Handlingsplan för Ängsulls förskola, läsåret 2017/2018

Transkript

1 Handlingsplan för Ängsulls förskola, läsåret 2017/2018 Handlingsplanen utgår från Lpfö 98/10, Nämndens verksamhetsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Nämndens verksamhetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse fo r att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. Pedagogerna har ökat sin medvetenhet kring sitt bemötande av flickor och pojkar samt har utvecklat detta genom att aktivt träna på att ge lika mycket uppmärksamhet till alla barn oavsett könstillhörighet. För att göra utvecklingen mätbar observerar vi oss själva med hjälp av filminspelning löpande under terminen. Pedagogerna har skapat ökade möjligheter för barnen att erfara reflekterande högläsning och boksamtal i enlighet med förskolans värdegrund och uppdrag; flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller, sid 5 lpfö Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att följa upp detta kriterium. 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. Utvärderingen av främjande insatser visade att vi i högre grad behöver tillhandahålla böcker som bryter, normaliserar och breddar normer inom alla diskrimineringsgrunder, samt inventera vårt bokbestånd. Aidan Chambers (2011) menar att det är viktigt att det finns ett bra bokbestånd för barnen att välja ifrån och att böcker finns tillgängliga. En viktig del av väljandet ligger i att barnen själva får botanisera bland böcker: Barn behöver, precis som vuxna, 1

2 få möjlighet att själva leta reda på böcker som motsvarar deras behov och passar deras utvecklingsstadium och personlighet. Enligt Skolverket (2017) visar forskning att barn som tidigt ingår i språkgemenskaper där högläsning och diskussion kring böcker praktiseras får bättre språk-, läs- och skrivutveckling senare i livet. Även Chambers (2011) menar att högläsning är ett viktigt tillvägagångssätt för att få barnen intresserade av böcker och läsning. Det är också nödvändigt för barnens utveckling som läsare menar Chambers (2011), då de genom att lyssna tar åt sig av själva berättelsen och inte bara av de tryckta orden. Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. Litauen: Bulls Graphics Skolverket (2017) Högläsning. Larportalen.skolverket.se las-skriv/f%c3%b6rskola/021-lasa-oberatta/del_01/material/flik/del_01_momenta/artiklar/m21_fsk_01a_01_hoglasning.docx (Hämtad: ) 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå prioriterade mål utifrån kriterierna. Ansvariga för likabehandlingsarbetet och X-5000-representanter ser över förskolans bokbestånd och inventerar böckerna utifrån frågeställningarna i boken Normkreativitet i förskolan. Ansvariga för likabehandlingsarbetet och X-5000-representanter kontaktar Sätras Bibliotek för att kontinuerligt låna böcker utifrån aktuella teman samt lånar de färdiga värdegrundspåsarna. Ansvariga för likabehandlingsarbetet och X-5000-representanter skapar boklådor tillgängliga för uteverksamhet. Detta för att öka möjligheten att läsa i utemiljön/skogen. Pedagogerna planerar in stunder för reflekterande högläsning med boksamtal i förskolans verksamhet. Den reflekterande högläsningen sker under inneförmiddagar med en tydlig struktur för genomförande och reflektion: Pedagogerna gör medvetna val när de delar in barnen i läsgrupper för att öka alla barns möjlighet till delaktighet i reflekterande samtal. Vid den reflekterande högläsningen ska reflektionerna genomföras på olika sätt för att ge alla barn oavsett lärstil möjlighet till reflektion, till exempel genom samtal, teater, filmskapande eller väggtidning. Pedagogerna utgår ifrån dessa frågor: Vad tyckte du om i boken? Vad eller vem kommer du ihåg från boken? Har något av det som hände i boken någonsin hänt dig? På vilket sätt? Vad tror du händer sedan? Har du läst andra böcker som liknar den här? Hur? Pedagogerna för dokumentation/protokoll över läsningen. Dokumentationen kan ske i olika former, till exempel med hjälp av filmobservation eller genom att spara anteckningar och väggtidningar. Dokumentationen används för att få syn på utvecklingen av den reflekterande högläsningen samt för att säkerställa att pojkar och flickor bemöts likvärdigt. 2

3 4. Ansvarig/Ansvariga: 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Nämndens verksamhetsplan Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. Pedagogerna ska ha läst Gunilla Guvå Från JAG till VI -grupputveckling i förskola och skola och diskuterar kapitlen utifrån framställda diskussionsfrågor. Pedagogerna har en grundläggande kunskap om grupputveckling inom förskolan. Vi använder diskussioner och dokumentationer för att få syn på hur vår kunskap utvecklas. Pedagogerna organiserar verksamheten utifrån rådande vetenskapliga teorier om grupputveckling inom förskolan för att främja gruppens och därmed barnens utveckling. Vi använder diskussioner och dokumentationer för att synliggöra, utvärdera och utveckla vårt arbete. Pedagogerna arbetar för ett gemensamt förhållningssätt, de skapar struktur med regler och rutiner i verksamheten. o Pedagogerna läser litteratur, Språk och skrivglädje och diskuterar i arbetslaget för att få en större förståelse för barns språk- och skrivutveckling. o Pedagogerna ger barn möjlighet till en ökad förståelse för att förstå andras perspektiv samt att våga uttrycka sina egna uppfattningar. o Pedagoger är närvarande i barns samtal, pedagoger stödjer och uppmuntrar barn i deras språkutveckling med hjälp av kommunikation i olika former. o X5000 boken/böckerna används som ett verktyg för att lyssna, reflektera och ge barn förutsättningar att uttrycka sina egna uppfattningar. 3

4 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. I vårt arbete med att organisera verksamheten utgår vi från Susan Wheelans teorier om ledarskap och grupputveckling - IMGD: An Integrative Model of Group Development. Vi kompletterar detta med Gunilla Guvås arbetssätt kring barngruppens utveckling. De fem stadierna eller faserna i IMGD är; Fas 1 Tillho righet och trygghet Fas 2 Opposition och konflikt Fas 3 Tillit och struktur Fas 4 Arbete och produktivitet Fas 5 Gruppens upplo sning Fas 1 kännetecknas av ett starkt beroende till ledaren. Individerna är otrygga och även rädda inför vad som sker. Ansvarstagandet är lågt på grund av risken att göra fel. Ingen vill sticka ut på grund av risken att då inte få vara med, att tillhöra. Uppgiften är inte prioriterad utan det viktigaste är att bli accepterad. Fas 2 kännetecknas av en befrielse, ett oberoende från ledaren. Detta gör att ledaren ifrågasätts samtidigt som individerna börjar rollsöka varandra. Gruppen försöker att skapa egna värderingar och normer. Detta leder ofta till konflikter och om dessa inte löses går gruppen oftast tillbaka till föregående fas. Fas 3 kännetecknas av ett ömsesidigt beroende. Nu är inte de individuella behoven som status, kompetens, revir och inflytande det viktigaste utan nu flyttas fokus till uppgiften. En stark känsla av tillit råder i gruppen. Fas 4 kännetecknas av ett effektivt samarbete i gruppen. Gruppen blir ett högpresterande team med mera kreativitet och glädje. Fas 5 kännetecknas av kritiska utvärderingar, vad gick bra som vi tar med oss till nästa projekt, vad bör vi rätta till. Feedback och känslor uttrycks naturligt mellan individerna. Ledaren har 50% av ansvaret för gruppens framgång eller misslyckande. Resten beror på medlemmarna och yttre förhållanden. Ledaren behöver vara flexibel i sitt ledarskap, grupper i olika stadier kräver olika beteenden. När gruppen mognar är det viktigt att vara prestigelös runt ledarrollen och att lita på gruppen. Gunilla Guvås faser; När höstterminen börjar tar nya grupper plats på förskolan, även om de flesta barnen har gått i samma grupp sedan tidigare är 4

5 gruppen i sig ny då det har tillkommit barn och ibland även vuxna. I början befinner sig gruppen i en Jagfas. Barnen och de vuxna känner sig osäkra i denna fas. Det visar sig på olika sätt. Den vuxne måste skapa kontakt och en relation med varje barn och ge barnet utrymme och plats i gruppen. Barn i jagfas kan inte dela med sig eller visa hänsyn till varandra, de måste veta att de själva får innan de kan vara generösa mot andra. Denna fas kräver ett styrande ledarskap från pedagogerna som skapar tydlig struktur, gemensamma regler och det är pedagogerna som bestämmer aktiviteter, lekar och skapar gemensamma sammanhang för barnen att utvecklas i som grupp. Efterhand inträder en Vifas. Att det har hänt märks på att ett lugn har spridit sig i gruppen, barnen samarbetar mer och visar varandra ökad hänsyn. Barnen startar själva lekar och aktiviteter som den vuxne tidigare har lett samt att de kan och följer rutiner och regler, tex sätter de sig i samlingen utan att den vuxne sagt till. Guvå, Gunilla (2006). Från jag till vi grupputveckling i förskola och skola. Stockholm: Elanders Gotab Wheelan, Susan (2013). Att skapa effektiva team: en handledning för ledare och medlemmar Selander och Rostvall (2008) beskriver att användandet av olika teckensystem, det vill säga olika kommunikationsvägar, gör inlärningen multimodal. De menar att meningsskapande kan ske med många samtidigt pågående teckensystem. Valet av teckensystem påverkar lärandet och vilken kunskap som kommer att förmedlas. Exempelvis kan tankar och reflektion kring en bok skapa olika kunskap beroende på vilken kommunikationsväg pedagogen väljer; muntligt, skriftligt, kreativt skapande eller en kombination av dessa. För att öka barnens möjligheter till att ge utryck för egna uppfattningar och förstå andras perspektiv använder vi oss av multimodala arbetssätt. Heikkilä (2006) menar att med en större variation och mångfald av uttryckssätt skapas fler möjligheter att ta till sig det som förmedlas. Genom att erbjuda flera tillvägagångssätt för lärande ökar individens möjligheter att finna något som kan förankras i det egna kunnandet. Heikkilä, M. (2006). Kommunikativa resurser för lärande: barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, Uppsala Rostvall, A. & Selander, S. (Red.) (2008). Design för lärande. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. 5

6 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå prioriterade mål utifrån kriterierna. Under den gemensamma reflektionstiden delger pedagogerna varandra dokumentationer, erfarenheter och tankar för att skapa samsyn och utveckling. Pedagogerna observera och inventerar barngruppen för att se det enskilda barnets utveckling samt gruppens utveckling. Pedagogerna styr upp gruppstärkande aktiviteter som ger förutsättning för barn att träna på turtagning, tex. Samling, skriva väggtidning, boksamtal, rörelse. Struktur för lunchsamlingen skapas med en tydlig start, innehåll och avslut. En gemensam plats utomhus väljs ut för att skapa en gemensam historia för gruppen. Pedagogerna bekräftar barn med ord, blickar eller tummen upp. o Pedagoger väljer ut en särskild situation där de närvarar och stödjer barn i deras språkutveckling samt stödjer barn vid konflikter. Pedagogerna på Grön börjar att fokusera på leken vid tågbordet och pedagogerna på Blå har sitt fokus på fruktstunden. o Pedagoger använder sig av multimodala kommunikationsalternativ såsom skrift, ikt, bilder, leksaker och TAKK-tecken. o Vi använder oss utav ordlådor för olika tillfällen, tex. utomhus, hallen, skötbordet, X5000 boken Bosses promenad/babblarna. o Pedagogerna tar fram aktuellt material utifrån temaboken som kan kopplas till målen. o Pedagogerna skriver väggtidning med barnen. 4. Ansvarig/Ansvariga: 2.3 BARNS INFLYTANDE Nämndens verksamhetsplan Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin fo rmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och da rmed få mo jlighet att påverka sin situation. 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. 6

7 Pedagogerna utformar miljöerna och planerar verksamheten utifrån de behov och intressen som barnen sja lva på olika sa tt ger uttryck fo r. Pedagogerna verkar fo r att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras. Pedagogerna verkar fo r att flickor och pojkar får lika stort inflytande o ver och utrymme i verksamheten. Som metod att följa upp våra kriterier använder vi barnintervjuer och observationer. Våra pedagogiska dokumentationer och diskussioner ligger som underlag för att kunna följa upp kriterierna. 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå prioriterade mål utifrån kriterierna. Pedagogerna uppmärksammar och reflekterar kring sitt eget förhållningssätt i barngruppen för att skapa en lugnare miljö. Barnen delas in i grupper med färre barn. Miljöer, aktivitetslådor och aktivitetskort skapas utifrån barnens önskemål, intressen och lekar. Temaarbeten utvecklas och förändras utifrån barnens visade intressen, samtal, lekar och önskemål. 4. Ansvarig/Ansvariga: 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Nämndens verksamhetsplan Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. Förskolan ska sträva efter att utveckla en tillitsfull relation till barnen och deras familjer. 7

8 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå prioriterade mål utifrån kriterierna. Vi erbjuder introduktion på förskolan mellan Vi ger vårdnadshavarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över barnens vistelsetid under introduktionen. För att skapa en god relation och introduktion är vi pedagoger nära och lyhörda inför barns behov och vårdnadshavares frågor och funderingar. Vi arbetar för att utveckla en öppen och tillitsfull relation till våra familjer. Biträdande förskolechef erbjuder nya vårdnadshavare introduktionssamtal utifrån verksamheten och dess styrdokument. Pedagogerna erbjuder vårdnadshavarna introduktionssamtal utifrån våra respektive förväntningar på förskoletiden samt för att ge vårdnadshavare möjlighet att informera om sina barn. Varje hösttermin erbjuder vi ett gruppsamtal per hemvist där pedagogerna visar på verksamheten utifrån våra styrdokument. Vi för fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare genom daglig kontakt om barnens trivsel, utveckling och lärande. Varje vårtermin erbjuder vi vårdnadshavarna ett utvecklingssamtal där vi synliggör barnens utveckling och lärande i verksamheten. Detta gör vi genom att visa dokumentationer utifrån prioriterade mål i handlingsplanen. Om önskemål och behov finns erbjuder vi ytterligare samtal. 4. Ansvarig/Ansvariga: 2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Nämndens verksamhetsplan 8

9 Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå prioriterade mål utifrån kriterierna. 4. Ansvarig/Ansvariga: Systematiskt kvalitetsarbete 1. Chefsteamen identifierar utvecklingsområden utifrån förskolornas utvärderingar av de kommunpolitiska resp. nationella målen. 2. Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. 9

10 3. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till de prioriterade målområdena. 4. Pedagogerna sätter upp kriterier för hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen. Beskriver hur målen ska följas upp. Med vilka metoder/underlag. 5. Pedagogerna anger aktiviteter för att nå målen. 10