Regional biblioteksplan Västernorrland

Transkript

1 Regional biblioteksplan Västernorrland Länsbiblioteket Västernorrland Medicinska biblioteket Folkhögskolebiblioteken

2 2

3 Innehåll Regional biblioteksplan Västernorrland... 1 REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN FÖR VÄSTERNORRLAND... 4 Styrdokument... 4 BIBLIOTEKEN I VÄSTERNORRLAND... 5 LÄNSBIBLIOTEKET VÄSTERNORRLAND REGIONAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET... 7 Regional bibliotekssamverkan... 8 Demokrati och delaktighet... 9 Litteratur och läsfrämjande MEDICINSKA BIBLIOTEKET FOLKHÖGSKOLORNAS BIBLIOTEKSVERKSAMHET Hola folkhögskola Ålsta folkhögskola Örnsköldsviks folkhögskola UPPFÖLJNING, REVIDERING OCH UTVÄRDERING REFERENSER

4 REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN FÖR VÄSTERNORRLAND De offentligt finansierade biblioteken i Sverige är reglerade av Bibliotekslagen (2013:801). I den nya versionen av bibliotekslagen som trädde i kraft i januari 2014 görs ansvarsfördelningen på biblioteksområdet tydlig. Landstingen ansvarar för den regionala biblioteksverksamheten och ska också anta en regional biblioteksplan som utgör ett särskilt styrdokument för den samlade biblioteksverksamheten inom landstinget. 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Formuleringen, med ordet ska, medför att paragrafen är tvingande. Kommuner och landsting som inte har biblioteksplaner bryter mot lagen. Biblioteksplanen är ett särskilt dokument, inte en verksamhetsplan eller en kulturplan. Lagen föreskriver också att det allmänna biblioteksväsendet, det vill säga de offentligt finansierade biblioteken, ska samverka. Till dessa räknas folkbibliotek, forskningsbibliotek, skolbibliotek, regional biblioteksverksamhet, högskolebibliotek, lånecentraler och övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet, t ex sjukhusbibliotek. 14 I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. Styrdokument Det finns ett antal mål- och styrdokument som den regionala biblioteksverksamheten och de olika biblioteken i länet har att förhålla sig till. Bibliotekslagen SFS 2013:801 är det övergripande styrdokumentet. Den vilar i sin tur på internationella överenskommelser. Dessa finns sammanställda av Svensk biblioteksförening i skriften Bibliotekens internationella manifest (2014). På den nationella nivån är Bibliotekslagen tillsammans med de nationella kulturpolitiska målen och Statens kulturråds horisontella perspektiv om 4

5 tillgänglighet, barn och ungdom, mångkultur och jämställdhet styrande. Med horisontella perspektiv menas att dessa ska genomsyra all kulturell verksamhet. Se Skollagen SFS 2010: 800 fastställer att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. På den regionala nivån ingår Länsbiblioteket i kultursamverkansmodellen. Enligt den ska landstingen/regionerna, i samverkan med länets kommuner och kulturlivet, ta fram en regional kulturplan som utgör underlag för statens bidragsgivning. I Kulturplanen för Västernorrland beskrivs också den regionala biblioteksverksamhetens målsättningar. På den lokala nivån, i kommunerna, ska biblioteksplaner finnas för verksamhet på biblioteksområdet. Den regionala verksamhetens syfte är att tillsammans med folkbiblioteken främja verksamhetsutveckling och kvalitet. BIBLIOTEKEN I VÄSTERNORRLAND Invånarna i Västernorrlands län använder folkbiblioteken mer och mer! Cirka 1,7 miljoner besök gjordes under 2013 och totalt lånades cirka 1, 68 miljoner medier ut. Även om antalet lån av fysiska medier minskar så ökar istället e-boksutlånen, antalet planerade aktiviteter och antalet besökare på folkbiblioteken. Till exempel hölls 585 sagostunder och 892 bokprat och boksamtal, 169 bok- och läsecirklar var i gång och 62 författarbesök gjordes på biblioteken under Västernorrlänningen lånar i snitt sex tryckta medier per år, och barnen i Ångermanland och Medelpad lånar ännu mer, ca 21 böcker per barn i åldern 0 14 år. 5

6 Bibliotekstyp Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Huvudbibliotek Biblioteksfilialer Bokbuss 1 1 Skolbibliotek (integrerade) Gymnasiebibl. (kommunala) Medicinskt bibliotek Universitetsbibliotek I Västernorrland finns ett antal kommunala biblioteksenheter: sju folkbibliotek med 34 biblioteksfilialer och två mobila bibliotek (bokbussar i Sundsvalls och Kramfors kommun). Skolbiblioteken utgörs av 27 integrerade folk- och skolbibliotek (av de 34 ovan nämnda filialerna), nio kommunala gymnasiebibliotek samt ett antal övriga skolbibliotek (mer eller mindre bemannade) och folkhögskolebibliotek, varav tre är landstingsdrivna. Inom Landstinget Västernorrland finns ett medicinskt bibliotek som är fördelat på de tre sjukhusen (Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik). Mittuniversitetets bibliotek finns på länets två campus i Sundsvall och Härnösand (det senare planeras dock att avvecklas under 2016). I Örnsköldsvik finns en filial till Umeå universitetsbibliotek. Ett flertal specialbibliotek finns vid institutioner och företag, t ex Murberget Länsmuseet Västernorrland och Kammarrätten. Den regionala biblioteksverksamheten bedrivs av Länsbiblioteket Västernorrland, som tillsammans med Härnösands kommunbibliotek och Mittuniversitetets bibliotek nu bildar Sambiblioteket i Härnösand. 6

7 LÄNSBIBLIOTEKET VÄSTERNORRLAND REGIONAL BIBLIOTEKSVERKSAMHET Länsbiblioteket Västernorrland är ett regionalt resurscentrum för biblioteksutveckling. Genom samverkan med de kommunala biblioteken ska Länsbiblioteket Västernorrland bidra till att säkerställa att länets invånare har en jämlik tillgång till information och litteratur, oavsett i vilken kommun de bor. Att främja läsning, bildning och delaktighet är centrala uppgifter. Mycket av verksamheten sker i projektform med externa medel, i metodutvecklande syfte. Den regionala biblioteksverksamheten är en del av kultursamverkansmodellen. Länsbiblioteket ingår som en del i den regionala kulturverksamheten och samarbetar med andra organisationer, institutioner och myndigheter i länet. Samarbetet inom ABM (arkiv, bibliotek och museer) är väl utvecklat. Det sker även ett omfattande samarbete på nationell nivå med andra läns- och regionbibliotek, Kungliga biblioteket, Internationella biblioteket, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) med flera. Länsbiblioteket Västernorrland ska, som en del av det allmänna biblioteksväsendet, enligt bibliotekslagens 2 verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Länsbiblioteket ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Länsbiblioteket Västernorrland ska vidare, enligt 11, specifikt stödja och stimulera de kommunala biblioteksverksamheterna i länet genom att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet inom områden som läsfrämjande och digital kompetens. Länsbiblioteket vill fortsätta arbetet med att stimulera och stödja de bibliotekssamarbeten som idag finns inom länet. De kommunala bibliotekens behov och önskemål är vägledande för länsbibliotekets arbete. Tillsammans 7

8 samverkar vi i utvecklingsprojekt och i nätverk för olika frågor. Länsbiblioteket erbjuder också rådgivande stöd och handledning. Länsbiblioteket vill fortsatt verka för ett ökat samarbete med folkhögskolorna när det gäller läsfrämjande, MIK och digital delaktighet. Den regionala biblioteksverksamheten ska prioritera barn och unga, och ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, personer med annat språk än svenska samt minoritetsspråken. För perioden har Länsbiblioteket Västernorrland identifierat tre centrala utvecklings- och målområden: Regional bibliotekssamverkan Demokrati och delaktighet Litteratur och läsfrämjande Regional bibliotekssamverkan Utmaningar I takt med att medielandskapet i Sverige förändras, ställs också krav på en flexibilitet när det gäller medieförsörjningen i länet. Länsbiblioteket och kommunbiblioteken förväntas att i större utsträckning kunna klara medieförsörjningen inom länet, genom en utökad samverkan biblioteken emellan samt länsgemensamma samverkanslösningar. Möjligheter Länsbiblioteket utgör ett nav för regional bibliotekssamverkan. Länsbiblioteket anordnar regelbundet träffar och seminarier för bibliotekscheferna i länet samt nätverksträffar kring aktuella frågor. Enligt bibliotekslagen ska biblioteken i länet och i landet samverka i syfte att ge alla invånare tillgång till landets samlade 8

9 biblioteksresurser, genom att ställa sin litteratur till varandras förfogande. Den regionala biblioteksverksamheten verkar för att länets invånare ska ha en jämlik tillgång till information och litteratur, oavsett i vilken kommun de bor. Fokusområden är medieförsörjning, e-resurser och kommunikation. Regionala medieöverenskommelser som omfattar bland annat fjärrlån, e-medier, ansvarsområden och lokal litteratur följs upp och revideras vid behov. För svenska e-böcker ger nya aktörer och abonnemangsvillkor en ökad möjlighet för länets kommunbibliotek att påverka sina kostnader. Länsbiblioteket ska fortsätta arbetet med att genom omvärldsbevakning och kompetensutveckling stödja de kommunala biblioteken i deras arbete med e-medier. Dialogen kring gemensamma webblösningar fortsätter och under begreppet kommunikation inkluderas även arbete för att stärka bibliotekens varumärke och marknadsföring. Demokrati och delaktighet Utmaningar Ett ökat antal asylsökande i länet ger många nya besökare till biblioteken och ställer nya krav på verksamheterna. Den regionala biblioteksverksamheten behöver skapa samverkan för att möta behoven hos de nyanlända, både när det gäller medborgarservice och litteratur på andra språk än svenska. Drygt en miljon svenskar står utanför internet, vilket innebär sämre möjligheter att delta i samhällslivet på lika villkor. Biblioteken ser som sin uppgift att bidra till att öka den digitala delaktigheten och den digitala kompetensen. Medielandskapet är i ständig förändring och teknikutvecklingen riskerar att skapa större digitala klyftor som innebär att tillgången till information blir mycket ojämn. Möjligheter Den regionala biblioteksverksamheten ska verka för demokrati och delaktighet. Bibliotekens uppgift som samhällsstöd i det mångkulturella Västernorrland har 9

10 vuxit. Länsbiblioteket ska under perioden utveckla metoder tillsammans med kommunbiblioteken i arbetet med att erbjuda en medborgarplattform för nyanlända. Biblioteken bör få en tydligare roll i arbetet med att ge samhällsinformation och stöd till nyanlända på deras eget språk. Frågan om ökad digital delaktighet för alla står även fortsättningsvis i centrum. Att arbeta vidare med att öka medie- och informationskunnigheten (MIK) är mycket angeläget, inte minst för biblioteken. Länsbiblioteket ser som sin uppgift att fortsatt stödja kommunerna i detta arbete. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling vad gäller sociala medier, e-boksfrågan och nya former för informationsförmedling är en viktig uppgift. Länsbiblioteket bevakar också i länsstyrelsens process att ta fram en regional digital agenda för Västernorrland. Ökad tillgänglighet och allas rätt till information ska tillgodoses genom arbetet med tillgänglighetsplan och direktiv kring tillgänglighet, vilket ger möjlighet att lyfta arbete kring tillgänglighetsfrågor med kommunbiblioteken och andra samverkanspartners. Litteratur och läsfrämjande Utmaningar En stor utmaning för biblioteken är att bidra till ökad läsförståelse bland länets barn och ungdomar. Inte minst handlar det om att väcka och öka läsintresset. För länsbiblioteket är det viktigt att bygga vidare på tidigare framgångsrika projekt kring litteratur och läsfrämjande samt att kunna metodutveckla detta arbete och skapa nya projekt i samverkan med kommunbiblioteken och med andra samarbetspartners, exempelvis inom civilsamhället. Kunskapen om den lokala litteraturen behöver lyftas och det finns behov av stödfunktioner för det kreativa skrivandet. Länsbiblioteket vill därför identifiera former och metoder för att stärka det litterära skrivandet samt verka för den västernorrländska litteraturen som konstform. 10

11 Möjligheter I propositionen Läsa för livet (prop. 2013/14:3) föreslås nationella mål för litteratur- och läsfrämjande som innebär att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Det läsfrämjande arbetet med inriktning på barn och unga, i samarbete med kommunbibliotek och skolor, utgör en stor del av länsbibliotekets verksamhet. I huvudsak satsas på metodutveckling som ger långsiktiga effekter. Ungas läsning startar med vuxna förebilder, och alltmer intresse riktas därför mot läsfrämjande och litteraturförmedlande insatser även för vuxna, bl a i samarbete med folkbildningen och civilsamhället. Nya projekt planeras i samarbete med bland annat idrottsrörelsen och folkhögskolorna för att nå ovana läsare. Länsbiblioteket ska verka för att främja den lokala litteraturen, både i ett historiskt och nutida perspektiv. Ett blivande uppdrag där litteratur och läsfrämjande ingår som en del av kultursamverkansmodellen ger förutsättningar för ett mer riktat arbete med litteraturen som konstform, och även för att kunna verka för ett forum för de lokala utövarna i länet. Uppdraget bör innehålla såväl kunskapsspridning om länets stora författarskap som ett arbete för att stärka i länet boende nu aktiva och blivande författare. Prioriterade mål : Att utveckla den regionala mediesamverkan mellan biblioteken genom att olika medieöverenskommelser görs och förslag till samverkanslösningar tas fram. Att fortsatt verka för ökad tillgänglighet och för allas rätt till information genom att förstärka samverkan med kommunbiblioteken kring tillgänglighetsfrågor. Att utveckla bibliotekens roll som samhällsstöd i det mångkulturella samhället. Länsbiblioteket ska under perioden ta fram metoder 11

12 tillsammans med kommunbiblioteken för att kunna erbjuda en medborgarplattform för nyanlända. Att öka den digitala delaktigheten och medie- och informationskunnigheten (MIK) genom att stötta biblioteken i deras fortsatta kompetensutveckling i färdigheter att pedagogiskt kommunicera och skapa innehåll i digitala medier och genom att stödja olika projekt och satsningar på detta område. Att stärka och utveckla det läsfrämjande arbetet i länet genom projekt och metodutveckling i samarbete med kommunbiblioteken och andra samarbetspartners samt genom att nya nätverk för samverkan etableras. Metodutveckling sker också genom nationell och internationell samverkan. Att skapa mötesplatser och nätverk för verksamma och blivande författare samt sprida kunskap om äldre lokala författarskap, förutsatt att ett regionalt uppdrag inom området litteratur och skrivande formuleras. Arbetet baseras på en kartläggning av länets litterära landskap. 12

13 MEDICINSKA BIBLIOTEKET Verksamhet Medicinska biblioteket i Västernorrland är en länsövergripande organisation vid länets tre sjukhus i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik och hör organisatoriskt till Forskning & Utveckling. Medicinska bibliotekets huvudsakliga uppgift är att vara en stödfunktion för de landstingsanställda vid fortbildning, kompetensutveckling och forskning. Medicinska bibliotekets målgrupp är främst hälso- och sjukvårdspersonal samt studenter inom hälso- och sjukvårdsområdet. Medicinska biblioteket bidrar till att de landstingsanställda kan söka, hitta och kritiskt värdera vetenskaplig information. Medicinska biblioteket bidrar till patientsäkerhet och sjukvårdens effektivitet genom att hälso- och sjukvårdspersonalens informationskompetens ökas och utvecklas. Elektroniska och tryckta resurser köps in, lyfts fram och informeras om för att stödja ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. Landstingsanställdas omvärldsbevakning och informationssökning ges stöd av kompetent personal. Via EiRA-samarbetet ett bibliotekskonsortium där alla landsting och regioner är med får hälso- och sjukvårdspersonal via Medicinska biblioteket ytterligare tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter och ett evidensbaserat kunskapsstöd. Biblioteket har en informationssida på landstingets intranät med tillgång till elektroniska informationsresurser samt information om tjänster som Medicinska biblioteket erbjuder och når på så sätt även ut till hälsocentraler och landstingsanställda som inte arbetar i anslutning till sjukhusen. Kontinuerlig undervisning bedrivs för landstingsanställda för att resurserna ska kunna användas så optimalt som möjligt. Patientinformation erbjuds till patienter och närstående. För att öka patienternas tillgång till kvalitetssäkrad information erbjuder Medicinska biblioteket patienter och närstående hjälp med att söka information om hälsa och sjukdomar och även 13

14 med kontaktinformation till patientorganisationer och information om var de kan vända sig om de är missnöjda med vården. Utmaningar Förslag finns om att Medicinska biblioteket i Örnsköldsvik behöver flytta från sina nuvarande lokaler för att bereda plats för apotek. Oklart vilka de nya lokalerna blir. Möjligheter Medicinska biblioteket kan användas som en resurs för omvärldsbevakning vid dokumenthantering med metadata och som stöd vid implementering av ett evidensbaserat arbetssätt inom vården. Medicinska biblioteket kommer att ytterligare fördjupa och intensifiera kontaktytor med kliniker och verksamheter genom pedagogisk närvaro i vardagsarbetet för landstingsanställda. Medicinska biblioteket kommer att ytterligare utveckla sin informationssida på intranätet, tillgängligheten till de elektroniska resurserna och de gemensamma tjänsternas innehåll inom relevanta ämnesområden. Mål Att verka för ökad tillgänglighet för e-resurser via intranätet för landstingsanställda. Att verka för ökad kännedom om Medicinska bibliotekets resurser och tjänster som underlättar arbetet i vardagen för landstingsanställda. Att verka för ökad tillgänglighet till kvalitetssäkrad information till patienter. 14

15 FOLKHÖGSKOLORNAS BIBLIOTEKSVERKSAMHET Hola folkhögskola Verksamhet Holas bibliotek är placerat i ett separat hus, Villan, som tidigare var rektorsbostad men nu är dedikerat biblioteksverksamhet. Det finns möjlighet att låna böcker, både skönlitteratur och facklitteratur. Ett särskilt rum tillägnas litteratur om Ångermanland och ett rum har minnen från skolans grundare Johan Sandler. Villan används regelbundet till kursrådsmöten, musikkvällar och informella möten i mindre grupper. Bokutlåningen sköts med manuell självservice. En bokcirkel för boende i närområdet träffas en gång i månaden på Hola. Utmaningar En tydlig och gemensam syn på hur biblioteket ska användas saknas. En möjlighet kan vara att flytta biblioteket till den centrala skolbyggnaden, en annan kan vara att utveckla biblioteket och läsfrämjande verksamhet på plats i Villan. Avskildheten kan dock innebära att man ofta glömmer bort biblioteket som en resurs för verksamheten. Den digitala utvecklingen gör att behovet av referenslitteratur är ganska begränsat medan behovet av att möta det skrivna ordet kanske är större än någonsin. Bokbeståndet är dock delvis föråldrat och behöver uppdateras. Möjligheter Eftersom Villan ligger avskild från resten av skolan erbjuder den en lugn och stillsam miljö. Under 2013 väcktes frågan om hur biblioteket ska användas i framtiden och en rad processer initierades. Författarbesök och ett levandegörande av boken som medium står högt på agendan. Folkhögskolorna har också ett uppdrag från Folkbildningsrådet att göra särskilda insatser för läsfrämjandet. 15

