Libris användargrupp katalogisering Webbmöte : Minnesanteckningar. 1. Föregående minnesanteckningar

Transkript

1 : Minnesanteckningar Närvarande Harriet Aagaard, KB/Libris (ordförande) Tuija Drake, Stockholms UB Christian Forsehag, Umeå UB Jan Gustafsson, Lunds Universitets Bibliotek Unn Hellsten, KB/Nationalbibliografin Ulrika Hvidén, Göteborgs stadsbibliotek Eva-Maria Häusner, KB/Utländsk litteratur Christer Larsson, KB/Libris Reza Sharifzadeh-Khoi, Stockholms stadsbibliotek Charlotta Simonsson, Selmabiblioteken, Värmland Vivika Sjöstedt, Linnéuniversitetet 1. Föregående minnesanteckningar Dagordningen godkändes. Minnesanteckningar från föregående webbmöte ( ) godkändes och lades till handlingarna.. Frågan om OER (jfr föregående minnesanteckningar, punkt 3) följs upp vid senare tillfälle. Harriet betonade att formerna för webbmöten fortfarande är under utveckling. Deltagarna ska förses med tydligt skriftligt underlag i förväg och deltagande i möten kan effektiviseras genom att frågor av Ja-/Nej-typ besvaras via chatten. 2. Fortsättningsarbeten för skönlitteratur (forts.) Det underlag som behandlades vid föregående möte (jfr minnesanteckningarna, punkt 4) presenterades för Bibliografiskt samråd (KB) och kommer att följas upp vid nästa möte ( ). Harriet konstaterade att förslaget att som ett första steg redovisa de titlar med inbördes läsordning som ingår i fortsättningsarbetet ger möjlighet att på ett enhetligt sätt få ut informationen till bibliotekens lokala kataloger. Ambitionen är att på sikt undersöka förutsättningarna att på ett mer strukturerat sätt skapa maskinläsbara länkar (Libris XL). Harriet och Christer framhöll att den inledande anmärkningsfrasen bör vara tillräckligt unik för att underlätta teknisk anpassning till en framtida länkmodell. Nytt förslag till utformning av anmärkningstexten är: 500 #a Serie/fortsättningsarbete: 1. Cirkeln Eld Nyckeln Användargruppen kunde efter en kortare diskussion tillstyrka detta förslag till utformning av anmärkningsfältet. Gruppen var också införstådd med att denna modell ger Libriskollektivet en möjlighet att registrera information om fortsättningsarbeten, liksom att det inte är något som NB/KB tar aktiv del i. I anslutning till detta diskuterades även anslutande frågor som lyfts av bland annat Stockholms stadsbibliotek (Ssb). Se bilaga 1. 1

2 Användarnas behov när de själva letar och surfar runt i bibliotekens digitala kanaler (ur användarundersökning utförd av Ssb). Flertalet behov uppfylls med anmärkningsfältet om fortsättningsarbeten, Däremot är svårt att i förväg veta hur många ytterligare delar som planeras, såvida det inte skulle gå att utvinna mer information ur förlagsmetadata från t.ex. Bokrondellen. Fiktiva huvudkaraktärer. Ur användarsynpunkt är det viktigt att kunna söka på de karaktärer som figurerar i skönlitterära böcker. Enligt nuvarande regler ska dessa anges som ämnesord i fält 650 (företrädesvis med kod för Svenska ämnesord). RDA föreskriver däremot att de ska behandlas som verkliga personer, dvs registreras i fält 600. Tills vidare gäller nuvarande regler (650), men frågan om att redan nu RDA-anpassa anvisningarna har ställts till KB:s redaktion för Svenska ämnesord. Svar inväntas. Jan frågade också om fiktiva grupper i analogi med detta ska anges i fält 610. Fler typer av skönlitterära serier. Vid sidan av de egentiga fortsättningsarbetena finns böcker där serieuppgift anges på ett sådant sätt att de enligt katalogiseringsreglerna kan redovisas som serie (fält 490) eller samlingstitel med efterföljande deltitel (i båda fallen med eller utan numrering). Efter en kortare diskussion kunde flertalet deltagare enas om att de bibliotek som så önskar även i dessa fall bör kunna komplettera med fortsättningsanmärkning i fält 500. Det bidrar till en mer enhetlig hantering, men kan i vissa fall medföra betydande arbetsinsatser. Vissa frågetecken kvarstår dock, bland annat i fråga om när man bör välja seriemetodik (490) respektive samlings-/deltitel. Harriet och Christer undersöker. Maskinläsbart. Stockholms stadsbibliotek (Ssb) har framfört önskemål om att alla fält som används för att skapa kopplingar/relationer ska vara entydigt maskinläsbara. Detta är en funktionalitet som inte enkelt låter sig göras med MARC21 som internt lagringsformat i Libris, och som dessutom måste förankras bland leverantörer av lokala bibliotekssystem. Därav det inledande steget med att redovisa uppgift om fortsättningsarbeten som en anmärkning läsbar för användare. Ambitionen är att hitta hållbara maskinläsbara lösningar i Libris XL (jfr ovan). 3. Libfolk ny e-postlista Harriet meddelade att KB/Libris har startat en diskussionslista för alla som är intresserade av frågan Libris för folkbiblioteken, Libfolk [1]. Listan har tillkommit på initiativ av Hilda Androls, projektledare för KB:s uppdrag med folkbibliotekens medlemskap i Libris, och kan även användas som en kanal att informera om nyheter inom t.ex. klassifikationsområdet. Charlotta m.fl. tyckte det är bra med ett forum som är särskilt inriktat på folkbiblioteksrelevanta frågor. 4. Deweyenkät Harriet informerade om att en enkät angående användningen av Dewey på svenska bibliotek kommer att skickas ut. Enkäten har diskuterats i Expertgruppens för metadata arbetsgrupp för Dewey och arbetsgruppen för Dewey. Enkäten ska skickas via Libris sändlistor till katalogansvariga och fjärrlåneansvariga samt gå ut via Biblist. Harriet hänvisade till Deweybloggen som svar på fråga från Unn om vilka personer som sitter i arbetsgruppen för Dewey [2]. 2

3 5. Libris XL Christer rapporterade om aktuell status för arbetet med Libris XL och nytt katalogiseringsverktyg (jfr föregående minnesanteckningar, punkt 5). Formatmappningen (MARC21 till JSON-LD) fortgår i backend, och funktionerna för uppslag/validering av namnformer och ämnesord vidareutvecklas i katalogiseringsgränssnittet. Pågående sprint har fokus på visualisering av den underliggande datastrukturen och formatmappningen, i synnerhet via gränssnittets flik JSON-LD och marcframe [3] Tuija tyckte att en tydlig visualisering av datastrukturen skulle vara till stor hjälp vid granskning av poster. Reza frågade om importfunktioner och menade att nuvarande Metaproxy fungerar bra, även om den ibland kan vara instabil i Voyager. Avsikten är att Metaproxy ska integreras i Libris XL. Två utvecklare kommer att lämna KB för nytt arbete. De ersätts delvis av konsultinsatser och nyrekryteringar. Tidplanen behöver justeras med ny målsättning att driftsätta hösten 2014, eventuellt med en stegvis övergång där Voyager fungerar parallellt under en övergångstid. Voyager kommer inte att stängas förrän Libris XL är stabilt och alla flöden fungerar som de ska. En mer systematisk genomgång av Libris XL bör kunna göras vid ett fysiskt möte i början av 2014 (jfr kommande möten, nedan), då eventuellt tillsammans med utvecklarna. Två webbinarier, med möjlighet att ställa frågor om Libris XL, är också inplanerade respektive [4]. 6. Övrigt Kommande möten Ett webbmöte (januari 2014) och ett fysiskt möte (februari 2014) planerades in. Harriet skickar ut förslag på mötestider via Doodle. KB omorganisation KB får ny organisation Harriet och Christer blir inplacerade på Avdelningen för informationssystem, Enheten för metadata och systemstöd, med geografisk placering på Humlegården. Minnesanteckningar Christer Larsson Mötesordförande Harriet Aagaard [1]. Instruktion för anmälan till KB/Libris e-postlistor, [2]. Arbetsgrupp för Dewey, [3]. marcframe, formatmappning MARC21 till JSON-LD (under arbete), [4]. Webbinarier om Libris XL, 3

4 Bilagor 1. Fortsättningsarbeten för skönlitteratur 4

5 5

6 6