Expertgruppen för LIBRIS samkatalog Minnesanteckningar 6 december 2007

Transkript

1 Expertgruppen för LIBRIS samkatalog Minnesanteckningar 6 december 2007 Närvarande: Eva Arndt Kling (ordf. fram till lunch), Jonas Barck, Anna Swärd Bergström, Pia Bodå, Anders Cato, Anders Fåk, Jan Gustafsson, Bodil Gustavsson, Oskar Hammargren, Pia Leth (sekr), Thomas Lindström, Eva Norling, Kristin Olofsson, Agneta Olsson (ordf), Anders Söderbäck, Gunilla Thunarf Sundkvist 1. Ordförande förklarade mötet öppnat. 2. Val av sekreterare. Karin Grönvall valdes till gruppens sekreterare. Eftersom Karin hade förhinder skriver Pia Leth minnesanteckningarna. 3. Måldokument efterlystes. Pia Leth förklarade att det inte finns något måldokument utan att gruppen själv får formulera sitt uppdrag. Beslut att alla tittar på texten på Expertgruppens hemsida till nästa gång och att vi då diskuterar vårt uppdrag utifrån denna text och de synpunkter vi har och också synpunkter som vi får från de egna biblioteken. 4. Arbetsgruppen för katalogiseringsfrågor. Som koordinator är Pia Leth också med i arbetsgruppen, vilket inte blev inte tydligt på förra mötet. Anders Cato redogjorde för gruppens möte: Landkod för Åland; bortfilering av bestämd och obestämd arikel i uniforma titlar kommer vi att avvakta med tills det blir klart vad RDA säger i frågan; flerbandsverk där Anders Cato och Pia Leth ska skicka ut en enkät till biblioteken. Inom parantes tas flerbandsverk inte upp i RDA. Icke latinsk skrift kan hanteras och bli synligt i LIBRIS, och det kan se olika ut i olika lokala system. Anders Cato, Christer Larsson och Pia Leth skickar ut information om detta till alla biblioteken. a) Exemplarposter. Göteborg lägger exemplarinformation i beståndsposten och det bör gå bra för andra också. Informationen bör spridas. I Dawson-projektet ingår ej exemplarposter utan dessa måste fortfarande göras av resp. bibliotek. b) Importdatabas för slavisk litteratur efterlystes. Pia Bodå får i uppdrag att utreda vilken katalog som är lämplig, Uppsala hämtar poster från Karlsruher Virtueller Katalog KVK, men eftersom den innehåller många länders kataloger är det osäkert vilken katalog det är frågan om. Själva KVK är enbart en samsökningstjänst. c) Utländska poster utan bestånd. Information har precis gått ut från avdelningen för LIBRIS om att man håller på att ta bort dessa poster. Arbetet blir klart till årsskiftet. Detta kommer att underlätta allt auktoritetsarbete högst väsentligt. d) Nu finns auktoritetsposterna tillgängliga via Regina men också separat, vilket gör att andra än katalogisatörer i voyager kan komma åt dem. Pia Leth ville veta vad Expertgruppen tyckte om att vi kontaktar den svenska Wikipedia för ett eventuellt samarbete på samma sätt som man gjort i Tyskland mellan den tyska Wikipedia och nationalbiblioteket. Ingen hade något att invända. e) Hur sprida kunskap om finesser och bra tips? Mötet tyckte att det bör göras i anslutning till Katalogisatörens verktygslåda. Pia Leth berättade om besöket på Library of Congress som hon, Christer Larsson och några till från KB gjorde förra året, där det framkom att man hade en person som ständigt fixade till voyager så att systemet blev bättre för katalogisatörerna att arbeta med. Kan man tänka sig ett studiebesök igen för att prata med denne man? 5. LIBRIS och RDF. Martin Malmsten från avdelningen för LIBRIS visade hur katalogdata (auktoritets- och bibliografiskt) görs tillgängligt för externa aktörer på ett maskinläsbart sätt via semantisk webbteknik, RDF (Resource Description Framework). Tekniken testas för närvarande i nya LIBRIS webbsök. Detta gör det