16 Mål Att hitta strategier för att öka läslusten bland deltagarna. Att bestämma vilken del det fysiska biblioteket ska ha i det arbetet. Ålsta folkhögskola Verksamhet Ålsta folkhögskola har två bibliotek, ett i Fränsta och ett i Sundsvall. Båda ligger centralt placerade i skolans lokaler. Båda används flitigt av de studerande som studierum och grupparbetsrum. Det finns möjlighet att låna böcker, både skönlitteratur och facklitteratur. Bokutlåningen sker genom manuell självservice. Biblioteken sköts av svensklärarna på respektive skola och de ansvarar även för inköp av ny litteratur, vilket sker kontinuerligt varje år. I Fränsta används biblioteket till kursrådsmöten och de studerande vistas gärna där även kvällstid. Detta år har vi även haft läsecirklar i biblioteket för de studerande som bor på skolans internat. Utmaningar Ålsta folkhögskola i Sundsvall har nyligen flyttat till nya lokaler. En utmaning är att i de nya lokalerna få biblioteket att fylla samma funktion som det haft i de nuvarande och även fortsättningsvis får finnas i nära anslutning till klassrum och rekreationsytor. En annan utmaning är att motivera våra studerande att läsa genom att försöka hitta ett tilltalande skönlitterärt utbud. Möjligheter Tack vare bibliotekens centrala placering i skolmiljön skapas möjligheter att använda biblioteksmiljön som en kreativ studieplats. Det ges även möjlighet för lärarna att förutom de vanliga informationssökningsmetoderna via internet, kunna använda litteraturen som informationskälla. 16

17 Mål Att ytterligare utveckla bibliotekens roll i studiemiljön och finna vägar att göra läsandet intressant för våra studerande. Att utöka antalet ljudböcker som kan vara en väg för de lässvaga att hitta till litteraturen. Att fortsätta med läsecirklarna i Fränsta och försöka få igång en sådan verksamhet även i Sundsvall. Örnsköldsviks folkhögskola Verksamhet Biblioteket på Örnsköldsviks folkhögskola är en liten rest av det stora biblioteket som fanns fram till 2011 när verksamheten flyttade in till centrum. Biblioteket som har ett mycket begränsat och delvis föråldrat urval av böcker är obemannat och för närvarande utan biblioteksansvarig. Utlåningen är mycket begränsad. Lokalen i sig nyttjas även för gruppsamtal och delvis som arbetsplats. Bokutlåningen sker istället från de boksamlingar som finns i klassrummen (kursoch referenslitteratur). Utmaningar Utmaningen för Örnsköldsviks folkhögskola är att vidga biblioteksbegreppet från en boksamling på en enda plats till ett vidare koncept. En stor utmaning är utrymmesbristen i huset. Skolan lider brist på grupprum och arbetsplatser för personalen samt en allmän träffpunkt/studiemiljö för deltagarna efter och mellan lektioner. Detta gör att det befintliga biblioteket kommer att ifrågasättas i sin nuvarande funktion. Möjligheter En tänkbar väg är att utveckla digitala alternativ samt sociala och litterära 17

18 mötesplatser i samverkan med andra bibliotek och aktörer. Läsplattor kan vara en möjlig utveckling att undersöka. Kanske kan biblioteket finnas på flera plan i huset. Mål Att hitta nya lokala och regionala samverkansaktörer, exempelvis kommunbibliotek, gymnasiebibliotek och länsbiblioteket. Att utveckla digitala alternativ, exempelvis via läsplattor och ljudböcker. Att satsa på läsfrämjande insatser för lässvaga grupper. Att tillsätta en biblioteksansvarig på skolan som främst ska söka samverkansmöjligheter och nya vägar för lässtimulerande åtgärder. 18

19 UPPFÖLJNING, REVIDERING OCH UTVÄRDERING Den regionala biblioteksplanen gäller från och med och till och med december Planens mål, strategier och utvecklingsområden skall prioriteras i Länsbiblioteket Västernorrlands, Medicinska bibliotekets och folkhögskolornas årliga verksamhetsplaner. Uppföljning av den regionala biblioteksplanen, och eventuell revidering, sker årligen. Utvärdering av planen sker vid plan-periodens slut. 19

20 REFERENSER Bibliotekslag SFS 2013:801 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs / Bibliotekens internationella manifest. Utgiven av Svensk biblioteksförening content/uploads/2014/03/bibliotekens-internationella-manifest- WEBB.pdf Skollag SFS 2010:800 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / Kulturplan för Västernorrland