Kandidatuppsats. Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey. Författare: Christina Kousteni Therese Sedin

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kandidatuppsats. Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey. Författare: Christina Kousteni Therese Sedin"

Transkript

1 Kandidatuppsats Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey Författare: Christina Kousteni Therese Sedin Handledare: Peter Kåhre Examinator: Lars Seldén Termin: VT15 Ämne: Biblioteks- och Informationsvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2BO01E

2 Abstract Many libraries in Sweden have since 2008 started to switch their classification system from SAB (The Swedish classification system) to Dewey (Dewey decimal classification system). Kungliga Biblioteket (National Library of Sweden) decided to switch classification system from SAB to DDC in 2008 and recommend that all libraries in Sweden should also follow. In recent years, a number of public libraries have started the transition to DDC. Our thesis focuses on the public libraries and the librarians view on the matter. The discussed questions of the thesis are: 1. How do the public libraries see a possible transition to DDC? 2. Why have some of the public libraries changed their library system to DDC and others have not? The empirical material of the thesis consists of 47 questionnaire responses that where thereafter analyzed. Five of the public libraries that answered our questionnaire had began the transition process to the DDC, thirty-nine of them only used SAB, although more than half of them where open to make the transition at some point in the future. Some of the public libraries didn t want to change to DDC because they considered it a system that would not suit the Swedish conditions very well and therefore preferred the Swedish system (SAB) more. Librarians are divided between those who are positive towards a transition to DDC and those who are not. We tried to analyze the librarians views from a psychological view based on a theory on individual s reactions towards organizational change. However, what we could interpret from the answers on our questionnaire, many of the librarians' considerations and thoughts regarding DDC are somewhat similar to earlier discussions about Dewey, which lead us to believe that there has not been made huge progress on the matter. Nyckelord SAB, Dewey, DDK, DDC, Klassificering, folkbibliotek, Övergång, organisationsförändring.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsning Bakgrund Folkbiblioteken som använder DDK i Sverige Övergången till DDK i andra länder Norge Tyskland USA Tidigare forskning Teori Reaktioner på förändring Anställdas handlingsmönster mot förändringar Metod Analysmetod Datainsamling Urval Etik Resultat Bibliotekariernas bakgrund SAB eller DDK på folkbiblioteken? Bibliotekariernas syn på DDK Hur kan övergången till DDK påverka verksamheten? Resurser: Klassificeringsresurser DDK-bibliotekens förslag till andra bibliotek Analys SAB eller DDK på folkbiblioteken? Bibliotekariernas syn på DDK Hur kan övergången till DDK påverka verksamheten? Resurser: Klassificeringsresurser Diskussion Kunskapsanspråk Förslag på fortsatt forskning Sammanfattning Bilaga A E-post Bilaga B Enkätfrågor till folkbiblioteken som uppgav att de använde SAB Klassifikationssystem. Bilaga C Enkätfrågor till folkbiblioteken som uppgav att de använde även DDK. Bilaga D Enkätfrågor (kvantitativa) och svar från folkbibliotek som använde DDK. Bilaga E Enkätfrågor (kvantitativa) och svar från bibliotekarier på folkbibliotek som använder endast SAB klassifikationssystem.

4 Disposition Uppsatsen börjar med en inledning där vi beskriver problemet vi valt samt våra frågeställningar, syfte och avgränsning. I avsnitt 2 (Bakgrund) går vi igenom om hur DDK och SAB kom till och beskriver kortfattat deras, samt de svenska folkbibliotekens, historia. Vi inkluderar även införandet av Dewey i andra länder som Tyskland och USA. I avsnitt 3 (Teori) fortsätter vi med att presentera teorin vi har använt oss av i uppsatsen. Där diskuteras även orsaker till motstånd och acceptans av organisationsförändringar. I avsnitt 4 (Tidigare forskning) tar vi upp tidigare forskning som berör DDK i Sverige. Vi beskriver om vad som har diskuterats vid undersökningar och diskussioner i Sverige angående SAB och DDK, t.ex. KB:s delstudieundersökning och Utvecklingsrådets utlåtande. Vi anser att det är betydelsefullt att känna till lite av DDK:s historia på både svenska folkbibliotek och hur det har gått till i några andra länder. Vi presenterar därför vilka folkbibliotek som har börjat övergå till Dewey i Sverige och även materialet vi har hittat som handlar om organisationsförändringar från personalens perspektiv. I avsnitt 5 (Dewey i andra länder) presenteras hur det har gått med Dewey-övergången i andra länder och hur det är idag. I avsnitt 6 (Metod) beskrivs metoden som vi valde att använda, hur vi gick tillväga under datainsamlingen och urvalet. I avsnitt 7 (Analys och resultat) redovisas resultaten och analyseras. I avsnitt 8 (Resurser) beskriver vi de olika uppfattningar som finns angående resurser som krävs för de två olika klassifikationssystemen. I avsnitt 9 (Diskussion) diskuterar vi analysresultaten och uppsatsens frågeställningar. I avsnitt 10 (Kunskapsanspråk) beskriver vi vår avsikt med uppsatsen. I avsnitt 11 (förslag på fortsatt forskning) presenteras olika förslag på hur och vad man kan fortsätta forska om inom vårt ämne, därefter avslutas uppsatsen med en sammanfattning.

5 1 Inledning Svenska bibliotek har använt SAB (Sveriges Allmänna Biblioteksförening) klassifikationssystem sedan 1921 men under de senaste åren har det skett en förändring, många bibliotek byter ut SAB-systemet mot DDK (Dewey Decimalklassifikation). DDK används idag av många bibliotek i mer än 135 länder och antalet ökar ständigt. DDK frågan i Sverige blev aktuell nyligen igen eftersom många forskningsbibliotek var missnöjda med SAB-systemet samtidigt som forskningsbibliotek som redan använde DDK, önskade bättre katalogservice från Kungliga Biblioteket (Svanberg, 2013). Under 2006 påbörjades en utredning som bl.a. innehöll en förstudie (Delstudie 3) över vad en övergång till DDK skulle innebära för Kungliga Biblioteket (KB) och de övriga svenska biblioteken. Trots svårigheten att kunna bedöma ett klassifikationssystems kvalité, kom utredningen fram till att det fanns många som ansåg att DDK hade fler fördelar än SAB. Svenska Biblioteksföreningen genomförde en egen utredning på detta och kom fram till samma resultat. Därefter tog KB beslutet år 2008 att det skulle vara bättre för biblioteken i Sverige att gå över till DDK (Kungliga Biblioteket, 2007a). Beslutet fattades av riksbibliotekarien eftersom den Nationella referensgruppen såg positivt på en övergång till DDK (Kungliga Biblioteket, 2009a). Det är dock endast ett förslag ifrån KB:s sida, varje bibliotek får slutligen själv ta beslutet huruvida de vill byta klassifikationssystem eller inte. Förutom fördelarna som många ansåg med att alla använder samma system, anger KB tre större anledningar för att övergå till DDK: internationalisering, rationalisering och höjd kvalitet på klassifikationsområdet (Kungliga Biblioteket, 2014a). Svenska Biblioteksföreningen föreslår också dessa tre anledningar som fördelar för en övergång, de beskrivs utförligare i Hallnäs och Lekselius rapport för Dewey-projektet. Internationaliseringen bidrar till att svenska verk blir mer synliga för omvärlden genom användandet av ett internationellt klassifikationssystem, samtidigt som svenska verk blir sökbara. Rationaliseringen hjälper bibliotekens klassifikationsarbete att rationaliseras eftersom internationella katalogposter i Dewey kan återanvändas. Kvalitetsäkerhet uppnås alltså genom att använda ett underhållet system, vilket ger säkrare kvalité på klassifikationsarbetet. (Hallnäs & Lekselius, 2013; Svensk biblioteksförening, 2008). Från 2008 fram till idag är det främst forskningsbibliotek som hittills har övergått till Dewey. Från folkbibliotekens sida har det inte hänt så mycket ännu mot en sådan övergång, men många är på gång. Vid den tidpunkten då denna uppsats skrevs var det åtta folkbibliotek som hade övergått till DDK samt nio som planerade att övergå under Ytterligare 54 folkbibliotek planerade att genomföra en övergång senare (Kungliga Biblioteket, 2014b). Exakt när senare infaller vet vi inte riktigt då det inte fanns någon information om detta. Det har pågått många diskussioner om för- och nackdelar med att byta system från SAB till Dewey i Sverige. Det anses finnas fler fördelar att byta för forskningsbiblioteken men inte lika många fördelar för folkbiblioteken. Vi vet inte om det verkligen är så men det är kanske en anledning till att inte många folkbibliotek har bytt och det skulle vara intressant att få reda på folkbibliotekariernas åsikter om en övergång till DDK och om inställningen har förändrats något. Det finns många olika uppfattningar och åsikter kring Dewey-införandet i Sverige och vi ville gärna undersöka varför det är så. Många anser, liksom KB, att det är bättre om man kan undvika två olika klassificeringssystem i Sverige. De menar att om de flesta forskningsbibliotek använder DDK emedan folkbiblioteken använder SAB kommer problem att uppstå. Exempelvis så kommer SABklassifikationssystemets underhåll att påverkas och ett samarbete vid klassificering kommer inte att vara möjligt. Om det finns två olika klassificeringssystem kommer de flesta bibliotek att behöva ha olika system och hylluppställningar. Det kommer eventuellt att bli svårt för 5

