Katalogutredning avseende svenska forskningsbibliotek

Transkript

1 Katalogutredning avseende svenska forskningsbibliotek Avslutningsseminarium , Kungl. biblioteket Minnesanteckningar Närvarande: Aagaard, Harriet, Stockholms stadsbibliotek Andersen, Elisabeth, Högskolan i Borås Bjørnshauge, Lars, Lunds universitetsbibliotek Bodå, Pia, Uppsala universitetsbibliotek Brunes, Louise, Södertörns högskolebibliotek Cato, Anders, Kungl. biblioteket, Nationalbibliografin. Monografienheten (sekr. 6-) Cavallin, Mats, Göteborgs universitetsbibliotek Dahl, Kerstin, Lunds universitetsbibliotek Danielsson, Monica, Skogsbiblioteket, Umeå Degerstedt, Stina, Kungl. biblioteket, Enheten för bibliografisk utveckling och samordning Eklund, Anders, Örebro universitetsbibliotek Enge, Lennart, BTJ Ericson-Roos, Catarina, Stockholms universitetsbibliotek Eriksson, Annika, Vitterhetsakademiens bibliotek Forsberg, Anna-Karin, Kungliga tekniska högskolans bibliotek Fredriksson, Lisa, Chalmers bibliotek Friström, Christina, Lunds universitetsbibliotek Gabrielsson, Anna, Bokus Gram, Magdalena, Nordiska museet Gube-Josefsson, Sara, Kungl. biblioteket, Enheten för utländsk litteratur Gustafsson, Jan, Lunds universitetsbibliotek Gustavsson, Bodil, Stockholms universitetsbibliotek Herdenberg, Gunilla, Folkbiblioteken i Lund Herder, Mats, Växjö universitet Hofgren, Kerstin, Luleå universitetsbibliotek Holm Granath, Eva-Lisa, Linköpings universitetsbibliotek Holmblad, Marika, Kungl. biblioteket, Nationalbibliografin. Periodicaenheten (sekr. 1-5) Holmenmark, Agneta, Kungl. biblioteket, Nationalbibliografin. Periodicaenheten Håkansson Petré, Lisbeth, Bokrondellen Ingemarsson, Per, Riksarkivets bibliotek Jernberg, Bo, Linköpings universitetsbibliotek Jonsson, Gunilla, Kungl. biblioteket, Avdelningen för insamling och dokumentation Killander, Susanne, Statistiska centralbyråns bibliotek Kjellander, Tove, Örebro universitetsbibliotek Knutsen, Unni, Høgskolen i Oslo Lach, Susanne, Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket Lager, Gunnar, Kungl. tekniska högskolans bibliotek Lagerborg, Dace, Södertörns högskolebibliotek Larson, Anita, Nordiska museets bibliotek Larsson, Christer, Kungl. biblioteket, LIBRIS Leth, Pia, Kungl. biblioteket, Enheten för bibliografisk utveckling och samordning Lidén, Åke, Umeå universitetsbibliotek Lilie Bauer, Gunilla, Riksdagsbiblioteket Lindmark, Christine, Kungl. biblioteket, BIBSAM Lindquist, Mats, Kungl. biblioteket, BIBSAM Lindström, Thomas, Göteborgs universitetsbibliotek Lönn, Anders, Statens musikbibliotek Mackenzie, Nicholas, Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket

2 Mattsson, Thomas, Högskolebiblioteket i Jönköping Niklasson Gråd, Karin, Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket Nilsson, Anki, Riksdagsbiblioteket Nilsson Ekman, Kerstin, Luleå universitetsbibliotek Norbäck-Ivarsson, Birgitta, Nordiska museet Nordlander, Marianne, Linköpings universitetsbibliotek Nordstrand, Jon Erik, Högskolan i Borås Nordström, Lena, Krigsarkivets bibliotek Norrmosse, Rolf-Allan, Statistiska centralbyråns bibliotek Oscarsson, Annsofie, Mälardalens högskolebibliotek Petersen, Lisa, Kungl. biblioteket, LIBRIS Rodman, Annika, Lunds universitetsbibliotek Sahlin, Gunnar, Kungl. biblioteket (moderator) Sandström, Elisabet, Riksarkivets bibliotek Sellei, Susanne, Kungliga tekniska högskolans bibliotek Sjöstedt, Vivika, Växjö universitetsbibliotek Skyllberg, Helena, Handelshögskolan i Stockholm Skärstrand, Mats, Svenska Filminstitutet Sparr, Kristina, Handelshögskolan i Stockholm Stange, Kari, Kungl. biblioteket, BIBSAM Stockman, Anna, Biblioteket Gräsvik