Minnesanteckningar från mötet 24 september 2012

Transkript

1 ANTAL SIDOR 1(8) Styrgruppen för Libris Minnesanteckningar från mötet 24 september 2012 Närvarande: Tillfällig ordförande: Morgan Palmqvist Lisbeth Byström Linda Lindström Gunilla Lilie Bauer Peter Nilén Anna Petrén-Kihlström Anna-Christina Rutqvist Marja Haapalainen (sekreterare) Maria Hedenström (avdelningschef Libris) Maria Kadesjö (sekreterare) Närvarande via Skype under fm. Jette Guldborg-Petersen Övriga närvarande från Kungliga biblioteket under punkt 4-7: Hilda Androls John Augustsson Martin Malmsten Johanna Olander Markus Sköld 1. Mötet öppnades Ordförande hälsade välkomna. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes med tillägg till övrigt: Arbetsgrupp databrunn, information om inplanerat seminarium om metadata, information om SSBprojektet Bättre användarupplevelse, information från styrgruppen för Bibsam-konsortiet. 3. Minnesanteckningarna från föregående möte, den 28 maj 2012 Minnesanteckningarna lades till handlingarna utan anmärkningar.

2 ANTAL SIDOR 2(8) 4. Prioritering målgrupper - Johanna Olander Vi har tagit behovskartläggningen/målgruppsanalysen ett steg vidare och prioriterat målgrupperna de uppgiftsdrivna, de intressedrivna och lustläsarna mot tre framtida scenarios som varit föremål för diskussion - "Samlad ingång" (Libris som Discovery ), "Dataprovider" (Librisdata tillgängliggjort främst genom API: er) och "Tvärsnitt" (sökingång till delmängd av Librisdata). Tanken är att få en första bild av vilken satsning och målgrupp som borde prioriteras och i vilken ordning projekten borde utföras. Av analysen kan man se att de uppgiftsdrivna med sitt korta tidsperspektiv är den målgrupp som har störst nytta av den "Samlade ingången" (med premissen att det ingår e-material) eftersom de slipper gå till flera källor. Dataprovidersatsningen är beroende av att andra aktörer bygger tjänster på datat. Vad som också blev tydligt var att det i stort sett krävs samma projekt oavsett satsning, dvs. lika stora resurser för resp. satsning. Prioriteringen mot slutanvändarmålgrupperna talar för en samlad ingång som huvudspår och parallellt arbete med dataproviderspåret som i sin tur kan ge möjlighet för andra att utveckla tvärsnitt. Prioriteringen kommer även att testas mot bibliotekens behov. Grund för detta är befintligt material från t.ex. Front 2014 och rapport från SKL. Efter presentationen följde en diskussion. Det poängterades att det finns två olika underlag. Front 2014 är ett projekt där högskole- och universitetsbiblioteken tittar på vilka system de har idag och vilka behov som kommer. Projektet avslutas i mars 2012 med ett slutseminarium. SKL har tagit fram en rapport (Lokala utvecklingsbehov och nationella insatser Enkaẗ om kungliga bibliotekets framtida roll ) som lyfter folkbibliotekens behov men det kan komma behövs kompletteras med mer information. Det poängterades även att tillgänglighetsperspektivet måste beaktas vid utveckling av tjänster. Hur är något tillgängligt och vad innebär tillgänglighet? Prioritering av målgrupper kommer att ligga till grund för en stor del av Libris framtida satsningar och kommer att diskuteras vidare inom styrgruppen.

3 ANTAL SIDOR 3(8) 5. Katalogprojektet backend Katalogsystemet Voyager kommer att ersättas dels för att förbereda inför hantering av metadata för många fler materialtyper i framtiden som Voyager idag inte klarar av, dels för att hantera stora dataflöden som särskilt e-resurser medför. Den nya lösning som kallas LibrisXL baseras på tre underliggande komponenter: Lagring Index o En dokumentdatabas där dokument lagras i sin helhet och i originalformat. o Fulltextindexering av de dokument som lagras. Tripplestore o För att datat ska kunna representeras som Linked Data bearbetas lagrade dokument som RDF-"tripplar" i en s.k. tripplestore. Förutom detta kommer LibrisXL att hämta data från andra datakällor och baserat på vad som händer någon annanstans uppdatera sitt eget data. LibrisXL kommer att stödja ett mindre antal standardformat för inläsning i grundutförandet, med möjlighet att skriva plugins och konverterare för att utöka funktionaliteten. Detta kommer t.ex. universiteten själva att ha möjlighet att göra utifrån sina egna behov. LibrisXL kommer också i grundutförandet att erbjuda exporter i några grundläggande format och tekniker, t.ex. OAI-PMH, Atom, etc. Därtill kommer det att finnas API: er motsvarande den uppsättning som finns i dag, men med ambitionen att utöka dessa. 6. Arbetsgrupp för folkbibliotekens medlemskap i Libris - Hilda Androls Hilda Androls, ny projektledare på Libris, presenterade den arbetsgrupp för folkbibliotekens medlemskap i Libris som sammankallats på uppdrag av Nationella referensgruppen och styrgruppen. Deltagare:

4 ANTAL SIDOR 4(8) Harriet Lacksten, Internationella biblioteket Jonathan Pearman, Malmö stadsbibliotek Bodil Gustavsson, Stockholm universitetsbibliotek Charlotte Landgren, Norrköpings stadsbibliotek Lena Gråberg, Uddevalla stadsbibliotek Åsa Hansén, Karlstads stadsbibliotek Ylva Sommerland, Göteborg stadsbibliotek Gruppen ska ha sitt första möte den 5 oktober. 7. E-boksmaskin - John Augustsson John talade om nyttan med en nationell teknisk infrastruktur med uppgift att fungera både som ett slags federerat databassystem och repository/lagringsplats. Eller med andra ord, med uppgift att fungera både som sluss och behållare. John visade två skisser, en av hur det ser ut idag och en över hur det skulle kunna se ut imorgon. Dagsläget innehåller tre exempelförlag AB (som bara distribuerar via Elib), Ordfront (som bara distribuerar via Publit) och Novellix (som distribuerar via båda två). Därtill även engelska e-böcker som i förlagsledet exemplifieras av Random House och i distributörsledet av Baker & Taylor/OverDrive. Även ett par existerande ansatser ute i landet får vara med på ett hörn: hur man i Norrköping (i liten skala) agerar förlag, hur man i Stockholm tillgängliggör makarna Myrdals samlade produktion samt den puttrande idén om att digitalisera Déjà vu-titlar via en sorts dual licensing-modell. Man ser snabbt att den som väljer att köpa sina böcker hos Dito har det största antalet distributörers titlar att välja mellan, och att den genomsnittlige låntagaren utanför Stockholm har det minsta. I det framtida förslaget lägger man till ett steg mellan distributörer och (till en början folk-)bibliotek och mycket är därmed vunnet. Om man tänker sig att mellansteget dels kan slussa rätt bok till rätt låntagare (och rätt ersättning och låntagaridentitet till rätt distributör) samt dels även lagra fulltexter (vilket förstudien av databrunnen tar hänsyn till) är mycket vunnet: Då inträdesbarriären i distributörsledet sänks rejält kommer e- boksdistributionen gentemot folkbibliotek konkurrensutsättas. Det leder

5 ANTAL SIDOR 5(8) till att distributörerna kan konkurrera om ersättningsnivån gentemot förlag för att få förlagen att välja dem; samtidigt har slussen naturligtvis riggats att välja det allra billigaste alternativet för biblioteken vilket pressar priserna. På så sätt krymps vad distributören får behålla till den summa marknaden är beredd att betala för det värde distributörerna tillför kedjan. Detta samtidigt som den genomsnittlige låntagaren erbjuds ett större utbud. En annan konsekvens av att se till att biblioteken betalar så lite som möjligt är att upphovsrättsligt fria titlar blir gratis att låna ut, eller snarare gratis att sprida fritt. Fångar upp och gör lokala digitaliseringsinitiativ nationellt tillgängliga. Det leder i sin tur till att många kommunala plånböcker gemensamt kan bidra till att över tid öka utbudet av e-böcker för hela Sveriges låntagare. Déjà vu-titlar är en bra början, upphovsrättsligt fria en bra fortsättning men vad mer går att digitalisera? Här öppnas det upp för helt nya roliga initiativ och möjligen t o m affärsmodeller. KB får kontroll över den samlade låntagarstatistiken för e-böcker (och på sikt -resurser). Man skapar en grund för kommande satsningar: tidigare Kulda-resurser, OER, engelska e-böcker? Hur ska den federerade databasen presenteras för låntagaren? Ett nytt gränssnitt eller flera nya gränssnitt? Vilka behov har låntagarna? Det finns mycket att gå vidare med. Jag ser en del förslag i Digitala biblioteket-remissen som väldigt intressanta fas 2-grejer. Det skapas möjlighet för bibliotek att agera som förlag (givet att resurser och vilja finns). Vilka typer av material faller offer för krass marknadslogik idag? Den 5 oktober hålls en intern workshop kring nyttan med nationell e- boksinfrastruktur Libris Roadmap/VP I september publicerades en första version av Libris roadmap på Librisbloggen Roadmapen är tänkt att på ett överskådligt sätt kommunicera Libris planering för åren Dokumentet är ett levande dokument och uppdateras regelbundet.