2 bl.a. möjligt för t.ex. Wikipedia eller Rättsinformationssystemet att använda sig av auktoritetsinformation i LIBRIS. 6. Två frågor från Linköping. Vad gäller Nya Lundstedts utförliga katalogposter visas ett kortformat i nya LIBRIS som alla verkar nöjda med. Länkade seriedelar är ett problem beroende på att katalogiseringen är gjort på olika sätt. Därför är det inte helt lätt att få till en bra presentation. Frågan förs tillbaka till Arbetsgruppen för katalogisering. 5. E-resurser. Pia Bodå hade skickat in en skrivelse, som även Karin Grönvall bifallit om att LIBRIS måste kunna hantera e-resurser bättre. Mötet var helt enigt om att detta är en av de viktigaste frågorna idag för biblioteken och att den måste lösas skyndsamt. Som exempel nämndes att i Göteborg går idag 75% av mediebudgeten till e-resurser vilket visar frågans vikt. Om LIBRIS ska kunna fungera som en lokal katalog måste det finnas en lösning på detta. Beslut att expertgruppen avfattar en skrivelse till KB:s ledningsgrupp för att kunna få fram resurser till detta. Pia Bodå och Karin Grönvall gör ett utkast. 6. Vem äger katalogposterna i LIBRIS? Anders Söderbäck har författat en skrivelse i saken eftersom det för avdelningen för LIBRIS är en fråga som behöver utredas snarast då många förfrågningar kommer in om att få ladda ner katalogposterna. I princip tyckte mötet att posterna ska vara fria. Men alla aspekter måste utredas. Pia Leth och Agneta Olsson talar med Gunilla Herdenberg och Lisa Petersen, även KB:s jurist bör kopplas in. 7. Avtalen mellan KB och biblioteken. En arbetsgrupp tillsätts. Agneta Olsson frågar Ulf Göransson, Britt Sagnert från LIBRIS föreslås också. Agneta Olsson kontaktar därefter några andra i gruppen. 8. Rapporter. Katalog 2.0 sen då? Bland annat berättade Judy Kuhagen från Library of Congress om de nya katalogreglerna, RDA. RDA är mer anpassade till en internationell miljö och ej formatberoende. De sätter in katalogiseringen i ett större sammanhang den enskilda katalogposten i förhållande till den katalog där den ska ingå. De nya reglerna betonar vikten av auktoritetsarbetet, det vill säga värdet av kontrollerade sökingångar. Erik Thorlund Jepsen från den dansk biblioteksstyrelsen talade om behovet av att skapa meningsfulla relationer i katalogen. Han citerad Marta Yee som sagt att användare söker ett särskilt verk inte en särskild utgåva och att katalogerna borde ta fasta på det. I bibliotek.dk har fjärrlånen gått ner högst väsentligt sedan katalogen började presentera verk på ett bättre och tydligare sätt. Pia Leth uppmanade alla att läsa rapporten Report on the Future of Bibliographic Control från Library of Congress Working Group on the Future of Bibliographic Control. Man rekommenderar där biblioteken - att öka samarbetet kring katalogiseringen, att maixmera utnyttjandet av data tidigt i anskaffningskedjan. - att lyfta fram unikt och sällsynt material som nu är dolt och inte är med i katalogerna - att förstå att det inte bara är människor som behöver utnyttjar de data vi producerar utan att de måste vara tillgängliga för andra maskinapplikationer, inkooperera data från användare - att ta fasta på potentialen hos FRBR för att skapa relationer mellan data kring informationsresurser. Kristin Olofsson rapporterade om ett projekt som Ingrid Berg på KB tagit initiativ till nämligen att skanna innehållsförteckningar till samlingsverk vars innehåll kan vara värt att lyfta fram. Mötet ställde sig positivt till denna typ av mervärde.

