EU-Link. Innehåll. Senaste nytt från EG-domstolarna

Transkript

1 EU-Link. Senaste nytt från EG-domstolarna Svenska företag intervenerar i Microsoft-målet EU-Link har tidigare skrivit om att Microsoft har överklagat kommissionens beslut att bötfälla Microsoft för missbruk av dominerande ställning till förstainstansrätten (jfr. EU-Link nr 24, 2004). Förstainstansrätten har beslutat att tillåta ett antal företag att intervenera i målet mellan kommissionen och Microsoft. De flesta av dessa företag är konkurrenter till Microsoft som av domstolen tillåtits att intervenera på kommissionen sida. Bland dessa kan nämnas de två amerikanska bolagen RealNetworks Inc. och Novell Inc. Det förstnämnda företaget stödjer beslutet att tvinga Microsoft att sälja programvara utan funktioner som kan spela musik och film. Det sistnämnda stödjer beslutet att tvinga Microsoft att upplåta källkod. Ett drygt tiotal IT-företag har vidare getts rätt att intervenera i målet på Microsofts sida. Bland dessa kan nämnas de två svenska bolagen MPS Broadband AB och Exor AB. Ett annat svenskt bolag, IDE Nätverkskonsulterna AB, som också har ansökt om att få intervenera på Microsofts sida, har dock inte getts någon sådan rätt. Anledningen härtill är att IDE Nätverkskonsulterna enligt domstolen inte har ett sådant direkt och faktiskt intresse av att Microsofts yrkanden bifalls som är en förutsättning för rätten att intervenera enligt etablerad rättspraxis. (Förstainstansrättens beslut i mål T-201/04 R, 26 juli 2004) EG-domstolen tolkar begreppet statligt stöd EG-domstolen lämnade den 15 juli förhandsavgörande i mål C-345/02 mellan Pearle BV m.fl. och Hoofdbedrijfschap Ambachten ( HBA ). Förhandsavgörandet som begärts av en holländsk domstol avser tolkningen av begreppet statligt stöd. Tvisten på det nationella planet avsåg lagligheten av vissa obligatoriska avgifter som HBA, en offentligrättslig yrkesorganisation, hade ålagt sina medlemmar, däribland bolagen Pearle m.fl., att betala. Avgifterna togs ut i enlighet med särskilda stadgor och syftade till att finansiera en gemensam reklamkampanj till förmån för företag i optikerbranschen inom vilken Pearle m.fl. var verksamma. Pearle m.fl. väckte talan vid nationell domstol mot HBA Innehåll Senaste nytt från EG-domstolarna 1 Svenska företag intervenerar i Microsoft-målet 1 EG-domstolen tolkar begreppet statligt stöd 1 Konkurrensrätt 2 Microsoft/Time Warner/ ContentGuard 2 TeliaSonera förvärvar kontroll över Orange 3 Konkurrensverket avstyrker förslag från Socialdepartementet 3 Statligt stöd 4 EFTA granskar Hurtigruten-avtalet 4 Inre marknaden 4 Förslag att EU-anpassa svensk skattelagstiftning 4 Nr

2 och yrkade dels att de aktuella stadgorna skulle ogiltigförklaras, dels att HBA skulle förpliktas att återbetala de aktuella beloppen som medlemmarna tvingats betala med stöd av stadgorna. Till stöd för sin talan anförde Pearle m.fl. att de tjänster som hade tillhandahållits i form av reklamkampanjen utgjorde statligt stöd i den mening som avses i artikel 92.1 EG och att de aktuella stadgorna om införande av avgifter för att finansiera detta stöd följaktligen borde ha anmälts till kommissionen med tillämpning av artikel 93.3 EG. Det kan uppmärksammas att enligt sistnämnda artikel skall kommissionen underrättas om en medlemsstats planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Enligt HBA utgjorde den gemensamma reklamkampanjen inte statligt stöd i EG-fördragets bemärkelse eftersom kampanjen genomförts till förmån för en viss sorts affärsverksamhet och med hänsyn till att den finansierats med hjälp av en obligatorisk avgift som för de berörda företagen motsvarade nyttan av kampanjen. I sitt avgörande betonade EG-domstolen inledningsvis i enlighet med fast rättspraxis att när finansieringsmetoden, bl.a. i form av obligatoriska bidrag, utgör en del av stödåtgärden, måste kommissionens prövning av åtgärden med nödvändighet även omfatta finansieringsmetoden. Därefter uppmärksammade domstolen att även om HBA var ett offentligt organ så föreföll den aktuella reklamkampanjen inte att ha finansierats med hjälp av sådana medel som nationella myndigheter kan förfoga över. Domstolen uppmärksammade också att syftet med HBA:s medverkan inte var att skapa en förmån som skulle utgöra en ytterligare kostnad för staten eller HBA. Dessutom konstaterade domstolen att det var ett privat optikerförbund, och inte HBA, som hade tagit initiativ till kampanjen. I praktiken fungerade således HBA endast som ett verktyg för uppbörd och tilldelning av de insamlade avgifterna i syfte att uppnå ett rent affärsmässigt mål som uppställts av aktörer inom optikerbranschen. Eftersom kampanjen inte hade finansierats med medel som HBA haft fri förfoganderätt över utgjorde således de aktuella stadgorna sammanfattningsvis inte del av en sådan stödåtgärd som behövt anmälas i förväg till kommissionen. Konkurrensrätt Microsoft/Time Warner/ContentGuard Kommissionen meddelade den 25 augusti att den beslutat att inleda en fördjupad undersökning av Microsofts och Time Warners föreslagna förvärv av gemensam kontroll över det amerikanska bolaget ContentGuard. ContentGuard, som tidigare kontrollerades av Xerox, är verksamt inom utveckling och licensiering av immateriella rättigheter som sammanhänger med DRM-lösningar. Med DRM avses teknik för skydd av digitala rättigheter. Tekniken innebär att olaglig användning förhindras genom att ägarrättigheterna byggs in i 2 Nr

3 digitalt innehåll. DRM förväntas kunna användas inte bara för att undvika piratverksamhet av digitalt innehåll, utan även för sekretessändamål, t.ex. för att säkra dokumentutbyte mellan företag. Beslutet om att inleda en fördjupad undersökning beror på att kommissionen befarar att transaktionen kommer att skapa eller förstärka en dominerande ställning för Microsoft på marknaden för DRM-lösningar. Kommissionen anser att det finns en risk för att ContentGuard, genom att Microsoft och Time Warner blir nya ägare, får incitament och möjlighet att använda sin immaterialrättsliga portfölj för att därigenom ge Microsofts konkurrenter på marknaden för DRM-lösningar konkurrensnackdelar. Dessutom befarar kommissionen att utvecklingen av öppna interoperabilitetsstandarder kan bromsas, vilket kan leda till att Microsofts ställning på marknaden för DRM-lösningar förstärks. Med hänsyn till den genomslagskraft som DRM-lösningar beräknas få inom hela IT-industrin, kan det gemensamma förvärvet av ContentGuard även leda till sidoeffekter på flera angränsande marknader enligt kommissionen. Kommissionen måste fatta ett slutligt beslut i ärendet före den 6 januari (Kommissionens pressmeddelande IP/04/1044, 25 augusti 2004) TeliaSonera förvärvar kontroll över Orange Kommissionen mottog den 20 augusti en anmälan om en föreslagen koncentration varigenom svenska TeliaSonera förvärvar kontroll över Orange i Danmark. TeliaSoneras affärsverksamhet omfattar telekommunikation inom Norden. Oranges affärsverksamhet omfattar mobil telekommunikation i Danmark. Kommissionen har uppmanat intresserade parter att senast den 10 september 2004 lämna eventuella synpunkter på den föreslagna koncentrationen. (EUT C 218/02, 31 augusti 2004) Konkurrensverket avstyrker förslag från Socialdepartementet Enligt ett förslag från Socialdepartementet bör privata företag förbjudas att konkurrera vid landstingets upphandlingar av sjukhusentreprenader. Konkurrensverket anser att en implementering av förslaget skulle innebära att förutsättningarna för en fungerande konkurrens vid upphandlingar av vårdtjänster försämras i betydande mån. Konkurrensverket befarar att en sådan utveckling skulle medföra dels högre vårdkostnader, dels sämre vårdkvalitet. Mot denna bakgrund och med beaktande av det faktum att sjukvården, enligt Konkurrensverket, kommer att ställas inför ökade krav på effektivitetshöjande åtgärder, avstyrker Konkurrensverket det aktuella förslaget. (Konkurrensverkets yttrande, dnr 676/2004, 18 augusti 2004) EU-Link. 3

4 Statligt stöd EFTA granskar Hurtigruten-avtalet EFTA:s övervakande myndighet (EFTA Surveillance Authority, ESA ) har beslutat att inleda ett formellt granskningsförfarande avseende förlängningen av det s.k. Hurtigruten-avtalet. Enligt avtalet skall rederierna Ofotens og Vesteraalens Dampskibsselskab och Troms Fylkes Dampskibsselskap tillhandahålla sjötransporttjänster längs delar av den norska kusten. I gengäld erhåller rederierna ersättning som erläggs av den norska staten. Hurtigruten-avtalet godkändes fram till den 31 december 2004 genom ESA:s beslut den 19 december Samtidigt lämnade de norska myndigheterna ett åtagande om att tillämpa ett öppet och icke-diskriminerande förfarande vid upphandlingen av tjänsterna samt att utreda transportbehovet längs den norska kusten för att därigenom fastställa ersättningsbehovet för tillhandahållandet av tjänsterna. ESA informerades tidigare i år om att de norska myndigheterna avsåg att förlänga avtalet ytterligare minst ett år. Detta föranledde ESA att inleda ett formellt granskningsförfarande eftersom den övervakande myndigheten befarar att förlängningen strider mot EEA-avtalets regler om statligt stöd. Anledningen härtill är att ersättningen som skall utbetalas inte fastställts, vilket innebär att det inte går att utreda om rederierna överkompenseras, och att behovet av att förlänga avtalet med två år ifrågasätts. ESA anser vidare att det finns ett behov av att granska underlaget för utredningen om transportbehovet vad avser omfattningen av skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och den ersättning som bör utgå för tillhandahållandet av tjänsterna. (EFTA Surveillance Authority PR (04)31, 11 augusti 2004) Inre marknaden Förslag att EU-anpassa svensk skattelagstiftning Den 30 augusti överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet i vilken det föreslås att beskattningen av personer som är bosatta utomlands och arbetar i Sverige skall EU-anpassas. Förslagen innebär att den särskilda inkomstbeskattningen av fysiska personer som är bosatta utomlands (lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, den s.k. SINK-lagen) begränsas till att tillämpas på tillfälliga inkomster i Sverige. Personer som kontinuerligt arbetar i Sverige bör enligt förslaget beskattas för sina inkomster i Sverige enligt de vanliga reglerna i inkomstskattelagen. I praktiken innebär detta att de berörda personerna får möjlighet att göra avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande. Dessutom innehåller remissen ett förslag om att personer som har sin förvärvsinkomst uteslutande, eller i princip uteslutande, i Sverige även skall ha rätt till 4 Nr

5 allmänna avdrag och grundavdrag. (Finansdepartementets pressmeddelande, 30 augusti 2004) I detta sammanhang kan det uppmärksammas att EG-domstolen tidigare i år lämnade ett förhandsavgörande som berörde SINK-lagen. I samband med en tvist mellan den tyska medborgaren Wallentin och skattemyndigheten hade fråga uppkommit om vissa bestämmelser i SINK-lagen stred mot förbudet mot otillåten diskriminering i artikel 39 EG. Regeringsrätten vände sig därför till EG-domstolen för ett förhandsavgörande. I avgörandet konstaterade EG-domstolen att en vägran att bevilja grundavdrag för inskränkt skatteskyldiga personer som inte uppbär någon skattepliktig inkomst i sin bosättningsstat utgör en otillåten diskriminering enligt EG-fördraget. Den svenska lagstiftningen stred därför mot EG-rätten. (EG-domstolens avgörande av den 1 juli 2004 i mål C-169/03). EU-Link. 5

6 Berlin Rankestraße Berlin Tel: (49-30) Fax: (49-30) Brussels Rue Brederode 13 B Brussels Tel: (32-2) Fax: (32-2) Budapest Széchenyi rakpart 3. Akadémia Bank Center H-1054 Budapest Tel: (36-1) Fax: (36-1) Cologne Hohenstaufenring Köln Tel: (49-221) Fax: (49-221) Lisbon Avenida Fontes Pereira de Melo, 14-15º Lisbon, Portugal Tel: (351) Fax: (351) London One Silk Street London EC2Y 8HQ Tel: (44-20) Fax: (44-20) Luxembourg 4 Rue Carlo Hemmer P.O. Box 1107 L-1011 Luxembourg Tel: (352) Fax: (352) Madrid Calle Zurbarán, 28 E Madrid Tel: (34) Fax: (34) Paris 25 rue de Marignan Paris Tel: (33) Fax: (33) Stockholm Regeringsgatan 67 Box 7833 SE Stockholm Tel: (46-8) Fax: (46-8) Warsaw Warsaw Towers ul. Sienna 39 7th floor PL Warsaw Tel: (48-22) Fax: (48-22) hçåí~âí~ö êå~å Öçå~îÑ äà~åçéééêëçåéêñ êóííéêäáö~êéáåñçêã~íáçåw _êóëëéä gçå~ëhçéçåéå àçå~ëkâçéçåéå]äáåâä~íéêëkåçã píçåâüçäã héåíh~êäëëçå âéåíkâ~êäëëçå]äáåâä~íéêëkåçã fåöî~êw~åçéê áåöî~êkò~åçéê]äáåâä~íéêëkåçã bêáâp ÇÉêäáåÇ ÉêáâKëçÇÉêäáåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã gç~âáãi~î ê àç~âáãkä~îéê]äáåâä~íéêëkåçã `Üêáëíáå~j~áäìåÇ ÅÜêáëíáå~Kã~áäìåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã cêéçêáâi ïü~öéå ÑêÉÇêáâKäçïÜ~ÖÉå]äáåâä~íÉêëKÅçã läáîáéêiáåçéå çäáîáéêkäáåçéå]äáåâä~íéêëkåçã mçåíìë_éêöëíéå éçåíìëkäéêöëíéå]äáåâä~íéêëkåçã bäáë~äéíüiéöåéêñ äí Éäáë~ÄÉíÜKäÉÖåÉêÑ~äí]äáåâä~íÉêëKÅçã dáä~j ê É Öáä~KãçêÉÉ]äáåâä~íÉêëKÅçã `~êáåa~üäèìáëí Å~êáåKÇ~Üäèìáëí]äáåâä~íÉêëKÅçã ^ååáâ~píê ã ~ååáâ~këíêçã]äáåâä~íéêëkåçã eéäéåéjçä~åçéê ÜÉäÉåÉKãçä~åÇÉê]äáåâä~íÉêëKÅçã k~í~ëü~_éå~ä~ä å~í~ëü~käéå~ä~ä]äáåâä~íéêëkåçã iáåâä~íéêëöéê îéåêéöéääìåçéíìíåóüéíëäêéîé ÉåÖÉäëâ~IáåâäìëáîÉ åóüéíëäêéîéí få`çãééíáíáçåòkc êóííéêäáö~êéáåñçêã~íáçåiî åäáöéå âçåí~âí~å Öçå~îÇÉéÉêëçåÉêëçã~åÖÉëçî~åK Ansvarig utgivare: Kent Karlsson kent.karlsson@linklaters.com Redaktör: Pontus Bergsten pontus.bergsten@linklaters.com This publication is intended merely to highlight issues and not to be comprehensive, nor to provide legal advice. Should you have any questions on issues reported here or on other areas of law, please contact one of your regular contacts at Linklaters, or contact the editors. Linklaters. All Rights reserved 2003 We currently hold your contact details, which we use to send you newsletters such as this and for other marketing and business communications. We use your contact details for our own internal purposes only. This information is available to our offices worldwide and to those of our associated firms. If any of your details are incorrect or have recently changed, or if you no longer wish to receive this newsletter or other marketing communications, please let us know by ing us at marketing.database@linklaters.com 6 A /0.0/02 sep 2004