EU-Link. Innehåll. Senaste nytt från EG-domstolarna

Transkript

1 EU-Link. Senaste nytt från EG-domstolarna Rätt hänskjuta Sogecable/Vía Digital till de spanska myndigheterna Förstainstansrätten meddelade den 30 september dom i de förenade målen T-346/02 och T-347/02, Cableuropa SA m.fl. och Aunacable m.fl. mot kommissionen, i vilken domstolen förklarande att kriterierna för att hänskjuta ett koncentrationsärende för prövning hos de nationella konkurrensmyndigheterna var uppfyllda. Bakgrunden till målet är kommissionens beslut av den 14 augusti 2002 att hänskjuta granskningen av koncentrationen mellan Sogecable och Vía Digital till de behöriga spanska myndigheterna. Sökandena väckte talan vid förstainstansrätten och yrkade bl.a. att kommissionen saknade behörighet, eftersom den inte får hänskjuta ett ärende till myndigheterna i en medlemsstat när de aktuella marknaderna påverkar handeln inom gemenskapen i mer än en medlemsstat. Den ifrågavarande koncentrationen påverkade enligt sökandena konkurrensen på marknader utanför Spanien och i en väsentlig del av den gemensamma marknaden. Detta berodde bl.a. på att bolagens respektive moderbolag var starkt etablerade i Europa och att den aktuella marknaden för audiovisuella rättigheter för sport- och filmsändningar hade en gränsöverskridande dimension. Vidare gjorde sökandena gällande att de aktuella telekom- och Internetmarknaderna inte var av nationell karaktär och att språket inte var en relevant faktor för denna bedömning. Förstainstansrätten konstaterade emellertid att villkoren för att hänskjuta ett ärende för prövning hos en nationell myndighet var uppfyllda och att sökandena inte hade visat att koncentrationen påverkade konkurrensen utanför Spanien. Innehåll Senaste nytt från EG-domstolarna 1 Rätt hänskjuta Sogecable/ Vía Digital till de spanska myndigheterna 1 Fråga om vidden av s.k. advokatsekretess 1 Ny ledamot i EG-domstolen 2 Konkurrensrätt 2 Kommissionen godkänner Sydkraft/ Graninge 2 Konkurrensen inom medieområdet 3 Offentlig upphandling 4 Är de nationella rättsmedlen i upphandlingsärenden tillräckliga? 4 Statligt stöd 4 Offentlig finansiering av TV-sändningar 4 EU:s utvidgning 5 Proposition angående anslutningsfördraget 5 Fråga om vidden av s.k. advokatsekretess Förstainstansrättens ordförande, Vesterdorp, beslutade den 30 oktober att meddela interimistiska åtgärder i de förenade målen T-125/03 and T-253/03, i vilka bl.a. Akzo Nobel Chemicals Ltd är part. Beslutet innebär att vissa dokument, vilka Akzo hävdar åtnjuter advokatsekretess, skall placeras i ett brunt kuvert tills målet slutligen avgjorts. Vesterdorp uttalade att det kan bli Nr

2 fråga om att utsträcka den s.k. advokatsekretessen (Eng. legal privilege ), vilken fastslogs i målet AM&S mot kommissionen, mål nr 155/79, till vissa bolagsjurister. Förstainstansrättens beslut kommer att publiceras nästkommande vecka. EU-Link återkommer därför med ytterligare kommentarer i nästa nummer. Ny ledamot i EG-domstolen Företrädarna för medlemsstaternas regeringar utnämnde den 23 oktober 2003 Konrad Schiemann till domare i EG-domstolen för perioden den 1 januari oktober 2006, som ersättare för David Edward. (Pressmeddelande från EU-institutionerna PRES/03/312, 31 oktober 2003) Konkurrensrätt Kommissionen godkänner Sydkraft/Graninge Kommissionen godkände den 30 oktober det svenska elbolaget Sydkrafts förvärv av EdF:s andelar i konkurrenten Graninge, vilket gav Sydkraft och dess moderbolag EON ensam kontroll över Graninge. Det var den 29 september 2003 som kommissionen mottog en anmälan av den aktuella transaktionen, vilken innebär att Sydkraft AB, det näst största elbolaget i Sverige, förvärvar ensam kontroll över Graninge AB, den femte största elproducenten i Sverige. Sydkraft ägs av den tyska E.ON-koncernen (jfr. EU- Link nr 31, 2003). Både Sydkraft och Graninge är verksamma främst i Sverige och Finland inom produktion, överföring, distribution och försäljning av el. I Sverige har de tre största elbolagen tillsammans en marknadsandel på över 80 procent. Graninge har en marknadsandel på endast 2 procent. Sedan mitten av 90- talet har den nordiska elsektorn gradvis avreglerats och i dag är den svenska marknaden nära knuten till alla eller vissa av de andra nordiska länderna, bland annat genom den nordiska elbörsen Nord Pool. Vid belastningstoppar kan det dock uppstå flaskhalsar. Elproducenterna och elhandeln har tillgång till hela elnätet och slutanvändarna har i princip möjlighet att välja vilken leverantör de vill. Kommissionens undersökning visade dock att koncentrationen endast i mycket begränsad utsträckning kommer att påverka konkurrensstrukturen på den svenska marknaden eller den nordiska marknaden. Kommissionen undersökte koncentrationens effekter i alla led från produktion till slutkonsumtion. Även om den oligopolistiska marknadsstrukturen (de tre största aktörerna har tillsammans en marknadsandel på ca 80 procent) kan innebära vissa svårigheter att upprätthålla en effektiv konkurrens kom komissionen till slutsatsen att konkurrensförhållandena i Sverige eller i Norden som helhet inte ändras i någon större utsträckning av att Graninge försvinner 2 Nr

3 som konkurrent. Den nya enheten kommer inte att ha en sådan ställning att den ensidigt eller tillsammans med andra kan agera till skada för konkurrensen. Detta beror främst på Graninges begränsade produktionskapacitet. Den nya enheten kommer också att vara mindre än hälften så stor som Vattenfall, det största elbolaget i Sverige. I Norden som helhet har den nya enheten en marknadsandel på mindre än 10 procent, vilket inte leder till konkurrensproblem. Sydkraft och Graninge levererar också fjärrvärme och naturgas, men deras sammanlagda marknadsandelar är så små att kommissionen inte ansåg att koncentrationen leder till några konkurrensproblem på dessa marknader. (Kommissions pressmeddelande IP/03/1480, 30 oktober 2003) Konkurrensen inom medieområdet Konkurrensverket presenterade den 3 november rapporten Konkurrens och samarbete inom medierna. Bakgrunden till rapporten är att regeringen den 12 december 2002 gav Konkurrensverket i uppdrag att från konkurrenssynpunkt kartlägga och analysera strukturella problem inom mediemarknaden. Konkurrensverket konstaterade i rapporten att konkurrensen på mediemarknaden i Sverige överlag fungerar bra men att det finns skillnader mellan olika medieslag. Konkurrensen fungerar, enligt Konkurrensverket, sämst inom privatradiosektorn, bättre inom dagspressen och bäst inom den kommersiella televisionen. Inom den kommersiella lokalradion förekommer olika former av samarbeten vilka begränsar konkurrensen enligt Konkurrensverket. Konkurrensverket noterade att det finns många dagstidningar i Sverige, men att det är få orter som har mer än en tidning och att det i framtiden sannolikt kommer att bli ännu färre på grund av ytterligare koncentrationer. Konkurrensverket noterade vidare att annonssamarbeten inom pressen har nått en sådan omfattning att det är motiverat att hålla dem under särskild uppsikt i fortsättningen. Beträffande den kommersiella TV-marknaden noterade Konkurrensverket särskilt att TV4:s starka ställning har bidragit till att Sverige har bland de högsta priserna i Europa för TV-reklam. Även det förhållandet att det är dyrt för konsumenterna att byta TV-operatör, eftersom samma dekoder inte kan användas hos alla operatörer, påverkar konkurrensen på TV-marknaden enligt Konkurrensverket. Konkurrensverket presenterar i rapporten ett förslag som syftar till att förbättra konkurrensen på mediemarknaden. Förslaget innebär i huvuddrag att (i) konkurrenslagens tillämplighet på medieområdet bör klargöras genom lagstiftning, (ii) koncessionsavgifterna för privat lokalradio bör ses över, (iii) distributionsstödet till dagspressen bör ses över samt (iv) svensk lagstiftning på TV-området bör anpassas fullt ut till EU:s regler. (Konkurrensverkets pressmeddelande den 3 november 2003) EU-Link. 3

4 Offentlig upphandling Är de nationella rättsmedlen i upphandlingsärenden tillräckliga? Kommissionen inledde den 22 oktober ett samrådsförfarande i syfte att samla in information från anbudsgivare, branschföreningar och juridiska ombud om nationella överprövningsförfaranden i upphandlingsärenden. Samrådet sker via Internet, och de frågor kommissionen ställer finns tillgängliga på kommissionens hemsida: pubproc/index_sv.htm. Samrådet kommer att vara öppet fram till den 15 december Mot bakgrund av resultaten avser kommissionen under andra halvåret 2004 att presentera ett förslag till ändring av rättsmedelsdirektiven (89/665/EEG och 92/13/EEG). Syftet är i första hand att förbättra gemenskapens lagstiftning rörande offentlig upphandling i form av en precisering och/eller en förstärkning av gällande bestämmelser. Statligt stöd Offentlig finansiering av TV-sändningar Kommissionen informerade den 15 oktober Italien och Portugal om att vissa åtgärder som dessa länder vidtog under 1990-talet för att stödja italienska respektive portugisiska programföretag var förenliga med statsstödsbestämmelserna. Grunden för kommissionens beslut var att de berörda åtgärderna var begränsade till att täcka förluster som de aktuella programföretagen ådragit sig vid uppfyllandet av sina uppdrag i allmänhetens tjänst, dvs. public service sändningar. Kommissionsbeslutet fattades efter en fördjupad undersökning av finansieringssystemen i de två medlemsstaterna. Undersökningen ifråga var föranledd av klagomål från privata programföretag. Samtidigt som kommissionen fattade det nu aktuella beslutet skickade kommissionens generaldirektorat för konkurrens ut brev till Italien, Portugal respektive Spanien, i vilka det angav sin preliminära åsikt rörande hur finansiering av statstelevisionen kan göras mer transparent och hur lämpliga garantier mot överdrivna statliga subventioner kan införas. Denna procedur avseende lämpliga åtgärder syftar till att säkerställa att offentliga och privata programföretag konkurrerar på lika villkor på kommersiella marknader såsom marknaden för TV-reklam. Stöd till offentligägda programföretag skall inte gå utöver det som strikt krävs för att företagen skall kunna uppfylla sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Det åligger den enskilda medlemsstaten att definiera omfattningen av detta uppdrag. (Kommissionens pressmeddelande IP/03/1399, 15 oktober 2003) 4 Nr

5 EU:s utvidgning Proposition angående anslutningsfördraget Regeringen överlämnade den 30 oktober en proposition till riksdagen om att godkänna fördraget om de tio ansökningsländernas anslutning till EU. Fördraget innebär att de nya medlemsstaterna, dvs. Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien ansluts till EU den 1 maj En förutsättning för att fördraget skall träda i kraft är att alla nuvarande och nya medlemsländer först godkänner och ratificerar fördraget. I och med EU-inträdet ansluter sig de nya medlemsländerna till EU:s regelverk på samma sätt som Sverige gjorde vid sitt inträde. Propositionen "Europeiska unionens utvidgning 2004" (2003/04:25) innehåller bland annat en detaljerad genomgång av ett antal tillfälliga övergångslösningar inom olika politikområden som finns inskrivna i anslutningsfördraget (jfr. bilagor till EU-Link nr 15-17, 2003). Propositionen är till sitt omfång på cirka 5000 sidor och är uppdelad på nio volymer. Propositionen finns på UD:s webbplats: Anslutningsfördraget i sin helhet finns på: eur-lex/sv/search/treaties_accession.html (Pressmeddelande från Utrikesdepartementet den 30 oktober 2003) EU-Link. 5

6 Berlin Rankestraße Berlin Tel: (49-30) Fax: (49-30) Brussels Rue Brederode 13 B Brussels Tel: (32-2) Fax: (32-2) Budapest Széchenyi rakpart 3. Akadémia Bank Center H-1054 Budapest Tel: (36-1) Fax: (36-1) Cologne Hohenstaufenring Köln Tel: (49-221) Fax: (49-221) Lisbon Avenida Fontes Pereira de Melo, 14-15º Lisbon, Portugal Tel: (351) Fax: (351) London One Silk Street London EC2Y 8HQ Tel: (44-20) Fax: (44-20) Luxembourg 4 Rue Carlo Hemmer P.O. Box 1107 L-1011 Luxembourg Tel: (352) Fax: (352) Madrid Calle Zurbarán, 28 E Madrid Tel: (34) Fax: (34) Paris 25 rue de Marignan Paris Tel: (33) Fax: (33) Stockholm Strandvägen 7A Box 5402 SE Stockholm Tel: (46-8) Fax: (46-8) Warsaw Warsaw Towers ul. Sienna 39 7th floor PL Warsaw Tel: (48-22) Fax: (48-22) hçåí~âí~ö êå~å Öçå~îÑ äà~åçéééêëçåéêñ êóííéêäáö~êéáåñçêã~íáçåw _êóëëéä héåíh~êäëëçå âéåíkâ~êäëëçå]äáåâä~íéêëkåçã gçå~ëhçéçåéå àçå~ëkâçéçåéå]äáåâä~íéêëkåçã ^åå~qáëëçíjc~îêé ~åå~kíáëëçíjñ~îêé]äáåâä~íéêëkåçã píçåâüçäã héåíh~êäëëçå âéåíkâ~êäëëçå]äáåâä~íéêëkåçã fåöî~êw~åçéê áåöî~êkò~åçéê]äáåâä~íéêëkåçã bêáâp ÇÉêäáåÇ ÉêáâKëçÇÉêäáåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã gç~âáãi~î ê àç~âáãkä~îéê]äáåâä~íéêëkåçã `Üêáëíáå~j~áäìåÇ ÅÜêáëíáå~Kã~áäìåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã cêéçêáâi ïü~öéå ÑêÉÇêáâKäçïÜ~ÖÉå]äáåâä~íÉêëKÅçã läáîáéêiáåçéå çäáîáéêkäáåçéå]äáåâä~íéêëkåçã mçåíìë_éêöëíéå éçåíìëkäéêöëíéå]äáåâä~íéêëkåçã bäáë~äéíüiéöåéêñ äí Éäáë~ÄÉíÜKäÉÖåÉêÑ~äí]äáåâä~íÉêëKÅçã `~êáåa~üäèìáëí Å~êáåKÇ~Üäèìáëí]äáåâä~íÉêëKÅçã ^ååáâ~píê ã ~ååáâ~këíêçã]äáåâä~íéêëkåçã eéäéåéjçä~åçéê ÜÉäÉåÉKãçä~åÇÉê]äáåâä~íÉêëKÅçã k~í~ëü~_éå~ä~ä å~í~ëü~käéå~ä~ä]äáåâä~íéêëkåçã iáåâä~íéêëöéê îéåêéöéääìåçéíìíåóüéíëäêéîé ÉåÖÉäëâ~IáåâäìëáîÉ åóüéíëäêéîéí få`çãééíáíáçåòkc êóííéêäáö~êéáåñçêã~íáçåiî åäáöéå âçåí~âí~å Öçå~îÇÉéÉêëçåÉêëçã~åÖÉëçî~åK Ansvarig utgivare: Kent Karlsson kent.karlsson@linklaters.com Redaktör: Elisabeth Legnerfält elisabeth.legnerfalt@linklaters.com This publication is intended merely to highlight issues and not to be comprehensive, nor to provide legal advice. Should you have any questions on issues reported here or on other areas of law, please contact one of your regular contacts at Linklaters, or contact the editors. Linklaters. All Rights reserved 2003 We currently hold your contact details, which we use to send you newsletters such as this and for other marketing and business communications. We use your contact details for our own internal purposes only. This information is available to our offices worldwide and to those of our associated firms. If any of your details are incorrect or have recently changed, or if you no longer wish to receive this newsletter or other marketing communications, please let us know by ing us at marketing.database@linklaters.com 6 A /0.0/06 nov 2003