Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 21 november 2016

Transkript

1 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 21 november 2016 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Marie Hoen, Olof Osterman, Helene Stenman och Astrid Wolff Feychting Anmält förhinder: Halina Hohenthal och Emma Tennevall 1. Föregående minnesanteckningar Föregående minnesanteckningar godkändes och lades till handlingarna. 2. Nummerbyggnationshjälpen Harriet visade nummerbyggnationshjälpen, 1 både exempel på hur den används i Svenska WebDewey och hur inskickade byggda nummer behandlas i översättningsverktyget. Vi tittade bland annat på Renbeteskonventioner ( ) som Olof byggt, men som visade sig inte fungera att bygga på helt korrekt sätt. Harriet kommer att titta närmare på detta. [Det går inte att lägga till varken i engelsk eller i norsk WebDewey. Däremot går det att lägga till från andra delar av tabellen där det är enskilda nummer och inte spann av nummer. Man får därför lägga till manuellt. Det går att göra utan att behöva bygga lokalt.] Svenska ämnesordsredaktionens nya ämnesord bör bli byggda så att sökning i Svenska WebDewey inte resulterar i nummer som inte finns. Harriet granskar listorna och bygger nummer vid behov. På fördjupningskursen i november använde deltagarna nummerbyggnationshjälpen. Alla genomgångar gjordes med nummerbyggnationshjälpen. Det var möjligen en extra svårighet för deltagarna, även om vissa nummer är lättare att göra i nummerbyggnationshjälpen än manuellt. Harriet kommer att fortsätta lära ut klassifikation mede hjälp av nummerbyggnationshjälpen, men ska fundera lite över upplägget. 3. CXZ-listan Harriet berättade att hon fått fråga om kontroll av deweykoderna som ändras och meddelas på cxzlistan. Det gällde en ändring som var felaktig. Posten har efter detta uppdaterats av Olof när har behandlat NB:s exemplar. Harriet brukar titta på cxz-listan, men gör det inte dagligen. Många ändringar görs av NB och då har oftast katalogisatören diskuterat med Olof eller någon annan i metodgruppen för Dewey. Beslöts att Harriet och Olof tar fram en praktisk modell för kontroll av deweykoder på cxz-listan. 4. Generella regler Eftersom Halina, som inte kunde delta på dagens möte, var den som föreslagit att Harriet skulle ge samma repetition som tidigare i höst getts till NB, beslöts att skjuta upp punkten till nästa möte. 1 Manual finns i Katalogisatörens verktygslåda. Kortfattad genomogång:

2 2 5. Arbetsgruppen kan vi förbättra våra möten? Frågan diskuterades, men det visade sig att alla var rätt nöjda med våra möten. Bäst tyckte gruppen om de fysiska mötena eftersom det var lättare att diskutera och att många viktiga frågor kom upp genom fri diskussion. 6. Undervisning vid B&I högskolorna Vi diskuterade åter undervisning av biblioteksstudenter vid de olika B&I utbildningarna. BIVIL: Marie undervisar och de får två timmar medföreläsning samt två timmar med övningar för både Dewey och SAB. Marie tar inte betalt eftersom ABM-institutionen tillhör samma fakultet som HT-biblioteket Biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet i Växjö: Harriet har gett en tre timmars föreläsning i Adobe Connect. ABM-institutionen i Uppsala: Harriet föreläser under en dag. De får övningar som frivillig hemuppgift. Umeå: Helene utbildar inte längre själv och var osäker på exakt omfattning. Det rör sig om 8-10 högskolepoäng totalt. Då ingår även studiebesök på ett deweybibliotek vilket Astrid är med och arrangerar. Harriet ska kontakta BHS. 7. Etiketter Astrid rapporterade att de etiketter de använt under sommaren bleknat. De avstannade därför etikettering och har nu fått nya etiketter. Harriet bad Astrid skicka information om vilka etiketter det rörde för att kunna lägga ut information på deweybloggen. Astrid berättade att Adlibris bara kan leverera märkning med tvåradiga etiketter och inte med fyra rader, som ingår i den nationella standarden för hur märkning av skönlitteratur ser ut. Harriet berättade att hon informerat Conny Björkdahl på Adlibris vid ett flertal tillfällen om den nationella standarden. Det är oklart vad övriga leverantörer kan leverera. Arbetsgruppen konstaterade att det är viktigt att vara tydlig vid upphandlingar med att ange hur man vill att böckerna ska vara märkta. Lina berättade att Malmö får vissa böcker färdigutrustade med etiketter från Adlibris. De kan leverera de tre första siffrorna i deweykoden, alternativt att man själv skriver in vid beställning. Malmö sb kan även få ut etiketter i från sitt bibliotekssystem, Sierra (Innovative). De etiketterna skiljer sig från Adlibris. 8. Etnolog (se bilaga 1) Norge har flyttat etnologi och etnografi från till 306 med underindelningar efter påpekande om att etnologi på norska inte motsvarar ethnology i USA. Etnologi är enligt NE studiet av främst nordisk materiell och social kultur samt folkore. Vi diskuterade och sökte i WebDewey. Vi kom fram till att begreppet etnologi troligen används olika vid olika lärosäten och att innebörden kan ha skiftet med tiden. Beslöts att Harriet med stöd av Olof gör en grundlig undersökning av läget innan något ändras. Men, rubriken till 306 ändras omedelbart från Kultur och sociala institutioner till Kulturella och sociala institutioner. 9. Fysiskt möte 2017 Marie föreslog att vi besöker Lund vid vårens fysiska möte. Både Språk och litteratur (SOL) och LUX märker om hyllorna efter Dewey. Lina menade att det fanns mycket nytt att titta på även på Malmö stadsbibliotek. Vi bestämde preliminärt mötesdatum till 3-4 april och Marie och Lina gavs i uppdrag att fundera över programmet. Harriet tillade att vilka frågor som behöver diskuteras i vår samt hur mycket tid som behöver avsättas till detta får vi ta upp under vårens webbmöten.

3 3 10. Övrigt Helene var intresserad av hylluppställning på Juridicum i Uppsala. Harriet har fått information från Sofia Sternberg för några år sedan, men kom inte riktigt ihåg detaljerna. Beslöts att skjuta ta upp detta som en punkt på nästa möte och be Halina redogöra. Helene och Marie tog upp kvalitet i Libris för diskussion. Det gäller både att ämnesord inte översätts till svenska, bristande auktoritetsarbete mm. Harriet menade att kvalitetsfråga generellt främst hör hemma i t ex Libris användargrupp katalogisering. I och med övergången till RDA och senare till nytt katalogiseringsverktyg medför utbildningsinsatser där vi även kan fundera över kvalitet Eftersom vi sköt upp punkt 4 till nästa möte, blev det tid över till att rapportera status för deweyarbetet på de olika biblioteken. Astrid berättade om ommärkning och hyllmärkning. Det löper på bra bortsett från problemet med etiketter ( se punkt 7). De håller på att ta fram egna hyllistor på stadsbiblioteket och övriga bibliotek. Helene har arbetat med att förbättrade gavelmärkningar mer finfördelat sam nya rubriker. Tidigare tog man rubriktexter från Svenska WebDewey. Hon har även arbetat med att samla flerbandsverk som splittrats genom att delarna fått olika deweykoder. Det har visat sig att ibland kan delar saknas eftersom de finns elektroniskt, eller för att de inte köpts in. Umeå universitetsbibliotek köper oftast in via inköpsförslag. Lina berättade att Malmö sb funderar på att inte märka om gammal skönlitteratur, utan endast den nya från De kommer möjligen att märka om klassiker och annan skönlitteratur som har lång hållbarhet. Malmö har även börjat ställa upp mer efter nummerföljd i schemat. Det blev svårt att hitta när man inte följde sifferordningen. Vissa knubbtexter blev vilseledande när man separerar skönlitteratur och litteraturvetenskap, t.ex. Svenska romaner och noveller. Malmö har löst detta genom att skriva Om svenska noveller och romaner, etc. Malmö ändrade på 811, 812, 813, 821,822, 823, , och Harriet påpekade att Deweys rubriktexter ofta behöver ändras när man skriver hyll- och knubbtexter. Marie berättade att de håller på att gå igenom SOL-biblioteket (språk och litteratur). I arbetet ingår genomgång av samlingen (depåläggning, gallring osv). Det som ska vara kvar ska deweyfieras. Harriet Aagaard

4 4 Bilaga 1 - Brev från Norge Hi Rebecca (and Harriet), It has come to our attention via disciplinary experts at the University of Oslo Library that the Nordic definition for "ethnology" (and possibly also "ethnography" -- I'll get back to you on this one) does not quite correspond with the way the term is used in the U.S. "Ethnology" is primarily used here to describe the study of culture (and specifically the study of material culture). We would therefore like to move the Norwegian term "etnologi" to either 306 or (in Norwegian) This will have ramifications for , as well as for One solution is to replace "etnologi" with "etniske grupper" where relevant here. I've copied Harriet into this because I think this causes a similar problem in the Swedish WD. Our expert writes that in Sweden, "etnologi" is used for the study of Swedish and Nordic culture, while "sosialantropologi" is used for cultures further away. If this is the case, "etnologi" should be moved to 306 in the Swedish WD as well. Kind regards, Elise Conradi Bilaga 2 Etiketter från Malmö

5 Etiketter som skrivs ut direkt från bibliotekssystemet får inte versaler. Se exemplet Ull, som enligt standarden borde varit ULL. Det går inte att få från bibliotekssystemet och Malmö behåller därför etiketten som den blir. 5