6 biblioteken att underhålla två klassifikationssystem och det kommer även att finnas behov av verktyg för samsökning av poster med båda klassifikationssystemen (Kungliga Biblioteket, 2014c). Eftersom DDK frågan blev aktuell igen och bibliotek i Sverige redan har börjat övergå till detta, valde vi att skriva om det ämne. Vi behåller ett källkritiskt förhållande i denna uppsats och försöker utifrån de källor vi har hittat att begränsa oss och få fram information angående övergången av DDK på folkbiblioteken i Sverige. Vi tar inte någon ställning eller behandlar frågor om vilket klassifikationssystem som kan vara bättre än det andra. Fokus ligger på de olika folkbibliotekariernas inställningar och åsikter om övergången från SAB till DDK samt deras reaktioner mot en sådan organisationsförändring, vilka vi anser är viktiga att få fram. 1.1 Problemformulering Kungliga Biblioteket föreslår att samtliga bibliotek i landet använder ett och samma klassifikationssystem, alltså DDK, men beslutet om en övergång till Dewey tas av varje enskilt bibliotek. Eftersom många forskningsbibliotek redan har påbörjat övergången till DDK är det många som anser att det är bra om även folkbiblioteken gör det. En fördel med detta såsom Boukhchana tar upp i sin masteruppsats om DDK, där han bl.a. studerar Dewey och dess föroch nackdelar för Sverige (2014), är att Sverige kan då också bli del i ett internationellt bibliografiskt sammanhang. Att övergå till DDK är givetvis en process som kräver både mycket tid och resurser vilket gör att vissa folkbibliotek inte är helt positivt inställda till detta. Man kan säga att folkbiblioteken visar ett slags motstånd mot denna förändring och vi hoppas genom att använda en teori som utgår från en psykologisk aspekt, som berör organisationsförändringar att kunna få en inblick i varför det är så. Eftersom vi fokuserar på bibliotekariernas åsikter i denna uppsats, bestämde vi att använda en teori som fokuserar på anställdas reaktioner på organisationsförändringar för att försöka förstå det hela bättre. Många för- och nackdelar har alltså diskuterats och diskuteras ännu om övergången från SAB till DDK i Sverige. Vi är intresserade av att få reda på hur det ser ut idag på folkbiblioteken och vilken inställning bibliotekarierna har gentemot en övergång till DDK. Undersökningen till denna uppsats lägger alltså fokus på bibliotekariernas syn på klassifikationssystemen och övergången till Dewey. Vi undersöker också några av de folkbibliotek som inte har bytt system, planerar de en övergång eller inte och om inte, i så fall varför? Bibliotekariernas perspektiv Vi valde att undersöka övergången till DDK utifrån folkbibliotekens perspektiv dvs. bibliotekarierna som arbetar på folkbibliotek eftersom vi vill få reda på vilka upplevelser av Dewey-systemet de har och vilka reaktioner de har mot en övergång. När en organisationsförändring såsom ett systembyte sker är det viktigt att ta hänsyn till personalens åsikter. Med hjälp av en teori som grundas på organisationsförändringar och individers reaktioner mot dessa, hoppas vi få fram intressanta aspekter på folkbibliotekariernas inställningar gentemot Dewey. Vi är intresserade av att få reda på varför vissa verkar acceptera en klassifikationsförändring från SAB till DDK och andra inte. Även hur och varför de olika reaktionerna mot förändringen skapas bland folkbibliotekarierna. En förändring, såsom ett nytt klassifikationssystem, kan ha stor eller mindre påverkan på bibliotekarierna, beroende på varje bibliotekaries erfarenheter, kunskaper, personlighet m.m. 1.2 Syfte och frågeställningar Som det framgår av inledningen och problemformuleringen är denna uppsats syfte att få en inblick på folkbibliotekariernas inställning till ett klassifikationssystemsbyte och om det finns olika syn och åsikter mellan de bibliotekarier på de folkbibliotek som redan har bytt till DDK och de som inte har gjort det. Med hjälp av en organisationsförändringsteori och perspektiv på reaktioner mot förändringar, försöker vi få en inblick i folkbibliotekariernas tankar kring det 6

7 hela. Vi försöker förstå varför det finns motstånd eller acceptans mot en övergång och fokuserar på följande frågeställningar: 1. Hur ser folkbibliotekarierna på en möjlig övergång till DDK? 2. Varför övergår några folkbibliotek till DKK och andra inte? Vi vill förtydliga att när vi nämner SAB-bibliotek menar vi de folkbibliotek som använder endast SAB klassifikationssystem, medan med DDK-bibliotek menas de folkbibliotek som har tagit beslut att byta till DDK och har påbörjat övergångsprocessen, även om de fortfarande använder SAB alltså båda klassifikationssystemen. 1.3 Avgränsning Denna uppsats handlar inte generellt om bytet från SAB till DDK på bibliotek i Sverige, eftersom det redan finns ett flertal tidigare undersökningar kring detta och speciellt då gällande forskningsbibliotek. Vi bestämde därför att avgränsa vår studie och lägga fokus endast på folkbiblioteken och speciellt på folkbibliotekariernas inställning mot DDK och en övergång till det. 2. Bakgrund På mitten av 1800-talet blev bibliotekens bestånd så stort att biblioteken var tvungna att hitta lösningar för sitt eget bevarande och för att hitta den efterfrågade informationen. Det uppstod för första gången ett behov av internationell standard vilket ingen hade tänkt på innan eller försökt hitta lösningar på förrän Antonio Panizzi från British Museum Library kom med ett förslag 1841 på 91 katalogiseringsregler (Hansson 2010). Idag anses Panizzis bidrag mycket stort inom biblioteksvärlden. Melvin Dewey är en annan person som har bidragit enormt inom detta område, han publicerade Dewey klassifikationssystem 1876, vilket man kan säga blev ett komplement till Panizzis verk. Det som många ansåg var bra och viktigt med detta system var att det hade möjlighet att utvecklas vidare parallellt med behoven som uppstod. Dewey Decimalklassifikation (DDK) utvecklades i USA och har spridits internationellt till många andra länder och är idag det klassifikationssystem som används mest i hela världen, idag i mer än 135 länder. Sedan systemet publicerades har det utvecklats vidare och uppdateras kontinuerligt och är idag uppe i den 23:e Dewey upplagan som även har översatts och finns i en svensk version. DDK har översatts till mer än 30 språk och är språkoberoende vilket möjliggör internationellt samarbete kring klassifikation (Svanberg, 2005). Av dessa 135 länder, är det 60 som använder DDK även för att organisera sina nationella bibliografier (OCLC, 2015). Efterfrågan på DDK i Sverige ligger fortfarande högst bland forskningsbiblioteken men det finns även intresse bland andra bibliotek, både gällande information och utbildning samt undersökningar och servicetjänster. Det har börjat ske förändringar inom bibliotekssektorn i försök att uppfylla dessa krav och de behov som uppstår. Som statlig myndighet har Kungliga biblioteket idag det nationella samordningsansvaret om DDK, därför skapades också en arbetsgrupp för Dewey (Kungliga Biblioteket, 2016). Svenska Deweyredaktionen inrättades 2012 av KB, den har ansvaret för att ta hand om Deweyfrågor samt för den svenska översättningen, underhållningen och uppdateringen av svenska DDK. Inom deras ansvarsområde ligger också DDK-utbildning, rådgivning och stöd speciellt till bibliotek som övergår eller har övergått till Dewey (Svanberg, 2013:12). Arbetsgruppen omfattar personal ifrån Universitetsbibliotek, Folkbibliotek, Skolbibliotek, BTJ, KB och Nationalbibliografin. Under de sista åren har många Dewey kurser och möten tagit plats där många personer från folkbibliotek har deltagit. Dessa möten har handlat mycket om hur DDK kan implementeras på biblioteken i Sverige, hur biblioteken kan påverkas av övergången, samt nackdelar och fördelar med de olika klassifikationssystemen (Aagaard, 2015). Kungliga Biblioteket genomförde en konferens 2012 beträffande Dewey för folk- och skolbibliotek där personal från olika folkbibliotek delade sina erfarenheter av övergången till 7

8 DDK. Närvarande var personer från folk-, skol- och länsbibliotek (Kungliga Biblioteket, 2012a). Sedan 2013 har Svenska Dewey-användarmöten hållits, där även personal från det amerikanska Deweykontoret och Library of Congress har deltagit i dessa (Aagaard, 2013). Sveriges Allmänna Biblioteksförening (SAB) tillsatte 1917 en kommitté som fick uppgiften att utarbeta ett klassifikationssystem för landet. Många diskussioner pågick och det lutade åt att alla bibliotek i landet skulle ha samma klassifikationssystem. Det diskuterades även då om både fördelar och nackdelar med en övergång till DDK. En av fördelarna ansågs vara internationalisering som DDK medförde, vilket betyder ett bättre samarbete mellan biblioteken. Motståndarna ansåg dock att nackdelarna med systemet var att det inte var så internationellt som många ansåg. De grundade detta på att både Danmark och Norge hade gjort olika anpassningar på systemet, för att det skulle fungera lokalt. Av den anledningen bestämde sig Sverige för att ha ett eget system då de kunde lära sig av DDK:s brister och lösa dessa med olika praktiska lösningar (Hansson, 2010) och så skapade Sverige sitt eget klassifikationssystem, SAB, vilket presenterades i sin helhet 1921 på SAB:s årsmöte (Hansson, 2012). SAB-systemet klassificerar verk i 26st olika huvudindelningar och systemet används ännu idag. Bibliotekens och klassifikationens historia Under mitten av 1900-talet fick biblioteken en viktig demokratisk roll i samhället. För första gången blev biblioteken en öppen plats, samlingar blev tillgängliga för alla och alla är jämlika i bibliotekariernas ögon. Biblioteket fick en central roll för allmänheten och det medförde behov av verktyg och system för att möta kraven som uppstod. I och med detta började biblioteken splittras, forskningsbibliotek på ena sidan och folkbibliotek på den andra, eftersom de hade olika mål. För att säkerhetsställa bibliotekens kvalité och en allmän tillgång till alla offentliga samlingar så publicerade folkbibliotekens pionjär Valfrid Palmgren en undersökning inom den svenska sektorn, där hon beskrev nödvändigheten för en allmän bibliotekssektor sammanhållen av Kungliga Biblioteket. Detta förslag mötte dock motstånd av E.W. Dahlgren som ansåg att det fanns för stora skillnader mellan forskningsbibliotek och folkbibliotek och att denna skillnad skulle bevaras. De största skillnaderna var att forskningsbibliotek hade samlingarna i centrum, medan folkbiblioteken hade användarna. Det blev då så att bibliotekssektorn själv fick bestämma hur de ville gå till väga. De två olika bibliotekstyperna har fortsatt att ta olika vägar och lösningar, många gånger med att praktiskt anpassa verktyg till gamla redan existerade verktyg för enkelhetens skull (Hansson, 2010). DDK började dock påverka vissa länder mer och mer och som vi nämnde tidigare övergick så småningom även Danmark och Norge till DDK. Men båda länderna valde att anpassa systemet till sina egna lokala behov (Leth & Berg, 2008:179ff). Under 2000-talet då allt blev ännu mer internationaliserat och ny teknik infördes på biblioteken, återupptogs frågan om en övergång till DDK i Sverige av Kungliga biblioteket (KB). KB framförde då några fördelar med DDK, vilka var internationalisering, rationalisering och kunskapsdelning av svenska bibliotek och därför föreslog de 2008 att alla svenska bibliotek skall övergå till DDK. Internationalisering betyder att alla bibliotek över hela världen kan använda sig av samma utvecklade och uppdaterade system. Harriet Aagaard (DDK-projektledare på Kungliga Biblioteket) menar att en stor fördel med övergången är att vi lever i en värld av globalt informationsutbyte och därför behövs ett mer internationellt system. Rationalisering betyder att utländskt material som förvärvas av lokala bibliotek redan är Dewey klassificerade och därmed inte behövs klassificeras om. Kunskapsdelning betyder att eftersom DDK är språkoberoende kan t.ex. svensk litteratur lättare bli synlig internationellt eftersom det kan bli sökbart via Dewey-koderna (Svensk biblioteksförening, 2008). BTJ genomförde en enkätundersökning under 2009 som visade att det ännu var många bibliotek som tvekade inför en övergång till DDK. Av de svarande hade 34,9% fört någon 8

9 sorts diskussion om DDK på biblioteken. Endast 18 % trodde att DDK skulle användas på biblioteken inom 5 år och i sådana fall endast för klassifikation, inte på hylluppställning (BTJ, 2009). De funderingar som främst uppstod vid diskussioner om DDK handlade mest om hylluppställningar och klassifikationsfrågor. Många bibliotek såg ingen anledning till att övergå till DDK delvis därför att de tyckte det skulle bli stökigt på biblioteken för både personal och besökare. Många bibliotekarier ansåg att det kunde bli rörigt med blandade hylluppställningar, t.ex. böcker som måste märkas om och flyttas, även med ommöbleringar som kanske skulle behövas åtgärdas för att passa förändringarna i katalogposterna. Vi ser alltså att det praktiska arbete som krävs påverkar synen på övergången. På KB:s webbplats under titeln The Dewey journey in Europe - a case study of classification in the 21st century (2011b) kan man läsa mer om nackdelar, fördelar, svårigheter m.m. om övergången till DDK. Eftersom vi lever i en värld av globalt informationsutbyte anser Harriet Aagaard (DDK projektledare på Kungliga biblioteket) att en fördel för Sverige med att använda DDK är möjligheten den ger till rationalisering av katalogproduktionen i landet, vilket kan vara användbart av alla bibliotek. Det var tydligt från början att det var viktigt med översättningen av Dewey, samt mappning av Svenska ämnesord till Dewey, översyn av konverteringstabellen, utveckling av sökverktyg samt DDK-utbildning. Efter diskussioner mellan KB och BTJ om katalogsamarbetet och efter att några kunder och bibliotek efterfrågade DDK från BTJ, började de erbjuda Dewey poster och idag erbjuder de både SAB och DDK katalogposter (BTJ, 2015b). Med införandet av DDK på folkbiblioteken började det uppstå olika problem. Det föreslogs då att LIBRIS (Sveriges gemensamma samkatalog för de flesta bibliotek) utvecklades till en gemensam nationell katalog och katalogresurs, med tanke på att många av de DDK problem som uppstod skulle på detta sätt kunna utarbetas och lösas (Svensk biblioteksförening, 2010). Fördelarna med en nationell katalog är att den skapar möjligheter för nya samarbeten och flera sätt för biblioteken att fördela sina katalogiseringsresurser. Ju fler bibliotek som är delaktiga i utvecklingen av Libris nationella bibliotekstjänster ju bättre kommer tjänsterna att bli och vara till större nytta för alla (Androls, 2013). Libris katalogiserar med Dewey sedan 2011 och Kungliga Biblioteket har fått uppdraget att utveckla Libris till en nationell bibliotekskatalog. KB fick samtidigt uppdraget att möjliggöra en övergång för alla folkbibliotek till DDK (Svensk biblioteksförening, 2008). 2.1 Folkbibliotek som använder DKK i Sverige I detta kapitel presenteras de folkbibliotek som har påbörjat ett övergångsarbete. Enligt KB:s blogg är det idag åtta folkbibliotek som har påbörjat övergångsprocessen och dessa är Härnösand, Sigtuna, Grubbebiblioteket och Bjurholm (båda placerade i Umeå området), samt Malmö, Umeå, Lidingö och Halmstad. Som KB:s diagram visar använder fortfarande de flesta folkbibliotek SAB ( Bild 1. Dewey på svenska bibliotek (2014) 9