6 ANTAL SIDOR 6(8) Styrgruppen föreslår att roadmapen konkretiseras till att även visualisera omfattningen av projekten och beroenden dem emellan. Styrgruppen vill gärna ställas inför mer konkreta frågeställningar för att kunna stödja prioriteringsarbete. Arbetet med länkserver är ett gott exempel på hur gruppen vill bli involverad. Styrgruppen efterfrågar i detta sammanhang även en konsekvensanalys för Voyagerutbytet. Libris förtydligade att Libris styrgrupp tillträdde i januari 2012 och att det som är planerat fram till 2014 sedan tidigare är hanterat och förankrat i tidigare Libris expertgrupp. Styrgruppen involveras nu i mer långsiktiga strategiska diskussioner som prioritering av målgrupper, innehåll i databrunn, bytet av Voyager mm. 9. Tid för fördjupad diskussion och frågor utifrån VP Sköts fram till nästa möte. 10. Saga Det finns inte något arbete inplanerat på Libris med ett nytt system för fjärrlån eller ett nationellt dokumenthanteringssystem. När SAGA-systemet läggs ned i december 2013 kommer det inte att finnas något ersättande system. Sagasystemet kan inte driftas av någon annan organisation på grund av systemets komplexitet. Saga används idag av elva bibliotek. Libris kommer ev. att inom ett antal år att se över Libris fjärrlånesystem och kan i och med detta ev. komplettera systemet med viss funktionalitet. En grupp ska sammankallas med uppgift att grovt beskriva vilken funktionalitet för dokumentleverans som har sin plats i ett nationellt fjärrlånesystem. Gruppen ska bestå av deltagare från universitets- och högskolebibliotek och specialbibliotek. Även bibliotek som inte använder Saga. Linda Lindström är sammankallande och kommer stämma av arbetet med styrgruppen och folkbiblioteksrepresentaterna i styrgruppen specifikt. 11. Övriga frågor: Länkserverupphandlingen Status för arbetet med upphandling av länkserver presenterades. Enligt tidsplanen kommer avrop att kunna påbörjas i januari 2013.

7 ANTAL SIDOR 7(8) WorldCat Kungliga biblioteket har en pågående diskussion med OCLC och Gunilla Herdenberg och Maria Hedenström träffade OCLC under IFLA i Helsingfors. OCLC är medvetna om KBs krav på att kunna sätta en CC0-licens på Librisdatat och diskussionen om ev. samarbeten fortsätter. Arbetsgrupp för innehåll/databrunn Styrgruppen beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att titta på frågan om innehåll i databrunn. Databrunnarna ska fyllas, men med vad och i vilken ordning? En grupp inom styrgruppen (Linda, Peter, Marja och Maria K) ska formulera ett utkast till uppdragsbeskrivning till nästa möte. Arbetsgruppen ska bestå av representanter från SUFH, SKL och specialbiblioteken. Resultatet från arbetsgruppen ska innehålla flera scenarios att ta ställning till och en konsekvensanalys för dessa. Vilket data och i vilken ordning? Hur organiseras arbetet? Vilken typ av innehåll? Allt internationellt? Svenskt material? Metadata? Fulltexter? Digitala objekt? Hur gör man med data som endast ska vara tillgängligt lokalt? Vilken mängd förväntar man sig? Rättigheter? Information från styrgruppen för Bibsam-konsortiet. När KB:s licenshandläggare förhandlar om licenser ska inte fulltexter vara del i förhandlingarna enligt styrgruppen för Bibsam-konsortiet då det kan medföra merkostnader. Frågan kommer att diskuteras vidare inom styrgruppen för Libris nationella infrastruktur då kontroll av innehåll är väsentligt och en förutsättning för att kunna bygga värdefulla tjänster. Planerat seminarium om metadata Expertgruppen för metadata planerar seminarium om länkad data. Mer information i november. SSB-projektet bättre användarupplevelse Hilda Androls informerade om att resultat från projektet Bättre användarupplevelser i bibliotekens digitala kanaler är ute på remissrunda. Delrapporterna kommer att skickas ut till styrgruppen. 12. Nästa möte

8 ANTAL SIDOR 8(8) Nästa möte - internat 5-6 november. 13. Ordförande avslutade mötet Morgan Palmqvist, ordförande Marja Haapalainen & Maria Kadesjö, sekreterare