EU-Link. Innehåll. Senaste nytt från EG-domstolarna. Senaste nytt från EG-domstolarna 1 Bedömning avseende degenering av varumärke

Transkript

1 EU-Link. Senaste nytt från EG-domstolarna Bedömning avseende degenering av varumärke Generaladvokaten Léger lämnade den 13 november förslag till avgörande i mål C-371/02, Björnekulla fruktindustrier AB mot Procordia AB. I en tvist rörande Procordias varumärke Bostongurka i Svea hovrätt uppkom fråga om vems uppfattning som skall råda i bedömningen av om ett registrerat varumärke förvandlats till en allmän beteckning i handeln för en viss slags vara, vilket får till följd att varumärkesskyddet kan hävas pga. att märket förlorat sin särskiljningsförmåga (ett exempel på ett degenererat varumärke är termos). Hovrätten vände sig av denna anledning till EGdomstolen och begärde ett förhandsavgörande avseende tolkningen av begreppet i handeln i artikel 12.2 a i varumärkesdirektivet (89/104/EEG). Den aktuella artikeln berör en av de tre situationer i vilka en varumärkesinnehavare kan förlora sina varumärkesrättigheter. Vid sin bedömning av tolkningsfrågan företog generaladvokat Léger inledningsvis en jämförelse mellan de olika språkversionerna av direktivet. Då jämförelsen ledde till olika svar konstaterade generaladvokaten att direktivet, i enlighet med fast rättspraxis, måste tolkas med beaktande av dess allmänna systematik och syfte. Generaladvokaten analyserade därefter direktivet och betonade, mot bakgrund av varumärkets funktion som en ursprungsgaranti för en viss vara eller tjänst, att rätten att registrera ett varumärke/ behålla ensamrätten till ett registrerat varumärke inte är helt oinskränkt samt att ett av direktivets syften är att skapa en sund konkurrenssituation på den gemensamma marknaden. Med beaktande av dessa aspekter fastslog generaladvokaten slutligen att begreppet i handeln omfattar alla berörda parter på marknaden, dvs. näringsidkare, konsumenter och slutanvändare. Samtliga dessa parters åsikter är därför relevanta vid bedömningen av om ett visst varumärke har degenererat. Innehåll Senaste nytt från EG-domstolarna 1 Bedömning avseende degenering av varumärke 1 Konkurrensrätt 2 Italien föreslår SIEC-test 2 Åtaganden avseende filmdistributionsavtal godtagna 2 Inre marknaden 3 Förslaget till hamntjänstdirektiv förkastat 3 Förslag om direktiv om gränsöverskridande fusioner 3 JK anser inte att staten är skadeståndsskyldig i lotterimål 4 Nr

2 Konkurrensrätt Italien föreslår SIEC-test Rådet förväntas anta en ny koncentrationsförordning vid dess möte i Bryssel den 26 och 27 november. Den viktigaste frågan inför antagandet av den nya förordningen är vilket rekvisit som skall gälla för att en koncentration skall förklaras oförenlig med den gemensamma marknaden. Enligt den nu gällande koncentrationsförordningen gäller det s.k. dominanstestet, vilket innebär att en koncentration är oförenlig med den gemensamma marknaden om den skapar eller förstärker en dominerande ställning som medför att den effektiva konkurrensen påtagligt skulle hämmas. Enligt kommissionens förslag som presenterades i december 2002 (jfr. EU-Link nr 40, 2002) ansåg kommissionen att dominanstestet skulle behållas men att en definition av begreppet dominans skulle införas. En stor majoritet av medlemsländerna förespråkar dock en ändring av detta test. En kompromiss mellan significant-lessening-of-competitiontestet ( SLC-testet ) och dominanstestet har föreslagits, vilket har kommit att kallas det s.k. SIEC-testet vilket innebär att ett test om significant impediment of effective competition införs. Det italienska ordförandeskapet har därför föreslagit en skrivning som innebär att [a] concentration which would significantly impede effective competition, [ ], in particular as a result of the creation or strengthening of a dominant position skall anses vara oförenlig med den gemensamma marknaden. Ordförandeskapet har också föreslagit att kommissionens förslag till att definiera begreppet dominerande ställning tas bort. Till skillnad mot kommissionens föreslagna text ligger detta test närmare det s.k. SLC-testet. Huruvida, detta förslag verkligen antas återstår dock att se. Antagandet måste ske enhälligt och än så länge vidhåller en medlemsstat sin ståndpunkt att ett SLC-test bör införas och en annan medlemsstat anser att dominanstestet bör införas. Vi återkommer angående detta i nästa nummer av EU- Link. Åtaganden avseende filmdistributionsavtal godtagna Med anledning av ett klagomål som inkommit till EFTA:s övervakningsmyndighet inledde myndigheten i december 2002 en formell process mot två norska föreningar, Norske Filmbyråers Forening samt Film&Kino. De två föreningarna hade i början av samma år ingått filmdistributionsavtal som fastställde villkoren för distribution av filmer till biografer i Norge, bl.a. vissa konkurrensbegränsande villkor rörande priser. Övervakningsmyndigheten ansåg att avtalen stred mot artikel 53 i EES-avtalet (artikeln motsvarar artikel 81 EG) och bedömde vidare att förutsättningarna för att kunna bevilja undantag från förbudet inte var uppfyllda. Efter åtaganden från parterna har dock myndigheten beslutat att lägga ner den aktuella processen. Åtagan- 2 Nr