3 9. Dewey. Pia Leth rapporterade kort att den presentation av nationalbibliografin som görs månadsvis utifrån SAB ska presenteras med Dewey också/istället. Den kan i sin tur vara värdefull som en möjlig grund för uppställning på biblioteken. Bodil Gustavsson har haft kontakt med Mälardalens högskola där man ska se över uppställningen som idag görs på olika sätt på de olika högskolebiblioteken. Bodil Gustavsson tycker att de ska titta på en Dewey-lösning. När Magdalena Svanberg kommer tillbaka i januari efter sin barnledighet föreslås att hon kommer till Expertgruppens nästa möte och berättar om Dewey-projektet. Anna Swärd Bergström berättade att hon är med i Svensk biblioteksförenings utvecklingsråd och att det på folkbibliotekssidan finns viss förståelse för Dewey. WorldCat. KB:s poster har inte matchats in än, fördröjningen beror på samgåendet mellan WorldCat och RLG. När det gäller Katalogisatörens verktygslåda tillstyrker gruppen att projektet blir av. 10. Övrigt LIBRIS som lokalt system. Mötet önskar att Mats Lindquist kommer till nästa möte. Sydostprojektet (Gemensamt biblioteksdatasystem inom Akademi Sydost med LIBRIS som lokal katalog) måste också bevakas. Bodil Gustavsson ställde frågan om LIBRIS skulle kunna uppdateras omedelbart. Det är fullt möjligt men Kristin Olofsson undrade om alla verkligen vill detta. Mötet menade att användarna måste vara den viktigaste målgruppen och att det ligger i deras intresse med snabb uppdatering. Förslag på seminarium diskuterades. Pia Leth, Pia Bodå och Bodil Gustavsson hade varit på en mycket intressant konferens i Helsingfors november The Challenge of the Electronic Environment to the Organization of Knowledge, Second International Seminar on Subject Access to Information. Där pratade bland andra Marcia Zeng, professor vid Kent University, USA om ontologier, semantiska webben på ett pedagogiskt och klargörande sätt. De föreslog att hon skulle kunna bjudas in till ett seminarium som expertgruppen håller antingen i vår eller tidig höst. Övriga punkter på seminariet skulle kunna vara viktiga framtidsfrågor för bibliotekskatalogerna såsom auktoritetskontroll. Pia Leth är ansvarig. Bodil Gustavsson efterlyste bra verktyg som förenklar ämnesordsarbetet och som gör att man kan få en automatisk översättning från LCSH till Svenska ämnesord. Beslutades att avd. för LIBRIS och ansvariga för Svenska ämnesord fortsätter diskussionen. Agneta Olsson sammanfattade avslutningsvis frågorna till nästa möte: Uppdraget Katalogisatörens verktygslåda LIBRIS som lokalt system Seminariet Användargenererat data, Eva N. förbereder. Vem äger katalogposterna, rapport. 11. Datum för kommande möten: Torsdag 28 februari 2008 klockan Torsdag 29 maj 2008 klockan Pia Leth Koordinator inom Expertgruppen för LIBRIS samkatalog

4 Vem äger katalogposterna i LIBRIS? Anders Söderbäck KB 6 december Katalogposterna i voyagerdatabasen är tillgängliga som datafiler för de bibliotek som ingår i LIBRIS-kollektivet som registrerande bibliotek. Posterna kan sparas lokalt vid katalogisering, eller exporteras vid nattliga batchkörningar. I båda dessa fall är tillgången till datat knutet till att bestånd registrerats i posten. Utöver detta, är de katalogposter som synliggörs i LIBRIS webbsök tillgängliga på ett flertal sätt (applikationsserver, z39.50, SRU/W ) vilka har det gemensamt att det rör sig om hämtning baserad på specifika sökfrågor. LIBRIS-datat har traditionellt varit öppet samarbetet har baserats på medlemskap, inte på kundrelationer (vilket bland annat poängteras i minnesanteckningarna från LIBRIS ledningsgrupps policymöte ). Detta medlemskapsbaserade samarbete har hittills varit relativt lätt att