Sundström, Torun, Mittuniversitetets bibliotek Svanberg, Magdalena, Kungl. biblioteket, Enheten för bibliografisk utveckling och samordning Svensson, Lars G., Deutsche Nationalbibliothek Swärd Bergström, Anna, Umeå universitetsbibliotek Sverrung, Annika, Chalmers bibliotek Thalström, Kadri, Riksdagsbiblioteket Thunarf Sundkvist, Gunilla, Högskolebiblioteket i Gävle 1. Gunnar Sahlin hälsade alla välkomna och tackade Gunilla Jonsson för hennes koordinerande insatser inom utredningen. Tack fick även projektets styrgrupp Catarina Ericson-Roos, Mats G. Lindquist, Jon Erik Nordstrand, Agneta Olsson samt Lisa Petersen, liksom också projektledarna Susanne Sellei, Gunilla Lilie Bauer, Christine Lindmark, Bodil Gustavsson och Magdalena Svanberg. Sahlin inledde: Katalogisering är en ledarskapsfråga, vilket syns tydligt i utredningarna. En del viktiga beslut måste fattas nu. Brister har påvisats, men de kan avhjälpas. Katalogisering får inte vara en skyddad zon dit bara katalogisatörer har tillträde. Bibliotekschefer får heller inte se katalogisering bara som ett område där man kan spara pengar. Bibliotekschefer och katalogisatörer måste mötas, men cheferna måste äga frågan. Det finns positiva drag i vårt samarbete inom katalogisering i Sverige. Det är bra att kritiken kommer fram i dessa utredningar, och det är en viktig sak att processen kommit igång. Nu återstår det att förverkliga det som utredningen kommit fram till. Vi har krav på oss från våra uppdragsgivare att effektivisera. Vi kommer aldrig att få full kostnadstäckning utan måste koordinera våra resurser. Vi måste finna den rimliga nivån. Kvantitetsaspekten finns alltid. Det är surdegar som lyfts fram nu: katalogsamordning, Bålstafrågan, Libris som lokalt system. Katalogisering kommer att vara en het fråga i framtiden. Det sker mycket internationellt. Vi har Google, OCLC och andra aktörer att jobba med och mot. Digitalisering, e-plikt och långsiktigt bevarande är viktiga frågor för KB. Katalogisering är centralt inom alla dessa områden. 2. Susanne Sellei redogjorde för delstudie 1, Kvantitativa uppgifter och analys av postflödet inom Libris-biblioteken. Hela texten inklusive bilagor finns som pdf-filer på 2(11)

3 Syftet med studien var att föreslå mer rationella metoder vad gäller organisation och arbetssätt, och att identifiera åtgärder som kan minimera andelen primärkatalogiseringar till förmån för sekundärkatalogisering. I studien hade Sellei använt sig av tidmätning, enkätundersökning och statistik från Libris. Sellei medgav att hennes förslag varken är nya eller originella. Katalogisering går helt enkelt inte att rationalisera bort. I undersökningen hade hon bland annat kommit fram till att det tar oväntat mycket tid att överta poster som redan ligger i Libris. ¾ av allt arbete i Libris är sekundärkatalogiseringar. Endast 1 % är postimport. Selleis förslag: 1. Förbättra tekniken för postimport Sellei föreslår en ny utredning för att utreda hur postimporten kan förenklas och förbättras, inklusive kostnadsberäkningar för olika scenarier. De tekniska förutsättningarna måste förbättras. Biblioteken måste också förses med ett adekvat urval källor. 