3 dena medför att de aktuella avtalen upphör att gälla samt att priskonkurrensen återupprättas på den norska marknaden. Film&Kino har som en följd av övervakningsmyndighetens invändningar mot avtalen även anmält en gemensam inköpssamordning som syftar till att ersätta de ovan nämnda avtalen. Den anmälda samordningen innebär att Film&Kino kommer att föra enskilda förhandlingar med varje filmdistributör för vissa norska biografers räkning (biografer med färre än besökare per år). Efter att Film&Kino på begäran av övervakningsmyndigheten företagit vissa justeringar av inköpssamordningen har myndigheten bedömt att samordningen inte ger upphov till några konkurrensrättsliga problem. (EFTA övervakningsmyndighets pressmeddelande PR (03) 33, 13 november 2003 samt pressmeddelande PR (02)29) Inre marknaden Förslaget till hamntjänstdirektiv förkastat Europaparlamentet röstade den 20 november emot den gemensamma text till ett direktiv om tillträde till marknaden för hamntjänster som tidigare godkänts av en förlikningskommitté (jfr. EU-Link nr 30 och 37, 2003). 209 ledamöter röstade för förslaget medan 229 röstade emot, samtidigt som 16 avstod från att rösta. Denna utgång innebär att kommissionens förslag, vilken ändrats genom förlikningar, förfaller. Den mest omtvistade frågan rörde begreppet egenhantering, dvs. att hamnanvändaren tillhandahåller hamntjänster åt sig själv utan att ingå kontrakt med en tredje part för tillhandahållandet av sådana tjänster. Flertalet ledamöter ansåg att direktivet möjliggjorde för arbetare från båtar som ligger i hamn att utföra obegränsad lastning i europeiska hamnar, vilket skulle innebära betydelsefulla säkerhetsrisker. I nuläget tillåts endast professionella hamnarbetare som är anställda av hamnmyndigheter att sköta lastning. Dessa arbetare är mer kvalificerade och upprätthåller en hög säkerhetsgrad. Förslaget antogs riskera att leda till att kvalificerade arbetare förlorar sina jobb och ersätts av billiga och mindre kvalificerade arbetare. Det kan nu ta flera år innan ett nytt förslag läggs fram av kommissionen. (Europaparlamentets dagliga anteckningsbok, 20 november 2003) Förslag om direktiv om gränsöverskridande fusioner Kommissionen presenterade den 18 november ett förslag till direktiv om gränsöverskridande fusioner av aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar. Syftet med förslaget är att underlätta genomförandet av gränsöverskridande fusioner mellan olika slags bolag med begränsat ansvar som omfattas av lagstiftning i olika medlemsstater. Enligt nu gällande gemenskapsrätt är fusioner endast möjliga om bolagen är etablerade i vissa medlemsstater. I andra medlemsstater innebär skillnader mellan nationella EU-Link. 3

4 regler att bolagen tvingas genomföra komplicerade och dyra juridiska lösningar för att möjliggöra en fusion. Detta leder till att transaktionen kompliceras och att den inte genomförs med önskad öppenhet och rättssäkerhet. Det finns därför ett stort behov av samarbete inom detta område mellan de olika medlemsstaterna. Det nuvarande förslaget omfattar, till skillnad från det ursprungliga förslaget som lades fram 1984, alla typer av företag med aktiekapital oavsett om de är organiserade som aktiebolag eller i någon annan bolagsform. Förslaget är främst avsett för små och medelstora företag som vill ha verksamhet i mer än en medlemsstat men som inte vill bilda ett s.k. europabolag. Avsikten med förslaget är att fastställa regler som innehåller gemensamma inslag som skall tillämpas över gränserna. Huvudprincipen för förfarandet vid gränsöverskridande fusioner är enligt förslaget att varje fusionerande bolag, samt varje berörd tredje man, fortsätter att omfattas av bestämmelserna i den nationella lagstiftning som bolaget omfattas av vid nationella fusioner. Målet är att närma förfarandet för gränsöverskridande fusioner med förfarandet för nationella fusioner. För att kunna beakta gränsöverskridande aspekter används principen om tillämplighet av nationell rätt i den mån detta är nödvändigt genom klausuler som baseras på de principer och regler som redan är fastlagda för bildandet av ett europabolag. Direktivet påverkar inte tillämpningen av lagstiftningen om kontroll av företagskoncentrationer, varken på gemenskapsnivå eller på medlemsstatsnivå. Förslaget utgör den första åtgärd som läggs fram inom ramen för kommissionens handlingsplan om bolagsrätt och företagsstyrning som tillkännagavs i maj Det kommer nu att läggas fram för rådet och Europaparlament och kan antas efter en omröstning med kvalificerad majoritet. Förslaget finns tillgängligt i sin helhet på index.htm (Kommissionens pressmeddelande IP/03/1564, 18 november 2003 och Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om gränsöverskridande fusioner av aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar, COM(2003) 703, den 18 november 2003) JK anser inte att staten är skadeståndsskyldig i lotterimål Justitiekanslern ( JK ) avslog den 5 november Cherryföretagen AB:s begäran att JK skulle förklara svenska staten skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Cherryföretagen AB:s skadeståndstalan hade sin grund i förluster som bolaget påstått sig ha lidit pga. att den svenska staten, i strid med direktiv 98/34/EG om tekniska föreskrifter, underlåtit att på förhand anmäla införandet av förbud och begränsningar i lotterilagen, som trädde i kraft år 1997 respektive 1999, till kommissionen. Som en ytterligare grund framfördes att staten i strid med EG-rätten underlåtit att besluta om övergångsregler i samband med dels nämnda ändringar, dels de ändringar identiska med 1997 och 1999 års ändringar som trädde i kraft den 1 februari 2002 sedan de ursprungliga ändringarna upphävts. 4 Nr

5 Enligt JK:s bedömning utgjorde åtminstone det förbud som trädde i kraft år 1997 en sådan teknisk föreskrift som borde ha anmälts till kommissionen. Underlåtenheten att anmäla detta förbud medförde enligt JK att förbudet inte fick tillämpas mot enskilda. Vidare ansåg JK att det var fråga om fel i myndighetsutövning som medförde att staten i princip ådragit sig skadeståndsskyldighet. JK ansåg dock att det inte fanns något samband mellan felet och den skada som bolaget påstått sig ha lidit varför det varken på grundval av skadeståndslagen eller EG-rättsliga principer förelåg förutsättningar för skadestånd. Med avseende på underlåtenheten att besluta om övergångsbestämmelser ansåg JK inte att denna var skadeståndsgrundande. Slutligen reserverade sig JK, pga. det osäkra rättsläget, mot sitt eget beslut genom att förbehålla sig rätten att ändra sin inställning i en eventuell rättegång. I sammanhanget kan noteras att Högsta Domstolen i april i år begärde ett förhandsavgörande från EG-domstolen i ett mål rörande ansvar för dobbleri. Syftet med den ena tolkningsfrågan är att få svar på om det förbud som infördes i lotterilagen genom 1997 års ändringar kan anses utgöra en sådan teknisk föreskrift som skall anmälas till kommissionen enligt direktiv 98/34/EG. Förhandsavgörandet kommer således att behandla delvis samma fråga som aktualiserades av JK:s beslut. (Justitiekanslerns beslut Dnr , 5 november 2003 och Högsta domstolens beslut 10 april 2003, mål nr B ) EU-Link. 5

6 Berlin Rankestraße Berlin Tel: (49-30) Fax: (49-30) Brussels Rue Brederode 13 B Brussels Tel: (32-2) Fax: (32-2) Budapest Széchenyi rakpart 3. Akadémia Bank Center H-1054 Budapest Tel: (36-1) Fax: (36-1) Cologne Hohenstaufenring Köln Tel: (49-221) Fax: (49-221) Lisbon Avenida Fontes Pereira de Melo, 14-15º Lisbon, Portugal Tel: (351) Fax: (351) London One Silk Street London EC2Y 8HQ Tel: (44-20) Fax: (44-20) Luxembourg 4 Rue Carlo Hemmer P.O. Box 1107 L-1011 Luxembourg Tel: (352) Fax: (352) Madrid Calle Zurbarán, 28 E Madrid Tel: (34) Fax: (34) Paris 25 rue de Marignan Paris Tel: (33) Fax: (33) Stockholm Strandvägen 7A Box 5402 SE Stockholm Tel: (46-8) Fax: (46-8) Warsaw Warsaw Towers ul. Sienna 39 7th floor PL Warsaw Tel: (48-22) Fax: (48-22) hçåí~âí~ö êå~å Öçå~îÑ äà~åçéééêëçåéêñ êóííéêäáö~êéáåñçêã~íáçåw _êóëëéä héåíh~êäëëçå âéåíkâ~êäëëçå]äáåâä~íéêëkåçã gçå~ëhçéçåéå àçå~ëkâçéçåéå]äáåâä~íéêëkåçã ^åå~qáëëçíjc~îêé ~åå~kíáëëçíjñ~îêé]äáåâä~íéêëkåçã píçåâüçäã héåíh~êäëëçå âéåíkâ~êäëëçå]äáåâä~íéêëkåçã fåöî~êw~åçéê áåöî~êkò~åçéê]äáåâä~íéêëkåçã bêáâp ÇÉêäáåÇ ÉêáâKëçÇÉêäáåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã gç~âáãi~î ê àç~âáãkä~îéê]äáåâä~íéêëkåçã `Üêáëíáå~j~áäìåÇ ÅÜêáëíáå~Kã~áäìåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã cêéçêáâi ïü~öéå ÑêÉÇêáâKäçïÜ~ÖÉå]äáåâä~íÉêëKÅçã läáîáéêiáåçéå çäáîáéêkäáåçéå]äáåâä~íéêëkåçã mçåíìë_éêöëíéå éçåíìëkäéêöëíéå]äáåâä~íéêëkåçã bäáë~äéíüiéöåéêñ äí Éäáë~ÄÉíÜKäÉÖåÉêÑ~äí]äáåâä~íÉêëKÅçã `~êáåa~üäèìáëí Å~êáåKÇ~Üäèìáëí]äáåâä~íÉêëKÅçã ^ååáâ~píê ã ~ååáâ~këíêçã]äáåâä~íéêëkåçã eéäéåéjçä~åçéê ÜÉäÉåÉKãçä~åÇÉê]äáåâä~íÉêëKÅçã k~í~ëü~_éå~ä~ä å~í~ëü~käéå~ä~ä]äáåâä~íéêëkåçã iáåâä~íéêëöéê îéåêéöéääìåçéíìíåóüéíëäêéîé ÉåÖÉäëâ~IáåâäìëáîÉ åóüéíëäêéîéí få`çãééíáíáçåòkc êóííéêäáö~êéáåñçêã~íáçåiî åäáöéå âçåí~âí~å Öçå~îÇÉéÉêëçåÉêëçã~åÖÉëçî~åK Ansvarig utgivare: Kent Karlsson kent.karlsson@linklaters.com Redaktör: Elisabeth Legnerfält elisabeth.legnerfalt@linklaters.com This publication is intended merely to highlight issues and not to be comprehensive, nor to provide legal advice. Should you have any questions on issues reported here or on other areas of law, please contact one of your regular contacts at Linklaters, or contact the editors. Linklaters. All Rights reserved 2003 We currently hold your contact details, which we use to send you newsletters such as this and for other marketing and business communications. We use your contact details for our own internal purposes only. This information is available to our offices worldwide and to those of our associated firms. If any of your details are incorrect or have recently changed, or if you no longer wish to receive this newsletter or other marketing communications, please let us know by ing us at marketing.database@linklaters.com 6 A /0.1/27 nov 2003