EU-Link. Innehåll. Senaste nytt från EG-domstolarna

Transkript

1 EU-Link. Senaste nytt från EG-domstolarna Apoteksmonopolet olagligt enligt Léger I ett förslag till avgörande från den 25 maj har generaladvokat Léger funnit att det svenska apoteksmonopolet strider mot EG-rättens regler om fri rörlighet. Bakgrunden är ett åtal som åklagarmyndigheten i Stockholm under 2001 väckte mot Krister Hanner, då VD för Bringwell, till följd av att företaget i en butik i Stockholm sålde nikotinplåster och nikotintuggummin i strid mot lagen (1996:1152) om handel med läkemedel. Krister Hanner erkände gärningen men bestred ansvar för brott eftersom statens monopol, enligt Hanner, stred mot EG-fördraget, närmare bestämt artiklarna 31 EG, 28 EG och 43 EG. Stockholms tingsrätt beslöt att vilandeförklara målet och ställa vissa frågor till EG-domstolen vilka syftade till att utröna om det svenska systemet är förenligt med EG-rätten. Léger inleder sitt förslag till avgörande med att ta ställning till om monopolet är förenligt med artikel 31 EG. Denna artikel är tillämplig på statliga handelsmonopol och ålägger medlemsstaterna att anpassa sådana monopol på ett sådant sätt att ingen diskriminering med avseende på anskaffningsoch saluföringsvillkor föreligger mellan medlemsstaternas medborgare. I EGdomstolens dom i Franzénmålet (C-189/95) kom domstolen till slutsatsen att Systembolagets detaljhandelsmonopol var förenligt med artikel 31 EG eftersom bestämmelserna om monopolet och dess funktionssätt varken diskriminerade eller missgynnade varor från övriga medlemsstater. Generaladvokat Léger menar dock att domen i Franzénmålet inte utgjorde en korrekt tolkning av EG-rätten och föreslår därför att EG-domstolen skall frångå den domen. Enligt Léger innebär en ensamrätt i detaljhandelsledet, genom att monopolisten kontrollerar vilka varor som saluförs i den berörda medlemsstaten, på samma sätt som en ensamrätt till import, en diskriminering av det slag som förbjuds enligt artikel 31 EG. Léger lägger vikt vid att ordalydelsen av artikel 31 EG talar om diskriminering mellan medborgare och inte mellan varor. Léger tar därefter ställning till huruvida Apotekets monopol är motiverat med hänsyn till de undantag som fördraget ger utrymme för (vilket Léger Innehåll Senaste nytt från EG-domstolarna 1 Apoteksmonopolet olagligt enligt Léger 1 Konkurrensrätt 2 Gryningsräder hos skogsbolag 2 Gryningsräder inom energisektorn 3 Första koncentrationsanmälan 3 Ofcoms utredning om prisklämning läggs ned 3 Norskt spelmonopol ifrågasätts 4 Fördjupad undersökning av Securitas/ Pengar i Sverige 4 Ändringar i konkurrenslagen antagna 5 Offentlig upphandling 5 Annonsplats behövde inte upphandlas 5 Statligt stöd 5 TV2 återbetalningsskyldig av statsstöd 5 Inre marknaden 6 Sverige anmäls för tillämpning av momsregler 6 Oenighet om gemenskapspatent 6 Take-overdirektiv publiceras 7 Nr

2 menar skall bedömas enligt artikel 86.2 EG och inte enligt artikel 30 EG). Enligt artikel 86.2 EG finns det möjlighet att göra undantag för monopol i den mån reglerna i fördraget hindrar monopolet från att fullgöra sina uppgifter. Léger menar att den svenska regeringen inte motiverat varför ensamrätten är nödvändig för att Apoteket skall kunna fullgöra sitt uppdrag. Det bör här betonas att Apotekets uppdrag, enligt Léger, är att säkerställa den svenska befolkningens tillgång till läkemedel och inte att säkerställa skyddet av folkhälsan som sådan. Léger tar fasta på att Apoteket i områden med låg befolkningstäthet i stor utsträckning valt att använda s.k. Apoteksombud, dvs. fristående aktörer som inte är utbildade och som inte har rätt att lämna råd vad gäller användningen av läkemedel. Léger anför även Apotekets Internet- och telefonförsäljning som exempel på att ensamrätten inte är nödvändig för att Apoteket skall kunna fullgöra sitt uppdrag. Avslutningsvis anser Léger att även för det fall att staten skulle vara tvungen att vidta åtgärder för att säkerställa att apotek inrättas i delar av landet, är en ensamrätt i detaljhandelsledet en oproportionell åtgärd. Det vore, enligt Léger, tillräckligt med ett tillståndssystem kombinerat med riktade stödåtgärder i de områden där detta visar sig nödvändigt. De skäl till varför monopolet varken är nödvändigt eller proportionellt som Léger tar upp i förslaget till avgörande gäller, enligt honom själv, för såväl receptbelagda som receptfria läkemedel. Léger kommer således till slutsatsen att artikel 31 EG och artikel 86.2 EG utgör hinder för bibehållandet av en sådan ensamrätt till detaljhandel med läkemedel som den som anförtrotts Apoteket. Generaladvokatens förslag till avgörande är inte bindande. EG-domstolens dom i målet torde komma att meddelas under hösten. (Generaladvokat Légers förslag till avgörande i mål C-438/02, Åklagaren./. Krister Hanner) Konkurrensrätt Gryningsräder hos skogsbolag Kommissionen bekräftade den 25 maj att den genomfört gryningsräder hos flera av de största europeiska tillverkarna av pappers- och skogsprodukter. Syftet med räderna var att utreda huruvida bolagen deltagit i en kartell eller andra konkurrensbegränsande beteenden i form av prissamarbete och/eller kunduppdelning inom den europeiska pappers- och skogsindustrin. Den finländska papperstillverkaren UPM Kymmene är ett av bolagen som varit föremål för dessa räder. Bolaget har dock erhållit villkorlig immunitet sedan det avslöjat att vissa konkurrensbegränsande beteenden för konkurrensmyndigheterna i EU, USA och Kanada. Stora Enso uppges även ha varit föremål för kommissionens undersökningar. Kommissionen utreder även om M-Real har deltagit i det påstådda samarbetet. 2 Nr

3 Gryningsräderna genomfördes i samarbete med nationella konkurrensmyndigheter och myndigheterna i USA, Kanada och EFTA-länderna. Kommissionen underströk att bolagen anses som oskyldiga tills bevis om att de gjort sig skyldiga till en överträdelse av konkurrenslagstiftningen framkommit. I Norge genomförde den norska konkurrensmyndigheten samma dag en gryningsräd av Norske Skog. Bolaget misstänks för prissamarbete inom tryckpapper och inköp av återvinningspapper. (Dagens Industri, 25 maj 2004 och UPM-Kymmene Corporation Stock Exchange Release, 25 maj 2004) Gryningsräder inom energisektorn Kommissionen bekräftade den 14 maj att den den 11 och 12 maj genomfört gryningsräder hos ett flertal av de största europeiska producenterna av energiutrustning. Gryningsräderna föranleddes av misstankar om en kartell omfattande uppgjord anbudsgivning, utbyte av prisinformation och/eller marknadsuppdelning. Produkterna i fråga är gasisolerade omkopplare som används för att kontrollera energiflödet i kraftledningsnät. Kommissionen påpekade i sitt pressmeddelande att gryningsräder endast är ett första steg i en undersökning av en eventuell kartell och att detta inte i sig innebär att de undersökta företagen gjort sig skyldiga till en överträdelse av konkurrenslagstiftningen. (Kommissionens pressmeddelande MEMO/04/ 111, 14 maj 2004) Första koncentrationsanmälan Kommissionen mottog den 13 maj den första anmälan sedan den nya koncentrationsförordningen nr 139/2004 trädde i kraft den 1 maj i år. Anmälan avser ett förslag om en koncentration varigenom danska Danish Crown förvärvar kontroll av engelska Flagship Foods. Ofcoms utredning om prisklämning läggs ned Engelska myndigheten för kommunikation (eng. Office of Communications, Ofcom ) meddelade den 21 maj att den beslutat att lägga ned sin utredning om mobiloperatörerna Vodafone, O2, Orange och T-Mobile. Utredningen inleddes i maj 2003 på grund av misstankar om s.k. prisklämning (eng. price squeeze) vad gäller mobiloperatörernas priser på samtal till företag från fasta till mobila telefoner. Ett sådant beteende strider mot paragraf 18 i den engelska konkurrenslagen och artikel 82 EG. Utredningen omfattade två typer av samtal från fasta till mobila samtal, s.k. Closed User Group ( CUG ) och Business On-Net ( BON ). Vad gäller CUGsamtal fann Ofcom att ingen av de aktuella mobiloperatörerna hade en dominerande ställning på den relevanta marknaden. Vad gäller BON-samtal fann Ofcom att samtliga mobiloperatörer hade en dominerande ställning på den relevanta marknaden. Ofcom ansåg dock att det fanns en alternativ relevant marknad för dessa samtal på vilken ingen av operatörerna hade en domi- EU-Link. 3

4 nerande ställning. Oberoende av hur marknaden definierades, ansåg Ofcom att mobiloperatörerna inte hade missbrukat sin ställning. Följaktligen fann Ofcom att varken Vodafone, O2, Orange eller T-Mobile gjort sig skyldiga till missbruk av dominerande ställning och lade ned utredningen. (Office of Communications Competition Bulletin, May 2005) Norskt spelmonopol ifrågasätts EFTA:s övervakande myndighet skickade den 23 april en formell underrättelse till Norge om dess införande av ett monopol avseende driften av spelautomater. Det norska parlamentet antog den 17 juni 2003 lagstiftning som syftade till att bevilja det statligt ägda spelföretaget Norsk Tipping monopol att driva spelautomater. För närvarande drivs sådana automater av privata företag och välgörenhetsorganisationer genom tillstånd. Norge har infört det nya systemet bl.a. för att det anses lättare att kontrollera spelandet genom ett monopol samt för att minska spelberoende och brottslighet. Dessa skäl anses kunna utgöra tillräckliga skäl att begränsa de fundamentala rättigheterna om fritt tillhandahållande av tjänster och etableringsfrihet inom EEA. Övervakningsmyndigheten misstänker dock att ekonomiska motiv kan ha legat bakom förslaget. Vidare anser inte övervakningsmyndigheten att den norska regeringen visat att dess spelpolicy är tillräckligt systematisk och konsekvent för att motivera ett undantag från principerna om frihet att tillhandahålla tjänster och etableringsfriheten. Övervakningsmyndigheten ifrågasätter även nödvändigheten av ett monopol för att bl.a. motverka spelberoende, minderårigas spel och brottslighet. Myndigheten menar att mindre ingripande åtgärder borde vara tillräckliga, t.ex. ett införande av strängare regler för privata företag. Övervakningsmyndigheten påpekade i sitt pressmeddelande att en formell underrättelse endast är ett första steg i myndighetens förfarande om överträdelser mot medlemsstater. Den norska staten har förelagts att inkomma med yttrande inom två månader. (EFTA Surveillance Authority PR (04)10, 26 april 2004) Fördjupad undersökning av Securitas/Pengar i Sverige Securitas Värde AB har anmält till Konkurrensverket att det planerar att förvärva tillgångar i Riksbankens dotterbolag Pengar i Sverige AB. Både Securitas och Pengar i Sverige är verksamma med kontanthantering, till exempel värdetransporter och uppräkningstjänster. Konkurrensverket beslutade den 19 maj att en s.k. särskild undersökning skall göras innan verket fattar slutligt beslut i ärendet. Beslut i ärendet kommer att fattas senast den 19 augusti (Konkurrensverkets dnr. 367/2004) 4 Nr

5 Ändringar i konkurrenslagen antagna Riksdagen har den 13 maj fattat beslut om att anta regeringens förslag till förändringar i konkurrenslagen (Prop. 2003/04:80) (jfr. EU-Link nr 9, 2004, nr 26 och 33, 2003). Den nya lagen kommer att träda i kraft den 1 juli Offentlig upphandling Annonsplats behövde inte upphandlas Kammarrätten i Stockholms län har i dom den 11 maj funnit att Stockholms stad inte var skyldig att upphandla en annonsplats på affischpelare som staden gav ett privat företag tillstånd att sätta upp på stadens mark. Målet rörde företaget Clear Channel, vilket hade ansökt om tillstånd att sätta upp affischpelare på offentlig plats. Stockholms stad avstyrkte ansökan eftersom tillståndet istället tilldelades JCDecaux, Clear Channels främsta konkurrent. Staden ställde som krav på JCDecaux att staden skulle få disponera över del av affischeringsutrymmet för förenings- och kulturändamål. Clear Channel hävdade att staden härigenom de facto köpte annonseringsutrymme. Betalningen utgjordes av JCDecauxs rätt att nyttja pelarna i kommersiellt syfte. Stadens tilldelning av tillståndet borde därför, hävdade Clear Channel, ha skett efter en offentlig upphandling. Eftersom så ej skett utgjorde tilldelningen en otillåten direktupphandling menade Clear Channel och ansökte om överprövning hos Länsrätten i Stockholms län enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Länsrätten avslog dock Clear Channels talan. Länsrätten konstaterade att LOU, enligt 5 kap. 1 andra stycket, inte är tillämplig på upplåtelse av nyttjanderätt till fast egendom. Dessutom fann länsrätten att staden enligt ordningslagen och avgiftslagen är förhindrad att ställa villkor för upplåtelse av allmän plats vilka innebär att staden ingår ett kommersiellt avtal. Clear Channel överklagade länsrättens dom till Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten beviljade prövningstillstånd men avslog överklagandet eftersom rätten gjorde samma bedömning som länsrätten. (Kammarrätten i Stockholms dom den 11 maj 2004 i mål nr ) Statligt stöd TV2 återbetalningsskyldig av statsstöd Kommissionen beslutade den 19 maj att kräva att TV2/DANMARK ( TV2 ) skall betala tillbaka 84.4 miljoner euro, exklusive ränta, som enligt kommissionen utgör otillåtet statsstöd. TV2 är ett statligt ägt TV-bolag som verkar i allmänhetens tjänst. För att bedöma huruvida det statliga stöd som bolaget erhållit var otillåtet utredde kommissionen, i enlighet med kommissionens meddelande om tillämpningen EU-Link. 5

6 av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (OJ 2001 C320/5), huruvida stödet översteg bolagets kostnader för att tillhandahålla tjänster i allmänhetens intresse. Kommissionen fann att TV2 hade överkompenserats under åren med 84.4 miljoner euro. Kommissionen analyserade även TV2:s agerande på tv-reklammarknaden för att bedöma om bolaget försökt maximera sina reklamintäkter. Ett radio- och TVföretag som verkar i allmänhetens tjänst som inte maximerat dessa intäkter anses ha ett större behov av statlig finansiering. TV2 ansågs dock ha maximerat sina intäkter och ansågs därför inte ha något särskilt behov av statliga stödåtgärder. Kommissionen fann att bolaget skall återbetala ett belopp som motsvarar det belopp som översteg kostnaderna för att uppfylla bolagets skyldigheter att tillhandahålla tjänster i allmänhetens intresse. Kommissionen fann vidare att den danska staten inte handlat enligt marknadsinvesterarprincipen när den återinvesterat årliga belopp i TV2. Kommissionens beslut om återbetalningsskyldighet har tvingat fram en försäljning av TV2. Svenska Bonniers har uppgett att det är intresserat av att köpa företaget. (Kommissionens pressmeddelande IP/04/666, 19 maj 2004 och Dagens Industri, 17 och 18 maj 2004) Inre marknaden Sverige anmäls för tillämpning av momsregler Den 11 maj anmäldes Sverige av Bankföreningen, Fondhandlareföreningen och Fondbolagens Förening till kommissionen för Sveriges tillämpning av EU:s momsregler. Regeringsrätten har i flera fall beslutat att momsbelägga finansiella tjänster om ersättning för underwriting (åtagande i samband med kunds aktieemission) och split av aktiecourtage vid inblandning av flera värdepappersbolag i Sverige. Organisationerna påstår att tjänsterna är momsbefriade enligt EU:s sjätte momsdirektiv och menar att Regeringsrätten borde ha hänskjutit frågan om moms till EG-domstolen före dom meddelades. Konsultföretaget Ernst & Young har anlitats av organisationerna för att undersöka om tjänsterna ifråga beläggs med moms i andra medlemsstater. Enligt undersökningen är underwriting undantagen från moms i samtliga medlemsstater och split av aktiecourtage i de flesta medlemsstater. (Svenska Bankföreningen, 11 maj 2004) Oenighet om gemenskapspatent Konkurrenskraftsrådet har meddelat att tillräckligt stöd inte uppnåddes under konkurrenskraftsrådets möte den 17 och 18 maj för förslaget om en förordning om gemenskapspatent. Tyskland, Frankrike, Spanien och Portugal 6 Nr

7 röstade emot förslaget medan Italien avstod från att rösta. Oenigheten gäller översättningarna av patentkraven. Enighet uppnåddes dock om patent för datorrelaterade uppfinningar. (Rådets pressmeddelande 9081/04 (Presse 140), 17 och 18 maj 2004 och Regeringen och Regeringskansliet, Veckobrevet från Bryssel, Veckobrev 21, 17 maj 2004) Take-overdirektiv publiceras Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning. (EUT 2004 L142/12, 30 april 2004) EU-Link. 7

8 Berlin Rankestraße Berlin Tel: (49-30) Fax: (49-30) Brussels Rue Brederode 13 B Brussels Tel: (32-2) Fax: (32-2) Budapest Széchenyi rakpart 3. Akadémia Bank Center H-1054 Budapest Tel: (36-1) Fax: (36-1) Cologne Hohenstaufenring Köln Tel: (49-221) Fax: (49-221) Lisbon Avenida Fontes Pereira de Melo, 14-15º Lisbon, Portugal Tel: (351) Fax: (351) London One Silk Street London EC2Y 8HQ Tel: (44-20) Fax: (44-20) Luxembourg 4 Rue Carlo Hemmer P.O. Box 1107 L-1011 Luxembourg Tel: (352) Fax: (352) Madrid Calle Zurbarán, 28 E Madrid Tel: (34) Fax: (34) Paris 25 rue de Marignan Paris Tel: (33) Fax: (33) Stockholm Regeringsgatan 67 Box 7833 SE Stockholm Tel: (46-8) Fax: (46-8) Warsaw Warsaw Towers ul. Sienna 39 7th floor PL Warsaw Tel: (48-22) Fax: (48-22) hçåí~âí~=ö êå~=å Öçå=~î=Ñ äà~åçé=ééêëçåéê=ñ ê=óííéêäáö~êé=áåñçêã~íáçåw= = _êóëëéä= gçå~ë=hçéçåéå= àçå~ëkâçéçåéå]äáåâä~íéêëkåçã= = ^åå~=qáëëçíjc~îêé= ~åå~kíáëëçíjñ~îêé]äáåâä~íéêëkåçã= = píçåâüçäã= héåí=h~êäëëçå= âéåíkâ~êäëëçå]äáåâä~íéêëkåçã= = fåöî~ê=w~åçéê= áåöî~êkò~åçéê]äáåâä~íéêëkåçã= = bêáâ=p ÇÉêäáåÇ= ÉêáâKëçÇÉêäáåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã= = gç~âáã=i~î ê= àç~âáãkä~îéê]äáåâä~íéêëkåçã= = `Üêáëíáå~=j~áäìåÇ= ÅÜêáëíáå~Kã~áäìåÇ]äáåâä~íÉêëKÅçã= = cêéçêáâ=i ïü~öéå= ÑêÉÇêáâKäçïÜ~ÖÉå]äáåâä~íÉêëKÅçã= = läáîáéê=iáåçéå= çäáîáéêkäáåçéå]äáåâä~íéêëkåçã= = mçåíìë=_éêöëíéå= éçåíìëkäéêöëíéå]äáåâä~íéêëkåçã= = bäáë~äéíü=iéöåéêñ äí= Éäáë~ÄÉíÜKäÉÖåÉêÑ~äí]äáåâä~íÉêëKÅçã= = `~êáå=a~üäèìáëí= Å~êáåKÇ~Üäèìáëí]äáåâä~íÉêëKÅçã= = ^ååáâ~=píê ã= ~ååáâ~këíêçã]äáåâä~íéêëkåçã= = eéäéåé=jçä~åçéê= ÜÉäÉåÉKãçä~åÇÉê]äáåâä~íÉêëKÅçã= = k~í~ëü~=_éå~ä~ä= å~í~ëü~käéå~ä~ä]äáåâä~íéêëkåçã= = = iáåâä~íéêë=öéê= îéå=êéöéääìåçéí=ìí=åóüéíëäêéî=é =ÉåÖÉäëâ~I=áåâäìëáîÉ= åóüéíëäêéîéí= få=`çãééíáíáçåòk=c ê=óííéêäáö~êé=áåñçêã~íáçåi=î åäáöéå= âçåí~âí~=å Öçå=~î=ÇÉ=éÉêëçåÉê=ëçã=~åÖÉë=çî~åK= Ansvarig utgivare: Kent Karlsson kent.karlsson@linklaters.com Redaktör: Pontus Bergsten pontus.bergsten@linklaters.com This publication is intended merely to highlight issues and not to be comprehensive, nor to provide legal advice. Should you have any questions on issues reported here or on other areas of law, please contact one of your regular contacts at Linklaters, or contact the editors. Linklaters. All Rights reserved 2003 We currently hold your contact details, which we use to send you newsletters such as this and for other marketing and business communications. We use your contact details for our own internal purposes only. This information is available to our offices worldwide and to those of our associated firms. If any of your details are incorrect or have recently changed, or if you no longer wish to receive this newsletter or other marketing communications, please let us know by ing us at marketing.database@linklaters.com 8 A /0.0/27 maj 2004