reglera, helt enkelt för att intresset för datat varit förhållandevis litet utanför en specifik bibliotekskontext. Idag ser situationen annorlunda ut. Intresset för biblioteksdata ökar, och redan idag finns kommersiella tjänster som använder LIBRIS-data. Tre exempel på applikationer som på ett eller annat sätt använder LIBRIS data är uppsatser.se, som i princip fungerar som ett alternativt gränssnitt till LIBRIS Uppsök, LibraryThing, som hämtar data från LIBRIS z39.50-server, och Google Scholar, som importerar data veckovis i batchfiler. LIBRIS data används redan idag på en mängd olika ställen, och vi vet faktiskt inte till hur hög grad. I samband med nya LIBRIS har ett API utvecklats, som gör det lättare att bygga externa applikationer mot LIBRIS-datat. Genom detta API är data tillgängligt i formaten MARC21 Slim, MODS och Dublin Core. Att data är tillgängligt i andra format än MARC bör kunna innebära att intresset ökar hos aktörer utanför biblioteksvärlden. Avdelningen för LIBRIS har under det senaste året upplevt en massiv ökning av frågor kring hur LIBRIS-datat är tillgängligt, både tekniskt och juridiskt/policymässigt. På den senare delen av frågan finns idag inget bra svar. Behovet av en formulerad policy är dock uppenbart. Avdelningen för LIBRIS har även tagit emot förfrågningar från kommersiella bokdistibutörer om att köpa batchuttag av bibliografiskt data. I nuvarande avtal mellan KB och registrerande bibliotek sägs uttryckligen (2.4 ) att katalogposter ej får vidarebefordras satsvis till tredje part. För att svara på denna typ av förfrågan, om inte annat så för att hänvisa intressenter vidare, krävs att frågan kring ägande av LIBRIS-datat utreds.

5 Det finns i sig ingen anledning till att begränsa tillgången till LIBRIS-datat snarare tvärtom. Dagens informationsstrukturer bygger i hög grad på att data görs tillgängligt för användning utanför den egna organisationen. Föreställer man sig dessutom en semantisk webb uppbyggd på persistenta identifikatorer, kräver detta också att datat är tillgängligt att användas av så många som möjligt. Men även tillgängliggörande av data kräver ett klargörande vad gäller ägandet av posterna, och att en policy för tillgänglighet upprättas. Upphovsrätt för databaser, det så kallade sui generis-skyddet, regleras i Upphovsrättslagen 49. Det finns nog inget tvivel om att de villkor som ställs i denna paragraf ("...en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering...") uppfylls av LIBRIS-databasen. Vad som behöver utredas är vem som äger rätten till databasen. LIBRIS-databasen är, som tidigare konstaterats, uppbyggd genom samarbete. Det är därför svårt att avgränsa delar av databasen utifrån specifika institutioner. När formerna för ägande utretts bör en policy för tillgängliggörande av data utarbetas, både vad gäller fritt tillgängliggörande och en eventuell försäljning. Detta bör också knytas till den förestående översynen av avtal mellan KB och registrerande bibliotek. Som nämnts tidigare har LIBRIS-datat av tradition varit öppet, och det är fullt möjligt att se LIBRIS-kollektivet som föregångare inte bara när det gäller samkatalogisering utan även vad gäller öppenhet i vidare bemärkelse. Vad gäller licensiering av öppna databaser finns ett visst pionjärarbete att göra. Creative Commons har utarbetat licenser som är användbara utifrån amerikansk lagstiftning, men som med några nationella undantag (Belgien och Holland) inte är kompatibla med det EU-direktiv som utgör grunden för 49 i den svenska upphovsrättslagstifningen. Inom ramen för Open Data Commons har däremot en draft license för öppna databaser konstruerats - en betaversion av en öppen datalicens. För vidare läsning: