BIBLIOTEK FÖR ALLA. Biblioteksplan för Gotlands kommun

Transkript

1 1

2 2

3 BIBLIOTEK FÖR ALLA Biblioteksplan för Gotlands kommun Den 1 januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamheten. Biblioteksplanen ska ses som en möjlighet att formulera en lokal och regional bibliotekspolitik. En biblioteksplan är ett politiskt dokument och det färdiga dokumentet ska antas av kommunfullmäktige. Biblioteksplanen på Gotland omfattar bibliotek inom Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Folkhögskolestyrelsen samt Högskolan på Gotland. Antagen av kommunfullmäktige Kontaktperson: Christina Svensson, Gotlands länsbibliotek christina.svensson@hgo.se 3

4 Innehåll Inledning... 4 Gotlands bibliotek... 5 Styrdokument... 6 Vår värdegrund... 6 Bibliotekens roller... 7 Prioriterade områden... 8 Hur gör vi detta? Handlingsplaner till Gotlands biblioteksplan Bibliotekslagen Inledning Biblioteksplanen utgör grunden för utveckling av Gotlands kommuns samtliga biblioteksenheter det integrerade folk- och högskolebiblioteket, folkbiblioteken med bokbussar, de integrerade folk- och skolbiblioteken, skolbiblioteken på grund- och särskolan, gymnasiebiblioteken, folkhögskolebiblioteken, sjukhusbiblioteken och länsbiblioteket. Förhoppningsvis kan planen stärka samarbetet mellan de olika biblioteken. Planen klargör bibliotekets betydelse såväl på den gotländska landsbygden som i våra tätorter. Varje bibliotek profileras utifrån sina förutsättningar, uppdrag och målgrupper. Människor har olika behov av bibliotek under olika delar av livet. Biblioteksplanen ger riktlinjer för samarbete med andra aktörer. Denna samverkan är den viktigaste framgångsfaktorn för det fortsatta arbetet. Bibliotek är viktiga för att skapa livskvalitet, bygga upp en bred kunskapsbas och bidra till den internationella utblicken. En långsiktig biblioteksutveckling gynnar det fria tänkandet, fantasin, livslångt lärande och människans språk- och läsutveckling samt ger individen kunskap att söka, värdera och använda information. Bibliotek arbetar idag med mångfald och tillgänglighet för att nå så många människor som möjligt. För att Gotland ska vara ett attraktivt ställe att bo på och dessutom fortsätta att vara ett unikt besöksmål måste kulturlivet vara rikt och väl utvecklat. Syftet med planen är att vi ska få balans mellan de krav, förväntningar och önskemål som besökarna till de olika biblioteken har och den service biblioteken kan erbjuda. 4

5 Gotlands bibliotek Stads- och högskolebibliotek Almedalsbiblioteket integrerat folk- och högskolebibliotek Målgrupp: Allmänhet i alla åldrar, Högskolans studenter och personal Nämnd: Kultur- och fritidsnämnden, Styrelsen för Högskolan på Gotland Folkbibliotek med bokbussar Folkbibliotek med bokbussar Målgrupp: Allmänhet i alla åldrar Nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Skolbibliotek Skolbiblioteken på grundskolan Målgrupp: Elever och personal i grund- och särskola Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Barnbibliotek Målgrupp: Nämnd: Elever och personal i förskola respektive grund- och särskola Barn- och utbildningsnämnden Skolbibliotekscentralen service till skolbiblioteken på grundskolan Målgrupp: Elever och personal i förskola respektive grund- och särskola Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Gymnasiebibliotek Sävebiblioteket Målgrupp: Elever och personal vid Gotlands kommuns kommunala gymnasieskola Gymnasiebibliotek för Christopher Polhemgymnasiet, Elfrida Andréegymnasiet, Richard Steffengymnasiet, Trojaborggymnasiet samt Desideria gymnasiesärskola Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Infoteket Målgrupp: Nämnd: Elever och personal vid Komvux och Christopher Polhemgymnasiet, vissa kurser på Folkuniversitetet, Lernia och Hansa utbildning samt vissa distansutbildningar på NTI-skolan och Liber Barn- och utbildningsnämnden Lövsta Landsbygdscentrum Målgrupp: Elever och personal vid Naturbruksprogrammet och gården, vuxenstuderande knutna till Lärcentrum Lövsta samt andra inhyrda verksamheter på området Nämnd: Kommunstyrelsen Folkhögskolebibliotek Biblioteken på Hemse folkhögskola och Fårösunds folkhögskola Målgrupp: Elever och personal på folkhögskolorna Nämnd: Folkhögskolestyrelsen 5

6 Sjukhusbibliotek Allmänna sjukhusbiblioteket Målgrupp: Patienter och anhöriga Nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Fackbiblioteket Målgrupp: Personal inom HSF, vårdstuderande på högskolenivå Nämnd: Hälso- och sjukvårdsnämnden Kommungemensamt förvaltningsbibliotek Målgrupp: Kommunens förvaltningar Visborgsslätt Nämnd: Kommunstyrelsen Regional Biblioteksutveckling Gotlands länsbibliotek Målgrupp: Gotlands bibliotek Nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Styrdokument Bibliotekslagen SFS 1996:1596 Unescos folkbiblioteksmanifest samt Unescos skolbiblioteksmanifest Barnkonventionen Styrkort för Gotlands kommun inklusive respektive nämnder och styrelser Högskolelagen, SFS 1992:1434, 1 kap 9 Högskoleförordningen 3 kap 10 Skollagen Läroplan för förskolan (Lpfö98), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94) Skolplan Gotland Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område SFS 1998:531 Vår värdegrund Yttrandefriheten är grunden för bibliotekets verksamhet, som ska främja nytänkande och kreativitet och utvecklas under frihet från censur och påtryckningar utifrån. Bibliotekets tjänster, information, medier och lokaler är till för alla. Besökaren står i centrum inom alla biblioteksenheter. Folkbildningstanken och demokratiaspekter, att alla människor oavsett ålder ska ha tillgång till kunskap och till bibliotek, har alltid varit och är fortfarande grunden för bibliotekens arbete. Biblioteken på Gotland är litterära mötesplatser, kunskapscentra och kulturmötesplatser. De olika bibliotek som ingår i biblioteksplanen har olika målgrupper och skilda arbetssätt. Tillsammans utgör de ett bibliotek för alla på Gotland. På biblioteket finns ett tillitsfullt arbetsklimat där alla medarbetare känner sig fria att bidra till det gemensamma uppdraget. Detta uppdrag är känt av alla. På biblioteket finns kunnig och serviceinriktad personal som ger råd och vägledning i sökandet efter upplevelser och kunskap i bibliotekens samlingar och nätbaserade tjänster. Vi lever i en föränderlig värld. Biblioteket måste ha förmåga att förändras och delta i utvecklingen. Böckernas magi lever och samsas med nättjänster och andra medier. Ett bibliotek är så mycket mer 6

7 än bokfyllda salar och så mycket större än det tryckta ordet. Fler och fler världar öppnas genom biblioteket för fler och fler människor. Bibliotekens roller Gotlands bibliotek har många olika roller. Genom att utveckla de olika rollerna och förstå varje biblioteks särart och uppdrag ger vi riktning åt ett ständigt pågående utvecklings- och förnyelsearbete. Biblioteken har sammantaget en viktig roll i det lässtimulerande arbetet och i utbildnings- och kunskapssamhället. Gotlands bibliotek samverkar genom nätverk med andra folkbibliotek, skolbibliotek, gymnasiebibliotek, sjukhusbibliotek, högskolebibliotek, folkhögskolebibliotek samt länsbibliotek och är därmed en del av det nationella biblioteksnätverket. Biblioteken samverkar dessutom med många andra aktörer för att nå alla som vill ha och är i behov av bibliotekens tjänster. De prioriterade områden och de strategier som finns i denna plan leder till förändringsarbete. För att hålla samman detta arbete har länsbiblioteket rollen som gemensam utvecklingsenhet med inriktning att stödja det strategiska utvecklingsarbetet och bibliotekspersonalens kompetensutveckling. Kulturmötesplats Folkbiblioteket är en mötesplats för evenemang, utställningar, program och samtal. Biblioteket ger tillgång till böcker och andra medier och till läsupplevelser. På folkbibliotek och skolbibliotek anordnas också andra evenemang, utställningar, barnprogram, uppläsningar, debatter och bokträffar. Skönlitteratur, berättande, musik, film och kulturhistoria har en central plats. Rollen som kulturplats är särskilt viktig på landsbygden. Biblioteket kan vara platsen för studiecirklar och möten som anordnas av föreningar och intressegrupper i lokalsamhället likaväl som av biblioteket och andra kulturinstitutioner. Kunskapscentrum Biblioteket utgör stöd för olika former av utbildning, är självklara platser för fritt kunskapssökande samt ger samhällsinformation. Fri tillgång till information är en av demokratins grundpelare. Biblioteket har tillgång till den kunskap som finns tillgänglig i tryckta och digitala medier och har en betydelsefull roll som informationsförsörjare. Biblioteket som samhällelig resurs är en förutsättning för livslångt lärande. Informationskompetens kan definieras som förmåga att söka och nå fram till, värdera och använda information från många olika källor. Dess betydelse i vårt moderna samhälle ökar genom de snabba tekniska förändringarna och det enorma informationsflödet. Nya ämnen som inte står att finna i litteraturen men i tryckta och nätbaserade artiklar tillkommer ständigt. På Internet finns mycket som inte är tillgängligt utan licens. Här är bibliotekets strikt faktagranskade databaser av hög kvalitet av stort värde. Biblioteket underlättar för alla oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund att få tillgång till information. Lokalerna, skyltningen, mediernas uppställning, bibliotekskatalogen, digitala samlingar, hemsidan, databaser och webbaserade tjänster utformas så att användaren hittar rätt. Bibliotekspersonal och lärare har tillsammans en klar bild av vilka behov som finns bland elever, studenter, vuxenstuderande och bland dem som mer informellt eller i sin profession fördjupar sig i olika ämnesområden. Bibliotekspersonalen har stor kunskap om informationssökning och undervisar vid behov om hur besökaren själv kan söka information, litteratur och andra medier. Ett mål för biblioteket är att möta de studerandes behov. Detta mål nås genom samverkan mellan bibliotek och utbildningssamordnare. Litterär mötesplats Biblioteket förmedlar litteratur och främjar läsning och läslust. Det är lustfyllt och spännande att gå till biblioteket eller använda biblioteket på nätet. Biblioteket är 7

8 synligt och inbjudande och en plats för både väntade och oväntade möten. Nyutkommen litteratur och aktuella teman exponeras generöst. Hemsidorna presenterar aktuella böcker, filmer och tidskrifter i skilda ämnen och genrer. Biblioteken lyfter fram och förmedlar litteratur och främjar läsning för människor i alla åldrar. Många människor läser inte böcker. En del kan inte och en del vill inte. De lyssnar hellre. För de som inte kan läsa svartskrift finns talböcker i DAISY-format. För dem som inte vill läsa utan lyssna finns ljudböcker. I det moderna informationssamhället är en tidig språkträning avgörande för barns utveckling. Språkträning och läsutveckling går som en röd tråd genom åldrarna och bygger på ett helhetstänkande där biblioteket är en viktig del. Biblioteket är ett forum för berättande och samverkar med barnhälsovården, förskolan och skolan för läsglädje och språkstimulans. Bibliotekets böcker för lustläsning och kunskap samt bibliotekspersonalens litteraturkännedom är en viktig tillgång. Det finns ett stort behov av lässtimulans och inspirerande boktips för människor i alla åldrar. Här fyller biblioteket en betydande roll. Prioriterade områden Barn och ungdomsverksamhet Biblioteksverksamheten utgår från ett helhetstänkande kring barns och ungdomars tillgång till bibliotek. Barn- och utbildningsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen ska gemensamt ta ansvar för att skapa samsyn kring detta. Folkbiblioteken och skolbiblioteken erbjuder vackra, inbjudande och trygga miljöer där barn och ungdomar känner sig välkomna. Biblioteket inspirerar till läsupplevelser och språkutveckling. Det tar tillvara barns och ungdomars eget kunskapssökande och intresse för litteratur och har ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier som speglar världen ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Redan inom förskolan utvecklas intresset för läsning genom insatser som bokpåseutlåning, bokprat och sagostunder. Skolbiblioteken och gymnasiebiblioteken är integrerade i undervisningen, erbjuder goda resurser för elevernas självständiga arbete och är ett stöd för lärarna i deras pedagogiska verksamhet. Bibliotekspersonalen tillhandahåller och sprider kännedom om medierna, bedriver läsfrämjande och kulturell verksamhet samt ger barn och ungdomar handledning och träning i informationssökning. Barns och ungas delaktighet är en förutsättning. att arbeta läsfrämjande och skapa forum för berättande i alla dess former att bemöta barn och ungdomar med respekt för deras integritet och behov samt att i dialog med dem utforma och utveckla biblioteket och dess verksamhet genom att på ett lyhört sätt ge handledning i informations- och litteratursökning att skapa och upprätthålla kontakter med föräldrar, mödra- och barnhälsovård, förskola, skola, skolhälsovård och andra resurser i nätverk kring barn och ungdomar att skapa nätverk som samlar alla kompetenser på området barns och ungas språkutveckling samt att hitta bibliotekets läsfrämjande nisch i det arbetet att initiera och genomföra fortbildning inom barnbiblioteks- och skolbiblioteksutveckling, barnoch ungdomslitteratur, läsfrämjande arbete samt om barns språkutveckling att synliggöra uppdrag och verksamhet för barn- och ungdomsbibliotek, skolbibliotek och gymnasiebibliotek att utveckla och förstärka samarbetet mellan skola och bibliotek bl a genom den förvaltningsövergripande Skola & Biblioteksgrupp som finns på Gotland 8

9 Informationskompetens Bibliotekets pedagogiska roll utvecklas. Gotland behöver välutbildade medborgare och biblioteket har en nyckelroll i människors lärande. Det utgör centrum för det informationssamhälle där användarna har möjlighet att aktivt och självständigt söka, välja och kritiskt värdera information. Biblioteket stöder dem som väljer att utbilda sig och ser de studerande som en tillgång och skapar inspirerande miljöer för lärande där pedagogik, teknik och tillgänglighet utvecklas. att belysa bibliotekets pedagogiska roll i lärandet enligt alla styrdokument att utveckla bibliotekspersonalens informationskompetens att utveckla interaktiva webbsidor att utöka bibliotekets tillgänglighet att ge information om olika databaser att samverka med andra aktörer som har studerande som primär målgrupp Social biblioteksverksamhet och tillgänglighet Speciell uppmärksamhet ägnas besökare i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att vi skapar bibliotek som alla kan besöka. År 2010 ska offentliga institutioner i Sverige vara tillgängliga för människor med olika funktionshinder. Den gemensamma grunden för samarbete mellan bibliotek och socialtjänst är bibliotekslagens och socialtjänstlagens formuleringar om allas rätt till biblioteksservice och rätten att ha en meningsfull tillvaro med andra. Personer med olika funktionshinder har tillgång till biblioteksservice. Bibliotekspersonalen arbetar målinriktat med enkelt avhjälpta hinder för att skapa verksamhet och lokaler som är tillgängliga för alla. att tillse att medierna och bibliotekets utformning fungerar för alla samt att ordna medierna på ett sätt som gör att besökarna blir inspirerade till nya läsupplevelser och lätt hittar vad de söker samt att skapa attraktiva och tillgängliga hemsidor att all personal är kunnig inom området och får adekvat fortbildning samt att all personal är lyhörd för varje låntagares behov och önskemål att utarbeta tillgänglighetsplaner, talboksplan samt att bearbeta åtgärdslistor för att ta bort enkelt avhjälpta hinder och anpassa folkbiblioteken och sjukhusbiblioteken efter funktionshindrades behov att samarbeta med andra institutioner och organisationer i tillgänglighetsarbetet 9

10 Hur gör vi detta? Organisation och struktur Biblioteksstrukturen ses över utifrån de olika bibliotekens uppdrag och roller samt efter befolkningsutvecklingen på Gotland. I detta ingår även att utveckla olika former för hur bibliotekets tjänster tillhandahålls inklusive mobila enheter. Almedalsbiblioteket, som ett integrerat folk- och högskolebibliotek, tydliggör sin ställning som huvudbibliotek och som centrum för nätbaserade tjänster. Länsbiblioteket tydliggör sin roll att stödja och samordna det strategiska utvecklingsarbetet och bidrar till förnyelsearbetet genom att i samverkan med biblioteken initiera och driva projekt. Vidare bidrar länsbiblioteket i det fortlöpande kompetensutvecklingsarbetet genom att anordna kurser och konferenser för bibliotekspersonal och samarbetspartners. Skola och folkbibliotek skriver avtal om arbetsformer och samarbete. Här preciseras roller, ansvarsfördelning och mål. En standard för skolbibliotek definieras och omsätts i praktiken. Riktlinjer utarbetas för folkbibliotekets service till friskolor. En plan för utveckling av skolbibliotek utarbetas. Former för bibliotekets samverkan med LärCentrum Gotland upprättas. att klargöra de olika bibliotekens roller samt göra en tydlig biblioteksorganisation att skapa avtal vad gäller samarbete mellan skola/friskola och folkbibliotek att säkra bemanningen till samtliga skolbibliotek att utarbeta en plan för de olika bibliotekens utveckling och uppdrag Personal Bibliotekspersonalen har god kompetens och är väl insatt i bibliotekets uppdrag och arbetsuppgifter samt känner arbetsglädje. All personal har möjlighet att knyta starka kontaktnät med kollegor på Gotland men också i nationella nätverk för att på bästa sätt följa utvecklingen. att utarbeta årliga personliga kompetensutvecklingsplaner för all personal att skapa hållbara biblioteksnätverk Medier Biblioteket erbjuder ett rikt, varierat och aktuellt utbud av medier böcker, talböcker och ljudböcker, e-medier, tidningar och tidskrifter, dokumentärfilm och spelfilm, musik och CD. Dagens samlingar måste minskas och göras levande utifrån nyttjandegrad, profilering och exponering. En strategisk medieplan och talboksplan för bibliotek underlättar arbetet med medier och gäller för alla bibliotek. E-medier och nätbaserade informationsresurser ökar snabbt. Gotlands bibliotek samverkar med andra bibliotek inom licenshantering, fjärrlån, dokumentleverans mm att utarbeta en kvalitativ och målgruppsrelaterad medieplan och därmed gallra och omdisponera samlingarna utifrån nyttjandegrad 10

11 att skapa stor bredd i mediebeståndet och tillhandahålla medier på de språk och i den teknik som efterfrågas att ordna medierna på sådant sätt att besökarna blir inspirerade till nya läsupplevelser och lätt hittar vad de söker att på bibliotekets hemsida tipsa om böcker och andra medier att belysa bibliotekets pedagogiska roll i lärandet Lokaler Bibliotekens lokaler analyseras utifrån rollerna som kulturcentrum, kunskapscentrum och litterär mötesplats. Rummets utformning är av stor betydelse. Genom strategisk medieplanering frigörs lokalytor för studieplatser och arrangemang. Biblioteken anpassas efter funktionshindrades behov. att utifrån upprättade åtgärdslistor praktiskt arbeta för att biblioteken ska vara tillgängliga för funktionshindrade 2010 att inreda biblioteken på ett inbjudande och spännande sätt Kvalitetssäkring och uppföljning För att säkra likvärdigheten i de olika bibliotekens tjänster och service krävs en fortlöpande uppföljning och dialog. att på respektive bibliotek genomföra årliga brukar- och medborgarenkäter inom hela bibliotekssystemet att årligen som grund för utvecklingsarbete och fortbildningsinsatser göra biblioteksvisa och gemensamma analyser för hela bibliotekssystemet Samverkan Redan idag samverkar Gotlands bibliotek med andra aktörer i och utanför kommunen - övriga kulturinstitutioner på Gotland, hälso- och sjukvården, förskolan och skolan, Högskolan på Gotland, lärcentra med flera myndigheter, andra bibliotek i Sverige, folkbildningen, organisationer och företag inklusive turism. Biblioteket kan utvecklas endast i samverkan med andra aktörer. Flera folkbibliotek är integrerade med skolan. Dessa samverkansformer bör förtydligas och avtal och formellt partnerskap skrivas. Almedalsbiblioteket är ett integrerat folk- och högskolebibliotek där avtal finns mellan Kultur- och fritidsförvaltningen och Högskolan på Gotland. Biblioteken på Visby lasarett består av ett medicinskt fackbibliotek och ett patientbibliotek. Patienter utgör en utsatt grupp. Deras rätt till biblioteksservice stöds av bibliotekslagen samt socialtjänstens och sjukvårdens lagstiftning. Strategin är att samarbete bygger på hållbara principer och överenskommelser. att skapa en handlingsplan som sträcker sig från folkbibliotekets samarbete med Barnhälsovården till gymnasiebiblioteken och övergången till vuxenutbildning och högskolestudier (samverkan mellan följande parter: folkbibliotek och länsbibliotek, skolan/skolbibliotek, gymnasieskolor/gymnasiebibliotek, Folkhögskolans bibliotek, högskolebiblioteket, barnhälsovården, förskolan och lärcentra). Handlingsplanen omfattar bibliotekens roller och ansvar vad gäller läsfrämjande arbete, informationskompetens samt språk- och läsutveckling 11

12 att bibliotek och socialtjänst samverkar om en plan för att äldre och funktionshindrade ska kunna erbjudas god biblioteksservice att folkbiblioteken stärker sin roll i ABM-samverkan att samarbeta med studieförbund, folkhögskolor och föreningar för att nå nya grupper och höja medborgarnas intresse för samhällsfrågor - folkbildningen blir en resurs i bibliotekets kulturarbete att skapa hållbara nätverk med kulturinstitutioner och kulturkonsulenter på Gotland samt med stöd av länsbiblioteket samverka med motsvarande biblioteksnätverk på fastlandet och ingå i nationella biblioteksnätverk att bibliotekets roll för besöksnäringen klargörs och att bibliotekets verksamhet säkras för att kunna möta besökarnas behov och önskemål Handlingsplaner till Gotlands biblioteksplan De roller och uppdrag som formulerats för de olika biblioteksenheterna inklusive strategier leder till ett omfattande gemensamt utvecklingsarbete inom hela bibliotekssystemet på Gotland. Det fortsatta arbetet ställer krav på att verksamhetsansvariga utarbetar handlingsplaner enligt nedan: Gemensam organisationsplan inklusive tjänsteutbud och servicenivå i bibliotekssystemet Gemensam talboksplan Gemensam plan för ungas informationskompetensutveckling, läsfrämjande arbete, läs- och språkutveckling Medieplaner Tillgänglighetsplaner Etik-, jämställdhets- och mångfaldspolicy Årliga antagna styrkort Lokala skolbiblioteksplaner Årliga, individuella och dokumenterade kompetensutvecklingsplaner för alla biblioteksanställda Avtal mellan skola och folkbibliotek inklusive former för uppföljning Avtal mellan Kultur- och fritidsnämnden och Högskolan på Gotland avseende Almedalsbiblioteket 12

13 BIBLIOTEKSLAGEN (1996:1596) Utfärdad: Omtryck: 1998:1249 Ändrad: t.o.m. SFS 2004: Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. 13

14 14

15 15

16 16