2. Förbättra tekniken för katalogisering Vad gäller katalogiseringsklienten föreslår Sellei att en utredning får undersöka möjligheterna för ett förbättrat tekniskt stöd vid katalogiseringsarbetet i Libris-basen. Det gäller sådant som ökad automatisering, ökad automatisk kontroll vid auktoritetsarbete och stavning, automatiskt genererade fält, koder, indikatorer, ISBD-tecken med mera. 3. Mer och bättre utbildning för katalogisatörer 4. Bättre anvisningar för katalogisatörer Och till sist talade Sellei för idén om Libris som lokalt system, en fråga som egentligen låg utanför hennes utredningsområde. Frågor och kommentarer från åhörarna: Mats Cavallin: Vad har användaren för nytta av katalogen? En gammaldags användarundersökning kanske vore något? Gunilla Jonsson: Vi är medvetna om frågan, men den rymdes inte i denna utredning. En sammanställning har dock gjorts av befintliga användarundersökningar främst inom det anglosaxiska området. Den är klar inom kort. Pia Leth: På seminariet Mr Dewey och Mrs SAB talade jag och Ingrid Berg om just detta. Powerpoint-presentation finns på Biblioteksföreningens webbplats. Catarina Ericson-Roos: En användarstudie i ett framtidsperspektiv är väldigt viktigt. Hur ser användaren ut om 5-10 år? Magdalena Gram: Bekräftade denna undersökning något som man redan anade eller visste? Bodil Gustavsson: Ja. 3(11)

4 Gunnar Sahlin: På Libris har ni ju jobbat med Dawson som en aktör att importera poster ifrån. Lisa Petersen: Det har tagit lång tid, men vi har nyligen haft ett möte i Lund. Projektet borde gå i hamn inom två månader kanske. Det ser lovande ut. Gunilla Jonsson: Det gäller ju utländskt material. Vad gäller svenskt material har vi hittills lovande resultat vad gäller digitalt material. I viss mån även utländskt. Så det är två tillkommande importmetoder för kataloginformation, även om det bara gäller för digitalt material Susanne Sellei: Men det måste finnas en poäng med att importera poster. Minimalt med handpåläggning ska behövas. Pia Leth: WorldCat är en framtida fråga. OCLC har gjort denna stora katalog som är tillgänglig i alla söktjänster. Vore det inte bra att vara med i en världssamkatalog? KB ska gå med med ett års prövotid. Sedan får man se hur stor nytta man har av det. Dessutom har vi på KB talat om Katalogisatörens verktygslåda och helpdesk som hör till. Dessa ska vara på en lagom nivå. Gunnar Sahlin: Det får man se till att göra verklighet av också. Deltagande i WorldCat kan vara ett sätt att sprida svensk forskning i utlandet. Bra att framföra detta till Utbildningsdepartementet, universitetens rektorer och andra. Om kostnader: Det kostar mer att katalogisera än de kr per bok som Sellei fått fram. Lokaler och personalhantering kostar ytterligare. Mats Cavallin: Dessa siffror är fantastiskt bra att ha. Öppnar för lokala diskussioner om vad saker kostar. Gunar Sahlin: Om utbildning. Insatserna ökar på KB. Akademiseringen av B&Iutbildningarna kommer att medföra ytterligare fortbildningsbehov. Finansiering av detta är viktigt att ta upp i sammanhanget. I KB:s omorganisation kommer vi att koordinera utbildningsfrågorna och skapa ett utbildningskontor. 3. Magdalena Svanberg presenterade sin utredning om vad en eventuell övergång till Dewey Decimal Classification (DDC) skulle innebära. Slutrapporten inklusive sammanfattning och slutsatser finns som pdf-filer på Utredningen har två delar. 1. Fördelar och nackdelar med DDC resp. SAB, Klassifikationssystem för svenska bibliotek 2. Vilka insatser skulle krävas om fördelarna med DDC överväger Svanberg presenterade följande slutsatser: För DDC: Tids- och resursbesparande Utländska poster behöver ej klassificeras Behöver inte utveckla och underhålla ett eget klassifikationssystem Bättre klassifikationssystem än SAB Tydligare hierarkier 4(11)

5 Mot DDC: Behövs klassifikation överhuvudtaget? Är DDC lämpligt för Sverige? Amerikansk prägel Övergångsproblem och kostnader Svanberg diskuterade även hur en översättning av DDC skulle gå till. En rad kriterier såsom kostnader, interoperabilitet, grad av utbyggnad etc., spelar in vid val av metod. Svanberg förordade att kostnaderna skulle läggas på bra bakomarbete och inte på att varje katalogisatör måste fundera längre pga. bristfälliga hjälpmedel. En annan fråga är hur DDC kan anpassas till svenska förhållanden. Vi kan till exempel välja svenska exempel, påverka DDC:s redaktion, göra utbyggnader i systemet med landkoder etc. Det behövs en revision av den befintliga konkordansen mellan SAB och DDC. Vi behöver också kunna skilja på exakta och ungefärliga mappningar mellan systemen. Eftersom stora delar av Svenska ämnesord (SAO) är mappat mot Library of Congress Subject Headings (LCSH) och det finns mappningar mellan DDC och LCSH borde det gå att mappa mellan SAO och DDC också. Det behövs ett svenskt gränssnitt till DDC, vi behöver kunna samsöka på gamla och nya poster i Libris, vi behöver DDC-koder på fler poster i Libris. Vad gäller utbildning föreslår Svanberg att alla som behöver översiktliga kunskaper i DDC får en dags utbildning. De som behöver kunna konstruera DDC-koder föreslås få en veckas utbildning. Kanske måste denna uppgift koncentreras på vissa katalogisatörer. En övergång till DDC får följder för bibliotekens hylluppställning. Svanberg redogjorde för fyra olika möjligheter. Vägen vidare såg Svanberg såhär: Varje bibliotek väljer klassifikationssystem själv, eller om man inte klassificerar alls. Väl fungerande samarbete kring klassifikation i Libris. Fråga för Libris-rådet eller grupp av intresserade bibliotek? NB har en speciell ställning. De katalogiserar det svenska materialet vilket innebär en service till andra bibliotek. Om NB går över till DDC måste det ske i samråd med andra bibliotek. Frågor och kommentarer från åhörarna: Thomas Lindström: Kan du kommentera vad du menar med rationaliseringsvinster? Ämnesbeskrivning är större än bara klassifikation. Du är ju engagerad i Svenska ämnesord. Man måste väl väga in hela ämnesbeskrivningen i tidsberäkningen vid katalogisering? Ni kommer väl att fortsätta rekommendera användning av SAO? Magdalena Svanberg: Ämnesbeskrivning utgör en stor del av katalogiseringstiden enligt delstudie 1. Klassifikation och ämnesord är två sätt att beskriva ämne som kompletterar varandra och båda behövs även efter en övergång till DDC. Ämnesordssättningen borde underlättas ytterligare på maskinell väg. Magdalena Gram: Alla klassifikationssystem har ju slagsidor. Kan vi få höra mer om det inom DDC? Är DDC ett system även för specialbiblioteken? Magdalena Svanberg: Jag har inte studerat varje specialområde tillräckligt för att kunna svara. Det får varje specialbibliotek göra med sina speciella glasögon. 5(11)

6 Lars G. Svensson: Extrema specialbibliotek inom matematik, teknik och naturvetenskap säger att DDC inte är tillräckligt bra. Det behövs ytterligare klassifikationssystem som tar vid där DDC slutar. DDC verkar dock vara medvetna om problemen, när klagomål framförs är det alltid precis där man håller på med översyner. Unni Knutsen: Jag håller med Lars. Man får fråga sig vilken vetenskapssyn som ligger till grund för klassifikationen. Fackkunniga håller sällan med hur klassifikationssystemen indelat det hela. Klassifikationssystem är ofta pragmatiska lösningar. Inom DDC finns det till exempel en slagsida inom ämnet musik mot klassisk musik. DDC ligger lite efter där. Modern musik är svårt att klassificera just nu. Inom datasystem är det också lite eftersatt. Jag känner ändå att arbete pågår med uppdateringar och revisioner. Gunilla Jonsson: Vi får komma ihåg att Norge har använt DDC i 100 år. De har gedigen erfarenhet. Anna-Karin Forsberg: Vi på KTH använder DDC för alla ämnen utom matematik, där vi har ett särskilt klassifikationssystem. DDC är tillräckligt utbyggt för våra behov inom dessa ämnen. Kerstin Ekman Nilsson: Luleå UB använder DDC för teknik och naturvetenskap och SAB för övriga ämnen. Mats Cavallin: Ska vi underhålla två system i Sverige både SAO och ett klassifikationssystem? Konsekvens är viktigt. En diskussion om vår ambitionsnivå måste komma ganska snart. Pia Leth: Får jag kommentera det där med att underhålla ett lokalt system. SAO var redan från början en översättning av LCSH. Ambitionsnivå är viktigt att diskutera, men handlar inte det om nivåer för olika typer av material? Grått material på en nivå, förlagsutgivet på en annan, och så vidare? Titta för övrigt gärna på North Carolina state universitys bibliotekskatalog där man utnyttjar ämnesbeskrivningen för sökning på ett fint sätt: Lars G. Svensson: I Tyskland har vi DDC och ett eget ämnesordssystem. De kämpar inte mot varandra. Vi har DDC för bredden och ämnesord för det specifika. Vi har olika beskrivningsnivåer för olika typer av material. Universitetsmaterial får till exempel bara DDC-kod. Det fungerar väldigt bra för oss med olika ambitionsnivåer för olika typer av material. 4. Gunilla Lilie Bauer, Christine Lindmark och Bodil Gustavsson presenterade delstudie 2 angående Rationell kommunikations- och beslutsprocess för nationell katalogisering. Hela slutrapporten, inklusive omfattande bilagor, finns på De flesta dokumenten är i Word-format. Lilie Bauer inledde med att berätta om bakgrund, syfte, metoder och medverkande personer. Därefter redogjorde Lindmark och Gustavsson för resultaten. Med hjälp av processanalys hade de gjort en beskrivning av arbetsprocessen Att arbeta i Libris samkatalog, identifierat aktörerna, deras mandat och kommunikationskanaler. Libris ledningsgrupp och Libris-bibliotekens katalogråd är bägge tydligt rådgivande. Sveriges biblioteksförenings katalogkommitté är beslutsfattande inom sitt område. Föreningens 6(11)

7 klassifikationskommitté har ett ännu tydligare beskrivet mandat. KB:s olika enheters mandat är däremot diffusa. Lindmark redogjorde för hur beslutsprocessen sett ut inom katalogiseringsområdet utifrån fem typfall, e-resurser, utländska poster, originaltitel, namnformer och ämnesbeskrivning. Projektgruppen hade gjort en genomgång av all tänkbar dokumentation rörande dessa fem frågor. Hur processen ser ut har varierat från fall till fall. Få beslut har fattats överhuvudtaget. Få har nämligen mandat att fatta beslut. Men ändå måste saker processas hela tiden. Istället för beslut: Tekniken avgör Något bibliotek avgör Katalogrådet avgör Olika aktörer hittar var och en sina lösningar I bilagorna till studien återfinns dessa typfallsbeskrivningar. Lindmark konstaterade bland annat att konsekvensanalyser har saknats, samordning mellan olika aktörer likaså. En brist på färdriktning har funnits. Lösningen är att rationalisera, effektivisera, kommunicera och inte minst att följa upp. Slutsatser: Processägare saknas Många aktörer Många olika kommunikationskanaler Formell beslutsordning saknas Svårt att definiera det tekniska stödet Flera informella systemägare Helst skulle en redesign av hela katalogiseringsområdet göras. I väntan på en sådan genomgripande översyn behövs några akuta förbättringar. Förtydliga roller och mandat Tillsätt en processägare, en koordinator förslag: på KB Tillsätt en handläggare förslag: någon utanför KB Tillsätt ett råd förslag: bibliotekschefer, katalogexperter, representanter från olika sorters bibliotek Utse systemansvarig förslag: Libris Definiera systemanvändare / beställare: Libris-biblioteken Definiera systemägare förslag: KB Frågor och kommentarer från åhörarna: Gunnar Sahlin: Det är tydligt att det är väldigt mycket ledarskap i det här. Lars Bjørnshauge: Tack för den här utredningen. Det ligger mycket i ert förslag. Användarperspektivet är viktigt. 7(11)

8 Gunnar Sahlin: Ni föreslår en ganska omfattande redesign. Det finns en balansgång mellan det vi kan klara ut det närmaste halvåret och den mer omfattande redesignen av hela komplexet. Hur ser ni på tidsbegreppen? Bodil Gustavsson: Jag har inget bra svar, men det händer ju saker hela tiden. SFX-posterna är aktuella nu, vad ska LIBRIS-basen innehålla, vi måste fatta beslut hela tiden. Gunnar Sahlin: Att klargöra tydliga beslutsstrukturer borde inte ta så lång tid, men det här mer omfattande arbetet hur ser ni på det? Gunilla Lilie Bauer (till åhörarna): Vad har ni för synpunkter på det konkreta förslaget Librisrådet? Catarina Ericson-Roos: Det är viktigt att klargöra mandat för ett råd och vilken nivå man ska fatta beslut på. Det måste vara bibliotekschefer. Ni föreslår också katalogexpertis. Det är i och för sig bra att få svar vid sittande möte, men besluten ska inte fattas på en sådan detaljnivå. Det är viktigt med ett tungt mandat för rådet, och också med genomarbetade beslutsunderlag. Lennart Enge: BTJ har också en samkatalogiseringsorganisation. Spontan fråga: Om ni inrättar ett råd - knäcker ni då frågan om ryska namnformer? Gunilla Lilie Bauer: Ledningsnivå och expertnivå i samverkan var tanken med rådet. Tidigare har frågorna diskuterats på var sitt håll. Lars Bjørnshauge: Det är bra med experter i rådet. Jag vill se ett stopp för små utvecklingar i LIBRIS. Det är en farlig utveckling. Jag tror på redesign och så börja om. Pia Leth: Rådet kan fungera bra. Vad är LIBRIS samkatalog? Definiera detta innan man installerar ett råd. Konsensus om varför man katalogiserar är också viktigt. Gunilla Jonsson: Problemet hittills har varit brist på faktaunderlag. Vi har haft katalogexpertis i Libris ledningsgrupp hela tiden. Men vi har haft en dålig tradition där det inte fått ta tid att ta fram beslutsunderlag. Vi måste inse att faktaunderlag tar tid och kostar att ta fram. Gunnar Sahlin: Tydlighet behövs om vem som fattar beslut. Vi tillhör staten. LIBRIS tillhör staten. Det är min uppgift att fatta besluten nu. Tydliga beslutsvägar och tydlig kommunikation är viktigt. 5. Gunilla Jonsson sammanfattade och presenterade utdelade frågeställningar för allmän diskussion. Produktiviten är mycket god vid LIBRIS-biblioteken. Det görs ett bra jobb. Samkatalogen är en starkt rationaliserande faktor. Säkert var det en chock för många att utnyttjandet av utländska poster var så lågt som 1 %. Vi kan alltså bli ännu mer produktiva. Vi hade också fel beslutsunderlag för övergången till MARC21, med andra ord. Ambitionsnivåer för att kunna diskutera detta krävs det en definition av miniminivån i LIBRIS. Ett nytt analysarbete krävs. Vi måste enas om denna nivå. Sedan fastställer varje bibliotek sin nivå i förhållande till den. 8(11)

9 Ska vi ha klassificering överhuvudtaget? Om vi ska ha det, ska vi då gå över till DDC? Den frågan behöver också analyseras. Nästan allt material i LIBRIS har en klassifikationskod. Det är en bas som det vore synd att förstöra. (Till åhörarna:) Vill biblioteken gå vidare med DDC-frågan? På detta svarade många ja. KB går vidare med frågan. Jonsson fortsatte: Samarbetet i LIBRIS är mycket mer rationellt nu än för 10 år sedan. Inom Svensk biblioteksförenings kommitté för katalogisering har vi följt utvecklingen inom de internationella katalogreglerna. Det är ett oerhört drygt och krävande arbete. Om vi går över till DDC måste vi ha personal för underhåll och handläggning. Libris som lokalt system måste också diskuteras. Om delstudie 2: What a mess! Jag är tacksam för budskapet om att inte skjuta på någon! Här har vi nu ett faktaunderlag. Det måste vi kunna ta fram även i framtiden. 6. Slutdiskussion Catarina Ericson-Roos tog upp frågan om DDC-frågans vidare utredning. Det som först måste noggrant utredas är frågan om klassifikationens betydelse i dagens bibliotekskataloger. Ska vi överhuvudtaget klassificera, eller räcker kanske ämnesord i många fall? När denna fråga är utredd måste man gå vidare och titta på de ekonomiska aspekterna av en övergång. En övergång kommer att bli en lång och kostsam process och denna process måste sättas i förhållande till andra stora projekt, t.ex. LIBRIS som lokalt system. Man måste se på kundperspektivet ur ett framtidscenario. Behövs verkligen klassifikation då? Gunnar Sahlin replikerade med att kundperspektivet självklart alltid måste vara i centrum. Användarstudier kommer att bli viktiga här. KB kan inte satsa på allt, utan måste satsa på de stora frågorna och då kommer prioriteringar att bli viktiga. LIBRIS som lokalt system, Bålstafrågan och rationaliseringsåtgärder är några av de viktiga frågor som måste beaktas. Men man måste betänka att enstaka rationaliseringsåtgärder, som en övergång till DDC skulle bli alltid är lättare att få igenom extra finansiering för, än vad mer löpande kostnadsökningar är. Självfallet måste dock en mycket noggrann kostnadsberäkning göras. Diskussionen gick sedan över till frågan om beslutsgångarna inom LIBRIS Samkatalog. Magdalena Gram ställde frågan om vilka frågor som brukar diskuteras i KB:s nationella råd respektive Rådet för LIBRIS Samkatalog. Frågan var svår att besvara då råden i sina föreslagna konstellationer ännu inte existerar, men Mats Herder och Gunnar Sahlin försökte redogöra för de diskussioner som förekommit i LIBRIS Katalogråd, respektive LIBRIS Ledningsgrupp tidigare. Herder menade att man redan från början insett att det är mycket svårt att separera katalogisering från själva systemen som katalogiseringen sker i och därför blev det, i varje fall till en början efter övergången till MARC21, mycket blandade frågor i Katalogrådet och ganska många detaljfrågor. I LIBRIS Ledningsgrupp diskuterades dock inte många katalogfrågor, utan där var frågor av mer övergripande art uppe, såsom fjärrlån, Samsök och övergången till MARC21. Lisa Petersen ställde frågan till projektgruppen om vad det föreslagna Rådet för LIBRIS Samkatalog ska vara. 9(11)

10 Christer Larsson svarade att det bör vara en kombination av både LIBRIS Ledningsgrupp och Katalogrådet. Utbyte dem emellan har funnits tidigare, men rådet har visat sig vara för stort och med ett alltför oklart mandat. Egentligen var det inte beslutsfattande, utan enbart rådgivande. Ändå har beslut ibland måst fattas i detta. Gunnar Sahlin gick sedan över till att redogöra för hur KB i sin nya organisation ser sin roll i förhållande till forskningsbiblioteken, vilka inflytandekanaler och vilka kommunikationsfora som ska finnas. Det översta samarbetsorganet föreslås bli en sammanslutning av bibliotekschefer som får benämningen KB:s nationella stämma för forskningsbibliotekens chefer. Denna föreslås träffas en-två gånger per år. Under denna ligger en mindre gruppering som har arbetsnamnet KB:s nationella referensgrupp och som består av ett mindre antal bibliotekschefer från högskolebiblioteken, samt från övriga i LIBRIS representerade bibliotek. Som beredande organ till denna grupp finns ett antal expertgrupper och en av dessa expertgrupper torde Rådet för LIBRIS Samkatalog utgöra. Se illustration nedan (bild tagen från träff med bibliotekschefer på Långholmen 9 oktober 2006). KB:s omvärldsrelationer KB:s årliga nationella stämma för forskningsbibliotekens chefer KB:s nationella referensgrupp RB NS Expertgrupper Rapport Nationell Samordning Sahlin betonade att allting inte är klart ännu vad organisationen beträffar, men detta kommer att lösa sig inom de närmaste veckorna. Flera talare betonade vikten av att den årliga stämman utgörs av bibliotekschefer och inte av specialister. Dessa behövs för att förbereda ärendena, men när det gäller beslutsfattande måste det vara cheferna. En del talare såg dock fördelen med att inkludera både specialister och chefer i gruppen. Sahlin höll med om att det inte är bra att enbart ha specialister i en sådan grupp, men ansåg att ämneskompetenser också måste få sin plats. Bodil Gustavsson tryckte också på vikten av specialister och åtminstone i det nya Rådet för LIBRIS Samkatalog bör det vara självklart att detta främst utgörs av experter inom olika områden inom katalogisering. Gunilla Jonsson poängterade att resurser för noggranna utredningar av olika slag kommer att behövas mer av i framtiden och bör budgeteras för inom KB. Inom Deutsche 10(11)

11 Nationalbibliothek har man t.ex. ett beredningsorgan inom myndigheten som koordinerar detta. Var kommer detta in i KB:s nya organisation? Gunnar Sahlin lovade att titta vidare på detta och poängterade att KB har ett särskilt ansvar för den nationella samordningen, informationsförsörjningen och koordineringen inom detta område. Lars Bjørnshauge tryckte särskilt på vikten av att nu komma igång. Det är otroligt viktigt att beslutsgångarna inom LIBRIS-kollektivet blir tydliga och att vi får till bra samverkansorgan som fungerar. Kommer vi inte igång nu är det stor risk att frågan faller i glömska på nytt. Sahlin höll helt med Bjørnshauge. Att tempot hålls uppe är mycket viktigt, även om vi ändå måste vara medvetna om att förändringar tar tid att genomföra. Det som nu kommer att ske är att de förslag som utarbetats av de tre projektgrupperna, tillsammans med minnesanteckningarna från detta möte, kommer att bearbetas av Styrgruppen snarast. Dessa skickas sedan ut till samtliga vid detta möte under december för vidare synpunkter. Här är det viktigt att bibliotekscheferna ser sitt ansvar och verkligen meddelar vad de anser i frågan. När detta är gjort kommer ett antal konkreta projekt att dra igång och dessa projekt kommer att ha ett spritt deltagande från olika bibliotek och bibliotekstyper. Här kommer det vara viktigt att få in bra projektledare. Anders Lönn framförde att man i detta sammanhang inte heller får glömma de små specialbiblioteken. Även om dessa inte är så många spelar de en viktig roll och behöver bli involverade. En annan fråga gäller LIBRIS-katalogens språk. Vilket språk ska den vara på om den nu ska interagera internationellt? Vilka språk accepteras i katalogen? Eva-Lisa Holm Granath tyckte att strukturen på förslaget till ny organisation för KB:s omvärldsrelationer var något svårbegriplig, men hoppades att det skulle klarna efterhand som tiden gick. Gunnar Sahlin avslutade med att konstatera att det hade varit mycket att ta in och smälta under dagen. De tre rapporter som levererats var dock mycket lättfattliga och otroligt välskrivna, så var och en hade mycket bra underlag för sina blivande ställningstaganden. Det som händer framöver är att Styrgruppen kallas till ett nytt sammanträde där den ska gå igenom resultaten av utredningarna tillsammans med dessa minnesanteckningar och ställa samman ett underlag som sedan skickas ut på remiss till seminariedeltagarna igen. Därefter ansvarar Gunnar Sahlin för att den vidare inriktningen av arbetet fastläggs. Vid protokollet. Marika Holmblad Anders Cato 11(11)