Ett gemensamt bibliotek på Höglandet. - en förstudie

Transkript

1 Ett gemensamt bibliotek på Höglandet - en förstudie Viveca Nyström, VN arkiv & bibliotek Mars 2014

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Metod och syfte 4 2. Mål med samverkan Vad vill vi samverka kring? Reflexion 8 3. Samverkan i länet Webbutveckling Libris Kompetensutveckling 9 4. Hur uppnår vi målen? Framgångsfaktorer Upphandling av bibliotekssystem Portal Effekter Uppföljning & utvärdering 14 2

3 1. Inledning De så kallade Höglands-biblioteken i Jönköpings län är kommunbiblioteken i Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda. De har genom åren haft ett nätverk som resulterat i olika typer av samarbete. De har tagit fram profilprodukter som kassar med gemensam logga, de cirkulerar TV-spel mellan biblioteken och Vetlanda hyr ut sin bokbuss till Eksjö. Mer eller mindre kontinuerligt har bibliotekscheferna tillsammans med Länsbibliotek Jönköping diskuterat områden för utökad samverkan. När bibliotekscheferna på Höglandet träffades dokumenterades områden för möjlig samverkan. Flera mycket konkreta företeelser togs upp: katalog, lånekort, avgifter, webblösningar, inköp, informationsmaterial, logistik, it och personal/rekrytering. Efter mötet i april 2013 aktualiserades tankar på ett gemensamt bibliotek på Höglandet. Den 12 juni 2013 träffade utredaren Viveca Nyström bibliotekschefer/representanter från höglandsbiblioteken tillsammans med länsbiblioteket. Länsbiblioteket stödjer Höglands-bibliotekens vilja att utöka samverkan genom att finansiera den här förstudien. Förstudien har tagits fram som den sista i en serie av tre rapporter. Den första heter Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län en förstudie och den presenterades den 10 januari Länets bibliotekschefer var inbjudna av länsbiblioteket till lokalen Qulturum i Jönköping, som ligger i anslutning till länsbibliotekets lokaler på sjukhusområdet Ryhov. Den andra rapporten heter Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län - en lägesrapport och togs upp på ett chefsmöte i februari Även där var länsbiblioteket sammankallande, och förutom bibliotekschefer var kommunernas kulturchefer inbjudna. Alla rapporter har tagits fram av Viveca Nyström. Slutsatser och erfarenheter från de länsövergripande rapporterna har fogats in i denna studie. 1.1 Bakgrund Fem kommuner på Höglandet i Jönköpings län Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda bildade Höglandets kommunalförbund år 2002 för att ta tillvara möjligheter att utveckla Höglandets konkurrenskraft. Samverkan är idag ett nyckelord för biblioteksutveckling på alla nivåer. 3

4 Länsbiblioteket har sedan många år tillbaka arbetat med flera samverkansprojekt. Redan 2003 startade SIM-projektet som var ett projekt mellan länsbiblioteken i södra Sverige: Skåne, Halland, Sydost, Kalmar och Jönköping. SIM-projektets mål var att producera en portal för personalen på 126 bibliotek att använda som verktyg i referensarbetet. Sesim blev slutprodukten, som också möjliggjorde samsökning i ett stort antal bibliotekskataloger och databaser. Sesim gick senare över i Bibliotek24 som också vände sig direkt till länets invånare, för samsökning i länets kataloger fanns planer på att med hjälp av Bibliotek24 fördjupa mediesamverkan mellan Höglands-biblioteken. Av olika orsaker blev det inte så, och 2011 valde Tranås att ta steget in i det så kallade Göta-biblioteket. Göta-biblioteket är Östergötlands gemensamma biblioteksdatasystem, vilket alltså även inkluderar Tranås. Göta-biblioteken är ett av flera katalogsamarbeten i Sverige. Andra exempel är Bibliotek i Väst (Ale, Kungälv, Orust, Stenungsund, Tjörn och Öckerö), HelGe-biblioteken i Hälsingland och Gästrikland och Selma-biblioteken i Värmland. Utökad bibliotekssamverkan har visat sig vara en win-win-lösning för både bibliotek och låntagare. I den inledningsvis nämnda rapporten Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län - en lägesrapport finns flera referenser till utvärderingar av bibliotekssamverkan som visar på både ekonomiska vinster och ökad kundtillfredsställelse. Tre av Höglands-biblioteken vill i dagsläget fortsätta att driva en aktiv utveckling för samverkan. De är Aneby, Eksjö och Nässjö. Vetlandas bibliotekschef meddelade i februari 2014 att hon inte hade möjlighet att engagera sig i samverkan på Höglandet. Till grund för rapporten om samverkan låg intervjuer med länets alla bibliotekschefer. I Sävsjö är Esbjörn Jonsson kultur- och fritidschef, men hänvisade till Jan Engström på Sävsjö stadsbibliotek när frågan ställdes vem som kunde svara på frågor om biblioteksutveckling. Jan Engström var positiv till samverkan, och såg Höglandet som ett naturligt samverkansområde. De inbjudningar som föregått denna förstudie har dock inte hörsammats av Sävsjö. 1.2 Metod och syfte Representanter från de tre biblioteken Aneby, Eksjö och Nässjö hade den 20 februari 2014 en workshop ledd av utredaren Viveca Nyström, där man prioriterade några områden för samverkan, och formulerade mål. Närvarande var Mia Olausson från Nässjö, Inger Eriksson Abrinius från Aneby och Johanna Enberg från Eksjö. 4

