Minnesanteckningar från möte i RDA-kommittén,

Transkript

1 Dnr Minnesanteckningar från möte i RDA-kommittén, Tid: Plats: Kungliga biblioteket, Humlegården, Lagerlöfrummet. Närvarande: Lia Fallenius, Stockholms universitetsbibliotek Daniel Flood, Norrköpings stadsbibliotek Anneli Fredriksson, Umeå universitetsbibliotek Katarina Granath, Kungälvs stadsbibliotek Magnus Holmqvist, BTJ Linda Jerrewing Strömberg, Myndigheten för tillgängliga medier Pär Johansson, Musik- och teaterbiblioteket Cecilia Kaiserfeld, Lunds universitetsbibliotek Anne Odenbring, Uppsala universitetsbibliotek Katarina Synnermark, Kungliga biblioteket (ordförande) Olle Johansson, Kungliga biblioteket (sekreterare) 1. Mötet öppnas Ordföranden Katarina Synnermark öppnade mötet och hälsade alla välkomna. 2. Arbetet med RDA hittills och framöver (RDA-red) Katarina Synnermark visade en Powerpoint [RDA i Sverige] och redogjorde för arbetet med RDA. 3. Krav på kunskapsnivå RDA Nya Libris Nya Libris är fortfarande under utveckling, så det är svårt att säga vilken RDA-kunskapsnivå som kommer att krävas av katalogisatörer/registrerare. Vad man kan säga i nuläget är att katalogisatörer bör hitta i RDA Toolkit och vara bekanta med FRBR-modellen och Bibframemodellen. RDA-redaktionen kommer stegvis att arbeta fram anvisningar för katalogisering i XL. 4. FRBR kontra Bibframe MTM vill veta mer om Bibframe i nya Libris. När man pratat RDA tidigare, har man utgått ifrån de fyra nivåerna Verk-Uttryck-Manifestation-Exemplar, medan Bibframe använder tre nivåer: Verk, Instans och Exemplar. Vi hade svårt att riktigt få ihop på vilken nivå vi skulle lägga våra tillgängliga medier (talböcker, punktskrift, osv., men också lättläst) - Uttryck eller Manifestation. Blir det enklare att jobba med bara tre nivåer? Det är för tidigt att säga exakt hur man kommer att göra med tillgängliga medier i Nya Libris. Olle visade en Powerpoint [FRBR några specialfall]. FRBR är en konceptuell modell, och att tillämpa den på verkliga fall, särskilt inom AV-området, är ofta komplicerat.

2 5. RDA tillåter många varianter när det gäller hur många upphovsmän som anges Valfri uteslutning: Om en enskild upphovsuppgift namnger fler än tre personer, familjer/släkter eller institutioner, uteslut alla utom den första personen etc. Uteslutningen markeras med en klamrad summering av vad som uteslutits. Librispraxis är idag att katalogisatören avgör om den valfria uteslutningen ska tillämpas. Librispraxis är också att det är katalogisatören som avgör vilka skapare, utöver den som är kärnelement, som får auktoriserad sökingång. Exempel på varianter enligt RDA: På Umeå UB upplevs detta av katalogisatörerna som att man har väldigt stor frihet och skapar osäkerhet. Rådet är att man skapar en praxis för den egna institutionen. När det gäller den valfria uteslutningen har NB, för material som görs på NB-nivå, som praxis att generellt inte tillämpa den. När det gäller antalet auktoriserade sökingångar för skapare har NB, för material som görs på NB-nivå, en praxis som säger att för verk med upp till tre skapare görs sökingångar för samtliga. För verk med fler än tre skapare görs sökingång på den första. Librispraxis är att göra sökingångar för alla bidragsgivare (till exempel illustratörer, översättare, redaktörer) som är viktiga för identifikation av uttrycket. Här har NB också en praxis för material på NB-nivå: För skönlitteratur, gör sökingångar på illustratörer och översättare. Katalogisatören avgör när fler sökingångar ska göras. Det material som KB inte gör för nationalbibliografin görs enligt Librispraxis. Det innebär att NB tillämpar den valfria uteslutningen. NB tar dock aldrig bort korrekt information som ett annat Librisbibliotek lagt till. Andra bibliotek kan bygga ut upphovsuppgiften och lägga till sökingångar om de vill göra det. Hittar man fel i poster bör man kontakta den katalogiserande instansen. 2 (10)

