern transport 2-3 gånger per vecka som även omfattar sjukhusbibliotek och skolor. Flera bibliotekschefer tyckte att transporterna är en hämsko för lån mellan kommunbiblioteken, och att även leveranserna från Jönköping tar för lång tid. Det kan gå fortare att beställa från Umeå än från den egna regionen. Enligt länsbiblioteket har transporter och frågan om tätare leveranser till länets kommunbibliotek flera gånger varit uppe till diskussion. I samråd med Mediacenter har förslag till nytt transportschema presenterats. Då länets bibliotek inte velat ha någon ändring har det nuvarande transportschemat fortsatt att gälla under åren. Samma transportservice ska levereras under 2014, men därefter upphör möjligheten att använda Mediacenter. 20

22 3.1.2 Regional kompletterande medieförsörjning Den kompletterande medieförsörjningen innehåller både tryckta medier och virtuella tjänster som databaser. Länsbibliotek Jönköping köper tjänsten från Jönköpings stadsbibliotek, som består av urval, förvärv och cirkulation. Medierna integreras i beståndet på Jönköpings stadsbibliotek. Arbetet med databaser ombesörjs av länsbiblioteket i samarbete med länets bibliotek. Huvudkategorierna i den kompletterande medieförsörjningen är enstaka titlar, medier från Äppelhyllan, depositioner på andra språk än svenska och databaser. Äppelhyllan är lån av medier med placering Äppelhyllan och vänder sig till personer med särskilda behov. Tidigare har Länsbiblioteket avsatt särskilda medel för inköp av medier på denna placering. En utredning 16 har visat att medierna inte används i sådan utsträckning att det berättigar en särskild satsning. Nu ryms inköp till Äppelhyllan inom befintligt anslag. Depositioner är en samling böcker på ett främmande språk, volymer, och en lånetid på 3 månader. Siffrorna i tabellen ovan syftar på varje enskild volym i depositionen. Länsbiblioteken har olika ansvarsspråk, för Jönköping är de albanska, arabiska, finska, kinesiska, persiska, ryska, serbokroatiska, somaliska, spanska, thailändska, vietnamesiska. Även tyska, franska och även de nordiska språken ingår i ansvarssystemet. Övriga språk kan beställas från Internationella biblioteket. Länsbibliotek Jönköping stöttar kommunbiblioteken genom att i samarbete med dem teckna länsabonnemang på databaser. På Länsbibliotekets hemsida kan man få en överblick vilka databaser man subventionerar på detta sätt. Följande databaser finns som gemensamt länsabonnemang: - Global Grant. Gymnasiebibliotek kan ansluta enligt hängavtal. - Retriever Mediearkivet via e-libportalen. Länsbibliotek Jönköping kompletterar kommunbiblioteken med artiklar via remote access. De bibliotek som har ett grundabonnemang på Retriever Mediearkivet kan erbjuda denna tjänst till sin kommuns användare. - Library PressDisplay. Länsbibliotek Jönköping kompletterar länets bibliotek med en pott av 10 licenser av den elektroniska dagstidningstjänsten Library PressDisplay. Bibliotek med eller utan egna licenser är välkomna att ansluta. Länspotten. - Genline. Ej länsabonnemang. Länsbiblioteket har endast en administrerande funktion och är mellanhand till Genline vid fakturering till kommunbiblioteken besvarade folkbiblioteken en enkät från KB om sin tillgång till e-resurser och kostnader för dessa. I rapporten E-förvärv 2013 : folkbibliotek 17 har några bibliotek i länet kommenterat sina 16 Johansson, A. Äppelväskor ett sätt att marknadsföra anpassade medier : uppföljning av ett utvecklingsarbete inom Länsbibliotek Jönköping, E-förvärv folkbibliotek / KB (Dnr 232-KB ) 21

23 uppgifter: 3.2 Medieströmmar Den regionala mediesamverkan som hittills funnits i Jönköpings län har i huvudsak bestått i kompletterande medieförsörjning i länsbibliotekets regi, vilket beskrivits i tidigare avsnitt. I andra delar av Sverige finns exempel på mediesamverkan mellan bibliotek. Vad biblioteken i länet behöver kan delvis utläsas i fakta och statistik, men har också lyssnats av i intervjuer Litteratur enstaka lån Det går att se i statistiken att fysiska medieströmmar går ner generellt. E-bokslånen går upp, men det kompenserar inte bortfallet av tryckta medier. I Jönköpings län kan man se att kommunbiblioteken inte har minskat sitt inlån av depositioner. Däremot minskar fjärrlånen, både av enstaka titlar från Jönköpings stadsbibliotek och från bibliotek i övriga landet lånade man enligt den nationella statistiken fjärrlån, fördelade enligt följande: Kommun Inlån Utlån Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö 62 - Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd * Vetlanda Värnamo *siffrorna kan vara omkastade i KB:s statistik. Det står att Vaggeryd gjort 10 inlån och 534 utlån, 2011 har Vaggeryd 597 inlån. Dessa siffror ska även innehålla lån från Jönköpings stadsbibliotek till länets kommunbibliotek. Om man slår ut detta och skapar ett snitt för varje bibliotek kalkylerat på 220 arbetsdagar så betyder det att biblioteken gör 4 enstaka lån hos annat bibliotek per dag. Men som framgår av tabellen så 22

