Synpunkter på förslag till praxis för RDA i Libris. Glossary

Transkript

1 Glossary Kommentar Nationalbibliografin, KB: Vissa ord med gemener? Någon tanke bakom det. I Tool-kitets glossary bara med gemener. Kommentar RDA-projektet: Ordlistan är kopierad från två olika versioner av RDA, och det fanns inte tid att skapa konsekvens. Det kommer att åtgärdas i sinom tid. Accessibility Content s. 2-3: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag till översättning: Innehåll för tillgänglighet Kommentar Myndigheten för tillgängliga medier: Vi tycker inte Innehåll för tillgänglighet är en bra term eftersom det är ett lite främmande uttryck med märklig ordföljd som inte går att förstå så bra. Termen Accessibility content handlar om att ge information om någonting inuti resursen som hjälper de med syn- eller hörselnedsättning att bättre kunna ta till sig hela resursens innehåll. T.ex. textning på samma språk som det talade språket i en film. S. 573 Maxwell s handbook for RDA. Vi förordar: Komplement för ökad tillgänglighet. Beslut: Vi översätter Accessibility content med Komplement för ökad tillgänglighet. Adaptation s. 3-4: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Översätt med Adaption. Inom filmvetenskap används redan termen adaption och det är bra att använda en befintlig svensk term. Kommentar Musik-och teaterbiblioteket: Den används dock inte för musik, vad jag vet... Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Engelskans förklaring av "adaption" visar på två användningsområden - generellt samt för musik. Den svenska förklaringen/kommentaren nämner bara musikanvändningen av ordet, vilket känns lite skevt. Kommentar RDA-projektet: Vi behöver en term som täcker in alla typer av verk och därför har vi valt omarbetning. Beslut: Vi översätter Adaptation med Omarbetning. Audio s. 8: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Vi föredrar översättningen Audio. Kommentar Musik-och teaterbiblioteket: Det är väl ljudmedia det handlar om här, och det heter ljudfil, ljudcylinder osv. I konsekvensens namn tycker jag nog att det bör heta Ljud, så blir parallellen med den engelska versionen fullständig. Oavsett vilken term som väljs måste den stämma överens med t.ex. RDA Ange medietyp... 1

2 Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Ja, konsekvens är bra. Vi tänkte dock att Audio var bättre för att inte förväxla med Sound=Ljud på s. 104 Kommentar Musik-och teaterbiblioteket: Men inte ens på engelska funkar Sound och Audio för att skilja mellan innehåll/media, det går ju att säga både sound och audio recording osv. Tror ändå att jag föredrar Ljud överallt. Kommentar RDA-projektet: Audio är den översättning som beslutades av Biblioteksföreningens kommitté för katalogisering och därför har vi använt den termen i praxisunderlaget Beslut: Vi väljer termen Audio. Authorized Access Point s. 10: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Kontrollerat sökelement Variant Access Point s. 122: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Alternativt sökelement Kommentar RDA-projektet: Vi håller med om att ordet auktoriserad kan missförstås men å andra sidan ansluter termen närmare till den engelska. Auktoriserad sökingång har vi hämtat från IFLAs Statement of International Cataloguing Principles (ICP) och det är den term vi har använt hittills i olika sammanhang. Sökingång används i översättningen av FRAD. Vi föredrar auktoriserad sökingång respektive alternativ sökingång. Beslut: Vi väljer termerna Auktoriserad sökingång respektive Alternativ sökingång. Binding s. 11: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Välj inbindning. Kommentar Bevarandeenheten, KB: Föreslår bokband. Beslut: Vi väljer termen Bokband. Captioning s. 13: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: I den engelska beskrivningen står "excludes subtitles in a language different from the spoken content". MTM:s "textning" bör vara en rimligare term än SVT:s "undertexter". Finns det någon RDA-term för översatt textning? Kommentar RDA-projektet: Vi föredrar också textning som översättning av captioning. Någon RDAterm för översatt textning känner vi inte till. Subtitles = undertexter saknas ju i ordlistan, men är termen för alla typer av undertexter, översatta eller ej. Beslut: Vi väljer termen Textning. 2

3 Citation title of a legal work s. 18: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag till översättning: Vedertagen titel för juridiskt verk Kommentar RDA-projektet: Termen som föreslås i Glossary är Citeringstitel för juridiskt verk. Den är godkänd av Suzanne Thorpe, retired from the University of Minnesota Law Library, som behärskar svenska. Beslut: Vi väljer termen Citeringstitel för juridiskt verk. Contributor s. 25: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Föredrar "medverkande" istället för "bidragsgivare". Kommentar BTJ: Medarbetare? Sekundärt upphov? Kommentar RDA-projektet: Contributor omfattar funktioner som inte kan betraktas som medverkande, t.ex. redaktör, författare till kommentar, kompositör av tillagt ackompanjemang, illustratör, översättare, arrangör. Bidragsgivare är det bästa ord vi kunnat hitta. Beslut: Vi väljer termen Bidragsgivare. Collective Title s. 19: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Samlingstitel föredras. Kommentar RDA-projektet: Vi håller med. Vi översätter Collective title med Samlingstitel och Conventional collective title med Grupptitel (se nedan). Beslut: Vi översätter Collective title med Samlingstitel Conventional Collective Title s. 25 Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Vedertagen samlingstitel snarare än Grupptitel. Kommentar RDA-projektet: Vi vill behålla grupptitel. En titel som t.ex. Noveller kan inte kallas vedertagen. Beslut: Conventional collective title med Grupptitel. Conventional Name s. 25: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: "Vedertaget namn" Kommentar RDA-projektet: Konventionellt namn finns i Ordförklaringar, KRS. Konventionellt namn är ett annat namn än det verkliga eller officiella under vilket en institution, ort eller föremål har blivit känt. Beslut: Vi låter Konventionellt namn ligga kvar tills vidare och utreder om det kan bytas ut. 3

4 Copyright Date s. 26: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Översätt med Copyrightår. I enlighet med översättning av Note on Copyright Date på s. 67 Beslut: Vi översätter Copyright date med Copyrightår. Corporate Body s. 26 ff: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Vi tycker att institution är ett omodernt begrepp i denna betydelse. Vi föredrar "Organisation" som är vidare och omfattar mer. RDA verkar också göra skillnad på Corporate Body och Institution. Jämför med beskrivningen av Associated Institution på s. 8 Kommentar RDA-projektet: Frågan har diskuterats i RDA-projektet men vi hittade ingen bättre ersättning för institution som ändå är en inarbetat term och som omfattar olika typer av grupper och organisationer, t.ex. musikgrupper och slott. Beslut: Vi väljer termen Institution. Country Associated with the Person s. 26: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag till översättning: Land knutet till personen Generellt tycker vi att "associated with" kan översättas med "knutet/knuten till" snarare än "hör samman med" eller "kopplad till" men med några undantag: Date Associated with the Corporate Body s. 28: Tid förknippad med organisationen Date Associated with the Family s. 28: Tid förknippad med familjen Date Associated with the Person s. 28: Tid förknippad med personen Associated Institution s. 8: Relaterad institution Beslut: Vi ändrar till knutet/knuten till respektive förknippad med enligt Umeås förslag, med undantag för Ort/land/Övrig beteckning förknippad med. Vi ändrar också översättningen av date till tid, med undantag för Copyright date som översätts med Copyrightår. Copyrighttid betecknar det tidsspann en viss copyright gäller, t.ex 50 år. För Associated institution se nedan under Related corporate body. Creator s. 26: Kommentar BTJ: Primär upphovsman, huvudsakligt upphovsansvar? Jfr Statement of Responsibility s. 106 som översatts med upphovsuppgift. Kommentar RDA-projektet: Vi håller med om att skapare låter ovant men vi vill lägga oss nära den engelska termen. Dessutom är det bra med en ny term för att markera att det rör sig om en begränsad skara upphovspersoner. T.ex. är ju en regissör huvudsaklig upphovsman till en film, men ska inte betraktas som skapare enligt RDA. Beslut: Vi väljer termen Skapare. 4

5 Dissertation or Thesis Information s. 33: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Enligt beskrivningen på engelska innefattar detta verk inom all typ av akademisk examen. "Uppgifter om akademisk avhandling" är ett snävt begrepp. Kan utökas till "Uppgifter om akademisk avhandling eller uppsats" för att även fånga upp master thesis. Kommentar RDA-projektet: Uppsats känns lite vagt. Vi föreslår att vi använder samma begrepp som KRS: "Uppgifter om akademisk avhandling och dylikt. Beslut: Vi väljer frasen Uppgifter om akademisk avhandling och dylikt. Form of work s. 42: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Borde vara "Verkets form" i linje med "verkets historia" på s. 47? Kommentar BTJ: Föredrar Verkets form. Beslut: Vi väljer Verkets form. Language of Expression s. 53: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Borde vara "Uttryckets språk" i linje med "Innehållets språk" på samma sida. Beslut: Vi väljer Uttryckets språk. Mode of Issuance s. 62: Enskild katalogisatör på KB: Utgivningskarakteristika föreslås i stället för utgivningssätt. Kommentar RDA-projektet: Vi håller med om att utgivningssätt inte är det bästa ordet för att beskriva vad detta handlar om men föredrar det framför utgivningskarakteristika. Beslut: Vi väljer Utgivningssätt. Monthly s. 63 och Quarterly s. 92 Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Borde vara "En gång per månad" i linje med "En gång per vecka" på s. 127, istället för "Varje månad" som egentligen inte specificerar hur många gånger under månaden en tidskrift ges ut. Vi föredrar "En gång per kvartal" i enlighet med ovanstående Sedan används "i" och "per" på olika ställen (jfr s. 116, "Tre gånger i veckan/månaden"). Vad som föredras är inte så viktigt, så länge det är konsekvent. Kommentar RDA-projektet: Frekvensorden i Glossaryn är hämtade från Libris formathandbok. Vi föreslår att vi istället fortsätter ange orden enligt nuvarande praxis: Term på engelska Term på svenska i förslaget Nytt förslag = nuvarande praxis Daily Varje dag (LFH) Daglig 5

6 three times a week Tre gånger i veckan (LFH) 3 nr/vecka biweekly Varannan vecka (LFH) weekly En gång per vecka (LFH) 1 nr/vecka semiweekly Två gånger per vecka (LFH) 2 nr/vecka three times a month Tre gånger i månaden (LFH) 3 nr/månad bimonthly Varannan månad (LFH) monthly Varje månad (LFH) 1 nr/månad semimonthly Två gånger i månaden (LFH) 2 nr/månad [används endast när det uttryckligen står så] quarterly Varje kvartal / Var tredje 1 nr/kvartal månad (LFH) three times a year Tre gånger per år (LFH) 3 nr/år semiannual Varje halvår (LFH) 2 nr/år annual En gång per år (LFH) 1 nr/år Årlig [endast för årsböcker] biennial Vartannat år (LFH) triennial Var tredje år (LFH) irregular Oregelbunden (LFH) Beslut: Enligt ovanstående förslag. Not Drawn to Scale s. 65: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag "Ej skalenligt", eller finns det en betydelse i "skalriktigt" jag inte förstår? Kommentar RDA-projektet: I KRS 3.3B5 (rev.utg.) (3.3.B7 2. uppl.) används termen Ej skalriktigt. Vi tycker inte att det finns någon anledning att ändra termen vid övergången till RDA. Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Vid övergången till RDA har vi å andra sidan chansen att modernisera termerna? "Skalriktigt" kanske använts traditionellt om kartor, men "skalenligt" verkar vara mer generellt gångbart idag. I NE ger "skalriktig" totalt fyra träffar (som alla handlar om kartor) medan "skalenlig" ger 16 träffar, varav en för själva ordets betydelse. "Skalriktig" finns inte heller i Svenska akademiens ordlista. Kommentar RDA-projektet: "Ej skalriktigt" ska användas när kartan eller modellen medvetet ej är ritad enligt någon skala. Om man skulle ange "ej skalenligt" så tolkar vi det som att man inte ritat enligt en existerande skala. Skalriktigt finns i Svenska akademiens ordbok. Det blir dock lite lurigt med termen när man lägger till ordet "ej" framför det. Lantmäteriet använder termen skalriktigt ganska flitigt på sin hemsida. Beslut: "Ej skalriktigt". Numbering of part s. 71: Kommentar BTJ: Volymbeteckning, Delbeteckning istället för Numrering av del Kommentar RDA-projektet: Vi föredrar Numrering av del, se nedan under Numbering of serials. 6

7 Beslut: "Numrering av del". Numbering of serials s. 71: UmUB: Borde vara "Numrering av seriella resurser" istället för "Nummerbeteckning för seriella resurser", för konsekvens med övriga översättningar av "Numbering". Beslut: "Numrering av seriella resurser". Numeric and/or alphabetic designation of first issue or part of sequence s. 72 och Numeric and/or Alphabetic Designation of Last Issue or Part of Sequence s. 72: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag "Numerisk och/eller alfabetisk beteckning för första numret eller delen i seriell resurs" respektive "Numerisk och/eller alfabetisk beteckning för sista numret eller delen i seriell resurs". Den engelska förklaringen pratar om "numbering for a serial", så varför inte säga det (även i den engelska beteckningen...)? Kommentar RDA-projektet: Part of sequence finns med i den engelska termen och därför bör det ingå i den svenska översättningen. En seriell resurs kan ha flera nummersviter. Overhead Transparency s. 76: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: : Förslag "OH-blad" snarare än "OH-bild", som inte beskriver formen, utan innehållet. Kommentar RDA-projektet: OH-blad ger en halv miljon träffar på Google och OH-bild 21 miljoner. Overheadbild finns som uppslagsord i NE, till skillnad från overheadblad. OH-bild har beslutats av Katalogkommittén och vi tycker nog att termen OH-bild kan fungera som en bärartyp. Beslut: Vi väljer termen "OH-bild". Parallel Statement of Responsibility Relating to a Named Revision of an Edition s. 78 ff.: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag "Parallell upphovsuppgift relaterad till en påföljande upplagebeteckning". Generellt vill vi ersätta "hänför sig" till "relaterad/t". Undantag s : Statement of Responsibility Relating to a Named Revision of an Edition (s. 106) Förslag: "Upphovsuppgift knuten till påföljande upplageuppgift" snarare än "Upphovsuppgift som hänför sig till påföljande upplageuppgift" Statement of Responsibility Relating to Title Proper (s. 107): Förslag: "Upphovsuppgift knuten till huvudtiteln" snarare än "Upphovsuppgift som hänför sig till huvudtiteln" Kommentar RDA-projektet: Hänför sig är hämtat från KRS. Vi föredrar att fortsätta använda det. Beslut: Vi använder "hänför sig" i dessa sammanhang. 7

8 Place Associated with the Corporate Body s. 83: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Vi föreslår "Ort knuten till organisationen". Vi föredrar generellt "ort" som översättning av "place", i enlighet med de flesta övriga "Place of...". Även om "ort" i vissa betydelser kan verka snävt är det ett etablerat ord för dessa företeelser. Beslut: Vi väljer Ort förknippad med institutionen. Plate s. 85: Kommentar BTJ: Föredrar planschblad. Beslut: Vi väljer Planschblad. Preferred Citation s. 87: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Vi föreslår "Föredragen referensform" i enlighet med "Föredragen namnform" (Preferred name) nedan. Beslut: Vi väljer Föredragen referensform. Preferred Name s. 87: Kommentar BTJ: Föredragen namnform, Jfr Preferred Name for the Person s Beslut: Vi väljer Föredraget namn. Primary Relationships s. 88: Kommentar BTJ: Föredrar primära relationer Beslut: Vi väljer Primära relationer. Prominent Member of the Family s. 91: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag "Välkänd medlem av familj/släkt". Då det kan finnas flera kända medlemmar kan det vara svårt att avgöra vem som är "mest känd". Beslut: Vi väljer Välkänd medlem av familjen/släkten. Publisher's name s. 92: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Föredrar "Utgivarens namn" i enlighet med "producentens namn" (s. 89). Kommentar BTJ: Föredrar: Utgivarens namn, Jfr Publisher Utgivare (KRS, LFH) s. 92 Beslut: Vi har valt att ändra till Utgivarnamn, Distributörsnamn, Tillverkarnamn och Distributörsnamn för att få större konsekvens. 8

9 Reference Source s. 93: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: : Föredrar "referenskälla". Kommentar BTJ: Föredrar referenskälla Beslut: Vi väljer Referenskälla. Related Corporate Body s. 93: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag "Relaterad organisation", i enlighet med övriga översättningar av "related" (s ). Se även "Related work" (s. 95), där vi föredrar "Relaterat verk". Generellt föredras "relaterat" framför "samhörande". Kommentar BTJ: Föredrar: Samhörande institution men problematiskt eftersom related konsekvent är översatt med relaterad/relaterat i praxisunderlagen, så varför avvika här, se s. 94. För Related work föredrar BTJ: Samhörande verk (så etablerat) men problematiskt då alla andra related-termer översatts med relaterat. Beslut: Vi väljer Relaterad institution och Relaterat verk. Vi behåller dock översättningen Samhörande institution för Associated institution. Restrictions on Access s. 96: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: : Förslag "Restriktioner för åtkomst" Beslut: Vi väljer Åtkomstrestriktioner. Restrictions on Use s. 96: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag "Restriktioner för användning" Beslut: Vi väljer Användningsrestriktioner. Scale Varies s. 98: Kommentar BTJ: Föredrar varierande skala Beslut: Varierande skala. Slide s. 103: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Förslag "Diabild" Beslut: Vi väljer Diabild. Typescript s. 120: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Föredrar "Maskinskriven text" Beslut: Vi väljer Maskinskriven text. 9

10 Terms of Availability s. 113: Kommentar Nationalbibliografin, KB: Tillgänglighet. Används inom e-plikten. Beslut: Vi väljer Anskaffningsvillkor i enlighet med KRS. Unmediated s. 121: Kommentar Umeå universitetsbibliotek: Föredrar "Omedierad". Kommentar RDA-projektet: Vi tycker inte att någon av termerna är riktigt bra men vi föredrar omedierad. Beslut: Vi väljer Omedierad. 10