3 6. Böcker utgivna på svenska med exempelvis finskt katalogiseringsspråk Umeå UB vill diskutera följande Librispost: Väckelser som minnes- och meningsskapande narrativ / redaktörer: Jakob Dahlbacka och Kim Groop. ISBN: Denna post fanns i Melinda (finska nationalbibliotekets katalog) och är utgiven i Finland men skriven på svenska. Katalogiseringsspråket i 040 är b swe men texten i posten är på finska och det är inte helt ovanligt. Borde språket rättas i posten eller ska man ändra 040 b? Hur ska vi överhuvudtaget förhålla oss till poster för böcker utgivna på svenska med exempelvis finskt katalogiseringsspråk? Man kan ju förutsätta att en svenskspråkig person inte förstår att kuvitettu betyder att den är illustrerad, särskilt om den inte har någon markering att illustrationer finns i 008. Katalogiseringsspråk är det språk som används i de fält där informationen inte ska anges som den förekommer i källan, framför allt i 3XX fälten och i 5XX-fälten. Den finska posten är felaktig, eftersom dessa fält är på finska och katalogiseringsspråket är angivet som svenska. Katalogiseringsspråket skall anges som finska i det här fallet. Frågan om huruvida man ska översätta poster på andra språk till svenska har inget med RDA att göra. Katalogiserande instans måste avgöra vad som är bäst för deras låntagare. Om man ändrar katalogiseringsspråk och översätter bör man vara expert på det aktuella språket. Annars rekommenderas att man gör en helt ny post. 7. Anvisningar för katalogisering (RDA) om äldre tryck RDA-redaktionen har nyligen skickat ut ett mejl på MARC21-listan om äldre tryck och RDA. Vi ville förtydliga att Praxis för RDA i Libris inte omfattar äldre tryck (handpresstryck) utan beslutet är att tills vidare fortsätta använda regelverket ISBD. Anledningarna till att vi valt att 3 (10)

4 utesluta äldre tryck i Librispraxis är att många RDA-regler inte fungerar optimalt för äldre tryck som de är idag, och att det ännu inte har utvecklats någon internationell praxis. Under RDA Steering Committee finns ett antal arbetsgrupper som har till uppgift att hjälpa RSC med rekommendationer och förslag för att utveckla särskilda delar av RDA. En av dessa är RSC Working Group for Rare Materials. Vi följer utvecklingen i denna grupp och även i andra grupper, exempelvis RBMS Descriptive Cataloging of Rare Materials Task Force, American Library Association, som de senaste tre åren has been working on developing a set of policy statements to RDA for cataloging rare materials. Deras arbete har dock tillfälligt stannat upp på grund av den omstrukturering och anpassning till IFLA LRM som RDA Toolkit genomgår just nu. När det gäller nya Libris så kommer det vid starten endast finnas stöd för katalogisering av enkla monografier och tidskrifter. På sikt får vi ta fram anvisningar för äldre tryck enligt ISBD. 8. Var hittar man Anvisningar för katalogisering (RDA)? KB lanserar en ny webbplats inom kort, men den bibliografiska informationen kommer att vara kvar oförändrad tills vidare. Arbetet med att strukturera om den bibliografiska informationen pågår och resultatet kommer i en senare version av KB:s webbplats. Katarina visade Verktygslådan: Det finns en länk från Verktygslådan till RDA-anvisningarna men den är från första sidan, där man aldrig är. Vi har inte möjlighet att göra länkar från varje sida i Verktygslådan. RDA-redaktionens tips är att man gör ett bokmärke eller spar sidan Anvisningar för katalogisering (RDA) i en flik. På adressen hittar man allt viktigt om RDA. 9. KB:s anvisningar för katalogisering (RDA), auktoritetsarbete, personer För land förknippat med personen är det obligatoriskt att ange nationalitet i fält 043 (när det går att få fram uppgiften). Umeå UB ville veta hur långt ska man gå för att få fram uppgiften. Om det inte står nationalitet i våra doktoranders avhandlingar (och det gör det ju i princip aldrig) så skriver vi inte in nationalitet. Det är helt enligt reglerna. Att ange nationalitet är endast obligatoriskt om det är tillämpligt och lätt tillgängligt ( applicable and readily ascertainable ). Samma sak gäller även för kärnelementen: de är endast obligatoriska om de är tillämpliga och lätt tillgängliga. 10. Ansvisningarna kontra Librispraxis Umeå ville diskutera exemplet Second international handbook of urban education / William T. Pink, George W. Noblit, editors (ISBN: , BIBID: ) Den består av två volymer med genomgående paginering, men det saknas instruktioner för detta i anvisningarna för RDA-katalogisering. Det enda som finns är det som står om enpostmetodik för flerbandsverk i Verktygslådan, som inte är RDA-anpassade, utan innehåller förkortningar. Enligt KB:s anvisningar för katalogisering (RDA) finns följande information om omfång: Omfång för text, RDA Riktlinjerna är uppdelade på resurser som består av en enhet och resurser som består av flera enheter. Texten nedan gäller för resurser som består av en enhet. 4 (10)

5 Instruktionen ovan är hämtad från arbetsflödet för monografier. KB:s Anvisningar för katalogisering (RDA) innehåller än så länge inga anvisningar för flerbandsverk men reglerna för hur man anger omfång för en textresurs som består av flera enheter finns översatta i Svensk praxis på SMDB/: RDA Genomgående paginering Om volymerna har genomgående paginering, ange antal sidor, blad eller kolumner inom parentes efter termen för typ av enhet. Bortse från separat paginerade sviter av inledande karaktär i andra volymer än den första. Exempel: 2 volymer (xxxxi, 999 sidor) Kommentar: Samma regel som KRS 2.5B20. Valfri uteslutning: Uteslut pagineringen för flerbandsverk och seriella resurser. Librispraxis: Uteslut inte pagineringen för flerbandsverk; uteslut pagineringen för seriella resurser. RDA Individuellt paginerade volymer Om volymerna är individuellt paginerade, ange antal volymer och uteslut pagineringen. Valfritt tillägg: Specificera antal sidor etc. Ange informationen inom parentes och ange typ av enhet efter antal. Exempel: 2 volymer (xvi, 329; xx, 412 sidor) Librispraxis: Katalogisatören avgör om det valfria tillägget ska tillämpas. NB-praxis: Tillämpa valfria tillägget. Hittills har vi i Libris haft flera olika metoder för att beskriva flerbandsverk. I det nya katalogiseringsgränsnittet behöver vi utreda flerbandsverken och bestämma hur vi ska behandla dem. 11. Exempelsamling för olika medietyper BTJ efterlyste bra exempel på RDA-poster för musikinspelningar och andra AV-medier; ljudböcker, talböcker, tv-spel, kombinerat material etc., och en exempelsamling för olika medietyper, inte minst med tanke på fält samt 264. Anvisningar kommer på sikt, men då i det nya formatet. Music Library Association har MARC-exempel för musik: _Best_Practices.pdf 12. Uteslutningstecknen [ ] BTJ tog upp frågan om att uteslutningstecknen försvinner och ersätts med: [och fem andra] etc. Vid omfattande samlingar (särskilt inom musiken, där antalet artister på samlingsskivor 5 (10)

6 kan vara mycket stort, med liten text, gyttrigt framställt) känns det krångligt och tidskrävande att sitta och räkna exakt hur många artister man utelämnat. Ser också fånigt ut: [och 69 andra]. BTJ föreslog användning av formuleringen [med flera], när antalet författare/artister överstiger ett visst antal. Ett alternativ vore att uppskatta antalet: [och ca 30 till], men det vore en sämre väg att gå, i synnerhet för musikkatalogisatörer, eftersom antalet artister som sagt kan vara mycket stort och svårläst. I SMDB anges inget upphov i beskrivande fält för samlingsskivor. Där har musikkatalogisatörerna tillämpat en instruktion från 1989 som säger att inget upphov redovisas i upphovsavsnittet för omfattande antologier med många verk och upphovsmän. Det här är något som har diskuterats även på KB och vi har tittat på olika exempel. Det första kommer från BL:s (British Library) arbetsflöde för musik och är en samlingsskiva: $a More big chart hits now! :$b50 of the biggest hits of today # $a Always where I need to be -- Apologize -- Bang on the piano -- Better get to livin' -- Better in time -- Bye bye -- Carry you home -- Chasing pavements -- Closer -- Cry for you -- Don't stop the music -- Falling out of reach -- Fascination -- 4 minutes -- Gone gone gone (done moved on) -- Happy ending -- Heartbreaker -- Homecoming -- I can be -- I need something -- If only -- In my arms -- Jimmy Dean & Steve McQueen -- Just for tonight -- Love in this club -- Love song -- Love's not a competition (but I'm winning) -- Mercy -- Moving to New York -- Not nineteen for ever -- Piece of me -- Pumpkin soup -- The quest -- Run -- So sublime -- Stop and stare -- Stuttering (kiss me again) -- Sun goes down -- Take a bow -- Teenage love affair -- That's not my name -- This is an emergency - - Time to pretend -- Two doors down -- Valentine -- Violet Hill -- Warwick Avenue -- We cry -- With you -- Work. Authorized access point for the aggregate work is "More big chart hits now!" It is onerous to provide 7XX access to 50 works - contents note is sufficient Nedan följer ytterligare ett exempel från BL. Det är en samling av fem individuella verk av olika författare med en samlingstitel $a Merry Christmas! :$b love Mills & Boon xx 505 0# $a A Spanish Christmas / Penny Jordan -- A seasonal secret / Diana Hamilton -- Outback Christmas / Margaret Way -- Miracle on Christmas Eve / Sandra Marton -- The Italian s blackmailed bride / Jane Porter $a Jordon, Penny.$t Spanish Christmas $a Hamilton, Diana.$t Seasonal secret $a Way, Margaret.$t Outback Christmas $a Marton, Sandra.$t Miracle on Christmas Eve $a Porter, Jane,$d1964-$t Italian s blackmailed bride. De fem upphovsmännen är angivna på titelsidan men BL redovisar dem inte i upphovsavsnittet. Vi är inte säkra på varför och vill gärna höra er syn på saken. När de som har skrivit bidragen står på titelsidan, har NB haft svårt att bortse från dem. NB har tagit med namnen och lagt till [med bidrag av] för att förtydliga. 6 (10)

7 Pär Johansson ansåg att man bör redovisa framhävda upphovsmän i upphovsavsnittet, som i fallet ovan där de fem författarna räknades upp på titelsidan. Frågan är då hur man gör med en samlingsskiva med en samlingstitel, där ett mindre antal artister, säg fem, räknas upp på omslagets framsida följt av en fras som and many more, medan återstående 20 artister endast redovisas på omslagets baksida. I SMDB skulle i nuläget inget upphov anges i upphovsavsnittet för en samlingsskiva där ett urval av upphovsmännen räknas upp, medan MTB skulle ta med dem i upphovsavsnittet. Bör vi försöka enas om en gemensam Librispraxis? 13. Upplageuppgifter Vid oförändrad nyutgivning av titlar på annat förlag och där upplageuppgift saknats i objektet har man i KRS kunnat klamra in <Ny utg.>. Detta har även gjorts när utgåvor kommit i t ex pocketutförande på det ursprungliga förlaget. Den möjligheten finns inte enligt RDA vad BTJ kan se, vilket är synd eftersom det finns ett värde i att kunna se om en bok kommit ut tidigare eller är helt ny. I det fall själva inlagan vid en nyutgivning är oförändrad och utan upplageuppgift men utgåvan bytt titel, hur hantera den bibliografiska historiken? Anmärkningen om den tidigare upplagans titel hänger i luften när ingen upplageuppgift visar att det kommit en tidigare upplaga. Det finns ingen sådan möjlighet i RDA och faktiskt inte i KRS heller. Det var en praxis vi hade. RDA-redaktionen håller med om att det kan vara ett problem i MARC-formatet. Vi valde dock att inte fortsätta med denna praxis utan att följa RDA. 14. Källor, föredragen källa och prioriteringsordning På KB:s sida Praxis för RDA i Libris och SMDB står följande: Den föredragna källan i RDA är fortfarande den där huvudtiteln finns men för de flesta element tillåter RDA att man hämtar information från valfri källa, dock enligt en särskild prioriteringsordning Om det inte finns någon titelsida är den föredragna källan den första av följande som bär en titel: a) Omslag, eller löst skyddsomslag utgivet med resursen b) En sida i början av resursen som bär dess titel och som också är den första sidan som innehåller text eller noter. c) Redaktionsruta d) Kolofon (finns oftast i början eller slutet av resursen och innehåller information om t.ex. titel, författare, utgivare, tryckeri, utgivningsår, tryckår.) Undantag: Äldre tryck (s. 1) Upphovsuppgift som hänför sig till huvudtiteln hämtas i första hand från samma källa som titeln, en annan källa inom resursen osv. Om upphovsuppgift saknas på sidan där titeln står och upphovet anges olika på omslag och i kolofon, vilken källa ska då föredras? Det förekommer att ordningen på upphovsmännens namn skiljer sig åt i källorna, t ex i bilderböcker där textförfattarens namn står först på omslaget medan illustratörens namn står först i kolofon. 7 (10)

8 Enligt RDA är det katalogisatören som avgör. Man börjar alltid med titelsidan. Uppgifter som saknas på titelsidan hämtas i första hand från valfri källa inom resursen. Det finns ingen prioritetsordning bland övriga källor i resursen. I fallet ovan skulle man välja omslaget, för där är uppgiften mest framhävd. Större frihet vid val av källor är en av sakerna som ändrats med RDA. Det kan vara problematiskt. 15. Fonogramfrågor - Prioriteringsordning för källor för fonogram RDA Fysiska resurser Välj (i denna ordning): a) en text på resursen eller på en etikett som är permanent fastsatt på resursen (inte medföljande material), b) en intern källa, t.ex. en titelskärmbild, c) för en sammanfattande beskrivning; använd en förpackning eller medföljande material. Om ingen av dessa källor bär en titel, använd en annan del av resursen, välj i första hand en källa där informationen är formellt presenterad. Librispraxis för fonogram och multimedier (datorspel): För utgivna fonogram och multimedier (datorspel) är hela den utgivna resursen föredragen källa. Uppgifterna tas utan prioritetsordning från det ställe där de anses vara bäst, t.ex. från titelskärmbild, påoch avannonser, talad information om inspelningen, etiketter, textbilaga och förpackning (kassett, omslag, box). Denna praxis bygger på internationell praxis (IASA Cataloguing Rules). - Hur prioritera om en musikskiva inte har någon information på skivan/etiketten och motstridig huvuduppslagsinformation på framsida, baksida/rygg? Citat från praxis ovan: Uppgifterna tas utan prioritetsordning från det ställe där de anses vara bäst. - BTJ har f.n. följande tillämpningar: 6.0B1 Vid val av primärkälla tillämpas följande prioritetsordning: Grammofonskivor: Etikett Omslagets framsida Omslagets baksida Omslagets rygg Insidan av uppvikt omslag (gäller fr a vissa dubbel-lp) CD: Skiva Omslagets framsida Omslagets baksida Omslagets rygg Omslagshäftets baksida RDA-redaktionen påpekade att vid katalogisering i Libris bör man följa Librispraxis. 8 (10)

9 - 338 Bärartyper vinylskivor. Vilken term gäller för vinylskivor? Termen i RDA är audio disc = ljudskiva. Koden som anges i MARC 338#b är sd. 16. Funktionskoder Finns det någon praxis för antal funktionskoder. Borde man sätta en gräns, t ex max tre? BTJ tog upp ett exempel från populärmusiken: Bob Dylan får i OCLC oftast bara cmp (composer) och prf (performer), men han skulle även kunna få lyr (förf. till sångtext) och sng (sångare). Det finns ingen sådan praxis. Den katalogiserande instansen kan välja att sätta en gräns, men troligen är det bättre att låta katalogisatören avgöra från fall till fall. I SMDB hade Dylan i exemplet fått funktionerna kompositör, textförfattare, sångare, musiker (och t ex: gitarr, piano som specificering av musiker). I RDA kan man välja instrumentalist, som är en specificering av performer. 17. Uteslutning av hierarkiska nivåer fonogram I Praxis för RDA i Libris och SMDB står följande: RDA Ange utgivarnamn Valfri uteslutning: Uteslut hierarkiska nivåer i en utgivares organisation om de inte är nödvändiga för att identifiera utgivaren. Använd inte uteslutningstecken. Librispraxis: Generellt, tillämpa inte den valfria uteslutningen. För fonogram har vi på BTJ hittills arbetat efter en praxis där vi uteslutit hierarkiska nivåer. Skivbolaget som förs in i 260 behöver inte vara yttersta ägaren utan det bolag som exponeras/marknadsförs utåt. Exempel: P & C 2013 Elevator Lady Ltd., under exclusive license to Capitol, a division of Universal Music. I detta fall har vi inte tagit med Universal Music: 260 B Capitol 350 E Elevator Lady Ltd. Att man inte generellt ska tillämpa den valfria uteslutningen betyder inte att man inte får utesluta vid behov. SMDB har samma tillämpning som BTJ i det här fallet, dvs. där redovisas inte Universal Music som är "moderbolag" i det här fallet. Vi kanske borde diskutera en specifik praxis för fonogram? 18. Övriga frågor Frågan om Librisutbildning togs upp. RDA-redaktionen återkommer när det finns besked. Informerades om verktyget RIMMF (RDA In Many Metadata Formats), som användes på Selmathon i maj Det är framtaget för att kunna härbärgera FRBR-hierarkin och används i undervisning i RDA-katalogisering. Läs mer här: 9 (10)

10 Pär Johansson informerade om Musikgruppens arbete. Gå till och klicka på rubriken Musikgruppen för att läsa om gruppens arbete och protokoll från deras möten. Nästa möte hålls på KB i mars Datum meddelas senare. RDA-redaktionen kommer då att redogöra för vad som hittills framkommit om Serials och Aggregates i samband med framtagandet av nya RDA Toolkit. 19. Mötet avslutas Katarina Synnermark avslutade mötet och tackade alla närvarande för inskickade frågor och konstruktiva synpunkter. 10 (10)