EU-Link. Innehåll. Senaste nytt från EG-domstolarna

Transkript

1 EU-Link. Senaste nytt från EG-domstolarna Avgörande om svensk bostongurka EG-domstolen meddelade den 29 april förhandsavgörande i mål C-371/02, Björnekulla Fruktindustrier AB och Procordia Food AB avseende frågan om ett varumärke blivit en generisk beteckning i ett mål som gäller svensk bostongurka. Frågan uppkom i en tvist mellan Björnekulla och Procordia, som är innehavare av varumärket Bostongurka som används för inlagd hackad gurka. Björnekulla väckte talan vid tingsrätten om upphävande av varumärket Bostongurka. Björnekulla gjorde gällande att nämnda varumärke inte längre hade någon särskiljningsförmåga, eftersom det uppfattades som en generisk term, dvs. allmän beteckning, för inlagd hackad gurka. Tingsrätten lämnade Björnekullas talan utan bifall, med motiveringen att Björnekulla inte hade visat att varumärket inte längre hade någon särskiljningsförmåga. Björnekulla överklagade tingsrättens dom till Svea hovrätt som hänsköt frågan för prövning av EG-domstolen. Den tolkningsfråga som ställdes till EG-domstolen rörde vilka eller vilken som är den relevanta omsättningskretsen vid bedömningen av om ett varumärke har blivit en allmän beteckning i handeln för en vara för vilken det är registrerat. EG-domstolen konstaterade att den relevanta omsättningskretsen vid bedömningen utgörs av samtliga konsumenter eller slutanvändare och, beroende på vad som kännetecknar marknaden för den ifrågavarande varan, samtliga näringsidkare som saluför den. Den relevanta omsättningskretsen utgjorde således inte uteslutande näringsidkare som saluför varan, såsom Procordia och den svenska regeringen ansåg. Preskription för ränta på böter Generaladvokat Jacobs meddelade den 6 maj förslag till avgörande i mål C-123/03 P, Greencore Group plc mot kommissionen. Bakgrunden till målet är att kommissionen 1997 ålade Irish Sugar, ett dotterbolag till Greencore, böter enligt artikel 82 EG (dåvarande artikel Innehåll Senaste nytt från EG-domstolarna 1 Avgörande om svensk bostongurka 1 Preskription för ränta på böter 1 Sverige stäms 3 Konkurrensrätt 3 Kommissionen invänder mot Santiagoavtal 3 Visa och MasterCard offentliggör förmedlingsavgifter 3 Porscheavtal godkänns 4 Plastsäckskartell utreds 4 Sampo/If 5 Nordic Capital/Trenor 5 JP Morgan/Bank One 5 Nytt allmänt råd om bagatellavtal 6 Offentlig upphandling 6 Utveckling av PPP 6 Inre marknaden 6 Regeringsrättsdom i Skandiamål 6 Kommissionen undersöker speltjänsteområdet 7 Nr

2 86 EG) för missbruk av dess dominerande ställning. På begäran av Irish Sugar satte förstainstansrätten ned bötesbeloppet med nästan 1 miljon. Greencore krävde ränta på det återbetalade beloppet för perioden från och med det att Irish Sugar betalade bötesbeloppet till kommissionen till och med återbetalningsdagen. Kommissionen överförde emellertid kapitalbeloppet till Greencore utan ränta den 4 januari I november 2001 begärde Greencore med hänvisning till domen i målet Corus mot UK (T-171/99) att kommissionen skulle betala ränta på den överskjutande delen av bötesbeloppet som betalats utan grund. I målet Corus hade förstainstansrätten slagit fast att när en dom innebär att det bötesbelopp som ett företag har påförts för överträdelser av konkurrensreglerna ogiltigförklaras eller minskas, är kommissionen skyldig att återbetala inte bara kapitalbeloppet avseende de böter som inbetalats utan även den dröjsmålsränta som detta belopp givit upphov till. Kommissionen meddelade emellertid genom skrivelse av den 11 februari 2000 att den vägrade att betala räntan eftersom Greencore inte hade ifrågasatt kommissionens beslut av den 4 januari 2000 att inte betala räntan inom de två månader som föreskrivs i artikel 230 EG. Kommissionen ansåg således att Greencores möjlighet att åberopa domen i målet Corus var prekluderad. I april 2002 begärde Greencore att kommissionens beslut av den 11 februari 2000 i räntefrågan skulle ogiltigförklaras. Kommissionen framförde en invändning om rättegångshinder med hänvisning till att skrivelsen från den 11 februari 2000 endast var informerande och kunde således inte ogiltigförklaras med stöd av artikel 230 EG eftersom den inte utgjorde ett beslut. Kommissionen ansåg att dess överföring av kapitalbeloppet utan ränta den 4 januari 2000 utgjorde det formella beslutet. Greencore ansåg dock att det inte hade förekommit något tidigare beslut om ränta och att skrivelsen av den 11 februari 2000 därför inte kunde vara rent upplysande. I sitt beslut av den 7 januari 2003 underkände förstainstansrätten kommissionens invändning om rättegångshinder och konstaterade att kommissionens skrivelse av den 11 februari 2002 inte alls var endast upplysande. Kommissionen överklagade förstainstansrättens beslut och hävdade att förstainstansrätten gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att underkänna dess invändning om rättegångshinder. Generaladvokat Jacobs konstaterade i sitt förhandsavgörande att kommissionens överföring av kapitalbeloppet utan ränta den 4 januari 2000 måste anses som en underförstådd vägran att betala den begärda räntan. Generaladvokaten konstaterade därefter att om en skrivelse enbart upplyser om en vägran att betala ränta som redan manifesterats i form av en handgripbar handling för vilken preskription inträtt, är det inte möjligt att väcka talan mot denna i sig. Generaladvokat Jacobs föreslog därför att EG-domstolen skall upphäva förstainstansrättens beslut och avvisa Greencores talan om ogiltigförklaring av kommissionens påstådda beslut av den 11 februari Nr

3 Sverige stäms Kommissionen väckte den 4 mars talan vid EG-domstolen mot Sverige. Kommissionen yrkar att EG-domstolen skall fastställa att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag (2001/17/EG) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Fristen för införlivande löpte ut den 20 april 2003, dvs. för över ett år sedan. (EUT C 106/30, 30 april 2004) Konkurrensrätt Kommissionen invänder mot Santiagoavtal Kommissionen meddelade den 3 maj att sexton intresseorganisationer, som uppbär ersättning åt författare av sångtexter och musikkompositörer för deras upphovsrättsliga verk, erhållit meddelanden om invändningar om att det s.k. Santiagoavtalet kan strida mot EU:s konkurrensregler. Santiagoavtalet, som anmäldes till kommissionen i april 2001 av ett flertal europeiska intresseorganisationer, möjliggör för organisationerna att bevilja kollektiva upphovsrättslicenser som omfattar musikrepertoarer från alla organisationerna och som är giltiga i samtliga organisationers territorium. Därmed behöver inte den som vill tillhandahålla musik skaffa en licens från varje enskild nationell organisation enligt det traditionella licensieringssystemet. Anledningen till att Santiagoavtalet kan strida mot EU:s konkurrensregler är enligt kommissionen att korslicensieringen mellan intresseorganisationerna leder till att medlemsstater isoleras och att organisationernas nationella monopol överförs till musikanvändning på Internet. Kommissionen är positiv till kollektiv licensiering men anser att konsumenter måste få ökade valmöjligheter vad gäller tillgången till musik för att målet om en enhetlig europeisk marknad på upphovsrättsliga området för musik skall uppnås. Enligt kommissionen begränsar Santiagoavtalet användares val till att omfatta intresseorganisationer som är etablerade i deras egen medlemsstat. Kommissionens uppfattning utgör ett preliminärt ställningstagande. Kommissionen har uppgett att den avser att undersöka förenligheten av eventuella förslag som läggs fram av intresseorgansationerna. Intresseorganisationerna skall svara på meddelandena om invändningar inom två och en halv månad. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/586, 3 maj 2004) Visa och MasterCard offentliggör förmedlingsavgifter Kommissionen meddelade den 7 maj att den är mycket positiv till att de förmedlingsavgifter som Visa respektive MasterCard tar ut vid gränsöverskridande transaktioner inom Europa kommer att offentliggöras. Avgifterna EU-Link. 3

4 erläggs av de försäljningsställen som accepterar Visa och MasterCard som betalningsmedel till kortinnehavarens bank. I allmänhet påförs avgifterna konsumenterna i form av högre priser. Visa har offentliggjort avgifterna för konsumentkreditkort och relevanta kostnadskomponenters inbördes förhållande på sin hemsida och MasterCard Europa avser att göra detsamma för några av sina förmedlingsavgifter och förhållandet mellan några av kostnadselementen. Kommissionen hoppas att offentliggörandet kommer att förbättra detaljhandelns förhandlingsmöjligheter med de banker som ingår i betalningssystemen när det gäller nivån på avgifterna. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/616, 7 maj 2004) Porscheavtal godkänns Kommissionen meddelade den 3 maj att Porsche har ändrat sina distributionsavtal och möjliggjort för oberoende reparatörer, som uppfyller vissa kvalitativa kriterier, att delta i Porsches nätverk för reparations- och underhållstjänster. Samtliga Porschehandlare kommer därmed att kunna ingå underleverantörsavtal om tillhandahållandet av reparations- och underhållstjänster med andra auktoriserade reparatörer som ingår i Porsches nätverk och sälja bilar till konsumenter från andra medlemsstater. Porsches marknadsandelar på marknaden för reparation av Porschebilar överstiger 30 procent. Mot bakgrund härav har Porsche valt ett kvalitativt selektivt distributionssystem för sitt nätverk av auktoriserade verkstäder. Detta innebär att Porsches nätverk blir mer öppet. Samtidigt begränsas rätten att sälja konkurrenters bilar eftersom detta ställs som krav för att en reparatör skall få bli en auktoriserad verkstad åt Porsche. Begränsningen förväntas dock inte leda till en betydande konkurrensbegränsning på reparationsmarknaden för Porschebilar. Enligt en analys av de relevanta marknaderna för bildistribution understiger Porsches marknadsandelar i samtliga medlemsstater 5 procent. Vidare uppgår Porsches bilhandlarnätverk till endast 0,4 procent av samtliga bilhandlare av nya bilar inom EU. Följaktligen omfattas Porsches bilhandlarnätverk av de generella s.k. de minimis -reglerna och är därmed undantagna från förbudet om konkurrensbegränsande avtal. Detta innebär bl.a. att Porsche kan kräva att konkurrenters bilar säljs i separata visningsrum och av särskild försäljningspersonal. Genom att ändra distributionsavtalen omfattas avtalen av det nya motorfordonsgruppundantaget (EG/1400/2002). (Kommissionens pressmeddelande IP/04/585, 3 maj 2004) Plastsäckskartell utreds Kommissionen bekräftade den 4 maj att den utreder huruvida ett flertal företag medverkat i en kartell inom tillverkning av industriella plastsäckar. Utredningen inleddes år 2002 och ledde till att ett meddelande om invändningar skickades till totalt 43 företag, varav flera tillhör samma företags- 4 Nr

5 grupper. (Kommissionens pressmeddelande Midday Express MEX/04/104, 4 maj 2004) Sampo/If Kommissionen meddelade den 29 april att den godkänt finska Sampos förvärv av svenska If Skadeförsäkring (jfr. EU-Link nr 12, 2004). If:s verksamhet omfattar tillhandahållande av skadeförsäkringar i Sverige, Norge, Finland, Danmark och de baltiska länderna. Sampos verksamhet omfattar investerings-, spar- och banktjänster främst i Finland. If kontrolleras av Sampo, svenska Skandia och Skandia Liv, norska Storebrand och finska Varma. Genom transaktionen förvärvas Skandias, Skandia Livs och Storebrands andelar av Sampo, som därmed blir ägare till ca. 90 procent av aktiekapitalet och får ensam kontroll över If. Sampos skadeförsäkringsverksamhet överfördes till If år 2001, samtidigt som avtal om ömsesidig distribution mellan bolagen ingicks. Med hänsyn härtill tillhandahåller Sampo endast livförsäkringstjänster och If endast skadeförsäkringstjänster varför ingen horisontell överlappning förekommer mellan parternas verksamheter. Avtalen om ömsesidig distribution av parternas skade- och livförsäkringar anses inte skapa någon risk för utestängning eller andra vertikala konkurrensproblem. Kommissionens sammantagna bedömning av koncentrationen är att den inte förväntas leda till några konkurrensproblem, varför förvärvet har godkänts. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/562, 29 april 2004) Nordic Capital/Trenor Kommissionen meddelade den 11 maj att den godkänt investmentbolaget Nordic Capitals förvärv av svenska Trenor (jfr. EU-Link nr 15, 2004). Trenor är verksamt inom distribution av produkter för byggindustrin och grossisthandel med stål och metaller av järn. Koncentrationen, som anmäldes den 2 april, handlades enligt kommissionens regler om förenklat förfarande. (Kommissionens pressmeddelande Midday Express MEX/04/0511, 11 maj 2004) JP Morgan/Bank One Kommissionen meddelade den 11 maj att den godkänt fusionen mellan amerikanska JP Morgan och Bank One (jfr. EU-Link nr 14, 2004). Båda företagen är verksamma inom den finansiella sektorn. Kommissionen bedömde att koncentrationen inte skulle ha någon större inverkan inom Europa med hänsyn till företagens begränsade överlappningar på denna marknad. På de marknader där överlappningar förekommer, t.ex. banktjänster till företag och finansiella marknader, har parterna låga marknadsandelar. Fusionen förväntas därför inte leda till några konkurrensproblem. Koncentrationen, som anmäldes den 2 april, handlades enligt kommissionens regler om förenklat förfarande. (Kommissionens pressmeddelande Midday Express MEX/04/0511, 11 maj 2004) EU-Link. 5

6 Nytt allmänt råd om bagatellavtal Konkurrensverket beslutade den 31 mars att anta ett nytt allmänt råd (KKVFS 2004:1) om avtal av mindre betydelse, s.k. bagatellavtal. Det allmänna rådet beskriver hur Konkurrensverket tolkar begreppet märkbart sätt i 6 konkurrenslagen och tydliggör därmed vilka avtal som inte omfattas av paragrafens tillämpningsområde. Konkurrensverket anger i det allmänna rådet att i fråga om begreppet märkbart sätt tillämpar Konkurrensverket vad som anges i EG-kommissionens tillkännagivande om avtal av mindre betydelse på motsvarande sätt med vissa undantag. Offentlig upphandling Utvecklingen av PPP Den 30 april lanserade kommissionen sin grönbok (KOM(2004)327) om offentlig-privata partnerskap (eng. Public Private Partnerships, PPP ). Syftet med grönboken är att få till stånd en diskussion angående möjligheterna att anpassa reglerna om offentlig upphandling och koncessioner till den utveckling som ägt rum under senare år inom området. Kommissionen uppmanar nu berörda parter att komma in med synpunkter på de frågor som illustreras i grönboken. Inre marknaden Regeringsrättsdom i Skandiamål Regeringsrätten meddelade den 4 maj dom i mål nr , Försäkringsaktiebolaget Skandia och Ola Ramstedt mot Skatteverket. Målet avsåg frågan om en arbetsgivare som, i syfte att trygga en anställds pension, tecknar tjänstepensionsförsäkring hos försäkringsgivare i annat EU-land har rätt till avdrag för inbetalda premier. Regeringsrätten slog fast, i enlighet med EG-domstolens förhandsavgörande (C-422/01) (jfr. EU-Link nr 24, 2003), att det oavsett hur frågan skall bedömas enligt den svenska inkomstskattelagstiftningen inte är förenligt med gemenskapsrätten att vägra Skandia omedelbart avdrag för de premier som betalas till ett försäkringsbolag i annat EU-land. Skandia medgavs följaktligen avdrag för försäkringspremierna då de betalas. Kommissionen undersöker speltjänsteområdet Kommissionen meddelade den 21 april att den avser att tillrätta en utredning av behovet av ett gemenskapsrättsligt initiativ på området för speltjänster. Ett flertal speloperatörer har klagat till kommissionen om nationella begräns- 6 Nr

7 ningar vad gäller tillhandahållandet av speltjänster mellan medlemsstater. Enligt det tidigare framlagda föreslaget om ett direktiv om tjänster undantas ursprungslandsprincipen på spelområdet. Principen innebär att tilhandahållare av tjänster inte behöver följa reglerna i medlemsstaten där tjänsterna tillhandahålls utan endast reglerna i ursprungslandet. Detta undantag skulle upphöra att gälla om spelreglerna inom EU harmoniserades. Kommissionen kommer att undersöka om ett harmoniseringsförslag av EU:s regler på speltjänsteområdet bör läggas fram. (Public InfoNet, 21 april 2004) EU-Link. 7

8 Berlin Rankestraße Berlin Tel: (49-30) Fax: (49-30) Brussels Rue Brederode 13 B Brussels Tel: (32-2) Fax: (32-2) Budapest Széchenyi rakpart 3. Akadémia Bank Center H-1054 Budapest Tel: (36-1) Fax: (36-1) Cologne Hohenstaufenring Köln Tel: (49-221) Fax: (49-221) Lisbon Avenida Fontes Pereira de Melo, 14-15º Lisbon, Portugal Tel: (351) Fax: (351) London One Silk Street London EC2Y 8HQ Tel: (44-20) Fax: (44-20) Luxembourg 4 Rue Carlo Hemmer P.O. Box 1107 L-1011 Luxembourg Tel: (352) Fax: (352) Madrid Calle Zurbarán, 28 E Madrid Tel: (34) Fax: (34) Paris 25 rue de Marignan Paris Tel: (33) Fax: (33) Stockholm Regeringsgatan 67 Box 7833 SE Stockholm Tel: (46-8) Fax: (46-8) Warsaw Warsaw Towers ul. Sienna 39 7th floor PL Warsaw Tel: (48-22) Fax: (48-22) hçåí~âí~=ö êå~=å Öçå=~î=Ñ äà~åçé=ééêëçåéê=ñ ê=óííéêäáö~êé=áåñçêã~íáçåw= = _êóëëéä= gçå~ë=hçéçåéå= àçå~ëkâçéçåéå]äáåâä~íéêëkåçã= = ^åå~=qáëëçíjc~îêé= ~åå~kíáëëçíjñ~îêé]äáåâä~íéêëkåçã= = píçåâüçäã= héåí=h~êäëëçå= âéåíkâ~êäëëçå]äáåâä~íéêëkåçã= = fåöî~ê=w~åçéê= áåöî~êkò~åçéê]äáåâä~íéêëkåçã= = bêáâ=p ÇÉêäáåÇ= ÉêáâKëçÇÉêäáåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã= = gç~âáã=i~î ê= àç~âáãkä~îéê]äáåâä~íéêëkåçã= = `Üêáëíáå~=j~áäìåÇ= ÅÜêáëíáå~Kã~áäìåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã= = cêéçêáâ=i ïü~öéå= ÑêÉÇêáâKäçïÜ~ÖÉå]äáåâä~íÉêëKÅçã= = läáîáéê=iáåçéå= çäáîáéêkäáåçéå]äáåâä~íéêëkåçã= = mçåíìë=_éêöëíéå= éçåíìëkäéêöëíéå]äáåâä~íéêëkåçã= = bäáë~äéíü=iéöåéêñ äí= Éäáë~ÄÉíÜKäÉÖåÉêÑ~äí]äáåâä~íÉêëKÅçã= = `~êáå=a~üäèìáëí= Å~êáåKÇ~Üäèìáëí]äáåâä~íÉêëKÅçã= = ^ååáâ~=píê ã= ~ååáâ~këíêçã]äáåâä~íéêëkåçã= = eéäéåé=jçä~åçéê= ÜÉäÉåÉKãçä~åÇÉê]äáåâä~íÉêëKÅçã= = k~í~ëü~=_éå~ä~ä= å~í~ëü~käéå~ä~ä]äáåâä~íéêëkåçã= = = iáåâä~íéêë=öéê= îéå=êéöéääìåçéí=ìí=åóüéíëäêéî=é =ÉåÖÉäëâ~I=áåâäìëáîÉ= åóüéíëäêéîéí= få=`çãééíáíáçåòk=c ê=óííéêäáö~êé=áåñçêã~íáçåi=î åäáöéå= âçåí~âí~=å Öçå=~î=ÇÉ=éÉêëçåÉê=ëçã=~åÖÉë=çî~åK= Ansvarig utgivare: Kent Karlsson kent.karlsson@linklaters.com Redaktör: Pontus Bergsten pontus.bergsten@linklaters.com This publication is intended merely to highlight issues and not to be comprehensive, nor to provide legal advice. Should you have any questions on issues reported here or on other areas of law, please contact one of your regular contacts at Linklaters, or contact the editors. Linklaters. All Rights reserved 2003 We currently hold your contact details, which we use to send you newsletters such as this and for other marketing and business communications. We use your contact details for our own internal purposes only. This information is available to our offices worldwide and to those of our associated firms. If any of your details are incorrect or have recently changed, or if you no longer wish to receive this newsletter or other marketing communications, please let us know by ing us at marketing.database@linklaters.com 8 A /0.0/13 maj 2004