Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte

Transkript

1 DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte Närvarande: Mikael Arvidsson, Annika Eriksson, Bodil Gustavsson, Linda Jerrewing, Harriet Lacksten, Charlotte Landgren, Jessica Lindholm, Miriam Nauri (adjungerad), Jonathan Pearman, Anna Swärd Bergström (ordförande), Miriam Säfström (sekreterare) Frånvarande: Viktor Sarge 1. Mötet öppnades Ordförande hälsade gruppen välkommen och tackade dagens värdar, Jonathan Pearman (Malmö stadsbibliotek) och Jessica Lindholm (Malmö Högskola), för deras gästfrihet. 2. Dagordningen fastställdes Inga övriga punkter anmäldes. 3. Genomgång av föregående protokoll Konstaterades att de punkter som behövde följas upp redan fanns på dagens agenda. 4. Diskussion av verksamhetsplanen Dagens viktigaste punkt var vidare diskussion och fastställande av verksamhetsplan (VP) Som underlag för diskussionen användes det utkast till VP som sammanställts och behandlats via mail, och som även underställts Nationella referensgruppen (NR) för diskussion på deras möte 24/4. NR var tillfreds med detta utkast och hade inga explicita ändringsförslag. Innan planen fastslogs ville Expertgruppen dock göra vissa förändringar. Detta gällde bland annat dokumentets disposition. Det är viktigt att tydligt visa på att ansvarsområdet inte är begränsat till traditionell biblioteksmetadatahantering (katalogisering, klassifikation och ämnesindexering), utan innefattar hela metadataspektrat. Utkastet sträckte sig dessutom , och ett urval måste göras för perioden Flera av aktiviteterna behövde dessutom konkretiseras. POST / MAIL BESÖK / VISITS TELEFON / PHONE FAX E-POST / MAIL / WEB Box 5039 Humlegården kungl.biblioteket@kb.se SE Stockholm Stockholm Org.nr

2 Sida 2 (7) Katalogisering, klassifikation, ämnesindexering Först diskuterades punkten bidra till den nationella utvecklingen på området metadata och bibliografisk kontroll. I utkastet föreslogs att Expertgruppen skulle överta huvudmannaskapet för Svensk biblioteksförenings (SB) kommittéer för katalogisering, klassifikation respektive ämnesordsindexering. Sedan utkastet sammanställdes har några expertgruppsmedlemmar dock uttryckt tveksamhet inför detta, beroende på att: Man menar att kommittéverksamheten (regelskapande, tolkning och förvaltning av regler) är en uppgift för Kungl. Biblioteket (KB), inte för Expertgruppen. Osäkerhet kring vad huvudmannaskap egentligen innebär, eftersom kommittéerna i sig är sammansatta av experter, ytterst självgående och t. ex. redan (i nuvarande form) har egna verksamhetsplaner (och finansiering från Svensk biblioteksförening) för Oro för att kommittéerna inte ska vara tillräckligt självgående, och att löpande traditionella katalogiseringsfrågor ska svälja Expertgruppens tid. Svårigheten att skapa något nytt efter Expertgruppens behov, om utgångsläget är att den ärver färdiga konstellationer från äldre strukturer. Mot att avhända sig ansvaret för kommittéerna talar att Expertgruppen enligt sin instruktion ska arbeta med just klassificering, katalogisering och ämnesord, samnyttjande av auktoritetsdata, linked data, metadata inom digitalisering, metadata från utgivare/distributörer, standardiseringsfrågor, RDA och övriga bibliografiska frågor. (KB:s Handbok i inflytandestruktur, bilaga 4) En diskussion om sammansättning och uppgifter för ev. arbetsgrupper på området följde. Konstaterades att situationen var delvis olika för de olika kommittéerna. För katalogiseringskommittén gäller att det regelverk man hittills underhållit och uppdaterat (Katalogiseringsregler för svenska bibliotek, KRS) nu är stabilt, och att de största frågor kommittén arbetat med de senaste åren mestadels varit relaterade till det nya internationella regelverket Resource Description and Access (RDA). -> Det mest angelägna är att hantera RDA-frågan. Klassifikationskommittén underhåller SAB-systemet och har utgjort ett stöd i översättningen och tolkningen av Dewey Decimalklassifikation (DDK). På KB finns den svenska Deweyredaktionen, som arbetat med att översätta klassifikationssystemet, och även stöttat och utbildat de bibliotek som gått över till DDK. För klassifikationskommittén gäller att SB har ett avtal med BTJ som löper ut tidigast i oktober Någon egentlig överflyttning av kommittén

3 Sida 3 (7) planeras i nuläget inte innan dess. -> Denna kommitté har en hemvist till 1/ För redaktionskommittén för indexering av skönlitteratur gäller att de underhåller och uppdaterar två ämnesordslistor som används för skönlitteratur respektive barnlitteratur (både fack- och skön-). På KB finns redaktionen för Svenska ämnesord, som har motsvarande redaktionsfunktion för den ämnesordslista som används för facklitteratur för vuxna, musik med mera. Dessa två redaktioners respektive arbete skulle eventuellt kunna samordnas mer. -> Hur detta skulle kunna se ut behöver utredas. Expertgruppen såg det som angeläget att skilja mellan de strategiska och de löpande frågor som behandlats i dessa grupperingar. Tidigare saknades den nivå för strategiska beslut i generella frågor på metadataområdet Expertgruppen nu utgör. Beslutades att tills vidare starta en arbetsgrupp (Resursbeskrivning och åtkomst, RÅ) som börjar bereda RDA-frågan. Gruppen består fn av Miriam S (sammankallande), Charlotte och Linda. Gruppen bör kompletteras med en representant från Nationalbibliografin, någon från den nuvarande katalogiseringskommittén och ev andra. Expertgruppen bör undersöka hur vi bäst hanterar vårt ansvar på klassifikationsrespektive indexeringsområdet. Inga andra arbetsgrupper bildas fn, och frågor av övergripande natur på områdena katalogisering, klassifikation och indexering dirigeras tills vidare till Expertgruppen själv. Denna modell utvärderas efterhand. Metadatalandskapet En viktig förutsättning för Expertgruppens vidare arbete är den översikt av metadatalandskapet som gruppen vill sammanställa. Vi behöver utreda vad som finns idag och vilka standarder som är heta. Detta gäller såväl formella standarder som de facto-standarder. Kartläggningen bör omfatta både beskrivningsstandarder, standarder för auktoritetsdata och transkribering, samt sådana standarder som används av leverantörer och förläggare. Kartläggningen bör också omfatta aktuella katalogiseringsinstanser (KB, BTJ, förlagen, flera?). I sammanhanget diskuterades att efter det inledande arbetet arrangera workshops för leverantörer (för att diskutera bl a krav i samband med e-bokspaket), och bevaka t. ex. arbetet i den svenska ONIXgruppen. Angående det senare kommer Miriam S att vidarefordra information till Expertgruppen. Beslutades tillsätta en arbetsgrupp för inledande kartläggning. Arbetsgruppen består tills vidare av Jessica (sammankallande), Viktor och Mikael.

4 Sida 4 (7) Beslutades även att tillsätta en arbetsgrupp med fokus på förlagsbranschen och leverantörer internationellt. Arbetsgruppen består av Jonathan (sammankallande), Bodil och Charlotte. Tillgänglighetsfrågor Tillgänglighetsfrågor, främst visning och sökbarhet av metadata uttryckt i sitt originalalfabet är en viktig fråga för Expertgruppen. Detta är komplexa frågor, som rör både postförsörjning, sökning, visning och återanvändbarhet. Som exempel på ett resultat nämndes att sammanställa en kravspecifikation biblioteken kan använda gentemot sina systemleverantörer. En arbetsgrupp inrättades för att hantera tillgänglighetsfrågorna. Denna har som inledande uppgift blir att definiera problemet tydligare. Gruppen består av Harriet (sammankallande) och Jonathan. Gruppen bör även förstärkas med en representant från t. ex. SUB. Systemspecifika frågor Som tidigare konstaterats (se protokoll från mötet 8/3 2012) finns det fn inte någon efterföljare till den arbetsgrupp för katalogiseringsfrågor som var knuten till dåvarande Expertgruppen för Libris nationella system. Nuvarande Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur planerar dock samarbete med Expertgruppen för metadata. På mötet väcktes två frågor direkt relaterade till Libris-systemet: frågan om databasregistrering i Libris, dels frågan om maskinell berikning av preliminära poster i Libris medelst utförligare poster från t.ex. leverantörer av e-bokspaket. Expertgruppen för metadata deltar gärna i ev arbetsgrupper eller utredningar av generella frågor som rör och påverkar hela (Biblioteks-) Sverige, men enades om att initiativet att utreda metadataproblematik knuten till ett särskilt system (i detta fall Libris) rimligtvis bör komma från den styrgrupp som ansvarar för detta system. Konstaterades dock att principen huruvida denna typ av frågor ska få en lokal eller central lösning bör diskuteras i Expertgruppen. Nationell katalog Den nationella katalogen är en angelägen strategisk fråga både för Expertgruppen för metadata och Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur. Beslutades att kontakta Styrgruppen och föreslå dem att tillsammans forma en arbetsgrupp (alternativt idégrupp) som hanterar frågorna om en nationell katalog. Från Expertgruppen för metadata deltar till att börja med Bodil, Harriet, Jonathan och

5 Sida 5 (7) Charlotte. Gruppen föreslogs även kompletteras med externa medlemmar, t ex från Nationalbibliografin, men även från andra instanser. Barnperspektivet Konstaterades att Expertgruppen inte explicit adresserar barnperspektivet i sin VP. Metadatafrågorna har dock bäring för sökning, visning etc. även av detta material och för denna målgrupp (ett specifikt exempel är ämnesordslistorna för barnlitteratur). 5. Information om projektutlysning Expertgruppen har olika medel för att bedriva sin verksamhet, ett är möten och dialog mellan ledamöterna, ett annat inrättandet av arbetsgrupper och idégrupper. Ett tredje sätt är att delta i KB:s projektutlysningar. Ordförande Swärd Bergström beskrev processen kring dessa, och vilken Expertgruppens roll skulle vara i en sådan. KB avsätter årligen en summa pengar som delas ut till olika projekt. För Expertgruppen handlar det om att i utlysningen anhängiggöra sitt verksamhetsområde, att bjuda in till projektförslag inom ett visst område eller tema. Expertgruppen behandlar sedan de ansökningar som inkommer och rekommenderar vilka som ska beviljas. (Formellt beviljande görs av projektsamordnare Christine Lindmark.) Expertgruppen kan också konsulteras för att bedöma ansökningar som kommit in med anledning av andra styr- och expertgruppers utlysningar. En viktig uppgift är uppföljning av de projekt som beviljats medel. För styr- och expertgrupperna fungerar projektutlysningarna som ett sätt att påverka utvecklingen och understödja önskvärda insatser. För de sökande innebär projektmedlen förutom projektresultaten även en kompetensutveckling och möjlighet att aktivt samverka med styr- och expertgrupperna. Årets tidplan är som följer: 28/5 Expertgruppen levererar text till utlysning 11/6 Projektutlysning 17/9 Sista ansökningsdag Efter diskussion beslutade Expertgruppen att delta i projektutlysningen med Verktyg och strategier för utvinning av metadata. Även RDA-frågorna lämpar sig för projektutlysning. Uppdrogs åt RÅ-gruppen att skissa på ett förslag till detta. 6. Kommunikationsplan och kommunikationsfrågor (interna och externa) Frågan diskuteras via mail.

6 Sida 6 (7) 7. Omvärldsbevakning Nationall katalog Charlotte rapporterade om att det hållits ett möte om nationell katalog som samlade chefer från flera mellansvenska bibliotek, däribland Stockholm, Norrköping, Gävle m. fl. Man vill nu själv undersöka hur man ska ta frågan om nationell katalog vidare. KB:s katalogutredning Miriam Nauri informerade om den katalogutredning som gjordes i slutet av förra året på KB. Utredningen presenterades i januari 2012 och utgick från katalogsystemen, men kom att handla lika mycket om verksamhets- och organisationsfrågor. KB:s chefsgrupp kommer att behandla utredningens slutsatser och diskutera hur man rent praktiskt går vidare vid en tvådagars workshop 24-25/6. Library of Congress Miriam Säfström rapporterade från ett besök på Library of Congress. Representanter från KB var ditbjudna för att berätta om sitt arbete med öppen data, men fick även tillfälle att tala med LC-personalen om RDA och arbetet med att utreda hur ett nytt bibliografiskt format, MARC:s efterträdare, skulle kunna se ut (se Bibliographic Framework Transition Initiative på LC:s webbplats). SkyRiver Jonathan informerade om SkyRiver som är ett amerikanskt katalogiseringsinitiativ som startats av Jerry Klein (f.d. Innovative Interfaces). SkyRiver tillhandahåller en katalogiseringsklient och en snabbt växande bibliografisk databas. Företaget är en uppstickare som erbjuder ett alternativ till OCLC och i viss mån utmanar dessas affärsmodell, vilket fått juridiska följder. SkyRiver är en betaltjänst, men de poster man tillhandahåller levereras utan några som helst licensvillkor eller avtal. Både MSB och KB har, oberoende av varandra, varit i kontakt med SkyRivers VD, Leslie Straus. 8. Kommande möten Nästa möte hålls 17/9 i Sthlm. Novembermötet utökas med en dag och hålls 12-13/11 i Sthlm. 9. Mötet avslutas Ordförande tackade alla deltagare och avslutade mötet.

7 Sida 7 (7)... Anna Swärd Bergström, ordförande... Miriam Säfström, sekreterare