Mål T-112/99. Métropole télévision (M6) m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission

Transkript

1 Mål T-112/99 Métropole télévision (M6) m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission "Talan om ogiltigförklaring Konkurrens Betal-TV Samriskföretag Artikel 85 i EG-fördraget (nu artikel 81 EG) Artikel 85.1 i fördraget Ickeingripandebesked Accessorisk begränsning Skälighetsregel Artikel 85.3 i fördraget Beslut om undantag Giltighetstid" Förstainstansrättens dom (tredje avdelningen) av den 18 september 2001 II-2464 Sammanfattning av domen 1. Talan om ogiltigförklaring Rättsakter mot vilka talan kan väckas Begrepp Rättsakter som bar tvingande rättsverkningar Talan mot kommissionens beslut att lämna ett icke-ingripandebesked eller bevilja ett enskilt undantag med stöd av konkurrensreglerna för en kortare tid än vad sökanden ursprungligen ansökt om Upptagande till sakprövning (EG-fördraget, artikel 173 (nu artikel 230 EG i ändrad lydelse)) II

2 SAMMANFATTNING MÅL T-112/99 2. Konkurrens Konkurrensbegränsande samverkan Förekomst av en skälighetsregel i gemenskapens konkurrensrätt Förekommer inte (EG-fördraget, artikel 85.1 och 85.3 (nu artikel 81.1 EG och 81.3 EG)) 3. Konkurrens Konkurrensbegränsande samverkan Förbud Undantag Klausul kvalificerad som en accessorisk begränsning Begreppet accessorisk begränsning Räckvidd Begränsning som har direkt samband med och är nödvändig för att genomföra en huvudtransaktion Objektiv och proportionerlig Komplicerad ekonomisk bedömning Domstolsprövning Gränser Följder av kvalificeringen (EG-fördraget, artikel 85.1 och 85.3 (nu artikel 81.1 EG och 81.3 EG)) 4. Konkurrens Konkurrensbegränsande samverkan Förbud Undantag Domstolsprövning Gränser (EG-fördraget, artikel 85.3 (nu artikel 81.3 EG)) 1. Åtgärder som har tvingande rättsverkningar som kan påverka sökandens intressen genom att väsentligt förändra dennes rättsliga ställning utgör rättsakter och beslut som kan bli föremål för en talan om ogiltigförklaring i den mening som avses i artikel 173 i fördraget (nu artikel 230 EG i ändrad lydelse). Ett beslut av kommissionen att, med stöd av konkurrensreglerna, lämna ett icke-ingripandebesked eller bevilja ett undantag som enbart avser en del av det anmälda avtalets löptid ger i förhållande till avtalsparterna som ansökt om ett icke-ingripandebesked eller, i andra hand, ett undantag för avtalets hela löptid upphov till tvingande rättsverkningar som kan påverka deras intressen. (se punkterna 35 41) Varje fysisk eller juridisk person kan väcka talan om ogiltigförklaring av ett beslut av en gemenskapsinstitution varigenom en klar och precis begäran från denna person inom den nämnda institutionens kompetensområde avslås helt eller delvis. Om en begäran i en sådan situation avslås delvis eller helt ger detta upphov till tvingande rättsverkningar som kan påverka sökandens intressen. 2. Det förekommer inte någon skälighetsregel (rule of reason) i gemenskapens konkurrensrätt. Att tolka artikel 85.1 i fördraget (nu artikel 81.1 EG) så att det i enlighet II

3 MS M.FL. MOT KOMMISSIONEN med en skälighetsregel skall göras en avvägning mellan ett avtals konkurrensbefrämjande respektive konkurrensbegränsande konsekvenser för att avgöra om avtalet omfattas av förbudet i artikel 85.1 i fördraget förefaller svårförenligt med det sätt på vilket artikel 85 är uppbyggd. I artikel 85.3 i fördraget föreskrivs nämligen uttryckligen att konkurrensbegränsande avtal kan undantas om dessa uppfyller vissa villkor, i synnerhet villkoret att de skall vara nödvändiga för att uppnå vissa mål och att de inte ger företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av varorna i fråga. En avvägning mellan ett avtals konkurrensbefrämjande respektive konkurrensbegränsande konsekvenser får enbart göras inom de klara gränserna för denna bestämmelse. Artikel 85.3 i fördraget skulle förlora en stor del av sin ändamålsenliga verkan om en sådan avvägning skulle göras redan enligt artikel 85.1 i fördraget. Det är riktigt att domstolen och förstainstansrätten i ett antal domar se särskilt dom av den 30 juni 1966 i mål 56/65, Société technique minière, av den 8 juni 1982 i mål 258/78, Nungesser och Eisele mot kommissionen, av den 6 oktober 1982 i mål 262/81, Coditei mil., av den 28 januari 1986 i mål 161/84, Pronuptia, av den 15 december 1994 i mål C-250/92, DLG, av den 12 december 1995 i mål C-399/93, Oude Luttikhuis mil., och av den 15 september 1998 i de förenade målen T-374/94, T-375/94, T-384/94 och T-388/94, European Night Services mil. mot kommissionen har uttryckt sig till förmån för en mer flexibel tolkning av förbudet i artikel 85.1 i fördraget. Dessa domar skall emellertid inte tolkas så att de bekräftar att det finns en skälighetsregel. De utgör snarare en del av en allmän tendens i rättspraxis att inte på ett teoretiskt och otydligt sätt anse att alla avtal som begränsar handlingsfriheten för en eller flera av parterna automatiskt omfattas av förbudet i artikel 85.1 i fördraget. För att avgöra om artikel 85.1 är tillämplig på ett avtal skall det konkreta sammanhang i vilket det har sin verkan beaktas, och särskilt det ekonomiska och rättsliga sammanhang i vilket de berörda företagen är verksamma, de varor och/eller tjänster som avses i detta avtal samt strukturen och de faktiska villkoren på marknaden. (se punkterna och 107) 3. I gemenskapens konkurrensrätt omfattar begreppet accessorisk begränsning alla begränsningar som har direkt samband med och är nödvändiga för att genomföra en huvudtransaktion. II

4 SAMMANFATTNING MÅL T-112/99 Med begränsning som har direkt samband med genomförandet av en huvudtransaktion avses alla begränsningar som har en underordnad betydelse jämfört med denna transaktion och som har ett uppenbart samband med denna. geografiska tillämpningsområde inte överskrider vad som är nödvändigt för att genomföra den nämnda transaktionen. Om begränsningens giltighetstid eller tillämpningsområde överskrider vad som är nödvändigt för att genomföra transaktionen, skall begränsningen bli föremål för en särskild bedömning enligt artikel 85.3 i fördraget (nu artikel 81.3 EG). Villkoret att en begränsning skall vara nödvändig fordrar att två prövningar görs. För det första skall det prövas om begränsningen objektivt sett är nödvändig för att genomföra huvudtransaktionen. För det andra skall det prövas om begränsningen står i proportion till denna transaktion. Prövningen av huruvida begränsningen objektivt sett är nödvändig för att genomföra huvudtransaktionen kan enbart bli relativt teoretisk. Det är inte fråga om att bedöma om begränsningen, mot bakgrund av konkurrensläget på den berörda marknaden, är nödvändig för att huvudtransaktionen skall bli kommersiellt framgångsrik. Det är snarare fråga om att, med hänsyn till de särskilda omständigheter som gäller för huvudtransaktionen, avgöra om begränsningen är nödvändig för att genomföra denna. Om det visar sig svårt eller rentav omöjligt att genomföra huvudtransaktionen utan begränsningen, skall denna anses objektivt nödvändig för huvudtransaktionens genomförande. Även om en begränsning är objektivt nödvändig för att genomföra en huvudtransaktion, måste man kontrollera att dess giltighetstid samt materiella och Eftersom bedömningen av om ett åtagande är accessoriskt till en huvudtransaktion förutsätter att kommissionen gör komplicerade ekonomiska bedömningar, skall domstolsprövningen endast avse en kontroll av att reglerna för handläggning och för motivering har följts, att de faktiska omständigheterna är materiellt riktiga, att bedömningen inte är uppenbart oriktig och att det inte förekommit maktmissbruk. Om det har fastställts att en begränsning har direkt samband med och är nödvändig för att genomföra en huvudtransaktion, skall bedömningen av om denna begränsning är förenlig med konkurrensreglerna göras i samband med att huvudtransaktionen bedöms. Om huvudtransaktionen i sig inte omfattas av det förbud som föreskrivs i artikel 85.1 i fördraget, gäller detsamma för de begränsningar som har II

5 M6 M.FL. MOT KOMMISSIONEN direkt samband med och är nödvän- 4. diga för denna transaktion. Om huvudtransaktionen däremot utgör en begränsning enligt denna bestämmelse, men omfattas av ett undantag enligt artikel 85.3 i fördraget, omfattar detta undantag även de nämnda accessoriska begränsningarna. När kommissionen utövar sin behörighet inom ramen för artikel 85.3 i fördraget (nu artikel 81.3 EG) måste den göra komplicerade ekonomiska bedömningar. Detta medför att domstolsprövningen av dessa bedömningar måste begränsas till en undersökning av om de faktiska omständigheterna och de rättsliga slutsatser som kommissionen har dragit av dessa är riktiga. Denna princip gäller särskilt när kommissionen skall bestämma den period under vilken en begränsning skall anses nödvändig. (se punkterna ) (se punkterna 156 och 157) II