5 Resultatet av workshopen är grunden för denna förstudie, tillsammans med underlag som tidigare inhämtats för att utreda den regionala mediesamverkan. Syftet med förstudien är att vara en gemensam utgångspunkt för de höglandsbibliotek som vill samverka. Förstudien ska också tjäna som beslutsunderlag på de nivåer i respektive organisation där mål och riktning för bibliotekens verksamhet fastslås. 2. Mål med samverkan 2.1 Vad vill vi samverka kring? Bibliotek kan samverka inom väldigt många områden, lokalt och nationellt, över kommungränser och med andra verksamheter i den egna kommunen. Bibliotekslokalen kan ligga i samma byggnad som en skola, eller utnyttjas av föreningar och till utställningar. Inom den egna kommunen har biblioteket en självklar roll i många gränsöverskridande aktiviteter riktade till kommuninvånarna. Över kommungränserna har samarbete mellan bibliotek varit svårare, och det mesta som sker i Jönköpings län görs i länsbibliotekets regi. I bibliotekssverige finns numera både gott om inspirerande exempel på och tydliga påbud om samverkan. I den nya bibliotekslagen stärks kraven på biblioteksplaner. Ett av målen med biblioteksplaner är att kommunala, regionala och statliga bibliotek strävar efter samverkan. Kungliga biblioteket har utformat en sammanställning över vad en biblioteksplan kan innehålla för att uppfylla lagens intentioner. Publikationen heter Biblioteksplan I avsnitt K. Medier och tjänster i Biblioteksplan 2.0 finns mediesamverkan över kommungränserna med som ett förslag på metoder och processer som biblioteken ska använda för att utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Ordet samverka nämns för övrigt 14 gånger på 20 sidor i publikationen. Samverkan kan med andra ord inbegripa högt och lågt, stort och smått. Även om aktiviteterna avgränsas till vad biblioteken kan göra tillsammans över kommungränserna, så blir listan lång. 1 Biblioteksplan 2.0. Folkbibliotek, skolbibliotek, Regional biblioteksverksamhet, sjukhusbibliotek / KB (Dnr 232-KB ) 5

6 De bibliotek som strävar mot utökad samverkan på Höglandet är mindre enheter med begränsade personalresurser. Flera olika projekt med oklara mål kan trötta ut engagerad personal på kort tid. Att ha ett par tydliga mål är en förutsättning för att kommunicera viljeinriktningen till beslutsnivå och till andra intressenter när man söker externt stöd. Det första momentet i workshopen den 20 februari 2014 var därför att samla ihop alla de områden där man kan tänka sig samverkan mellan bibliotek över kommungränserna. Därefter prioriterades och avgränsades de olika områdena för att definiera ett antal fokusområden. I moment 3 formulerades mål på två års sikt för de utvalda områdena. Nedan följer en resumé av metodiken. Moment 1 Plocka fram områden och tjänster där man kan samverka Gruppen jobbade med post-itlappar. Viveca Nyström kompletterade med idéer som framkommit vid intervjuer med bibliotekscheferna inför rapporten Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län - en lägesrapport. Resultat: skolbibliotekarie studiebibliotekarie flytande bestånd globala reservationer transporter gemensam portal/arena och samsök upphandling mediesamverkan över kommungränserna gemensam katalog, fria lån bokbuss marknadsföringsmaterial tv-spel personal/rekrytering/utbyte depositioner/utländsk litteratur biblioteksplan läsfrämjande kurslitteratur katalogisering/katalogisatör gemensamma möten och kommunikation över kommungränserna fjärrlån/inköp 6

7 databaser evenemang/utställningar HIT studieresor avgifter och regler Libris och katalog meröppet nya medier och teknik filialer Moment 2 - Fokus och avgränsning De föreslagna områdena för samverkan grupperades och prioriterades. De största och viktigaste områdena avgränsades till: transporter mediesamverkan personalutbyte och rekrytering Libris och katalogisering Moment 3 - Målformuleringar Syftet med workshopen var att skapa ett par tydliga mål som biblioteken kan jobba mot. Tiden för måluppfyllelse sattes till 2 år. Resonemangen kring de olika områdena i korthet: Transporter transportfrågan måste lösas redan det närmaste året, en gemensam upphandling som även inbegriper filialer är ett alternativ. Ärendet måste lyftas till förvaltning/nämnd och diskuteras med länsbiblioteket. Mediesamverkan mediesamverkan inbegriper väldigt mycket, från gemensam portal till flytande bestånd. Målen är: 1. Aneby, Eksjö och Nässjös bibliotek ska om två år ha tagit fram ett underlag för gemensam upphandling av bibliotekssystem 2. Aneby, Eksjö och Nässjös bibliotek ska om två år ha en gemensam portal Personalutbyte och rekrytering alla tre bibliotek har behov av vikarier, specifik kompetens etc. Målet är att göra en kartläggning av kompetens och personalresurser som kan ligga till grund för gemensam rekrytering och vikariepool. Libris och katalogisering även här är det en fråga om kompetens, som delvis hänger ihop med personalutbyte och rekrytering. Katalogisering är också något som måste utredas tillsammans med mediesamverkan. 7

8 Dessutom har länsbiblioteket en aktiv roll när Jönköpings län blir ett Libris-län. 2.2 Reflexion Som utredare förespråkar jag att de tre Höglands-biblioteken lägger mest kraft på målen under punkten Mediesamverkan, det vill säga att ta fram ett underlag för gemensam upphandling av bibliotekssystem och gå samman i en gemensam portal. Transport och logistik nu och i framtiden hör givetvis tätt samman med ett framtida katalogsamarbete. Men i dagsläget måste de bibliotek som behöver transporter se till den omedelbara situationen, och köpa tjänster utifrån dagsaktuellt behov. Det viktigaste är att lösningen inte är statisk över lång tid, utan går att anpassa när förutsättningar ändras. Personalutbyte och rekrytering är ofta något som kommer upp på agendan när man diskuterar möjliga samverkansområden. I realiteten har det visat sig vara ganska svårhanterligt med anställningar som innebär tjänstgöring i flera kommuner. Det finns goda exempel i länet på att det kan fungera i enstaka fall. Ett bra underlag som tas fram genom kartläggning av kompetens och personalresurser på respektive bibliotek kan användas i all verksamhetsutveckling. Min bedömning är dock att denna insats ska prioriteras ned, då den troligtvis inte kommer att få önskat utfall som ett samverkansområde. 3. Samverkan i länet 3.1 Webbutveckling I utredningen om samverkan i hela länet, Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län - en lägesrapport, lyftes behovet av bättre webbplatser som ett område där länsbiblioteket kan bidra med stöd, och underlätta för kommunbiblioteken att samverka. Här kan de tre Höglandsbiblioteken stå som modell. Det kan komma alla länets bibliotek till nytta om länsbiblioteket och Aneby, Eksjö och Nässjö hittar smarta lösningar för att jobba med utvecklingen webbplatserna. En viktig roll för länsbiblioteket är omvärldsbevakningen: - hur har man gjort på andra ställen? - vad händer i biblioteksvärlden på områden kopplade till webbutveckling, till exempel user experience? 8

