2.1 NORMER OCH VÄRDEN Nämndens verksamhetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Handlingsplan för Ängsulls förskola, läsåret 2016/2017 Handlingsplanen utgår från Lpfö 98/10, och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet. religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer Pedagogerna har ökat sin medvetenhet om föreställningar kring sambandet mellan barns könstillhörighet och deras lek och aktivitet för att på så sätt skapa ett positivt samspelklimat som uppmuntrar till att bryta traditionella könsmönster. För att göra detta mätbart dokumenteras, diskuteras och utvärderas detta under a rets gång, bland annat med hjälp av pedagogisk dokumentation och utvärderingar av handlingsplanen. Pedagogerna ska ha skapat ökade möjligheter för barnen att välja lek, aktivitet och placering i rummen oavsett ko nstillhörighet. Vi för intervjuer med barn för att få syn på vad de vill göra på förskolan och genom observation se om de är i de rummen de önskar att vara i. Pedagogerna på sidan med de yngre barnen observerar sig själva för att få syn på hur deras placeringar påverkar barnens lek. Pedagogerna ska ha normaliserat och synliggjort barns positiva brytande av traditionella könsnormer genom positiv bekräftelse och dokumentation, t.ex. genom bilder som visar en mångfald av barns lek. Pedagogerna delger varandra filmer/observationer/dokumentationer på planeringstiden. 1. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. Enligt Öhman (Hissad och dissad, 2011) är det stor skillnad mellan vad vi tror att vi gör och vad vi faktiskt gör i praktiken. Där pedagogen befinner sig 1

2 blandas flickor och pojkar, vilket medför att pedagogerna måste placera sig mer medvetet i miljöerna för att öka barnens tillgång till dessa. För att ge barnen samma förutsättningar till rummen oavsett kön bör pedagogerna se till att befinna sig i alla rum. Enligt Olofsson (Modiga prinsessor och ömsinta pojkar, 2007) finns det fyra grundprinciper för en medveten genuspedagogik: *Att tillföra, inte ta ifrån. *Att mo ta barnen på den nivå da r de befinner sig. *Att fokusera på det positiva och förstärka det. *Att göra inlärningen lustfylld och effektiv genom att använda leken. 2. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå Pedagogerna utvecklar diskussionerna kring begreppet närvarande pedagog i förhållande till målet och implementerar det i verksamheten, samt fortsätter att öka vår aktiva närvaro i barns lek för att uppfylla de två första kriterierna. Planera in en löpare som ansvarar för listor, föräldrakontakt, hjälpa barn med omsorg, telefon, hjälpa barn till lek, ställa iordning på hemvisterna för morgondagen, sta da hallen. O ka barnens möjligheter att välja könsneutrala material och miljöer, till exempel tillföra intelligent, föränderligt material (t.ex. lera, naturmaterial, lärplattor) och ge barnen ökade möjligheter att utforska och utveckla användandet av sina känslor och sinnen (t.ex. ljud, ljus, doft, musik). Dela in barnen i mindre sammanhang med färre barn för att ge dem möjlighet att använda förskolans alla lokaler. Pedagogerna använder filmskapande/visning samt väggtidningen för att synliggöra och utveckla barnens lek. Blanda traditionellt könsbundet material i olika vrår. 3. Ansvarig/Ansvariga: 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. 2

3 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer Pedagogerna har en grundläggande kunskap om barns språkinlärning. Vi använder oss av självskattning. Pedagogerna ger barnen ökade möjligheter till större språkförståelse. Vi gör filmer i imovie. o Pedagogerna har en grundläggande kunskap om vad allemansrätten innebär i form av rättigheter och skyldigheter samt förmedlar den kunskapen vidare till barnen i vårt förhållningssätt. o Vi tar del av skogens skafferi. 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. Pedagogerna läser Skolverkets skrift Modul: Läsa och skriva i förskolan, del 2 Högläsning Hagtvet (2006) anser att rim och ramsor ger en känsla för struktur, form, rörelse, sång, rytm. Kropp och röst förstärker upplevelsen av språket. Rim utvecklar barnets språk, men det krävs medvetna pedagoger som ser till barnens individuella förmågor och utmanar dem lekfullt för att nå nästa nivå (2004). Hagtvet, Bente Eriksen (2004). Språkstimulering Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Hagtvet, Bente Eriksen (2006). Språkstimulering Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Lundberg (2008) anser att rim skapar språklig medvetenhet genom att det synliggör språkets byggstenar. Rim och ramsor tränar språkmedvetenheten vilket skapar större möjligheter till läs- och skrivinlärning. 3

