Debatten om övergången från SAB till DDC

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Debatten om övergången från SAB till DDC"

Transkript

1 KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:1 Debatten om övergången från SAB till DDC Hur ser den ut? Jakob Svedberg Jakob Svedberg Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Debatten om övergången från SAB till DDC Hur ser den ut? The debate about the transition from Classification system for Swedish libraries to DDC What does it look like? Jakob Svedberg Färdigställt: 2011 Handledare: Abstract: Eva-Maria Flöög In 2008 the National Library of Sweden decided to give up Classification system for Swedish libraries and start using DDC (Dewey Decimal Classification) from January This decision has influenced the whole Swedish library system and long before the National Library of Sweden took this decision the question had been thoroughly discussed and debated in Librarian circles. The aim of this thesis is to find out which arguments have been introduced in the debate, if the discussion has changed from before the decision to go over to DDC was taken to after wards, and if so how it has changed. My thesis will discuss the following three questions: Which arguments were brought forward in the debate, both for and against a transition? How has the debate about the Swedish libraries transition from Classification system for Swedish libraries to DDC changed from before the decision of the Royal Library was taken to after? What conclusions can you draw from the debate which has been led about the transition to DDC? The empirical material consists of six articles dealing with the transition to DDC and in the analysis of this material I have used a text analyses, analysis of. The analysis shows that more or less the same arguments for and against have been used in practically all the articles, and the debate has not changed very much. The conclusion you can draw is, that the research libraries are the great winners and that much more research about the transition is necessary. Nyckelord: Debatten, Övergången, SAB, DDC, Argumentationsanalys. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning....Sid Problemformulering, syfte & frågeställning..sid Tidigare litteratur...sid De tre rationella fördelarna.....sid Problem med en övergång... Sid Skillnaderna i underhåll av de två klassifikationssystemen....sid Argument för folkbibliotekens övergång till DDC Sid Teori.Sid Argumentationsanalys.....Sid Argumentationsanalysens tre syften....sid Pro et contra-analys.sid Empiriskt material.... Sid Artikel #1.. Sid Artikel #2.. Sid Artikel #3.. Sid Artikel #4.. Sid Artikel #5.. Sid Artikel #6.. Sid Analys..Sid Pro et contra-analysen.sid Artikel #1.....Sid Artikel #2.....Sid Artikel #3.....Sid Artikel #4.....Sid. 30 3

4 Artikel #5.....Sid Artikel #6.....Sid Slutsatser & diskussion. Sid Källförteckning....Sid Källor för empiriskt material.sid Litteratur...Sid Bilagor. Sid. 36 4

5 1. Inledning Sedan början av förra seklet har biblioteken i Sverige använt sig av Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB) för att klassificera sina samlingar tillsatte Sveriges allmänna biblioteksförening en kommitté vars uppgift det var att framställa ett klassifikationssystem till folk- och skolbibliotek. Under den här tiden valde både Norge och Danmark att använda sig av nationella versioner av DDC, men kommittén i Sverige valde att använda ett helt eget klassifikationssystem, och så skapades SAB-systemet. 1 SAB: s första upplaga gavs ut 1921 och har sedan dess utgivits i sju reviderade upplagor 1943, 1950, 1956, 1963, 1984, 1997 och Folk- och högskolebiblioteken använde sig av SAB från och med första utgåvan, men universitetsbiblioteken började inte använda sig av SAB förrän den fjärde upplagan kom ut SAB har under de senaste 90 åren givits ut i 8 upplagor. Dewey Decimal Classification skapades av Melvil Dewey 1873 och fram till hans död 1931 utgavs tolv upplagor, men klassifikationssystemet började inte kallas DDC förrän 1932, då den trettonde upplagan gavs ut, fram till dess hade det nämligen kallats för A Classification And Subject Index for Cataloguing and Arranging the Books and Pamphlets of a Library. Från sin uppkomst 1873 och fram till idag så har DDC kommit ut i 22 reviderade upplagor beslutade Kungliga Biblioteket att gå över till DDC, och arbetet med övergången påbörjades kort tid därefter och från och med 1 januari 2011 har Kungliga Biblioteket börjat klassificera med DDC. I och med KB: s beslut att börja klassificera med DDC har ett stort antal andra bibliotek beslutat att följa Kungliga Bibliotekets ledning och gå över till DDC, merparten av dessa bibliotek är universitets- och högskolebibliotek samt ett fåtal muséebibliotek 4. Anledningen till att Kungliga Biblioteket har beslutat att gå över till Deweysystemet är grundat på att SAB-systemet anses vara förlegat. Förespråkare för en övergång menar att det är orimligt att ett litet land som Sverige ska underhålla ett eget klassifikationssystem, ett system som idag redan visar på stora brister på grund av begränsade resurser när det gäller att anpassa det till omvärldens ständiga förändringar. 5 Men även fast många forskningsbibliotek har beslutat att gå över till DDC så har ännu inga folkbibliotek tagit detta beslut. Anledningen till varför folkbiblioteken ännu inte har beslutat om att gå över till DDC eller fortsätta att använda SAB är än så länge oklar i och med att det inte finns någon publicerad litteratur som tar upp folkbibliotekens ställning i frågan. 1 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S.5 2 Ibid. S Ibid. S [ ] 5 Dewey som klassifikationssystem. Varför bör vi byta ut SAB? (2008). S. 3 5

6 För ungefär ett år sedan genomförde jag en fallstudie om folkbibliotekariers syn på övergången från SAB till DDC, där jag intervjuade ett antal bibliotekarier på stadsbibliotek i mellanstora städer. Vad jag fick reda på i mina intervjuer var att merparten av folkbibliotekarierna ansåg att en övergång från SAB till DDC är nödvändig därför att, som en av bibliotekarierna svarade; SAB-systemet räcker inte till i dag och absolut inte i framtiden. Ingen av de bibliotekarier som jag intervjuade trodde att övergången skulle ske inom den närmaste framtiden och över hälften av bibliotekarierna trodde att det skulle dröja åtminstone tio år innan deras bibliotek skulle gå över till att använda DDC. 6

7 2. Problemformulering, syfte & frågeställning Att Kungliga Biblioteket har beslutat att börja använda DDC och att så många forskningsbibliotek har valt att följa efter är en omvälvande förändring i den svenska biblioteksvärlden som berör alla bibliotekstyper, inte bara forskningsbiblioteken utan även folkbiblioteken, skolbiblioteken och sjukhusbiblioteken. Detta beslut kommer leda till en omfattande process för de bibliotek som har beslutat att gå över till DDC, och för de bibliotek som ännu inte har tagit ett beslut i frågan. Ett sådant omfattande beslut från en så betydande institution som Kungliga Biblioteket har påverkat många professionella och användare, och det kommer med största säkerhet att fortsätta påverka många fler, och i och med att detta beslut påverkar så många professionella och användare är det inte förvånande att det har lett fram till en debatt om Kungliga Bibliotekets beslut. Hur har denna debatt sett ut, vilka argument har förts fram, har debatten förändrats under tidens gång? Det har forskats väldigt litet om övergången från det svenska klassifikationssystemet SAB till det amerikanska klassifikationssystemet DDC inom den svenska bibliotekssektorn, och det finns ingen forskning alls om den debatt som har förts om övergången från SAB till DDC. I och med att det är ett beslut som påverkar hela bibliotekssektorn och alla som använder biblioteken anser jag att det är intressant att undersöka debatten som har förts om Kungliga Bibliotekets beslut för att se vilka åsikter som finns om övergången som just nu genomförs. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka argument som har förts fram i debatten, om debatten har förändrats från innan beslutet att gå över till DDC togs till efter det att beslutet togs, och i så fall hur den har förändrats. Min frågeställning i den här uppsatsen är: Vilka argument förs fram i debatten, både för och emot en övergång? Hur har debatten om att biblioteken i Sverige ska gå över från SAB till DDC förändrats från innan beslutet togs tills efter att beslutet togs? Vad kan man dra för slutsatser från den debatt som har förts om övergången till DDC? 7

8 3. Tidigare litteratur Den tidigare litteratur som jag har funnit består dels av två texter skrivna av Magdalena Svanberg som är bibliotekarie på Kungliga Biblioteket och projektledare för KB: s Deweyprojekt, dessa texter är slutrapporten för Delstudie 3 i Katalogutredningen som heter Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära och ett underlag för Nationella referensgruppens möte som heter Svensk övergång till DDC. Vidare innefattar den tidigare litteraturen KB: s Beslutsunderlag för projekt Dewey, en rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar som heter Dewey som klassifikationssystem varför vi bör byta ut SAB, samt en magisteruppsats skriven av Cynthia Bauer och som heter Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC. Detta är all den litteratur som jag har funnit om övergången från SAB till DDC. Det finns en del utländsk litteratur som handlar om övergången från det tidigare klassifikationssystemet som har använts i de olika länderna till DDC, men jag har valt att inte använda mig av denna litteratur eftersom jag har valt att enbart undersöka vad som har skrivits här i Sverige om den övergång som pågår från SAB till DDC på de svenska biblioteken De tre rationella fördelarna Bland de argument som används för en övergång från SAB till DDC talas det bland annat om tre rationella fördelar med en övergång till DDC: rationalisering, internationalisering och kvalitetshöjning 6, dessa fördelar pressenteras i både Cynthia Bauers Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC, Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB, Beslutsunderlag för projekt Dewey och Svensk övergång till DDC. Det första argumentet gäller rationalisering och det är att nästan 80 % av de utländska förvärv som finns på forskningsbiblioteken är utgivna i länder som använder Dewey i sina nationalbibliografier, och att om de svenska biblioteken skulle gå över till DDC så skulle dessa bibliotek inte behöva använda resurser till att klassificera dessa utländska förvärv. 7 Det andra argumentet gäller internationalisering och det är att Dewey används av över 135 länder och är översatt till mer än 30 språk samt att Dewey-koder ingår i mer än 60 länders nationalbibliografier. Man menar att vid en övergång så skulle den svenska litteraturen bli mer synlig och tillgänglig i utlandet, och att det skulle bli lättare att söka i internationella databaser. 8 6 Bauer, Cynthia (2010), Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC. S Dewey som klassifikationssystem. Varför bör vi byta ut SAB? (2008). S Beslutsunderlag för projekt Dewey (2009). S. 2 8

9 Det tredje argumentet gäller kvalitetshöjning, argumentet för detta är att DDC är ett väl underhållet klassifikationssystem med väl utvecklade hierarkier, underhållet av systemet sköts av en redaktion, som också får in förslag från dem som översätter DDC samt bibliotek i olika länder som använder sig av DDC. Det finns även en europeisk användargrupp som kallas EDUG och som strävar mot att förbättra DDC ur ett europeiskt perspektiv. På grund av detta hålls DDC aktuellt och det blir ett kunskapsorganisatoriskt verktyg som har möjlighet att fungera i ett flertal olika sociala och kulturella sammanhang. 9 Magdalena Svanberg tar även hon upp argumentet om internationalisering som ett argument för att gå över till Dewey i rapporten Delstudie 3 i Katalogutredningen. Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära?, som är en del av Kungliga Bibliotekets katalogutredning. Där skriver hon att ett argument för att gå över till DDC är att det skulle göra det möjligt för svenska bibliotek att använda sig av redan befintliga DDC-koder i utländska katalogposter, samt att en övergång till DDC skulle göra svensk litteratur mer lättillgänglig för bibliotek i andra länder, Genom att klassificera den litteratur som publiceras i Sverige med ett internationellt spritt klassifikationssystem blir det lättare för användare och bibliotekarier i andra länder att göra ämnessökningar och hitta relevant svensk litteratur Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte (2008) S Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S

10 3.2. Problem med en övergång Även om det mesta som litteraturen tar upp tenderar att framhäva de aspekter av en övergång som kan vara fördelaktiga för de svenska biblioteken, tas även en del problem med en övergång upp. Ett av dessa problem har att göra med hur ett biblioteks hylluppställning är sammankopplat med det klassifikationssystem som biblioteket använder, i och med en övergång till DDC så skulle biblioteken bli tvungna att genomföra en total omflyttning av bibliotekens samlingar. Om biblioteken skulle gå över till DDC kommer olika bibliotek att följa olika lösningar, och Magdalena Svanberg presenterar fyra alternativa lösningar på problemet, det första alternativet är att behålla hylluppställningen enligt SAB även efter en övergång till DDC. Fördelarna med detta är att inga böcker skulle behöva flyttas om och bibliotekarierna och användarna som är vana vid hylluppställningen inte skulle ha något problem med att hitta bland hyllorna. Däremot skulle en nackdel vara att biblioteket skulle bli tvunget att upprätthålla två klassifikationssystem. Det andra alternativet skulle vara att ha en bruten hylluppställning där man följer SAB för all litteratur som redan fanns på biblioteket innan övergången, och sedan ha en hylluppställning där man följer DDC för all litteratur som köps in efter övergången, fördelen med det här är att man inte skulle behöva flytta om några böcker och inte heller behöva upprätthålla två klassifikationssystem, en nackdel är dock att litteratur om samma ämne skulle bli utspridd på två olika platser i biblioteket. Det tredje alternativet skulle vara att biblioteket övergår till en hylluppställning enligt DDC, fördelarna med detta skulle vara att man helt går över till att använda DDC på biblioteket och man skulle inte behöva upprätthålla två klassifikationssystem samt att hylluppställningen inte skulle orsaka något merarbete efter det att omflyttningen väl är genomförd, den största nackdelen med det här är den stora arbetsinsats som skulle krävas med att flytta och märka om all litteratur. Det fjärde och sista alternativet är att blanda böcker med SAB-kod med böcker med DDC-kod på hyllorna genom att mappa samman de olika systemen. Fördelarna med detta är att det skulle minimera arbetet med att flytta på litteraturen och det skulle heller inte vara nödvändigt att förse böckerna med koder från två olika klassifikationssystem. Biblioteket skulle dock bli tvunget att välja vilken ordningsföljd som de olika ämnena skulle placeras i och det skulle då bli tvunget att bestämma vilket klassifikationssystem, SAB eller DDC, som ska styra ordningsföljden. 11 Ytterligare ett problem sammankopplat med övergången till Dewey som skulle påverka biblioteken är huruvida bibliotekarierna skulle behöva någon form av utbildning inom DDC för att klara av att arbeta med det nya klassifikationssystemet. Magdalena Svanberg föreslår två former av utbildning, den ena skulle syfta till att ge bibliotekarier en grundläggande 11 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S

11 kunskapsbas för att kunna använda Dewey på biblioteken, den andra skulle syfta till att ge en mer avancerad kunskap om Dewey riktad till dem som skulle ha som uppdrag att klassificera med DDC. 12 Ett annat problem med övergången till Dewey är huruvida man ska översätta Dewey, och i så fall vilken sorts översättning som bör göras. Svanberg presenterar fem olika alternativ. Alternativ ett är att inte översätta DDC, och att biblioteken använder sig av den engelska versionen, fördelen med detta är att det inte skulle bli några kostnader för översättning och underhåll. Men en av de mer uppenbara nackdelarna med detta är att det dock kräver att både bibliotekarierna och användarna måste ha mycket goda kunskaper i engelska, dessutom måste de ha goda kunskaper om förhållanden i USA och de andra engelskspråkiga länderna, dessutom skulle ingen vägledning ges om hur svenska företeelser skulle klassificeras. 13 Alternativ två är att översätta den förkortade engelskspråkiga utgåvan. Fördelen med detta alternativ är att det skulle krävas mindre resurser än vid en översättning av den fullständiga DDC men samtidigt tillgängliggöra svensk terminologi och instruktioner för klassificering av svenska företeelser. Dessvärre finns det flera nackdelar med detta alternativ, bland dessa nackdelar skulle vara att den förkortade versionen av DDC är avsedd för små bibliotek med samlingar med titlar eller mindre, vilket skulle vara ett problem för de stora biblioteken som har visat ett intresse för en övergång till Dewey och många av dem skulle förmodligen istället välja att använda sig av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan vilket skulle medföra att den svenska översättningen skulle användas i mindre utsträckning och därför vara till begränsad nytta. 14 Alternativ tre är att använda en egen förkortning, de fördelar som finns med detta alternativ är att denna förkortning skulle innehålla svensk terminologi och instruktioner för hur svenska företeelser ska klassificeras och den grad av finfördelning som finns i DDC skulle anpassas till de svenska förhållandena. Däremot skulle en egen förkortning kräva mycket mer arbete än alternativ nummer två, men samtidigt inte så mycket mindre arbete än en översättning av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan. Översättningen skulle kräva många ställningstaganden om huruvida en klass ska översättas med tanke på litteraturbelägget och detta arbete skulle man bli tvungen att göra om vid varje ny utgåva av DDC, vilket sker vart sjunde år. Precis som med alternativ nummer två så skulle de flesta bibliotek förmodligen i stället välja att använda sig av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan. 15 Alternativ fyra är att använda sig av en svensk översättning av den fullständiga engelskspråkiga utgåvan av DDC, en av fördelarna med detta är att det skulle medföra total överensstämmelse mellan nummer i den fullständiga engelskspråkiga versionen av DDC och i den svenska översättningen. Ytterligare fördelar är att klassificeringsarbetet skulle underlättas 12 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S Ibid. S Ibid. S Ibid. S. 26, S

12 i och med att utländska DDC-nummer skulle kunna användas utan kontroll eller revidering, vidare skulle svensk terminologi och instruktioner för hur man ska klassificera svenska företeelser finnas tillgängliga fullt ut. Nackdelarna med detta alternativ är framför allt av ekonomisk karaktär. Vidare skulle man bli tvungen att ta ställning till hur den svenska översättningen ska publiceras, antingen som webbversion, tryckt version eller bådadera, det finns fördelar med alla tre publiceringsalternativen. 16 Alternativ fem är en svensk/engelsk version av DDC, detta alternativ skulle medföra att man endast behöver översätta delar av den engelska fullsändiga versionen och låta den engelska versionen ta vid där den svenska slutar, detta skulle visserligen också medföra att det blir nödvändigt med noggrant planeringsarbete om vilken nivå som den svenska versionen ska stanna på och hur avsnitt översatta till svenska respektive avsnitt som inte är översatta ska samverka. Några fördelar med detta alternativ är att det skulle vara komplett överensstämmelse mellan den svenska utgåvan och den fullständiga engelskspråkiga utgåvan av DDC, det skulle även vara total överensstämmelse mellan nummer i den fullständiga engelskspråkiga utgåvan av DDC och den svenska utgåvan. En annan fördel är att övergången till Dewey skulle kunna ske snabbare. Den främsta nackdelen med det här alternativet är att det skulle krävas mer ställningstaganden, för varje klass måste man undersöka både litteraturbelägget och de svenska förhållandena och sedan ta ställning till om klassen behöver översättas eller ej Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S. 26, S Ibid. S

13 3.3. Skillnaderna i underhåll av de två klassifikationssystemen Ett annat argument för en övergång till Dewey är skillnaderna i underhåll av SAB och DDC. SAB underhålls av en kommitté vars medlemmar representerar olika bibliotekstyper, denna kommitté sammanträder fyra gånger om året och kommittéledamöterna utför kommittéarbetet vid sidan av sitt vanliga arbete och det finns ingen som har underhållet av SAB som huvudsaklig arbetsuppgift. 18 DDC: s underhåll däremot sköts av fem personer som arbetar med denna uppgift på heltid, och de får också in förslag och synpunkter från bibliotek och användare i länder som använder DDC, vilket innebär att DDC har lättare att hålla sig a jour med den ständiga utvecklingen inom olika områden mot vad SAB har Argument för folkbibliotekens övergång till DDC De argument som används för en övergång till Dewey för forskningsbiblioteken kan även användas för folkbiblioteken, i litteraturen framkommer det att forskningsbibliotek och stora folkbibliotek har störst behov av ett mer utbyggt och aktuellt klassifikationssystem än SAB, men SAB kanske är tillräckligt för de mindre folkbiblioteken. De argument som finns om att man kan använda sig av utländska DDC-koder är bara relevanta för de bibliotek som katalogiserar själva, men i realiteten utförs det mesta av folkbibliotekens katalogisering av BTJ. BTJ är den ledande leverantören av mediatjänster i Sverige till professionella användare så som bibliotek och universitet. BTJ producerar katalogposter som hålls uppdaterade och innehåller SAB-koder från den senaste upplagan av SAB, dessa katalogposter köps sedan upp av folkbibliotek som abonnerar på BTJ: s tjänster, om flera folkbibliotek skulle vilja gå över till DDC så måste de påverka BTJ till att försöka tillgodose dessa biblioteks önskemål genom att förse katalogposterna med DDC-koder. 18 Svanberg, Magdalena (2006). Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? Delstudie 3 i Katalogutredningen. S Ibid. S Ibid. S Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte (2008) S. 2 13

14 4. Teori I min uppsats kommer jag använda mig av en teori som analysmetod, vilka jag fann i boken Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (2005), denna argumentationsanalys. Jag ska i det här kapitlet beskriva denna teori. Men först vill jag förklara varför jag har valt att använda mig av just denna teori, för att kunna uppfylla syftet med uppsatsen och svara på mina frågeställningar har jag funnit ett antal olika artiklar. Dessa artiklar kommer jag att analysera innehållet av för att kunna fastställa hur debatten ser ut och vilka argument som används i debatten. Därför anser jag att den lämpligaste teorin som jag kan använda mig av är argumentationsanalys Argumentationsanalys Retorik, läran om vältalighet, som går ut på att beskriva och utveckla den argumenterande verksamheten, har en lång historia och utvecklades av de lärda grekerna och romarna redan under antiken. 22 Målet med retoriken är att försöka övertyga. Retorikens tre grundbegrepp är logos, ethos och pathos. Logos försöker tala till mottagarens intellekt och rationella förmåga att dra slutsatser. De argumenterande texter som använder sig av logos försöker göra ett sakligt intryck och innehåller få värdeladdade ord och uttryck. Det som vi idag kallar för argumentationsanalys rör främst logos och den moderna argumentationsanalysens föregångare återfinns inom den klassiska retoriken. 23 Det som idag kallas för argumentationsanalys har sina rötter i filosofin och lutar sig mer eller mindre mot den formella logiken. Studerandet av logos i argumentationer har sedan antiken kopplats samman med den formella logiken, det är hur logiken ser på relationen mellan språkliga satser som används för att beskriva, eller skapa modeller för, det argumentativa inslagen i olika texter eller samtal. Inom argumentationsanalysen betraktas argumentation som något som är logisk och rationellt, det vill säga logosinriktad. I argumentationsanalys är innebördsaspekterna av de texter man analyserar det som i första hand är intresserar. Fokusering på logos inom argumentationsanalysen på bekostnad av ethos och pathos har skapat en spänning i själva sättet av hur man tolkar texter; den spänning som byggs upp mellan att beskriva vad folk faktiskt gör då de försöker övertyga, och vad de borde göra om de bara använde sig av logos och försökte vädja till förnuftet Göran Bergström, Kristina Boréus (red.). (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S Ibid. S Ibid. S

15 Argumentationsanalysens tre syften Argumentationsanalys har tre syften, det första syftet är deskriptivt: att från befintliga sammanhang där argumentation förekommit söka rekonstruera argumentationen. Detta är i sig en uppgift som beror på att en argumentation, enligt argumentationsanalysen mening, inte är en isolerad företeelse. Argumentation är bara ett inslag i texter, och dessa består över huvud taget inte bara av skäl för och emot bestämda uppfattningar, argumentationen i en text måste hittas. Detta gäller även för specifikt argumenterande texter som debattinlägg i tidningar. Det andra syftet med argumentationsanalysen är att bedöma i vilken grad argumentationer lever upp till vissa normer. Argumentationsanalysens tredje syfte är att försöka bestämma beviskraften i en argumentation, det vill säga i vilken grad argumenten verkligen talar för (eller emot) en bestämd ståndpunkt Pro et contra-analys Argumentationsanalys kan genomföras med flera olika metoder, den metod som jag tänker använda mig av är pro et contra-analysmetoden skapad av filosofen Arne Naess, Naess själv hänför metoden till Karneades. 26 Pro et contra betyder för och emot, och analysmetoden går ut på att finna en eller flera teser i texter eller debatter, att finna argument för eller emot den eller dessa teser och att relatera dessa argument till varandra. De centrala termerna i pro et contra-analysmetoden är påstående, ( språklig) sats, tes, argument och premiss. När man bedömer relationen mellan tes och argument eller relationen mellan olika argument ser man till uttryckta påståenden, det vill säga den idé som uttrycks av en språklig sats, eller den språkliga form som ett påstående ges. 27 Tesen är det som textens författare argumenterar för eller emot, ett påstående som inte argumenterar för eller emot andra påståenden i texten, men som andra påståenden argumenterar för eller emot. En tes kan vara normativ, preskriptiv eller faktuell, om tesen är normativ talar den för en värdering, om tesen är preskriptiv är den en uppmaning till handling och om tesen är faktuell är den icke-värderande. 28 En tes betecknas med T. 29 Ett argument är ett påstående som antingen stödjer eller undergräver ett annat påstående i argumentationen, antingen tesen eller ett annat argument. Ett argument som talar för antingen tesen eller ett annat argument kallas för pro-argument och betecknas med P, ett argument 25 Göran Bergström, Kristina Boréus (red.). (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S Ibid. S Ibid. S Ibid. S Ibid. S

16 som talar emot antingen tesen eller ett annat argument kallas för contra-argument och betecknas med C. 30 I argumentationer kan det förekomma påståenden som inte är menade att varken tala för eller emot tesen, utan för eller emot ett annat argument, därför görs en distinktion mellan dessa påståenden. Argument som talar för eller emot tesen kallas för argument av första ordningen, medans argument som talar för eller emot andra argument kallas för argument av andra ordningen. Argument av första ordningen betecknas med P1, P2, P3, osv. respektive C1, C2, C3 osv. och argument av andra ordningen betecknas på samma sätt som argument av första ordningen, men ställt före beteckningen för argument av första ordningen. P1P2 är alltså första pro-argumentet av andra ordningen för andra pro-argumentet av första ordningen, och C1C2 är första contra-argumentet av andra ordningen mot andra contraargumentet av första ordningen, och dessa beteckningar kan såklart även blandas så att det till exempel blir P1P1C2P3, vilket då skulle var första pro-argumentet av andra ordningen för första pro-argumentet av andra ordningen för andra contra-argumentet av andra ordningen mot tredje pro-argumentet av första ordningen. Siffrorna i beteckningssystemet är bara till för att särskilja olika argument, P1 (eller C1) är alltså inte viktigare än P2 eller P3 och behöver inte heller komma före dem i texten. 31 Till sist kommer vi till begreppet premiss, en premiss är den uttalade eller outtalade länken mellan påståenden, oavsett om dessa påståenden är en tes och ett argument eller två argument, premisser betecknas med den grekiska bokstaven ϕ, som uttalas fi. Premisser kan ibland vara utskrivna i texten och kan då inte fogas in som pro- eller contra- argument, men oftast är premisserna inte utskrivna i texten och kan då ibland bli tvungna att skrivas ut i uppstruktureringen av texten, de premisser som kan ha behov av att skrivas ut skrivs då inom parentes Göran Bergström, Kristina Boréus (red.). (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. S Ibid. S Ibid. S

17 5. Empiriskt material När jag i den här uppsatsen skriver om debatten eller den debatt som har förts så syftar jag på sex olika debattartiklar som jag har hittat i tre olika tidskrifter, dessa är Biblioteksbladet, Infotrend och Horisont. Allt som allt är det sex artiklar, skrivna mellan 2005 och 2011, och jag har för avsikt att använda dessa som mitt empiriska material och jag kommer i det här kapitlet presentera dessa uppsatser och dess innehåll. Den tidigaste artikeln är från Biblioteksbladets 8: e tidskriftshäfte år 2005 och är skriven av Magdalena Svanberg och hon skriver i sin artikel om det ökade intresset för en övergång från SAB till DDC, den andra artikeln är även den från Biblioteksbladet och dess 9: e tidskriftshäfte år 2006 och är skriven av Åsa Ekström, och i denna artikel ställs frågan om ett nytt klassifikationssystem faktiskt behövs. Den tredje artikeln är ifrån Infotrends 2: a tidskriftshäfte år 2007 och är skriven av Jon Erik Nordstrand, och i sin artikel tar han upp frågan om SAB ska bytas ut mot DDC. Nästa artikel kommer ifrån Biblioteksbladet, 10: e tidskriftshäfte 2008, och är skriven av Henriette Zorn och hon ställer frågan om folkbiblioteken följer efter forskningsbiblioteken när de väljer att gå över till DDC. Den femte artikeln kommer ifrån Horisonts 1: a tidskriftshäfte 2011 och är skriven av Peter Björkman och är en intervju med Joacim Hansson huruvida man ska ha SAB eller DDC på de svenska folkbiblioteken. Den sista artikeln kommer också den ifrån Biblioteksbladet, 5: e tidskriftshäfte 2011 och är skriven av Marielouise Samuelsson och i den tar hon upp hur situationen ser ut i den nu pågående övergången från SAB till DDC Artikel #1 Den här artikeln är Biblioteksbladets åttonde tidskriftshäfte 2005 och är skriven av Magdalena Svanberg, titeln är Dewey Decimal Classification: Intresset för en övergång ökar. Som inledning börjar Svanberg med att skriva att Sverige för snart hundra år sedan bestämde sig för att använda ett eget svenskt klassifikationssystem istället för att använda Dewey Decimal Classification (DDC), hon fortsätter sedan med att fråga om det inte är dags att ompröva det beslutet efter ett seminarium anordnat av Kungliga Biblioteket våren I artikeln fortsätter Svanberg med att förklara hur pass spritt DDC är, hur många länder som använder systemet, innan hon sedan ger en återblick av det seminarium som Kungliga Biblioteket anordnade den våren. Seminariets huvudtalare var huvudredaktören för DDC, Joan S. Mitchell, och hon gav en överblick av DDC och alla dess möjligheter. Svanberg skriver sedan om fördelarna med WebDewey, vilket är den version av DDC som finns på internet, hon skriver att webbversionen alltid är den mest uppdaterade och aktuella versionen med fyra revideringar per år medans den tryckta versionen av DDC revideras vart sjunde år. Webbversionen innehåller dess utom fler verktyg och mer information som hjälp för katalogisatören. 17

18 En ledstjärna, skriver Svanberg, för Mitchell och de andra på DDC: s redaktion är att de förändringar som kontinuerligt sker runt omkring oss i vår vardag snabbt ska kunna påverka DDC: s innehåll. Vidare skriver Svanberg att det är bättre att utöka klassifikationssystemet än att totalt omstrukturera det därför att i och med att systemet påverkar bibliotekens kataloger och samlingar kan revisioner orsaka merarbete och försvåra sökningar i DDC, men att det trots det ibland kan vara befogat med större omarbetningar av systemet eftersom vissa områden av nödvändighet måste hållas mer aktuella därför att man inom dessa områden framför allt använder aktuell litteratur. Som exempel använde Mitchell sig av DDC-klassen 570, Biologi, som reviderades grundligt till den 21: a upplagan av den tryckta DDC. Svanberg går sedan in på översättningar av DDC och skriver att en av grundprinciperna är att DDC-nummer ska vara interoperabla oavsett språkversion, hon går sedan igenom vad som är tillåtet vid en översättning och skriver att samarbetet är viktigt Magdalena Svanberg presenterar sedan Unni Knutsen, lärare på Bibliotek- og informasjonsstudiene vid Högskolen i Oslo, som var en annan talare på seminariet och som gav en historisk återblick med början vid hur det gick till när Norge i början av 1900-talet införde DDC för att avsluta med att berätta om samarbetet med DDC: s redaktion under den senaste norska översättningen av DDC och hon betonade att även ett litet land som Norge kan påverka DDC. Svanberg går sedan vidare med att berätta om DDC: s användning i webbaserade söktjänster, och presentationen av en studie av en gemensam sökportal som heter Renardus och som är uppbyggd enligt DDC. Undersökningen var genomförd av Traugott Koch från Lunds universitetsbibliotek och KnowLib och tittade på hur användare navigerade i Renardus. Undersökningen visade att de flesta användarna föredrog att bläddra i strukturen än att söka i fritext. Efter detta går Svanberg in på om DDC är något för Sverige. Hon tar upp en del fördelar med en övergång till DDC, däribland att en stor del av den litteratur som biblioteken köper in redan har klassats med DDC vilket betyder att det finns stora möjligheter till rationalisering. Svanberg skriver att den gemensamma uppfattningen på seminariet var att en övergång till DDC är något som biblioteken definitivt bör överväga. Svanberg frågar sedan vad som händer nu? Hon svarar sedan själv på frågan och skriver att Kungliga Biblioteket ska genomföra en förstudie som grund för ett beslut om en eventuell övergång till DDC och hon förklarar vad den här förstudien ska undersöka. Hon fortsätter sedan med att skriva att varje enskilt bibliotek själv fattar beslut om de ska gå över till DDC, och att det i första hand är forskningsbibliotek som har visat intresse för att gå över. Men förstudien ska även undersöka huruvida folkbiblioteken är intresserade av en övergång från SAB till DDC samt hur folkbibliotekens kulle påverkas om forskningsbiblioteken går över till DDC. Magdalena Svanberg avslutar med att skriva att Kungliga Biblioteket anordnade ett miniseminarium på Bok & Bibliotek för att väcka frågan om huruvida en övergång till DDC 18

19 är någonting för svenska bibliotek, och att seminariet fick ett positivt gensvar samt att även folk- och skolbibliotekarierna visade intresse för DDC Artikel #2 Behövs ett nytt klassifikationssystem?, detta är titeln på Åsa Ekströms artikel i Biblioteksbladets nionde tidskriftshäfte Ekström inleder med att berätta att Sverige för hundra år sedan ratade Dewey Decimal Classification för att istället skapa ett eget nationellt klassifikationssystem, SAB, men att DDC idag används över större delen av världen och att det nu föreslås att DDC även ska införas här i Sverige. Och att den här artikeln berättar om när BBL besökte Svensk Biblioteksförnings klassifikationskonferens i Filmhuset i Stockholm. Ekström fortsätter sedan med att återberätta en del av vad författaren och litteraturkritikern Ola Larsmo pratade om när han inledde konferensen. Larsmo börjar med att ställa frågan vad är ett bibliotek?. Därefter går han igenom vad han anser att bibliotekarieyrket går ut på, och Larsmo menar att det är att ordna och ställa upp mänsklighetens samlade kunskaper. Men han säger också att man inte får glömma faran med själva ordnandet där samlandet av kunskap och information tar över och dränker den användbara informationen och gör allting oöverskådligt. Enligt Ekström menar Larsmo också att det bakom varje samlande och ordnande alltid finns en beställare, vilket det är viktigt att vi inte glömmer. Därefter skriver Ekström om vad Larsmo pratade om censur, och det hot mot informationsfriheten som upphovsrätten utgör när den som idag drivs in absurdum. Ekström går sedan vidare med att skriva om vad Magdalena Svanberg, som tog vid efter Larsmo, pratade om. Svanberg tog sig an själva kärnan av konferensen, nämligen klassifikationssystemet. Svanberg tog upp de för och nackdelar som finns med en övergång till Dewey Decimal Classification. Hon nämner att DDC är det mest spridda klassifikationssystemet i världen, att det används i 135 länder och är översatt till över två dussin språk, att systemet är språkoberoende vilket gör internationellt samarbete vad gäller klassifikation. Svanberg själv föredrar DDC framför SAB. Ekström fortsätter med att en stor mängd av den utländska litteraturen som idag köps in av biblioteken redan är klassificerade med DDC, vilket innebär att biblioteken inte skulle behöva omklassificera dem och att svenska böcker skulle få internationell klassning vilket skulle öka tillgängligheten för svensk forskning. I artikeln skriver Ekström att Magdalena Svanberg leder den förstudie angående en eventuell övergång till DDC, Svanberg tar även upp motargument mot den kritik som finns mot en övergång till DDC. Svanberg fortsätter med att presentera hur pass mycket utbildning med DDC bibliotekarier skulle behöva vid en övergång. Ekström skriver dessutom att det i praktiken är upp till varje enskilt bibliotek om huruvida just det biblioteket ska gå över till DDC eller inte. 19

20 Vidare skriver Ekström om vad Ingrid Berg och Pia Leth från Kungliga Biblioteket talade om under rubriken Varför bibliotekskataloger när vi har Google?, de tog upp att bibliotekskatalogerna designade för informationsspecialister och är väldigt användarovänliga och att eftersom användare i allmänhet inte är informationsspecialister utan föredrar att följa principen om minsta möjliga ansträngning så borde bibliotekskatalogerna vara mer som Google vad gäller användarvänlighet. Utöver detta skriver Ekström i sin artikel också om att frågan om vad folkbiblioteken och dess användare har att vinna på en övergång till DDC inte kunde besvaras på konferensen Artikel #3 Är det dags att byta ut SAB mot DDC? är titeln på Jon Erik Nordstrands artikel i tidskriften Infotrends andra tidskriftshäfte år Nordstrand har varit överbibliotekarie vid Universitetsbiblioteken i Umeå och Göteborg samt vid Bibliotek och läranderesurser vid Högskolan i Borås. Han är också ledamot av Kungliga Bibliotekets styrelse. Nordstrand har under det senaste året deltagit i ett arbete vid Kungliga Biblioteket för att studera hur katalogiseringsarbetet kan effektiviseras och styras och i denna artikel tar han upp diskussionerna kring en eventuell övergång till DDC (Dewey). Först ger han en repetition om Dewey där han ger en kort presentation av Dewey-systemet och dess skapare Melvil Dewey. Nordstrand skriver att han i sin artikel stödjer sig på Magdalena Svanbergs arbete och tar flera faktauppgifter därifrån, hennes gedigna arbete behandlar detaljer i Deweysystemet och ger också en rad statistiska uppgifter. ( Magdalena Svanberg. Delstudie 3. En förstudie över vad en övergång till Dewey Decimal Classification skulle innebära. DDC_rapport.pdf) Nordstrand tror inte att hans åsikter är särskilt kontroversiella inom hans arbetsgrupp men uppger i denna artikel att det han skriver är helt hans egna åsikter. Nordstrand fortsätter med att fråga Hur är en framtida katalog?, varefter han skriver att varje diskussion om system för kataloger utgår av användandet av katalogen. En katalog ska ge information om huruvida ett bibliotek har ett visst dokument, vad man har inom ett visst område och vad man har av en viss författare. Han uttrycker att det är en utmaning vad detta innebär i vårt nätsamhälle med gränslösa littertursamlingar men att det inte i sig är en principiell förändring av katalogens uppgift. Nordstrand har en vision om hur en katalog ska fungera: Det som Google gör, i huvudsak att jämföra ord och Amazon, att ta in tidigare köp- och sökmönster. Intresset för ett dokument där man vill hitta resten, eller att beskriva sitt intresseområde i naturligt språk och få ett meningsfullt svar då skall katalogen svara med en relevansordnad lista. 20

21 Vid en sökning behövs också ämnesbeskrivningar i dokumentbeskrivningarna, inom det området tar Nordstrand upp argument för traditionella klassifikationskoder, men först beskriver han ett vanligt argument mot koder. Koderna är svåra att begripa, människan tänker helst i ord, inte i koder, och användarna på biblioteken vill inte använda koder för att söka information. Nordstrand tar här upp att det resonemanget har ett fundamentalt fel, det förväxlar interaktionen med den lagrade informationen. Han anser att man i framtiden inte behöver söka genom att ange en klassifikationskod. Diskussionen om klassifikationssystem anser han bör utgå från hur man ur en databas synpunkt bäst beskriver ett ämnesinnehåll. Hur människan kommunicerar med systemet är en helt annan fråga. Nordstrand fortsätter i sitt resonemang att ta upp fördelarna med ett klassifikationssystem, det är neutralt till det använda språket, företeelser är tämligen konstanta. Detta avslutar första ledet i hans resonemang, han säger också att man kommer att använda klassifikationskoder under lång tid framöver men att det skall döljas för användarna. Nordstrand fortsätter här i sin artikel med frågan vilket klassifikationssystem bör man använda? Det klassiska SAB systemet är en uppenbar kandidat, det finns redan på många bibliotek men Jon Erik anser här att man bör pröva om det finns andra alternativ och väga fördelarna med ett alternativt system mot nackdelarna att behöva byta system. I artikelns fortsättning argumenterar Nordstrand för att Dewey är det rimliga alternativet, Dewey används redan över hela världen, det är väladministrerat det ägs av OCLC som har en god ekonomi tack vare sin storlek och därför garanterar att systemet kan fortsätta att utvecklas. I Sverige används Dewey redan av KTHB och Luleå tekniska universitetsbibliotek för dess naturvetenskapliga litteratur. Ytterliggare frågor som Nordstrand tar upp i sin artikel är Måste man anpassa Dewey till svenska förhållanden?, Ska Dewey eller DDC översättas till svenska?, Vad skulle införandet av Dewey innebära för samarbetet mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek? Kort beskrivet ur artikeln, svar på första frågan Ja till en viss del är det självklart nödvändigt, geografiska förhållanden skiljer sig och det finns delar där vi inte kan beskriva våra förhållanden i ett anglosaxiskts system, exempelvis gällande juridik, men där har Norge gjort en anpassning som kan användas. Nordstrand tolkning av Magdalena Svanbergs redovisning är att Dewey inte är sämre än SAB i att bära fördomar som i dag anses politiks felaktiga. I övrigt är vår kultur och vårt politiska synsätt inte så annorlunda mot Deweys. Svar på andra frågan Nordstrand säger här att han hör till dom som värnar om det Svenska språket men han anser ändå att Dewey inte skall översättas, begreppsförklaringar behövs men om man översatte Dewey anser han att dynamiken i systemet skulle försvinna. 21

22 Svar på tredje frågan Nordstrand uttrycker här att han inte är orolig över samarbetet mellan olika bibliotek det är mycket få sökningar som görs på klassifikationskoder, ur användarsynpunkt kan det då inte betyda särskilt mycket om de olika biblioteksformerna har olika klassifikationssystem. Vidare i artikeln tar Nordstrand upp internationalisering av katalogiseringen, för att kort sammanfatta detta, det har varit en enorm styrka att biblioteken har tillämpat internationella standarder, (MARC) som British Library och Library of Congress. Man översatte de angloamerikanska katalogreglerna och fick katalogposter som överensstämde bra. Den svenska varianten av MARC-formatet har man lämnat, formatmässigt kan man importera katalogposter utan egentlig konvertering. Sedan förra året har Sverige en standardiserad teckenkod kallad Unicode. Nordstrand säger vidare att för att göra våra beskrivningssystem bättre samkörda med omvärlden är det bara två saker kvar att arbeta fram det vill säga ämnesbeskrivningen och namnformerna. Harmoniseringen av namnformerna är svår, det finns ingen bra standard men med en gemensam ämnesbeskrivning skulle man åstadkomma en nära nog automatiserad katalogisering. Nästa fråga i sammanhanget är hylluppställningen, här beskriver Nordstrand att han anser att hylluppställningen är separerad från klassifikationskoden trots Deweys historiska ursprung som ett hyllsystem. Flertalet universitetsbibliotek har släppt den kopplingen. Nordstrand skriver också att det är upp till varje bibliotek om man vill sortera om böckerna. Hur bör man gå vidare frågar sig Nordstrand sedan. Att byta klassifikationssystem är en stor uppgift, i den remissomgång som gjorts pekar nästan alla svaren på att det behöver göras ytterligare utredningar. Det är först på sikt som vinsterna rent strategiskt kommer om man inför Dewey. Nordstrand anser att man inte kan förvänta sig att enskilda bibliotek skall ta steget på egen hand, det är en hel del som behöver göras, till exempel måste tabeller för översättning mellan Dewey och SAB utvecklas, där har ett sort arbete redan gjorts av Bodil Gustafsson vid SUB. Erfarenhet av utbildning av Dewey behövs och alla måste vänjas vid tanken att byta system därför är det rimligt att Kungliga biblioteket driver utvecklingen till att Dewey anpassas till svenska förhållanden och svenska böcker får Dewey koder. Nordstrand avslutar här artikeln med att säga att detta skulle bli en stor vinst genom att den svenska litteraturen blir bättre sökbar i internationella system, det i sin tur skulle ge värdefulla erfarenheter och i praktiken ge de ytterligare utredningar som efterfrågas. 22

23 5.4. Artikel #4 Forskningsbiblioteken väljer Dewey följer folkbiblioteken efter? Detta är titeln på den artikeln som publicerades i Biblioteksbladets tionde tidskriftshäfte 2008, skriven av Henriette Zorn. Hon skriver i artikeln att frågan som titeln utgör länge har varit aktuell och att det redan för två år sedan fanns tecken på att en övergång till DDC kunde vara i antågande. Zorn nämner även Magdalena Svanbergs förstudie om konsekvenserna med en övergång till DDC. Hon skriver vidare att beslutet om en övergång nu har kommit efter det att Kungliga Bibliotekets nationella referensgrupp ställt sig positiv till en övergång, hon förklarar även vad den nationella referensgruppen är för något och vilka som är med i den. Zorn skriver att ledorden bakom beslutet om övergången är effektivisera, internationalisera och rationalisera. Därefter går Zorn igenom fördelarna med en övergång till DDC, att klassifikationssystemet är så pass sprit, det används av 135 länder och är översatt till nästan 30 olika språk, att det är språkoberoende och att det möjliggör internationellt samarbete när det kommer till klassificering. Hon nämner också att en av fördelarna är vad hon kallar en rationaliseringsvinst är att en stor del av den utländska litteratur som svenska universitetsoch högskolebibliotek köper in redan är klassade med DDC, vilket betyder att biblioteken inte behöver klassa om litteraturen efter en övergång. Ytterligare en fördel med en övergång är att i och med att svensk litteratur klassificeras med internationell klassning möjliggör det att svensk forskning blir internationellt känd. Enligt Zorn så berör Kungliga Bibliotekets beslut att gå över till DDC främst forskningsbiblioteken och att Kungliga Biblioteket, vid tiden för artikelns skrivande, inte har något uppdrag att fundera på hur en övergång påverkar folkbiblioteken. Hon skriver även att det är upp till varje enskilt bibliotek, oavsett om det är ett forskningsbibliotek eller ett folkbibliotek, huruvida de ska gå över till DDC eller inte. Zorn skriver också att saken kompliceras för många folkbibliotek i och med att biblioteken själva inte äger katalogposterna, det gör BTJ. Vidare tar Zorn upp det att Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar har studerat för- respektive nackdelar med en övergång, också för folkbiblioteken, vad man har kommit fram till vad gäller fördelarna är att dessa i stort stämmer överens med de fördelar som är listade för forskningsbiblioteken med effektivisering, internationalisering och rationalisering. Men när det gäller de rationaliseringsvinster som forskningsbiblioteken får i och med att den utländska litteraturen redan är klassad med DDC så vinner folkbiblioteken inte lika mycket på det eftersom endast en liten del av folkbibliotekens samlingar består av utländsk litteratur. Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar konstaterade också att rationaliseringspotentialen vid en övergång till DDC är mycket mindre för folk- och skolbiblioteken än för forskningsbiblioteken, vilka har en mer internationell inriktning, till skillnad mot folk- och skolbiblioteken vilkas inriktning är mer lokal. Zorn fortsätter med att skriva att de nackdelar som utvecklingsrådet listar är sådant som berör de problem som uppstår vid en övergång, men att utvecklingsrådet ändå förespråkar en 23

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Dewey i Sverige. Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg.

Dewey i Sverige. Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg. Dewey i Sverige Möte Sverigebiblioteket 5 mars 2009 Magdalena Svanberg Detta har hänt Delstudie 3 i Katalogutredningen. Övergång till Dewey Decimal Classification. Vad skulle det innebära? (2006) Remiss.

Läs mer

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006

Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Dags för Dewey? Vad skulle en övergång betyda för oss i Sverige? Presentation vid konferensen Mr Dewey och Ms SAB, Stockholm 27oktober 2006 Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket www.kb.se En förstudie

Läs mer

Dewey som klassifikationssystem

Dewey som klassifikationssystem Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB? Rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar Innehåll Förord 3 Dewey som klassifikationssystem varför bör vi

Läs mer

Dewey Decimal Classification (DDC)

Dewey Decimal Classification (DDC) Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest

Läs mer

Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek

Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek Projektplan, Katalogiseringsutredning 2005-12-17 1(8) Katalogiseringsutredning avseende förhållandena vid svenska forskningsbibliotek Projektplan 1. Bakgrund Under 2004 och 2005 har flera initiativ tagits

Läs mer

Dewey på KB. www.kb.se

Dewey på KB. www.kb.se Dewey på KB Presentation vid Dewey let s do it! Seminarium om Dewey och klassifikationens roll nationellt och internationellt 5 februari 2009 Magdalena Svanberg Beslutet Kungl. biblioteket beslutar att

Läs mer

Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16

Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16 Deweyprojektet. Sakkunnigmöte 2011-05-18, kl 13-16 Minnesanteckningar Närvarande Sakkunniga: Pia Bodå, Uppsala UB Bodil Gustavsson, Stockholms UB Gunilla Thunarf Sundkvist, Högskolebiblioteket i Gävle

Läs mer

Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC En diskursanalys

Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång till SAB-systemet och DDC En diskursanalys MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2010:7 ISSN 1654-0247 Den svenska bibliotekssektorns synsätt på en övergång

Läs mer

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06

Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Deweyprojektet Protokoll Referensgruppsmöte 2011-05-06 Närvarande: Magdalena Svanberg, KB, Deweyprojektet, projektledare Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek Marianne Andersson, Nordiska Afrikainstitutets

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 2014-11-12 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Ingrid Dannberg, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Olof Osterman och Helene Stenman, Astrid Wolff

Läs mer

Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige

Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige Presentation vid seminariet Norsk webdewey springbrett for gjenbruk og samarbeid? Det 73. norske bibliotekmøte, Stavanger 21 mars. Sidnummer 1 3/26/2012 Sidnummer

Läs mer

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj 2013. 2013-05-29 Sidnummer 1 DDK Dewey decimalklassifikation Jönköping 29 maj 2013 Sidnummer 1 Dewey - DDK Dewey decimalklassifikation - Dewey - DDK Dewey Decimal Classification System - DDC Sidnummer 2 Dewey i Sverige 1921 SAB 2005

Läs mer

Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering

Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering Utvärdering av Svensk Biblioteksförenings kommittéer för klassifikation, katalogisering och indexering Slutsatser och rekommendationer Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Från bibliografisk kontroll till verktyg för att upptäcka och navigera

Från bibliografisk kontroll till verktyg för att upptäcka och navigera Från bibliografisk kontroll till verktyg för att upptäcka och navigera Pia Leth Nya tider Allt är möjligt Användaren förväntar sig att hitta allt på nätet Till exempel i Internet Archive, Google book search,

Läs mer

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari 2008 1. Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Projektkontrakt för projekt Dewey

Projektkontrakt för projekt Dewey Projektkontrakt för projekt Dewey 1 (10) Dokumenttyp Identitet Status Version Versionsdatum Projektdefinierande Dnr:214-795-2008 Fastställd 2.1 2010-02-15 Projektkontrakt för projekt Dewey Projektbeställare

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

Vi arbetar i medborgarnas tjänst

Vi arbetar i medborgarnas tjänst Vi arbetar i medborgarnas tjänst En kartläggning av bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument Uppdrag Svensk biblioteksförening 2014 Åsa Söderlind Gullvor Elf Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

En svensk övergång till DDK. vad innebär det för folk- och skolbibliotek?

En svensk övergång till DDK. vad innebär det för folk- och skolbibliotek? En svensk övergång till DDK vad innebär det för folk- och skolbibliotek? Innehåll Förord 5 1. Bakgrund 6 2. DDK som klassifikationssystem 6 2.1 DDK 6 2. 2 Jämförelse SAB DDK 7 2.2.1 Medieform, ålder, talböcker

Läs mer

Kungl. bibliotekets auktoritetsgrupp Tisdag den 30 september, 2008

Kungl. bibliotekets auktoritetsgrupp Tisdag den 30 september, 2008 ANTAL SIDOR 1(5) Kungl. bibliotekets auktoritetsgrupp Tisdag den 30 september, 2008 ordförande: Pia Leth Pia Leth, sekr. Övriga närvarande från Kungl. biblioteket Eva Abrahamsson Carin Anell Anders Cato

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell

Läs mer

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se

DDK i Sigtuna på besök i Jönköping. Vad väntar vi på? www.sigtuna.se DDK i Sigtuna på besök i Jönköping Vad väntar vi på? www.sigtuna.se Mål Att gå över från SAB till DDK inom Sigtuna kommuns folkbibliotek 2013-06-20 2 Syfte Stegvis DDK-införande i olika delar som berör

Läs mer

Libris för folkbiblioteken!

Libris för folkbiblioteken! Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Avslutsrapport för förstudie av förutsättningar för förenkling av Svenska ämnesord

Avslutsrapport för förstudie av förutsättningar för förenkling av Svenska ämnesord 1 (8) Dokumenttyp Identitet Status Version Versionsdatum Rapport Dnr: 34-760-2009 2010-02-04 Avslutsrapport för förstudie av förutsättningar för förenkling av Svenska ämnesord Projektbeställare Projektledare

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Helene Stenman och Astrid Wolff Feychting. Rayeheh Hamedani

Läs mer

Argumentationsanalys. Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys. Beskrivande argumentationsanalys. När argumentationsanalys?

Argumentationsanalys. Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys. Beskrivande argumentationsanalys. När argumentationsanalys? Argumentationsanalys Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys Vetenskaplig kommunikation HT 2005 Att granska och värdera en argumentation (t.ex. en debattartikel) Beskrivande analys Vilka är argumenten

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Kandidatuppsats. Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey. Författare: Christina Kousteni Therese Sedin

Kandidatuppsats. Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey. Författare: Christina Kousteni Therese Sedin Kandidatuppsats Folkbibliotekariernas reaktioner på folkbibliotekens övergång till Dewey Författare: Christina Kousteni Therese Sedin Handledare: Peter Kåhre Examinator: Lars Seldén Termin: VT15 Ämne:

Läs mer

Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek

Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek Systembyte från SAB till DDK- planering, hylluppställning, lokal- och katalogförändringar på Umeå Universitetsbibliotek Sassa Persson Magisteruppsats, Biblioteks- och informationsvetenskap 15hp, Umeå Universitet

Läs mer

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek, ht 2015 Innehåll Källkritik Vetenskapliga

Läs mer

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta

GÖTABIBLIOTEKEN. PM för katalogansvariga i Göta PM för katalogansvariga i Göta Att vara katalogansvarig Katalogansvarig är en nyckelperson som fungerar som en länk mellan det enskilda biblioteket och metadatagruppen. En av de viktigaste uppgifterna

Läs mer

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Sökexempel Arbetsterapeuter T3 Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb) Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010

Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010 ANTAL SIDOR 1(6) Deweyprojektet Måndagen 15 februari, 2010 Styrgruppen: ordförande: Catarina Ericson-Roos, Stockholms UB Anna-Karin Forsberg, KTH:s bibliotek Maria Hedenström, KB Gunilla Herdenberg, KB

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Minnesanteckningar från det sista mötet i Expertgruppen för Libris samkatalog Onsdagen den 11 november 2009

Minnesanteckningar från det sista mötet i Expertgruppen för Libris samkatalog Onsdagen den 11 november 2009 Minnesanteckningar från det sista mötet i Expertgruppen för Libris samkatalog Onsdagen den 11 november 2009 Närvarande: Harriet Aagaard, Jonas Barck, Pia Bodå, Anders Cato, Bodil Gustavsson, Karin Grönvall

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

Bibliotekarieyrket i förändring: en text- och diskursanalys

Bibliotekarieyrket i förändring: en text- och diskursanalys [Detta nummers förstasida] [Om HumaNetten] [Institutionen för humaniora] Bibliotekarieyrket i förändring: en text- och diskursanalys Av Pernilla Ragnarsson och Malin Svensson studerande på programmet för

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek INNEHÅLL: ATT BÖRJA SÖKA:... 2 DATABASER MM:... 2-5 NE BIBLIOTEKSKATALOGEN LIBRA.SE ARTIKELSÖK MEDIEARKIVET/RETRIVER ALEX

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet)

Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Sammanträde: 2012-02-23 Plats: Svensk biblioteksförening, Stockholm Närvarande: Anders Noaksson (ordf)

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 28 maj 2008

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 28 maj 2008 Sveriges universitets- och högskoleförbund SUHF Forum för bibliotekschefer 2008-05-28 Styrgruppen 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 28 maj 2008 Plats: Sv Biblioteksförening,

Läs mer

Till BIBSAM. Indexering av skönlitteratur och barn- och ung- domslitteratur projektrapport

Till BIBSAM. Indexering av skönlitteratur och barn- och ung- domslitteratur projektrapport A B C D E Länsbibliotek Lånecentral Stockholms stadsbibliotek Kulturförvaltningen Sid 1 (5) 2003-06-02 Till BIBSAM Indexering av skönlitteratur och barn- och ung- domslitteratur projektrapport BIBSAM beviljade

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?

Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell

025.431 vs. Abdc. En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016. BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell 025.431 vs. Abdc En förstudie om Dewey på folkbibliotek DEN 15 JUNI 2016 BIBLIOTEKSUTVECKLING BLEKINGE KRONOBERG Maria Lundqvist och Weine Sundell BAKGRUND... 3 METOD... 3 RONNEBY BIBLIOTEK... 3 VARFÖR

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13

Välkomna till. användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Välkomna till användarmöte/konferens för Dewey 2015-04-13 Praktisk information Toaletter Om något händer Fika och lunch Mer information #DDKse15 Välkomna till Lidingö stad hälsans ö tio minuter från Stockholms

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport

Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport 027.4 027.809485 025.431 027.5485 027.8 027.4485 Dewey för folk- och skolbibliotek vad behöver göras? : projektrapport Harriet Aagaard Kungl. biblioteket. Avdelningen för LIBRIS 2012-04-19 Innehåll Dewey

Läs mer