Ett gemensamt bibliotek på Höglandet. - en förstudie

Ett gemensamt bibliotek på Höglandet. - en förstudie Ett gemensamt bibliotek på Höglandet - en förstudie Viveca Nyström, VN arkiv & bibliotek Mars 2014 Innehåll 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Metod och syfte 4 2. Mål med samverkan 5 2.1 Vad vill vi samverka

Läs mer

Ny teknik och webb inför framtiden

Ny teknik och webb inför framtiden Länsbibliotek Jönköping Ny teknik och webb inför framtiden Undersökning av Jönköpings läns biblioteks interna och externa hantering och målbild av webb, ny teknik och digital delaktighet Mia Olausson 2014-04-01

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län. - en kartläggning

Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län. - en kartläggning Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län - en kartläggning Viveca Nyström VN arkiv bibliotek November 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Metod... 4 1.3 Frågeställningar...

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1

7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Fastställd av Stockholms Fastställd läns landstings av Stockholms kulturnämnd läns landstings kulturnämnd

Läs mer

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Modell för mediesamarbetet inom Blekinge och Kronoberg

Modell för mediesamarbetet inom Blekinge och Kronoberg Modell för mediesamarbetet inom Blekinge och Kronoberg Förslag till en ny modell för bibliotekens mediesamarbete med utgångspunkt i det regionala biblioteksuppdraget Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Målsättning...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

På andra språk än svenska

På andra språk än svenska På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1)

Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Marknadsundersökning Eksjö Stadsbibliotek 2013 (ver1) Antal respondenter: 2458 : 378 Svarsfrekvens: 15,38 % Hur ofta besöker du biblioteket? Hur ofta besöker du biblioteket? Minst en gång i veckan 53 (14,1%)

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2016

Biblioteksplan 2013-2016 Biblioteksplan 2013-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Kommunens struktur 3. Verksamhetsområden 3.1 Allmänheten 3.1.1 Nuläge och utgångspunkt för fortsatt verksamhet 3.1.2 Framtiden att arbeta för

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Jönköpings län. en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet

Biblioteksverksamheten i Jönköpings län. en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet Biblioteksverksamheten i Jönköpings län en kartläggning över folkbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken i länet Jenny Toll, utvecklare Länsbibliotek Jönköping Maj 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Seminarium i Stockholm, Serafen, den 15 januari 2009 Deltagare: Se bilaga Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, hälsade

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

För det demokratiska samhällets utveckling

För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren 44 För det demokratiska samhällets utveckling För det demokratiska samhällets utveckling Bibliotekslagen enligt lagstiftaren

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Biblioteksplan 2.0. Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Sjukhusbibliotek

Biblioteksplan 2.0. Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Sjukhusbibliotek Biblioteksplan 2.0 Folkbibliotek Skolbibliotek Regional biblioteksverksamhet Sjukhusbibliotek Biblioteksplan 2.0 Omslagsbild, Stockholms stadsbibliotek, Kulturhuset, foto Cecilia Ranemo Biblioteksplan

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: 10.00-15.00 Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ Markaryds kommun 7DOERNVSODQ för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ 6W\UGRNXPHQWI U0DUNDU\GVWDOERNVSODQ Enligt den regionala talboksplanen ska lokala talboksplaner upprättas, och enligt Markaryds kommuns Kultur-

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010

Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Biblioteksplan för Säffle kommun 2010 Antagen av kommunfullmäktige, x 2010-xx 1 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Säffle kommun 3 Inledning 3 Styrdokument 3 Bibliotekets övergripande roll i samhället

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun

Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun 1 Verksamhetsplan 2013 biblioteken i Mjölby kommun Bibliotekslagen: Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Rapport rörande framtida verksamhet och organisation. för Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket

Rapport rörande framtida verksamhet och organisation. för Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket KUN 2013-11-21, p 12 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-11-12 KUN 2013/470 Handläggare: Kristina Solberg Rapport rörande framtida verksamhet och organisation för

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie

Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Länsbiblioteket Libris på värmlandsbiblioteken: en förstudie Ingalill Walander Olsson, Länsbiblioteket i Värmland Oktober 2010 Uppdraget Librabiblioteken i Värmland är initiativtagare till projektet. Projektarbetet

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Regler och rutiner för Götabiblioteken

Regler och rutiner för Götabiblioteken Regler och rutiner för Götabiblioteken antaget vid styrgruppens möte 27 november 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Ansvarsfördelning 2. Låntagarregister 2.1 Inledning 2.2 Bibliotekskort

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Fakta om bibliotek 2012

Fakta om bibliotek 2012 Fakta om bibliotek 212 1 2 Kapitelrubrik Satsningar lönar sig Svensk Biblioteksförening genomför kontinuerligt undersökningar och sammanställer fakta från andra aktörer i syfte att ge argument för och

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer