EU-Link. Innehåll. Senaste nytt från EG-domstolarna

Transkript

1 EU-Link. Senaste nytt från EG-domstolarna Fråga om statlig tjänstemans uttalande strider mot EG-rätten Tingsrätten i Tampere, Finland, begärde genom beslut som inkom till EGdomstolen den 11 november 2003 att EG-domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i ett mål mellan A.G.M.-COS.MET s.r.l och finska staten och Tarmo Lehtinen. Bakgrunden till målet är ett uttalande i media där en tjänsteman, som var handläggare på en statlig myndighet för arbetsskydd men som saknade beslutsbefogenhet, framförde sina egna åsikter angående det förhållandet att maskiner som tillverkades och salufördes av ett bestämt företag ansågs vara farliga för människors liv och hälsa. Till saken hörde att företaget var motpart i ett pågående marknadskontrollförfarande hos myndigheten där tjänstemannen arbetade. Frågan som ställdes till EG-domstolen gällde huruvida uttalandet, som gav företagets maskiner negativ publicitet och skadade företagets möjlighet att saluföra dem, utgjorde en åtgärd med motsvarande verkan som kvantitativa restriktioner i den mening som avses i artikel 28 EG eller en åtgärd som medlemsstaterna enligt artikel 10 andra stycket EG skall avstå från. Den finska domstolen frågade vidare om de handlingar tjänstemannen hade begått, även med lovvärda syftena avseende skydd för människors liv och hälsa, kunde anses oproportionella och därmed skulle strida mot EGfördraget. Ytterligare en fråga som ställdes till EG-domstolen var om de angivna handlingarna med stöd av den i artikel 10 i Europakonventionen garanterade yttrandefriheten skulle anses berättigade, trots att de strider mot artikel 28 EG, 30 EG eller artikel 10 EG. Den finska domstolen ställde även frågor rörande statens och tjänstemannens skadeståndsansvar för beskrivna uttalanden. Innehåll Senaste nytt från EG-domstolarna 1 Fråga om statlig tjänstemans uttalande strider mot EG-rätten 1 Konkurrensrätt 2 Villkorat godkännande av Air France/KLM 2 Kommissionen inleder fördjupad undersökning av Sony/Bertelsmann 2 Kommissionen kräver avskaffande av konkurrensbegränsningar inom de fria yrkena 3 Inre marknaden 3 Kommissionen uppmanar Sverige att genomföra direktiv om penningtvätt 3 Regeringsrätten undanröjer Livsmedelsverkets beslut om otjänliga olivoljor 4 Offentlig upphandling 5 Myndigheters upphandling av tjänster från egna enheter 5 Nr

2 Konkurrensrätt Villkorat godkännande av Air France/KLM Kommissionen meddelade den 11 februari att den godkänt Air Frances förvärv av KLM sedan företagen lämnat åtaganden som skulle motverka de befarade konkurrensproblemen (jfr. EU-Link nr 3, 2004). Flygbolagen gick med på kommissionens begäran om att lämna ifrån sig 94 start- och landningstider per dag för att möjliggöra för konkurrerande flygbolag att erbjuda sina tjänster på platser där konkurrensen annars hade upphört eller minskat betydligt. Vidare meddelade de franska och nederländska regeringarna att de skulle bevilja flygrättigheter till andra flygbolag som önskar landa i Amsterdam eller Paris i samband med resor till USA eller andra ickemedlemsstater. Regeringarna lovade även att avstå från att reglera priserna på längre rutter där andra flygbolag erbjuder tjänster som konkurrerar med Air France och KLM. Den föreslagna koncentrationen anmäldes den 18 december Prövningen utgjorde den första undersökningen av en föreslagen koncentration inom den europeiska flygindustrin. Koncentrationen kommer skapa det största flygbolaget i Europa. Air Frances och KLM:s nätverk är dock i huvudsak kompletterande, vilket beaktades av kommissionen. Vidare togs hänsyn till att sammanslagningen väntas, enligt kommissionen, gynna konsumenter genom att det sammanslagna företaget kommer kunna erbjuda fler destinationer. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/194, 11 februari 2004) Kommissionen inleder fördjupad undersökning av Sony/Bertelsmann Kommissionen meddelade den 12 februari att den avser att inleda en fördjupad undersökning av den föreslagna koncentrationen varigenom tyska Bertelsmann och japanska Sony slår samman sina verksamheter avseende musikinspelning i ett gemensamt företag, SonyBMG (jfr. EU-Link, nr 2, 2004). Inledandet av den s.k. fas 2-undersökningen, vilken innebär att kommissionens undersökningstid förlängs med ytterligare fyra månader, beror på att kommissionen befarar att sammanslagningen kommer att skapa eller förstärka en gemensam dominerande ställning mellan de återstående fyra största skivbolagen (Universal, SonyBMG, Warner och EMI) på musikinspelningsmarknaden. Dessa bolags marknadsandelar kommer efter förvärvet att uppgå till ca 80 procent av inspelningsmarknaden inom Europa samt på de flesta nationella marknader inom EEA. Kommissionen kommer även att undersöka konkurrensproblem i förhållande till företagens vertikala integration på andra marknader, t.ex. TV- och radiosändningar och tjänster för musiknedladdning. Bertelsmann har en ledande position inom Europa inom TV- och radiosändning genom sina RTLdotterbolag. Flera företag har uttryckt en oro för att Bertelsmann skulle prioritera SonyBMG och utestänga konkurrerande skivbolag från likvärdig 2 Nr

3 tillgång till TV- och radiomarknader. Sony meddelade under våren att de avser att lansera en musiknedladdningstjänst och har ett omfattande sortiment av elektronikapparater för digital musik. Även vad gäller Sony uttryckte företag en oro för att Sony skulle utestänga konkurrenter på marknaderna för musiknedladdning samt bärbara digitala CD-spelare från tillgång till Sony- BMG:s musikbibliotek. Bertelsmann och Sony kommer i fortsättningen att ha skilda verksamheter för musikutgivning, skivtillverkning och skivdistribution. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/200, 12 februari 2004) Kommissionen kräver avskaffande av konkurrensbegränsningar inom de fria yrkena Kommissionen uppmanade den 9 februari medlemsstaterna att reformera eller avskaffa prisöverenskommelser och andra restriktioner som begränsar konkurrensen för bl.a. advokater och arkitekter som inte kan motiveras av objektiva skäl. Kommissionen har samma dag antagit en rapport om konkurrensen om professionella tjänster (eng. Competition in Professional Services). I denna rapport konstaterar kommissionen att de flesta av problemen bör angripas på nationell nivå. Kommissionen kommer att övervaka medlemsstaternas försök att förbättra konkurrensen. Kommissionen indikerade också att kommissionen kommer ingripa när kommissionen inte anser att tillräckligt med satsningar görs. Under 2005 avser kommissionen att redogöra för de ansträngningar som då har gjorts för att avskaffa de konkurrensbegränsningar inom de s.k. fria yrkena. Kommissionens rapport finns tillgänglig på följande adress: com2004_0083en01.pdf (Kommissionens pressmeddelande IP/04/185, 9 februari 2004) Inre marknaden Kommissionen uppmanar Sverige att genomföra direktiv om penningtvätt Kommissionen beslutade den 9 februari att formellt uppmana Sverige, Italien, Portugal, Grekland, Luxemburg och Frankrike att genomföra det andra direktivet om penningtvätt (97/2001/EG). Uppmaningarna skickades ut i form av motiverade yttranden som utgör den andra fasen i ett överträdelseförfarande enligt artikel 226 EG. Direktivet antogs den 4 december 2001 och skulle ha genomförts av respektive medlemsstat senast den 15 juni Danmark, Tyskland, Nederländerna och Finland genomförde direktivet i tid. Något senare genomförde även Irland och Spanien direktivet. Vidare har Österrike, det Förenade Kungariket och Belgien vidtagit åtgärder för att genomföra direktivet. Direktivet ålägger medlemsstaterna att bekämpa penningtvätt. Direktivet utvidgar bl.a. det första direktivets tillämpningsområde till att även gälla yrken utanför den finansiella sektorn. Enligt det EU-Link. 3

4 andra direktivet måste nu även revisorer, fastighetsmäklare, notarier och advokater uppfylla kraven om identifikation av kunder, bevarande av handlingar och rapportering av misstänkta transaktioner. Medlemsstaterna riskerar att bli stämda inför EG-domstolen om de inte ger kommissionen tillfredställande svar på varför de inte vidtagit några åtgärder för att införliva direktivet. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/180, 9 februari 2004) Regeringsrätten undanröjer Livsmedelsverkets beslut om otjänliga olivoljor Regeringsrätten meddelade den 10 februari dom i mål nr , vari den med upphävande av kammarrättens och länsrättens domar, undanröjde Livsmedelsverkets beslut avseende otjänliga olivoljor. Bakgrunden till målet är att Livsmedelsverket den 4 december 2001 skickade en skrivelse betecknad som information till samtliga hälso- och miljöskyddsnämnder och intressenter inom livsmedelsbranschen. I skrivelsen framgick bl.a. att Livsmedelsverket hade genomfört en undersökning där 32 stycken prover från olika vanligt förekommande märken av jungfruolja och olivolja tagits. Vid analysen av proverna framkom att vissa gränsvärden för olja av olivrestprodukter var så höga att produkterna var otjänliga och därmed inte fick saluföras. I skrivelsen angavs vidare att den som saluhåller livsmedel ansvarar för att dessa inte kan antas vara otjänliga. Livsmedelsverket uppgav vidare i ett pressmeddelande samma dag att det fanns skäl för kommunerna att lägga förbud på de otjänliga oljorna i de provtagna partierna. Information om de skadliga olivoljorna fanns även på Livsmedelsverkets hemsida. Ett italienskt bolag, Salov S.p.A, som producerade en av de olivoljor som enligt Livsmedelsverket var otjänliga, överklagade Läkemedelsverkets informationsåtgärd till länsrätten sedan bolagets produkter inom loppet av några dagar försvunnit från hyllorna i svenska livsmedelsbutiker. Salov hävdade att åtgärden stred mot ett flertal grundläggande principer i dels svensk förvaltningsrätt, dels mot artikel 28 EG. Länsrätten, liksom senare även kammarrätten, ansåg att informationsåtgärden saknade rättsverkan och att det heller inte fanns några andra omständigheter som borde medföra att åtgärderna skulle kunna bli föremål för domstolsprövning genom förvaltningsbesvär. Salov klagade därför till Regeringsrätten. I målet aktualiserades tre grundläggande frågorna (i) om objektet för överklagandet kunde anses utgöra ett beslut, (ii) om det i så fall var överklagbart och (iii) vad sakprövningen då borde innefatta. Regeringsrätten konstaterade inledningsvis att ett förvaltningsbeslut kännetecknas av att det innefattar ett uttalande varigenom en myndighet vill påverka andra förvaltningsorgans eller enskildas handlande. Regeringsrätten konstaterade vidare att det inte kunde råda något tvivel om att Livsmedelsverkets uttalanden utgjorde ett förvaltningsbeslut. Avseende den 4 Nr

5 andra frågan konstaterade Regeringsrätten att endast beslut som har eller åtminstone är ägnade att få en påvisbar effekt tillerkänns överklagbarhet. Beslut med ren information medför enligt Regeringsrätten inga sådana verkningar som konstituerar överklagbarhet. Den aktuella informationsåtgärden var dock, enligt Regeringsrätten, ägnad att uppfattas som bindande med följd att åtgärden kunde få verkan enligt sitt innehåll. Regeringsrätten konstaterade vidare att både offentliga och privata aktörer hade handlat som om de vore bundna av Livsmedelsverkets information. Ett sådant beslut måste därför, enligt Regeringsrätten, kunna överklagas för att den enskildes behov av rättskydd skall kunna tillgodoses. Regeringsrätten fann emellertid att beslutet inte skulle beaktas som något formligt saluförbud varför prövningen inte skulle ha som ändamål att fastställa om Livsmedelsverket i sak haft fog för sina bedömningar beträffande de aktuella produkterna. Regeringsrätten fann att Livsmedelsverket inte hållit isär sina olika funktioner och därför gått utöver vad som innefattas i dess uppgift att lämna information. Regeringsrätten konstaterade därför att beslutet skulle undanröjas. Offentlig upphandling Myndigheters upphandling av tjänster från egna enheter Konkurrensverket har genom en skrivelse till Finansdepartementet daterad den 17 februari, efter samråd med Statskontoret, föreslagit att regeringen skall tillsätta en utredning för att utvärdera hur myndigheter skall gå till väga när de upphandlar tjänster från egna enheter inom myndigheten, i konkurrens med privata företag. Konkurrensverket pekar i skrivelsen på problem med den så kallade beställar-utförar-modellen inom den statliga förvaltningen. Konkurrensverket menar att rollerna blir otydliga när en myndighet upphandlar en verksamhet och myndighetens egen utförarenhet samtidigt lägger ett eget bud på att utföra samma verksamhet. Den egna utförarenheten kan, enligt Konkurrensverket, i sådana sammanhang uppfattas som ett eget företag trots att den är en del av myndigheten. Enligt Konkurrensverket visar erfarenheter att upphandlingar och konkurrensen i dylika fall snedvrids till nackdel för konsumenter och medborgare/skattebetalare. I skrivelsen till Finansdepartementet pekar Konkurrensverket på erfarenheterna av bland annat asfaltskartellen där Vägverket, som tillämpar beställar-utförar-modellen, är inblandad. Även andra myndigheter som t.ex. Lantmäteriverket använder denna modell. EU-Link. 5

6 Berlin Rankestraße Berlin Tel: (49-30) Fax: (49-30) Brussels Rue Brederode 13 B Brussels Tel: (32-2) Fax: (32-2) Budapest Széchenyi rakpart 3. Akadémia Bank Center H-1054 Budapest Tel: (36-1) Fax: (36-1) Cologne Hohenstaufenring Köln Tel: (49-221) Fax: (49-221) Lisbon Avenida Fontes Pereira de Melo, 14-15º Lisbon, Portugal Tel: (351) Fax: (351) London One Silk Street London EC2Y 8HQ Tel: (44-20) Fax: (44-20) Luxembourg 4 Rue Carlo Hemmer P.O. Box 1107 L-1011 Luxembourg Tel: (352) Fax: (352) Madrid Calle Zurbarán, 28 E Madrid Tel: (34) Fax: (34) Paris 25 rue de Marignan Paris Tel: (33) Fax: (33) Stockholm Regeringsgatan 67 Box 7833 SE Stockholm Tel: (46-8) Fax: (46-8) Warsaw Warsaw Towers ul. Sienna 39 7th floor PL Warsaw Tel: (48-22) Fax: (48-22) hçåí~âí~ö êå~å Öçå~îÑ äà~åçéééêëçåéêñ êóííéêäáö~êéáåñçêã~íáçåw _êóëëéä gçå~ëhçéçåéå àçå~ëkâçéçåéå]äáåâä~íéêëkåçã ^åå~qáëëçíjc~îêé ~åå~kíáëëçíjñ~îêé]äáåâä~íéêëkåçã píçåâüçäã héåíh~êäëëçå âéåíkâ~êäëëçå]äáåâä~íéêëkåçã fåöî~êw~åçéê áåöî~êkò~åçéê]äáåâä~íéêëkåçã bêáâp ÇÉêäáåÇ ÉêáâKëçÇÉêäáåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã gç~âáãi~î ê àç~âáãkä~îéê]äáåâä~íéêëkåçã `Üêáëíáå~j~áäìåÇ ÅÜêáëíáå~Kã~áäìåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã cêéçêáâi ïü~öéå ÑêÉÇêáâKäçïÜ~ÖÉå]äáåâä~íÉêëKÅçã läáîáéêiáåçéå çäáîáéêkäáåçéå]äáåâä~íéêëkåçã mçåíìë_éêöëíéå éçåíìëkäéêöëíéå]äáåâä~íéêëkåçã bäáë~äéíüiéöåéêñ äí Éäáë~ÄÉíÜKäÉÖåÉêÑ~äí]äáåâä~íÉêëKÅçã `~êáåa~üäèìáëí Å~êáåKÇ~Üäèìáëí]äáåâä~íÉêëKÅçã ^ååáâ~píê ã ~ååáâ~këíêçã]äáåâä~íéêëkåçã eéäéåéjçä~åçéê ÜÉäÉåÉKãçä~åÇÉê]äáåâä~íÉêëKÅçã k~í~ëü~_éå~ä~ä å~í~ëü~käéå~ä~ä]äáåâä~íéêëkåçã iáåâä~íéêëöéê îéåêéöéääìåçéíìíåóüéíëäêéîé ÉåÖÉäëâ~IáåâäìëáîÉ åóüéíëäêéîéí få`çãééíáíáçåòkc êóííéêäáö~êéáåñçêã~íáçåiî åäáöéå âçåí~âí~å Öçå~îÇÉéÉêëçåÉêëçã~åÖÉëçî~åK Ansvarig utgivare: Kent Karlsson kent.karlsson@linklaters.com Redaktör: Pontus Bergsten pontus.bergsten@linklaters.com This publication is intended merely to highlight issues and not to be comprehensive, nor to provide legal advice. Should you have any questions on issues reported here or on other areas of law, please contact one of your regular contacts at Linklaters, or contact the editors. Linklaters. All Rights reserved 2003 We currently hold your contact details, which we use to send you newsletters such as this and for other marketing and business communications. We use your contact details for our own internal purposes only. This information is available to our offices worldwide and to those of our associated firms. If any of your details are incorrect or have recently changed, or if you no longer wish to receive this newsletter or other marketing communications, please let us know by ing us at marketing.database@linklaters.com 6 A /0.0/19 feb 2004