10 Om Dewey och mer information om vilka bibliotek som har börjat med övergången finns på KB:s Deweyblogg: samt på KB:s webbsida (Kungliga Biblioteket, 2014b). Det första folkbibliotek i Sverige som började med en övergång till DDK var Sambiblioteket i Härnösand. I januari 2011 tog högskolebiblioteken beslutet att gå över samtidigt med KB och därför valde Härnösand som är ett sambibliotek (alltså både högskole-, folk- och länsbibliotek) att också gå över till DDK. De valde att börja med att klassificera facklitteraturen, alltså arbeta avdelning för avdelning. Sigtuna folkbibliotek började med DDK i maj De såg fördelar med DDK eftersom det är ett internationellt system. Tidpunkten för att byta klassifikationssystem ansågs lämplig när biblioteket skulle flytta till nya lokaler. Dock fanns det funderingar om hur användarna skulle påverkas av en sådan process (Boukhchana, 2014). De valde att börja klassificera allt material utgivet från och med 2012 (Edborg, 2013). De har kvar hyllor som bl.a. "Spänning", "Fantasy" och "Svenska för Invandrare". De valde att ställa alla författarbiografier på en hylla intill skönlitteraturen (Aagaard, 2014). Barnavdelningen har sedan 2014 haft all facklitteratur uppställt efter DDK (Aagaard, 2012). De började klassificera facklitteraturen med Dewey eftersom den inte stod uppställd efter SAB utan efter ämnesområde. Det gjordes först en översikt för vilket ämnesområde som hör hemma under motsvarande DDK huvudklass och sedan flyttades de. Katalogen behövde inte ändras eftersom placeringen förblev densamma, dock gjordes det stora och tydliga skyltar på varje hyllgavel (Aagaard, 2012). Skyltning var viktig för både personal och besökare för att kunna orientera sig i lokalen. Enligt personalen uppkom det inte större problem än förväntat, de valde att hantera problemen när de dök upp. Det svåraste för dem var att ändra tankesättet. Härnösand och Sigtuna biblioteken tycker att övergångsprocessen var svår men i och med att de hade stöd ifrån KB, genom att exempelvis få DDK utbildning och på så sätt öka sina kunskaper inom ämnet, ansåg de att processen gick lättare än förväntat (Kultur Skånes biblioteksblogg, 2012). De flesta problemen uppstod inom skönlitteratur, biografier, barnlitteratur och litteratur på andra språk. De löste klassificeringsproblemen för olika medietyper, målgrupper, språk m.m. genom att använda andra fält i katalogposten. Det bekymmer som mest diskuterades var bland annat hur bokryggarna skall se ut, vad som skall synas på etiketten, hur lång en DDK-kod skall vara och om det skall finnas ord i klartext. Malmö stadsbibliotek började en utredning av tillvägagångssättet för en övergång till DDK 2013 och började därefter planera övergången till DDK Enligt en presentation från biblioteket planerades en implementering med att ta avdelning för avdelning och att först börja med facklitteraturen, vilket påbörjades Samarbete med BTJ skulle ske samtidigt, då detta var deras upphandlade leverantör av medier. De ansåg också att det var viktigt att processen förankrades i hela organisationen (Berglund, 2013). Umeå stadsbibliotek bestämde att det nya biblioteket Kulturväven, som skulle öppnas i november 2014, skulle ha allt på en öppen hylla och att hela samlingen skulle konverteras och de började arbetet i lokala katalogen med facklitteraturen. Katalogisatörerna samt personalen genomgick en utbildning i DDK (Wolff Feychting, 2013). Grubbebiblioteket (som är en del av Umeås folkbibliotek) började med Dewey De ändrade alla böcker med att ta avdelning efter avdelning. De markerade om enligt BTJ:s hylluppställningslista och flyttade om när de hade fler avdelningar klara. De bestämde att koderna till största delen skulle bestå av tre siffror och eftersom det är ett litet bibliotek tog de hand om problemen allt eftersom de dök upp (Kvarnström, 2013). 10

11 Lidingö stadsbibliotek planerade att gå över till Dewey under 2014 och på deras blogg finns information om hur de tänkte kring DDK och hur de planerat inför övergången. Deras största problem var att få katalogposter med Deweykoder samt hyllmärkning i Dewey på inköpta medier. De ansåg att en lösning till det förstnämnda skulle vara att bli ett Librisbibliotek (Lidingö stadsbibliotek, 2015a). Deras arbete och tankar kring hyll- och märkningslistor samt tidsplaner m.m. finns i deras DDK slutrapport Dewey för folkbibliotek (Lidingö stad, 2015) och mer information kan hittas i deras bloggartikel Slutet gott, allting got (Lidingö stadsbibliotek, 2015b). Halmstad folkbibliotek har påbörjat en övergång till DDK. De använder DDK i sina datasystem, dock inte på hylluppställningen ännu. De hämtar katalogposter från Libris och därmed får de material som redan är DDK klassificerade. De har inte utvecklat DDK arbetet så mycket p.g.a. de många resurser som krävs och som de nu anser att de inte har. Andra folkbibliotek som har börjat fundera på en övergång, såsom Simrishamn folkbibliotek, har påbörjat relevanta undersökningar. En förstudie om övergången till DDK börjades inom ett regionalt mediesamarbete i länet under 2013, vilken skulle undersöka innebörden av DDK:s införande för Simrishamns bibliotek och eventuellt fler bibliotek i sydöstra Skåne (Kultur Skånesbiblioteksblogg, 2013a). Förstudien innefattade bl.a. erfarenheter från andra bibliotek och hur bytet av klassifikations- och/eller hylluppställningssystem hade påverkat dessa (Kultur Skånesbiblioteksblogg, 2013b). Skåne sydosts undersökning angående möjligheten att övergå till DDK visade att det är möjligt men att det skulle krävas mycket arbete, eftersom man även måste överväga frågor som t.ex. Libris som nationell katalog, hylluppställningar och katalogsamarbete med andra kommuner. Det som framförs i inlägget från 2012, var att de flesta folkbibliotek då verkade avvakta med att övergå till Dewey. Det fanns nästan ingen då som trodde att folkbiblioteken skulle börja med Dewey 2013 (Kultur Skånes biblioteksblogg, 2012). 2.2 Övergången till DDK i andra länder Några bra exempel på hur andra länder har gått till väga med DDK är Norge, Tyskland och USA. Både Tyskland och Norge har infört DDK systemet på ett flertal folkbibliotek men på olika sätt och i olika utsträckningar. Därmed kan vi med hjälp av dessa exempel se att när ett land använder DDK betyder det inte alltid att det införts på alla bibliotek och inte heller med samma användningssätt Norge bytte till DDK 1914 (Svanberg, 2005). I Norge använder man oftast en förkortad version av DDK, dock så används originalutgåvan vid behov. En förkortad DDK-kod används på hyllorna så att man lättare skall komma ihåg den. Barnlitteraturen får koder för målgruppens ålder i ett fält i MARC-formatet. Fältet finns inte i BURK eller i det internationella formatet marc21 som LIBRIS använder (Svensk biblioteksförening, 2010). I det Norska DDK så klassificerar man inte skönlitteratur, den delas in efter språk, om det är svensk, norsk eller dansk litteratur så märker man nu oftast språket med en flagga, tidigare skildes inte dessa åt. Andra språk märks med en språkkod. Lyrik, dramatik, tecknade serier och antologier placeras på särskilda hyllor (a.a.) Tyskland är det närmaste exemplet till Sverige på en övergång till DDK. Tyskland är ett sådant exempel på där Nationella biblioteket anser att det är bäst om alla bibliotek använder DDK, de har själva bestämt att använda DDK men inte för hela beståndet. Många bibliotek har övergått till DDK men folkbiblioteken använder fortfarande lokala klassifikationssystem. Tyskland påbörjade övergången till Dewey år 2002 och arbetet pågick ända till 2005 på olika forskningsbibliotek samt på Der Deutschen Nationalbibliothek (Tysklands nationalbibliotek). De samarbetade med MVB (Marketing und Verlagsservice des Buchandels) för att 11

12 klassifikationsarbetet skulle gå snabbare och lättare för alla inblandade såsom bokhandlare och bibliotek, förlag, kunder och biblioteksanvändare (Lönn, 2005:24ff). De bytte klassifikationssystem för att Der Deutschen Nationalbibliothek tyckte att en förändring till Dewey skulle förbättra deras nationella bibliografiska tjänster och underlätta samarbetet med utländska nationalbibliotek (Heiner- Freiling, 2005). Tysklands nationalbibliotek har dock valt att inte klassificera barn- och skolböcker i DDK, för dessa var redan separerade från övriga medier på nationalbiblioteket och därför valde de att behålla det så. Även om många bibliotek i Tyskland har börjat övergå till DDK har tyska folkbibliotek valt att inte göra det. De använder fortfarande de lokala klassifikationssystemen som användes också tidigare i Tyskland (Svensk bibliotekförening, 2010) USA Dewey har en lång historia i USA, Dewey är det klassifikationssystem de flesta folkbibliotek använder där. En artikel som publicerades i American Library Association journal beskriver att i USA anses dock DDK vara ett för komplicerat system för vissa bibliotek såsom skolbibliotek, folkbibliotek och bibliotek med mindre bestånd. Det anses vara ett djupare, bättre system och mer användbart vid större bibliotek t.ex. forskningsbibliotek. Ett av DDKproblemen som ofta tas upp är klassificeringssvårigheterna med olika nyare ämnen t.ex. nya utvecklingskategorier inom teknik. Ett verk kan t.ex. få en lång sifferkod i klassificeringen vilket gör att det därav blir svårt för användarna att hitta. Av dessa anledningar har vissa bibliotek i USA börjat fundera på ett nytt klassifikationssystem mer anpassat till dagens behov vilket möjligen kan utvecklas med att använda delar av DDK. Denna artikel skriven av Christopher Harris, chef för skolbibliotekets system, handlar visserligen mest om skolbibliotek men den ger oss en överblick om vissa tankar och funderingar som uppstår angående DDK som kan beröra även andra bibliotek med mindre bestånd, såsom folkbibliotek (Harris, 2013). Det beskrivs vidare i artikeln om att detta att byta klassifikationssystem kanske också har blivit en trend, det finns åsikter om att de som vill byta ut DDK inte förstår dess innebörd inom klassifikationens arbete. Vissa bibliotek har valt att fortsätta använda och arbeta med DDK och strävar efter att hitta lösningar även om de ser problem som följer med systemet. Hälften av alla bibliotekarier som svarade på en nätbaserad enkät 2009, ville ha kvar DDK under förutsättning att systemet kan anpassas till olika behov genom att tillägga ord till Dewey koderna, men det var ändå bara drygt en fjärdedel som trodde att en förbättring av DDK skulle uppfylla användarnas önskningar/behov bättre (fri översättning från Fister, 2010) I artikeln om Dewey, Dewey Decimal System Vs. Library of Congress: What's the Difference? (study.com, 2010) beskrivs att de flesta folkbiblioteken i USA använder DDK, men att vissa har börjat föredra andra system idag. En av dessa mest använda klassifikationssystem som många bibliotek övergår till från DDC är BISAC (Book Industry Standards and Communications). BISAC är ett system som tar mer hänsyn till användaren och placerar verk så att det blir lätt för användarna att hitta dem, det anses alltså vara ett enklare system och mer användarvänligt. Dessa fördelar har gjort att BISAC har blivit väldigt populärt bland biblioteken i USA. Artikeln fortsätter med att berätta att det har pågått många diskussioner i USA, angående klassifikationssystemens nackdelar och fördelar, en andel bibliotekarier anser att det vore bättre om varje bibliotek valde klassifikationssystem utifrån sina egna behov. Det talas även om att i framtiden skapa ett helt nytt system som kommer att vara mer utbyggt och ska kunna hantera alla dessa behov. Artikeln fortsätter med att beskriva att detta nya system borde ta hänsyn till användarnas behov samtidigt som det skulle ha möjlighet att klassificera stora samlingar. Wayne Wiegand, professor i bibliotek- och informationsvetenskap i Florida State University 12

13 anser att bibliotek borde ta hänsyn till användarnas önskemål istället för att förvänta sig att användarna ska anpassa sig till bibliotekets sätt att arbeta. Han anser att alla klassifikationssystem har brister och därför anser han att ett systembyte nu skulle vara orealistiskt. Han delar denna åsikt med många andra inom biblioteksvärlden, där de flesta kommer överens om att DDK är ett bättre system för stora bestånd, eftersom det kan dela in stora samlingar i fler specifika grupper än vad t.ex. BISAC kan. DDK har andra målsättningar än BISAC. Därför är det mest bibliotek med mindre bestånd i USA som övergår till BISAC, då detta mest fokuserar på användarnas behov (Fister, 2010). I de länder där DDK har införts har olika situationer och problem uppstått. Man kan dra nytta av deras erfarenheter av DDK-systemet i stort och särskilt hur de har löst olika problem samt hur de har gått till väga med hylluppställningssystem. Ett stort problem som ofta dyker upp är att DDK, liksom SAB, delar upp ämnen som själva användarna kan uppleva hör ihop, därför kan det se olika ut i olika länder. Vissa bibliotek har löst detta med att göra olika kategorier, som till exempel Asker bibliotek i Norge som har gjort kategorier såsom Biografier, och Hobby. I alla länder finns det olika åsikter om det är bra eller dåligt att ställa upp efter klassifikationssystemet. Stor vikt läggs dock på skyltningen, eftersom det viktigaste är att användaren hittar (Svensk biblioteksförening, 2010). 3 Tidigare forskning Det material som användes i denna uppsats samlades in från olika källor som t.ex. rapporter, artiklar, olika sorters uppsatser, internet-källor och böcker. Vi valde dessa för att de innehöll information om de olika klassifikationssystemen och hur dessa fungerar i både Sverige och i andra länder. Vi inkluderar även information om vad för slags forskning om klassifikation (speciellt om övergången från SAB till DDK), som har drivits i Sverige tidigare. Vi har även inkluderat teorier och forskning om organisationsförändringar. Det finns inte mycket information om folkbibliotekens övergång eftersom det tidigare inte har bedrivits någon forskning i större omfattning inom detta, troligtvis eftersom det är relativt nytt i Sverige. Vårt fokus ligger emellertid på folkbiblioteken och då de första av dessa började med en övergång till DDK för knappt fem år sedan så det är förmodligen därför som det inte finns så mycket information om övergångsprocessen och dess följder. Vi hittade dock mer information inom ämnet för de svenska universitet- och högskolebiblioteken, det är trots allt främst forskningsbiblioteken som har övergått till DDK hittills. Vi presenterar först några exempel av det relevanta materialet gällande Dewey och folkbiblioteken i Sverige och därefter material om organisationsförändringar. Bauer genomförde 2010 en diskursanalys angående övergången till DDK för sin magisteruppsats Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC (Bauer, 2010). Bauer kom fram till vissa punkter i sin analys vilka återges vid diskussioner kring Deweys fördelar, därför valde vi att presentera några av dem här: a) Internationalisering Åsikten att DDK är ett bra system för att det används i många länder och är översatt till flera olika språk ifrågasätts av motståndare med argumentet att det inte nödvändigtvis behöver betyda att DDK kommer att vara bra för Sverige (a.a.). KB hävdar att eftersom de flesta forskningsbibliotek övergår till DDK vore det bra om även folkbibliotek följer efter. Då DDK är ett internationellt system och eftersom utbytet av information samt metadata idag är så stort mellan olika länder över hela världen, finns det många fördelar med att ha ett internationellt gångbart system. KB ifrågasätter även folkbibliotekens förmåga att kunna underhålla och utveckla ett helt eget klassifikationssystem ifall alla andra bibliotek skulle gå över till DDK. (Kultur Skånes biblioteksblogg, 2012). b) Rationalisering Rationaliseringsfördelar som finns för forskningsbibliotek gäller inte för folkbibliotek eftersom 13

14 de har större andel svensk litteratur och det är inte ofta som de själva klassificerar sitt material. Det betyder dock att om folkbiblioteken har SAB och forskningsbiblioteken DDK kommer samarbetet att påverkas, därför gjorde Svenska Biblioteksföreningsstyrelsen en vidare konsekvensanalys av folkbibliotekens situation (Bauer 2010). c) Hylluppställning Klassifikationen är väldigt viktig för hylluppställningen. Frågan om hur biblioteken skall ställa upp sitt DDK-bestånd på ett resursmässigt hanterbart vis tas upp. Många folkbibliotek påpekar detta bekymmer och försöker lösa det på olika sätt (a.a.). d) Kostnader Kostnader och besvär med att byta klassifikationssystem inkluderas. Många anser att en övergång till Dewey skulle vara jobbig samt kostsam under övergångsperioden för både personal och användare (a.a.). Jacob Svedberg undersökte hur debatten kring bytet från SAB till DDK såg ut Han tog reda på vilka argument som användes för och emot en övergång till DDK. Mycket av det som togs upp då, angående bytet var att det är ett internationellt och uppdaterat system. Argument emot en övergång till DDK var bl.a. att systemet inte var lämpat för svenska förhållanden samt att kostnaderna för ett byte blir höga (Svedberg, 2012). Härnäst presenterar vi de mest väsentliga punkterna som har diskuterats angående klassifikationssystemen DDK och SAB genom åren och vilka ofta tas upp i det inlästa materialet. I dessa punkter inkluderas även källor från KB (artiklar, konferenser och projekt) eftersom det har ansvar för SAB och DDK inom Sverige och därmed har varit mycket aktivt inom DDK- diskussioner och klassifikationsökningar inom landet. Kungliga Biblioteket genomförde en delstudieundersökning 2006 angående en övergång till DDK och kom fram till att DDK är bättre underhållet och mer aktuellt klassifikationssystem med tydligare hierarkier än SAB-systemet. Rapporten nämner att DDK är mer aktuellt eftersom varje ny upplaga innehåller omfattande utbyggnader och revisioner, till skillnad från SAB-systemet vars uppdateringar inte sker lika kontinuerligt. Rapporten visar att den stora omfattningen av uppdateringar av DDK beror på att det sköts av en egen redaktion som arbetar heltid med att underhålla systemet samt att det kommer in förslag och synpunkter kontinuerligt dels från personal som översätter DDK och dels från bibliotek i olika länder som använder systemet. SAB däremot underhålls av en kommitté där medlemmar från olika bibliotekstyper finns representerade. De träffas fyra gånger om året och kommittéarbetet utförs vid sidan av medlemmarnas vanliga arbete vilket betyder att det inte finns tillräcklig personal som har underhållet av SAB som huvudsaklig arbetsuppgift (Svanberg, 2006a). En av slutsatserna var att då SAB inte underhölls och utvecklades tillräckligt så var det inte ett tillräckligt tillfredställande system för forskningsbiblioteken. Deweyprojektets slutrapport beskriver att det inte var otillfredsställelsen med SAB som var ett skäl till beslutet att införa DDK (Svanberg, 2013) utan Utvecklingsrådet ansåg att de väsentligaste fördelarna med att byta ut SAB med DDK var internationalisering, rationalisering och kunskapsdelning. Som några av nackdelarna nämns kostnader för övergången, den nödvändiga anpassningen som skulle komma att behövas, den besvärliga övergångsfasen och den kulturella slagsidan (Svensk biblioteksförening, 2010). SAB-klassifikationssystemet underhålls sedan 2013 av Kungliga Biblioteket (BTJ, u.å.). KB har för tillfället inga avsikter att fortsätta utveckla SAB men anser viktigt att alla har möjlighet att involvera sig i SAB- och andra klassifikationsfrågor. Detta kan dock vara en anledning till att många bibliotekarier anser att SAB inte har samma möjligheter till förbättringar såsom DDK. Det kan också påverka någon att tro att SAB inte uppdateras eller kan även skapa oro inför systemets framtid. 14

15 BTJ, som är den ledande leverantören i Norden av informationstjänster och medieprodukter, erbjuder lösningar som förenklar bibliotekens och olika företags arbete vilket också är resurssparande (BTJ, 2015a). BTJ vill i dialog med Kungliga Biblioteket fortsätta arbeta med SAB (BTJ, 2015) och har även producerat e-sab (en nätversion av systemet), som uppdateras fyra gånger årligen efter uppdrag från Svensk Biblioteksförening (BTJ, u.å.). V. Andersson och V. Nilsson har undersökt organisationsförändringarna under klassifikationsbytet (SAB till DDK) ur personalens perspektiv på två olika forskningsbibliotek för sin kandidatuppsats Övergången från SAB till Dewey i forskningsbibliotekssverige. En organisationsförändring ur de anställdas perspektiv (Andersson, 2013). Universitetsbiblioteket som de undersökte hade ändrat katalogiseringen, arbetat med märkning av beståndet samt hyllista enligt Dewey, vilket betydde stora förändringar då implementeringen även påverkade arbetsmiljön och användarna. De kom fram till att de anställda överlag såg övergången som något positivt och självklart. De blev förvånade av att få reda på att implementeringen av Dewey inte alls innebar den genomgripande organisationsförändring som de hade räknat med när de började med studien. Deras informanter ansåg att övergången till Dewey på det stora hela hade hanterats väl av Kungliga biblioteket i samverkan med forskningsbiblioteken. De nämner också Svanbergs rapport (2013:14) som beskriver att Deweyprojektet var framgångsrikt och genomgripande för biblioteksvärlden. Wittig Cynthia beskriver organisationsförändringar och personalens reaktioner mot dessa i artikeln Employees Reactions to Organizational Change (2012). Hon framför bland annat vikten av att organisationsförändringar fokuserar på personalens reaktioner och hon bekräftar forskningens resultat om att många misslyckade organisationsförändringar grundas på motstånd från personalen. Hon påvisar därför vikten av att vid sådana situationer måste mer fokus läggas på personalens reaktioner. Hon hävdar att kommunikation är det viktigaste från initiativtagarnas sida mot personalen och att personalens nivå av acceptans och motstånd är en viktig faktor som borde tas i åtanke. Lina Wersäll har i sin masteruppsats undersökt hur bibliotekarierna vid Uppsala universitetsbibliotek upplevde övergången från Dewey till SAB som klassifikationssystem. Hon försökte få fram vad de tyckte och kände för de båda systemen och hur de såg på Deweys framtid i Sverige. Hennes resultat visade att systemet har upplevts som att det har fungerat olika väl beroende på vilken enhet bibliotekarien jobbade på samt vilken huvudinriktning enheten hade. Vi kan tänka oss att enhet och inriktning också kan påverka bibliotekariers syn på övergången när detta sker på deras bibliotek. 4. Teori Uppsatsen fokuserar på övergången från ett klassifikationssystem till ett annat på de svenska folkbiblioteken samt bibliotekariernas reaktioner över ovan nämnda förändring. Många folkbibliotekarier har under en lång tid arbetat med klassifikationssystemet SAB och nu, vid en eventuell övergång till systemet DDK, måste många av dem lära sig att hantera ett nytt klassifikationssystem samt de förändringar som därmed tillkommer. Det innebär då en förändring på många olika nivåer, mycket av det som diskuterats och fortfarande diskuteras är t.ex. vid vilken tidpunkt kan en övergång vara möjlig och vilka för- och nackdelarna som DDK innebär. Vi valde att använda oss av en teori som berör organisationsförändringar och hur individer reagerar mot dessa. Då vår studie främst handlar om byte av system inom en verksamhet, (om övergången från SAB till DDK) och bibliotekariernas syn på det nya DDK anser vi att en teori om organisationsförändringar är relevant. Tidigare forskningar visar att en övergång till DDK har orsakat både positiva och negativa reaktioner. Teorin grundas på av oss utvalda forskares vetenskapliga texter och deras 15

16 forskningsresultat som används som ett hjälpmedel för att analysera respondenternas åsikter och inställningar. Vi hittade material som grundas på människors sätt att se och förstå organisationsförändringar, på deras beteende inför stora förändringar, i vårt fall anställdas beteende inför en organisationsförändring såsom ett byte av klassifikationssystem. Vi fann att den Dialektiska förändringsteorin, (ett perspektiv på organisationsförändring), var relevant till vår studie och kan hjälpa oss att bättre förstå huruvida individers uppfattningar och reaktioner är kring nya förändringar. Den Dialektiska förändringsteorin handlar om förändring och motsättning. Det är alltså ett synsätt som grundas på att två idéer skapar en konflikt som kanske driver fram förändring. Konflikten blir löst när parterna har kommit överens om vilken idé som ska användas d.v.s. då de uppnår stabilitet, antingen fortsätta med den gamla idén, eller genomgå en förändring genom att byta till den nya idén (Sveningsson; Sörgärde, 2014:59). Vi ser det som att den förändringen som har börjat ske nu på olika bibliotek har bildat två olika sidor, de som vill övergå till Dewey och de som inte vill, och dessa sidor driver fram diskussioner och kanske förändringar. Under vår undersökning observerade vi sådana reaktioner inom biblioteksvärlden angående DDK och ett Dewey-införande på biblioteken. Nämnda teori hjälpte oss komma vidare i vårt arbete och bättre förstå hur folkbibliotekarierna reagerar på en förändring såsom ett klassifikationsbyte. Den gamla idén, som är SAB och den nya idén som är DDK. Dessa meningsskiljaktigheter är något som har splittrat bibliotekssektorn idag, då KB till stor del har övergått till DDK och således strävar efter att landets övriga bibliotek följer deras exempel. Denna konflikt blev grunden som inspirerade oss att skriva om detta ämne. Den dialektiska förändringsteorin kan hjälpa oss förstå varför och hur en organisationsförändring orsakar motstånd eller acceptans bland dess anställda. En organisation kan vara ett bibliotek men i ett bredare perspektiv kan vi också se hela bibliotekssektorn som en organisation som så småningom måste ställa sig inför ett beslut om det ska ske ett klassifikationsbyte eller inte. 4.1 Reaktioner på förändring Individer reagerar på väldigt olika sätt vid förändringar, det finns flera studier som visar hur och varför individer reagerar på ett visst sätt vid förändringar. Bruzelius och Skärvad är två forskare inom förändringsteorier och för att bättre visa de olika faserna som en individ genomgår när denne står inför en större förändring använder vi här deras kris ruta (figur1). Den visar hur en individ reagerar vid förändringar som antingen är oväntade eller påtvingande. Den första fasen handlar om förnekelse. I början kan individen vara osäker eller frustrerad och undviker att se förändringen som sker. Därefter kommer vi till den andra fasen; motstånd, vilket kan orsakas och påverkas av olika faktorer som vi ska nämna senare. Efter att ha fått insikt om det som sker så följer acceptans, som är sista fasen, vilken visar på huruvida individen kan förstå förändringarna samt inser möjligheterna i dem (Bruzelius, 2011:427). Figur1: Bruzelius och Skärvads kriskurva 16

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Dewey i Sverige. Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg.

Dewey i Sverige. Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg. Dewey i Sverige Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg Detta har hänt Delstudie 3 i Katalogutredningen. Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? (2006) Remiss.

Läs mer

Dewey som klassifikationssystem

Dewey som klassifikationssystem Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB? Rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar Innehåll Förord 3 Dewey som klassifikationssystem varför bör vi

Läs mer

Dewey Decimal Classification (DDC)

Dewey Decimal Classification (DDC) Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest

Läs mer

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Närvarande: Magdalena Svanberg, KB, Deweyprojektet, projektledare Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets

Läs mer

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket www.kb.se En förstudie

Läs mer

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1 DDK Dewey decimalklassifikation Jönköping 29 maj 2013 Sidnummer 1 Dewey - DDK Dewey decimalklassifikation - Dewey - DDK Dewey Decimal Classification System - DDC Sidnummer 2 Dewey i Sverige 1921 SAB 2005

Läs mer

Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16

Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16 Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16 Minnesanteckningar Närvarande Sakkunniga: Pia Bodå, Uppsala UB Bodil Gustavsson, Stockholms UB Gunilla Thunarf Sundkvist, Högskolebiblioteket i Gävle

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Helene Stenman och Astrid Wolff Feychting. Rayeheh Hamedani

Läs mer

Libris för folkbiblioteken!

Libris för folkbiblioteken! Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling

Läs mer

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Välkomna till användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Praktisk information Toaletter Om något händer Fika och lunch Mer information #DDKse15 Välkomna till Lidingö stad hälsans ö tio minuter från Stockholms

Läs mer

Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport

Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport 027.4 027.809485 025.431 027.5485 027.8 027.4485 Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport Harriet Aagaard Kungl. biblioteket. Avdelningen för LIBRIS 2012-04-19 Innehåll Dewey

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 2014-11-12 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Ingrid Dannberg, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Olof Osterman och Helene Stenman, Astrid Wolff

Läs mer

Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige

Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige Presentation vid seminariet Norsk webdewey springbrett for gjenbruk og samarbeid? Det 73. norske bibliotekmøte, Stavanger 21 mars. Sidnummer 1 3/26/2012 Sidnummer

Läs mer

Dewey på KB. www.kb.se

Dewey på KB. www.kb.se Dewey på KB Presentation vid Dewey let s do it! Seminarium om Dewey och klassifikationens roll nationellt och internationellt 5 februari 2009 Magdalena Svanberg Beslutet Kungl. biblioteket beslutar att

Läs mer

En svensk övergång till DDK. vad innebär det för folk- och skolbibliotek?

En svensk övergång till DDK. vad innebär det för folk- och skolbibliotek? En svensk övergång till DDK vad innebär det för folk- och skolbibliotek? Innehåll Förord 5 1. Bakgrund 6 2. DDK som klassifikationssystem 6 2.1 DDK 6 2. 2 Jämförelse SAB DDK 7 2.2.1 Medieform, ålder, talböcker

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC En diskursanalys

Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC En diskursanalys MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2010:7 ISSN 1654-0247 Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång

Läs mer

Dewey : en genomfo randeplan

Dewey : en genomfo randeplan Dewey : en genomfo randeplan Inledning Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) beslutade att byta klassifikationssystem från SAB till Dewey 2008. Anledningarna till detta var flera, men främst baserades beslutet

Läs mer

RDA i Sverige & Arbetsgruppen RÅ En kort bakgrund

RDA i Sverige & Arbetsgruppen RÅ En kort bakgrund RDA i Sverige & Arbetsgruppen RÅ En kort bakgrund Anders Cato BTJ & Arbetsgruppen RÅ Arbetsgruppen RÅ Bakgrund Föregångare, lite historia Gruppens organisatoriska tillhörighet, nationell inflytandestruktur

Läs mer

Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering

Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering Slutsatser och rekommendationer Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media

Läs mer

Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek

Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek Projektplan, Katalogiseringsutredning 2005-12-17 1(8) Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek Projektplan 1. Bakgrund Under 2004 och 2005 har flera initiativ tagits

Läs mer

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens

Läs mer

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014

Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Närvarande: Hilda Androls, Kungl. biblioteket Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral,

Läs mer

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell 025.431 vs. Abdc En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016 BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell BAKGRUND... 3 METOD... 3 RONNEBY BIBLIOTEK... 3 VARFÖR

Läs mer

Debatten om övergången från SAB till DDC

Debatten om övergången från SAB till DDC KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:1 Debatten om övergången från SAB till DDC Hur ser den ut? Jakob

Läs mer

Projektkontrakt för projekt Dewey

Projektkontrakt för projekt Dewey Projektkontrakt för projekt Dewey 1 (10) Dokumenttyp Identitet Status Version Versionsdatum Projektdefinierande Dnr:214-795-2008 Fastställd 2.1 2010-02-15 Projektkontrakt för projekt Dewey Projektbeställare

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010

Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010 ANTAL SIDOR 1(6) Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010 Styrgruppen: ordförande: Catarina Ericson-Roos, Stockholms UB Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek Maria Hedenström, KB Gunilla Herdenberg, KB

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 21 november 2016

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 21 november 2016 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 21 november 2016 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Marie Hoen, Olof Osterman, Helene Stenman och Astrid Wolff Feychting Anmält förhinder: Halina

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen

GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns

Läs mer

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet)

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Sammanträde: 2012-02-23 Plats: Svensk biblioteksförening, Stockholm Närvarande: Anders Noaksson (ordf)

Läs mer

Minnesanteckningar från det sista mötet i Expertgruppen för Libris samkatalog Onsdagen den 11 november 2009

Minnesanteckningar från det sista mötet i Expertgruppen för Libris samkatalog Onsdagen den 11 november 2009 Minnesanteckningar från det sista mötet i Expertgruppen för Libris samkatalog Onsdagen den 11 november 2009 Närvarande: Harriet Aagaard, Jonas Barck, Pia Bodå, Anders Cato, Bodil Gustavsson, Karin Grönvall

Läs mer

Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek

Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek Sassa Persson Magisteruppsats, Biblioteks- och informationsvetenskap 15hp, Umeå Universitet

Läs mer

Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET

Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Hylluppställning och ryggmärkning HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Varför Dewey 5 bibliotek 1 bibliotek Minst 6 olika hylluppställningar Flytt sommaren 2014 SAB eller Dewey? Varför fast hylluppställning?

Läs mer

Genre/form - en lägesrapport

Genre/form - en lägesrapport Genre/form - en lägesrapport Viktoria Lundborg, Ingrid Berg (Svenska ämnesord) Sidnummer 1 Genre/formtermer beskriver vad något är, till skillnad från vad det handlar om. En skräckfilm En bok om skräckfilm

Läs mer

Övergången från SAB till Dewey i forskningsbibliotekssverige En organisationsförändring ur de anställdas perspektiv

Övergången från SAB till Dewey i forskningsbibliotekssverige En organisationsförändring ur de anställdas perspektiv KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2013:45 Övergången från SAB till Dewey i forskningsbibliotekssverige

Läs mer

Från SAB till DDK på folkbiblioteken En studie i personalupplevelser

Från SAB till DDK på folkbiblioteken En studie i personalupplevelser KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT 2015:46 Från SAB till DDK på folkbiblioteken En studie i personalupplevelser KALLE GRANSTRÖM

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta PM för katalogansvariga i Göta Att vara katalogansvarig Katalogansvarig är en nyckelperson som fungerar som en länk mellan det enskilda biblioteket och metadatagruppen. En av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

SAB och Dewey vid Uppsala universitetsbibliotek

SAB och Dewey vid Uppsala universitetsbibliotek SAB och Dewey vid Uppsala universitetsbibliotek En attitydundersökning bland bibliotekarier på 6 biblioteksenheter Lina Wersäll Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland Sesim - gemensam sökportal för biblioteken i södra Sverige Sesim en del av SIM-projektet SIM står för

Läs mer

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

Till BIBSAM. Indexering av skönlitteratur och barn- och ung- domslitteratur projektrapport

Till BIBSAM. Indexering av skönlitteratur och barn- och ung- domslitteratur projektrapport A B C D E Länsbibliotek Lånecentral Stockholms stadsbibliotek Kulturförvaltningen Sid 1 (5) 2003-06-02 Till BIBSAM Indexering av skönlitteratur och barn- och ung- domslitteratur projektrapport BIBSAM beviljade

Läs mer

Dewey i Sverige. En diskursanalys av den svenska bibliotekssektorns uttalanden om klassifikationssystemet DDK. Sara Rosberg