9 3.2 Libris Den 10 januari 2014 presenterades rapporten Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län en förstudie för länets bibliotekschefer. Efter presentationen bjöd Länsbibliotek Jönköping och Vaggeryds bibliotek in kommunbiblioteken att anmäla sitt intresse för att bli Libris-registrerande bibliotek. 12 av 13 bibliotek hade i mars 2014 hakat på projektet! I en överenskommelse mellan dessa bibliotek och Länsbibliotek Jönköping har ett gemensamt utvecklingsarbete initierats för att bli ett LIBRIS-registrerande län I utvecklingsarbetet fokuseras på förändring, eftersom en anslutning till Libriskollektivet innebär ett nytt sätt att arbeta. Länsbiblioteket är drivande i processen tillsammans med Vaggeryds bibliotek, som genom ett avtal parterna emellan, bidrar med kunskap och erfarenheter från den lokala nivån. Processen har inletts med grundläggande informationsmöte kring vad, varför och hur Libris. Därefter ska en arbetsgrupp formeras, som tillsammans kartlägger, undersöker och utröner hinder och möjligheter som underlättar för den fortsatta processen. Under hösten kommer utbildning i katalogisering genomföras. Kontakt och samtal har inletts med Libris-avdelningen på Kungliga biblioteket samt högskolan i Jönköping. Därmed får Aneby, Eksjö och Nässjö draghjälp i arbetet med att bli Librisbibliotek, och behöver inte sätta egna specifika mål för detta projekt. 3.3 Kompetensutveckling I den tidigare nämnda rapporten om mediesamverkan i länet var kompetensutveckling ett område som ansågs viktigt. Bibliotekscheferna önskade kontinuerligt stöd från länsbiblioteket och uppskattade de insatser som länsbiblioteket redan gör. Kompetensutveckling var ett ord som återkom många gånger i workshopen som hölls på Nässjö bibliotek den 20 februari. Begreppet konkretiserades i aktiviteter som studieresor, personalutbyte och kunskap om Libriskatalogisering. Man såg även gemensamma möten framför sig, där personalgrupperna på biblioteken får chansen att träffa varandra och utbyta erfarenheter. Målet att göra en kartläggning av kompetens och personalresurser är ett uttryck för att man vill se vilken kunskap man har behov av, och kanske saknar. Det kan leda till kompetensutveckling snarare än ändrad bemanning. I nästa avsnitt tydliggörs behov av resurser tillfälliga eller permanenta vid olika skeden i det fortsatta arbetet. Där framgår att den primära resursen som måste tillföras är kompetens. 9

10 4. Hur uppnår vi målen? 4.1 Framgångsfaktorer När man studerar samverkan över kommungränser i bibliotekssverige så hittar man några faktorer som är återkommande i lyckade projekt. Drivande krafter är i nämnd ordning: Bibliotekschefer och länsbibliotek Biblioteksplaner och bibliotekslag Lokala och nationella myndigheter (nämnd/förvaltning och Kungliga biblioteket) Bibliotekschefer och länsbibliotek står för det engagemang och den uthållighet som krävs för att överbrygga praktiska hinder. De får ömsom stöd, ömsom förbehåll från omgivningen. Fundamentet är en grupp som drivs av vilja och där deltagarna stöttar varandra. Det är inte teknisk kompetens, gott om tid och pengar eller formuleringar i bibliotekslag och beslut som säkrar genomförandet av förändrings- och kvalitetsarbete. På Höglandet har tre representanter från olika bibliotek tagit ett första steg mot utökad samverkan. Gruppen får gärna bli större, och inkludera någon från länsbiblioteket. Det är viktigt att sammansättningen i kärntruppen är stabil över en längre tid. Medlemmarna i gruppen måste ha regelbunden kontakt, både för att driva utvecklingen i önskad riktning, men också för att inspirera varandra. De mål som biblioteken vill nå innebär inte dyra investeringar, utan är förändringar som kommer att generera mer nytta för skattekronorna. Vägen dit behöver inte heller bli kostsam. Den viktigaste resursen som måste tillföras projekten är kompetens och möjlighet att avsätta tid för de som ska driva utvecklingen. Den insatsen kan bli mest kritisk för Aneby bibliotek, som endast har ett fåtal anställda. 10

11 Med dessa framgångsfaktorer på plats, är det dags att börja jobba! Den här förstudien är inte en instruktion i projekthantering, men här kommer ändå några enkla råd för att komma igång. 4.2 Upphandling av bibliotekssystem I alla projekt måste man börja strukturera vilka indata som behövs, vilka resurser som kommer att krävas och vilka resultat som ska uppnås. Även om uppgiften att ta fram ett underlag för en upphandling kan tyckas avgränsad i sig, så kan man dela upp den i delprojekt. Delprojekten kan förgrena sig beroende av vilka frågor som uppstår. Underlag/input kan vara dokumentation och information som klarlägger utgångsläget. I översikten nedan (tabell) har resurser huvudsakligen definierats som kompetens. En variant är att man har en projektledare eller utredare att tillgå som har ansvaret för att expertis får komma till tals och utföra vissa moment. Men just i den här typen av verksamhetsutveckling är det som tidigare sagts en framgångsfaktor om utvecklingsansvaret ligger väl förankrat i en samverkansgrupp med representanter från de aktuella biblioteken. Resultatet kan beskrivas som en trappa med (åtminstone) tre steg. Först behövs ett klartecken för att satsningen får utrymme att pågå under två års tid. Därefter inhämtas den kunskap som behövs för att nå målet. I det sista skedet tas underlag för upphandling av bibliotekssystem fram. 11

12 Delprojekt Underlag/input Resurser Resultat Förankra projektet på rätt nivå i organisationen Behövs tjänsteutlåtande eller annat beslutsunderlag? Bibliotekschef Projektet har klartecken på ledningsnivå Studera jämförbara upphandlingar Upphandlingar av gemensamma bibliotekssystem Rådgivning från upphandlingsledare Överblick över vilken dokumentation som krävs Samordna kravspecifikation Aktuellt it-stöd, önskat it-stöd, funktionalitet m m Utvärderingar av katalogsamverkan Biblioteksledning IT-och upphandlingskompetens Överenskommelse om underlag för upphandling En fråga som kommer att uppstå för Höglands-biblioteken är när och om man ska tillåta fri cirkulation mellan biblioteken. Men svaret på den frågan behöver inte vara avgjort innan man tar sig an andra uppgifter för att nå målet. Leverantörerna kan ge en mängd möjligheter och varianter beträffande själva systemlösningen. Istället för att på ett tidigt stadium gå djupare in i de alternativa tekniska lösningarna, är det bättre att först reda ut hur en kontoorganisation bör se ut. I en gemensam kontoorganisation slås databaser (låntagarregister och katalog) ihop och de medverkande kommunerna läggs upp som en kontoorganisation. En annan variant är att dela server utan att ha en gemensam kontoorganisation. Det finns ytterligare modeller, och vilka de är och hur de skulle fungera för Höglands-biblioteken ingår i det utredningsarbete som ligger till grund för en kravspecifikation. Många erfarenheter är dokumenterade i rapporter, men man kan också göra studiebesök och bjuda in sakkunniga från bibliotek som redan skapat gemensamma kontoorganisationer. Ett gemensamt bibliotekssystem är det första steget mot en gemensam katalog. Än så länge finns inget beslut att biblioteken på Höglandet ska ha en gemensam katalog med fri cirkulation mellan biblioteken. Däremot finns ett kommunalförbund, Höglandets kommunalförbund, och dess it-organisation Höglandets IT (HIT). Ett kommunalförbund underlättar gemensam upphandling, och krävs om biblioteken ska ha ett gemensamt låntagarregister. Biblioteksledningen bör kalkylera för merkostnader som uppstår vid byte och uppdateringar av bibliotekssystem. De måste finnas med i den långsiktiga beräkningen på den nivå som beslutar om att underlaget ska tas fram. Vilka kostnaderna är framgår när man studerar exempel från andra bibliotek. Man kan till exempel ha olika avtalstid för systemen, och med lång avtalstid drar man kortaste strået, det vill säga kanske betalar dubbelt under en period. Men dessa kostnader hör egentligen till aktiviteter som startar efter att underlag för gemensam upphandling av bibliotekssystem är framtaget. 12

13 4.3 Portal Alla bibliotek i länet har ett fönster mot användarna på webben. Eksjö och Aneby har sidor på kommunens webbplats. Nässjö har Axiell Arena, som är helt fristående från kommunens webbplats. Syftet med en gemensam webbplats för tre bibliotek är att ge användarna en möjlighet att upptäcka ett större utbud av både aktiviteter och litteratur, samt att kunna samordna arbetet med att fylla en webbplats med bra innehåll. Om Aneby, Eksjö och Nässjö om ett par år också har en gemensam katalog med fri cirkulation är en gemensam portal för användarna en självklarhet. Behovet av kvalitetshöjning på det här området framkom tydligt i den tidigare publicerade Förutsättningar för framtida mediesamverkan i Jönköpings län- en lägesrapport. Någon generell lösning på länsnivå är svår att föreslå. Att tre bibliotek samverkar för att skapa en attraktiv webbplats är realistiskt och kan vara en modell för hur övriga kommunbibliotek i länet kan utveckla exponeringen av bibliotekens utbud. Ett tillvägagångssätt som ligger nära till hands att föreslå är att Nässjö bjuder in Aneby och Eksjö till den portal Nässjö bibliotek redan har. Men det kräver utredning och beslut, samt överenskommelser om resursfördelning och organisation med mera. Några exempel på delprojekt: Delprojekt Underlag/Input Resurser Resultat Förankra projektet på rätt nivå i organisationen Behövs tjänsteutlåtande eller annat beslutsunderlag? Bibliotekschef Kommunledning Projektet har klartecken på ledningsnivå Inventera möjliga tekniska lösningar Behov? Utbud? Funktion? Användarundersökningar IT-kompetens Biblioteksledning Val av lösning med motivering Organisation och administration Tidsåtgång för redaktionellt arbete Kostnader Drift & underhåll Ekonomi IT-kompetens Redaktör/motsvarande Avtal som reglerar drift, ekonomi och innehåll för gemensam portal 5. Effekter De positiva effekterna av gemensam webb och gemensam upphandling av bibliotekssystem är väl dokumenterade. Nedan några punkter hämtade från tjänsteutlåtande till Regionstyrelsen för Region Värmland inför beslut att bevilja medel till Länsbiblioteket i Värmland för projekt Gemensam bibliotekswebb : 2 Tjänsteutlåtande Regionstyrelsen / Region Värmland,

14 Katalogen ska förbättra medborgarnas tillgänglighet till bibliotekens resurser och åstadkomma kostnadsbesparingar för de deltagande kommunbiblioteken För kommunerna innebär samverkan kring en gemensam webb en kostnadseffektiv lösning, genom att man delar på server och personalresurser. Många kommuner hade haft svårt att genomföra en sådan satsning på egen hand. För brukarna innebär en utvecklad bibliotekswebb bättre service och ökade möjligheter till engagemang och interaktion. Satsningen på en gemensam bibliotekswebb förbättrar medborgarnas tillgänglighet till de deltagande bibliotekens samlade resurser och bidrar till att skapa ett ökat intresse för bokläsning och annan medieanvändning. Fler punkter tillkommer när man intervjuar bibliotekschefer som ingår i nätverk som Göta-biblioteken eller läser utvärderingar av katalogsamverkan, till exempel: Det är billigare att gå samman i en upphandling, än att var och en köper sitt system. Bättre exponering i gemensam portal gör det också lättare för bibliotekspersonalen att se vad som händer på de andra biblioteken Å ena sidan kan det bli mer transporter av fysiska böcker mellan biblioteken när låntagarna får ett större utbud, å andra sidan har låntagarna redan tidigare själva åkt mellan biblioteken för att få tag i böcker de vill ha. En utlånad bok är en bättre utnyttjad resurs än en bok som står på en hylla i ett bibliotek. 6. Uppföljning & utvärdering När man har tydliga mål är uppföljning och utvärdering lätt. Om två år ska biblioteken i Aneby, Eksjö och Nässjö utan större svårighet kunna svara på frågan om de har tagit fram ett gemensamt underlag för upphandling av bibliotekssystem och om de har en gemensam portal. Att utvärdera om detta är bra eller dåligt är att skjuta över målet, då flera bibliotek redan gjort samma resa och kan vittna om de positiva effekterna. Om inte biblioteken dessutom hunnit införa gemensam katalog och fri cirkulation, kan det vara svårt att följa upp utvecklingsarbetet på detaljnivå. 14

15 Ett underlag för upphandling och en gemensam portal ger inte utslag i biblioteksstatistiken eller i kundundersökningar. Den naturliga fortsättningen är givetvis att markant förbättra servicen till låntagarna genom att visa dem ett större utbud i en gemensam katalog och förenkla möjligheterna att låna litteratur och delta i arrangemang på andra bibliotek än det egna kommunbiblioteket. Då blir det intressant att se hur brukarnas aktivitet kan analyseras i kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Nya mål ska finnas när de som redovisas i denna studie har uppnåtts. De målen kan också omfatta utökad samverkan, både på Höglandet och med övriga bibliotek i länet. 15