4 Lundberg, Ingvar (2008). Bornholmsmodellen Vägen till läsning Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Svensson (1998) anser att rim betonar uttal, ej betydelse, för att kunna rimma måste man kunna urskilja och koncentrera sig på vissa språkljud. Barnet måste kunna uppfatta att vid rim hör docka-plocka ihop och inte dockadockvagn. Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur o o Barn och naturvetenskap o Allemansrätten - Du använder dig av allemansrätten när du vistas i naturen, tex går utflykt i skogen eller sitter på en sten och tänker. Allemansrätten är en unik möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Alltså inte störa inte förstöra. o Enligt Naturvårdsverket (Rapport 6407) ökar mötet med naturen kopplingen mellan känslor (det affektiva) och förstånd (det kognitiva) vilket kan skapa en brygga till ett lärande på en högre nivå. Undervisning utomhus är i sig inte mer effektiv än den inomhus, men kombinationen är vinnande och skapar förutsättningar för ett mer effektivt lärande. Barn som får leka mycket i naturen blir mer positiva till den och till att vistas där. Längre och regelbundna pedagogiska insatser i naturen har större betydelse för lärandet av kunskaper, attityder och beteenden än korta sporadiska möten. För att öka möjligheterna till barns lärande krävs att pedagogerna har ett tydligt syfte med utomhusvistelsen. Naturvårdsverket rapport 6407 Den nyttiga utevistelsen? 2. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå Pedagogerna använder sig av gemensamt bestämda rim vid trappan som leder upp till skötbordet samt ett rim vid matbordet och ett vid utgång i hallen. Pedagogerna använder sig av ett expansivt språk i hallen. Benämner klädesplagg i hallen, exempelvis: tumvantar, fingervantar, täckvantar Pedagogerna läser vetenskapliga artiklar. Barnen får möjlighet att uttrycka tankar vid boksamtal och vid skrivande av väggtidning. Vi rimmar vid rörelse utomhus. 4

5 Vi gör rimspel med bilder och ord med inspiration från temaboken Kon som visst kunde klättra. Vi gör språklådor med symboler, bilder och tecken som utmanar, stimulerar och utvecklar barnens språk. Till en början fokuserar vi på olika kategorier (kläder, fordon, djur, frukt, grönsaker) i vårt arbete med språklådorna. Vi erbjuder flera olika kommunikationsalternativ i kombination - det talade ordet, symbol, bild, tecken och skrift - för att nå och utveckla varje barns språk. o Vi går till skogen och dungen i mindre grupper. o Vi observerar vår insektsholk. o Vi observerar förändringar i naturen, t.ex. genom att markera en gren och dokumentera dess utveckling under året. o Vi samlar skogsmaterial i burkar och har dessa som vårt eget skogens skafferi. o Vi utnyttjar lilla gården i anslutning till Gnistan Blå. o Vi sorterar skräp som vi hittar ute. 3. Ansvarig/Ansvariga: Samtliga pedagoger. 2.3 BARNS INFLYTANDE Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin fo rma ga att uttrycka sina tankar och a sikter och da rmed fa mo jlighet att pa verka sin situation. 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer Pedagogerna utformar miljöerna och planerar verksamheten utifrån de behov och intressen som barnen sja lva pa olika sa tt ger uttryck fo r. Pedagogerna verkar fo r att varje barns uppfattningar och a sikter respekteras. Pedagogerna verkar fo r att flickor och pojkar fa r lika stort inflytande o ver och utrymme i verksamheten. Som metod att följa upp våra kriterier använder vi barnintervjuer och observationer. 5

6 Våra pedagogiska dokumentationer och diskussioner ligger som underlag för att kunna följa upp kriterierna. 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå Pedagogerna uppmärksammar och reflekterar kring sitt eget förhållningssätt i barngruppen för att skapa en lugnare miljö. Barnen delas in i grupper med färre barn. Miljöer, aktivitetslådor och aktivitetskort skapas utifrån barnens önskemål, intressen och lekar. Temaarbeten utvecklas och förändras utifrån barnens visade intressen, samtal, lekar och önskemål. 4. Ansvarig/Ansvariga: 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. Förskolan ska sträva efter att utveckla en tillitsfull relation till barnen och deras familjer. 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. 6

7 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå Vi erbjuder introduktion på förskolan mellan Vi ger vårdnadshavarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över barnens vistelsetid under introduktionen. För att skapa en god relation och introduktion är vi pedagoger nära och lyhörda inför barns behov och vårdnadshavares frågor och funderingar. Vi arbetar för att utveckla en öppen och tillitsfull relation till våra familjer. Biträdande förskolechef erbjuder nya vårdnadshavare introduktionssamtal utifrån verksamheten och dess styrdokument. Pedagogerna erbjuder vårdnadshavarna introduktionssamtal utifrån våra respektive förväntningar på förskoletiden samt för att ge vårdnadshavare möjlighet att informera om sina barn. Varje hösttermin erbjuder vi ett gruppsamtal per hemvist där pedagogerna visar på verksamheten utifrån våra styrdokument. Vi för fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare genom daglig kontakt om barnens trivsel, utveckling och lärande. Varje vårtermin erbjuder vi vårdnadshavarna ett utvecklingssamtal där vi synliggör barnens utveckling och lärande i verksamheten. Detta gör vi genom att visa dokumentationer utifrån prioriterade mål i handlingsplanen. Om önskemål och behov finns erbjuder vi ytterligare samtal. 4. Ansvarig/Ansvariga: 2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Prioriterade mål för förskolan: Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? 7

8 Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå 4. Ansvarig/Ansvariga: Systematiskt kvalitetsarbete 1. Chefsteamen identifierar utvecklingsområden utifrån förskolornas utvärderingar av de kommunpolitiska resp. nationella målen. 2. Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter identifiering av mål. 3. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till de prioriterade målområdena. 4. Pedagogerna sätter upp kriterier för hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen. Beskriver hur målen ska följas upp. Med vilka metoder/underlag. 8

9 5. Pedagogerna anger aktiviteter för att nå målen. 9