Dewey i Sverige. En diskursanalys av den svenska bibliotekssektorns uttalanden om klassifikationssystemet DDK. Sara Rosberg MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:17 ISSN 1654-0247 Dewey i Sverige En diskursanalys av den svenska

Läs mer

2013-11-25 2013-11-26

2013-11-25 2013-11-26 DATUM/DATE 2013-11-25 2013-11-26 BETECKNING/REFERENCE Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2013-11-25 och 2013-11-26 Mötet hölls i Stockholm, i Kungl. bibl:s lokaler på Karlavägen och

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Nationalbibliografin i siffror

Nationalbibliografin i siffror Utgivningspuls 2015 Nationalbibliografin i siffror 1 Utgivningspuls 2015 Nationalbibliografin i siffror För mer information: Kungliga biblioteket, Enheten för nationalbibliografin www.kb.se/samlingarna/bibliografier/nationalbibliografin

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Medlemskap i Libris beslutsunderlag

Medlemskap i Libris beslutsunderlag Medlemskap i Libris beslutsunderlag Att bli medlem i Libris är ett förändringsarbete som kräver förberedelse några månader före övergång. Den görs delvis i samarbete med Libris. Alla götabiblioteken måste

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Från bibliografisk kontroll till verktyg för att upptäcka och navigera

Från bibliografisk kontroll till verktyg för att upptäcka och navigera Från bibliografisk kontroll till verktyg för att upptäcka och navigera Pia Leth Nya tider Allt är möjligt Användaren förväntar sig att hitta allt på nätet Till exempel i Internet Archive, Google book search,

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

Bibliografisk kontroll. som samarbete och superhjältekraft

Bibliografisk kontroll. som samarbete och superhjältekraft Bibliografisk kontroll som samarbete och superhjältekraft Dagens agenda: Metadata och bibliografisk kontroll Föreningen och kommittéerna Ett utökat nationalbiblioteksuppdrag Bibliografisk kontroll idag

Läs mer

Libris för folkbiblioteken

Libris för folkbiblioteken Libris för folkbiblioteken samarbete i en nationell katalog Dnr 240-KB 243-2014 Illustration: Johanna Olander 2014-04-15 Sidan 1 av 24 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 2.1 Arbetsgruppens uppdrag

Läs mer

Dewey på Lidingö stadsbibliotek

Dewey på Lidingö stadsbibliotek 1 (22) FÖRFATTARE DATUM Amelie Sarlin 2015-02-23 Dewey på Lidingö stadsbibliotek Övergång från SAB till DDK som klassifikationssystem 2 (22) Innehållsförteckning Inledning... 3 Tidslinje... 4 Bakgrund...

Läs mer

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE Inköp med Librisposter Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: 2 (11) Lägesrapport Bakgrund Utgångspunkten i projektet var att förenkla och effektivisera

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

RDA i Sverige och Europa

RDA i Sverige och Europa RDA i Sverige och Europa Det 74. norske bibliotekmøte, Trondheim 28 mars 2014, miriam.safstrom@kb.se RDA i Sverige, Europa och världen Status för det svenska arbetet Vad händer nu? Varför RDA? Data för

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Inköp med Librisposter

Inköp med Librisposter Inköp med Librisposter - ett projekt på 12 värmlandsbibliotek Slutrapport mars 2014 Charlotta Simonsson Projektledare 1 Innehåll Innehåll... 1 Om projektet... 2 Bakgrund... 3 Inköp... 3 Katalogposter/katalogisering...

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Övergången till RDA i Sverige Katarina Synnermark (RDA-redaktionen) Fredrik Klingwall (XL-utveckling)

Övergången till RDA i Sverige Katarina Synnermark (RDA-redaktionen) Fredrik Klingwall (XL-utveckling) Övergången till RDA i Sverige Katarina Synnermark (RDA-redaktionen) Fredrik Klingwall (XL-utveckling) Sidnummer 1 Innehåll Kort om RDA Bakgrund till den svenska RDA-övergången Nuvarande status för RDA

Läs mer

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material

Läs mer

Expertgruppen för LIBRIS nationella system Onsdag den 23 mars, 2011

Expertgruppen för LIBRIS nationella system Onsdag den 23 mars, 2011 ANTAL SIDOR 1(8) Expertgruppen för LIBRIS nationella system Onsdag den 23 mars, 2011 Närvarande: ordförande: Annika Annemark Anders Cato Daniel Forsman Martin Hafström Maria Hedenström Terje Höiseth Peter

Läs mer

Vad har vi gjort? Gått igenom texten i RDA. Dokumenterat skillnader från nuvarande praxis. Ska fungera som ett beslutsunderlag

Vad har vi gjort? Gått igenom texten i RDA. Dokumenterat skillnader från nuvarande praxis. Ska fungera som ett beslutsunderlag RDA - statusrapport Vad har vi gjort? Gått igenom texten i RDA Dokumenterat skillnader från nuvarande praxis Ska fungera som ett beslutsunderlag Modell för åtkomst till RDA Toolkit Ny praxisplattform och

Läs mer

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till

Läs mer

Avslutsrapport för förstudie av förutsättningar för förenkling av Svenska ämnesord

Avslutsrapport för förstudie av förutsättningar för förenkling av Svenska ämnesord 1 (8) Dokumenttyp Identitet Status Version Versionsdatum Rapport Dnr: 34-760-2009 2010-02-04 Avslutsrapport för förstudie av förutsättningar för förenkling av Svenska ämnesord Projektbeställare Projektledare

Läs mer

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Publicerad: 2017-10-17 Beslutsfattare: Torun Sundström Handläggare: Torun Sundström, avdelningen för vetenskaplig informationsförsörjning

Läs mer

Leverantör för insamling och bearbetning av data har upphandlats och är just nu SCB. KB betalar för 2008 års insamling 174 000 SEK.

Leverantör för insamling och bearbetning av data har upphandlats och är just nu SCB. KB betalar för 2008 års insamling 174 000 SEK. 1 Biblioteksstatistik i Sverige Faktaunderlag till KB:s remissvar till Kulturutredningen Christine Lindmark 2009-03-30 Innehåll 1. Forskningsbiblioteksstatistiken fakta 2. Folkbiblioteksstatistiken fakta

Läs mer

Mediepolicy

Mediepolicy PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Nationell databrunn - möjligheter och behov

Nationell databrunn - möjligheter och behov Förstudie Enheten för LIBRISsystemen och databaslicenser 2010-02-08 Marja Haapalainen Christer Larsson Henrik Lindström Anders Söderbäck Nationell databrunn - möjligheter och behov Underhandsrapport Syfte

Läs mer

Kunskapsuniversalism inom kunskapsorganisation

Kunskapsuniversalism inom kunskapsorganisation Kunskapsuniversalism inom kunskapsorganisation Klassificering av idéhistorisk forskning i SAB och DDK Ida Larsson Sociologiska institutionen Kandidatuppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap, 15

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Titel. Undertitel. Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn. Här skall du skriva ditt namn och klass

Titel. Undertitel. Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn. Här skall du skriva ditt namn och klass Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn Titel Undertitel [Din titel skall visa vad ditt arbete handlar om. Om du använder dig av en undertitel så skall denna vara förklarande, dvs. förtydliga

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län

Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län Folkbiblioteken och Libris i Jönköpings län - en förstudie Viveca Nyström, VN arkiv bibliotek November 2013 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Syfte och metod... 3 1.2 Bakgrund... 3 1.3 Frågeställningar...

Läs mer

Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2013-02-07

Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2013-02-07 DATUM/DATE 2013-02-07 BETECKNING/REFERENCE Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte 2013-02-07 Närvarande: Mikael Arvidsson Bodil Gustavsson Linda Jerrewing Harriet Lacksten Charlotte Landgren

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

Sammanställning av intervjuer om Götawebben, maj Cecilia Gärdén Katarina Michnik Högskolan i Borås

Sammanställning av intervjuer om Götawebben, maj Cecilia Gärdén Katarina Michnik Högskolan i Borås Sammanställning av intervjuer om Götawebben, maj 2016 Cecilia Gärdén Katarina Michnik Högskolan i Borås Datainsamling Beskriver läget i maj 2016 Fem personer är intervjuade per telefon Personer med IT/system/metadatainriktning

Läs mer

Möte i Expertgruppen för Libris samkatalog Minnesanteckningar Onsdagen den 27 maj 2009

Möte i Expertgruppen för Libris samkatalog Minnesanteckningar Onsdagen den 27 maj 2009 Möte i Expertgruppen för Libris samkatalog Minnesanteckningar Onsdagen den 27 maj 2009 Närvarande: Harriet Aagaard, Jonas Barck, Anders Cato, Anders Fåk, Karin Grönvall, Jan Gustafsson, Oskar Hammargren,

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer