Handlingsplan för Ängsulls förskola, läsåret 2016/2017

Transkript

1 Handlingsplan för Ängsulls förskola, läsåret 2016/2017 Handlingsplanen utgår från Lpfö 98/10, och Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse fo r att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet. religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. Pedagogerna har ökat sin medvetenhet om föreställningar kring sambandet mellan barns könstillhörighet och deras lek och aktivitet för att på så sätt skapa ett positivt samspelklimat som uppmuntrar till att bryta traditionella könsmönster. För att göra detta mätbart dokumenteras, diskuteras och utvärderas detta under a rets gång, bland annat med hjälp av pedagogisk dokumentation och utvärderingar av handlingsplanen. Pedagogerna ska ha skapat ökade möjligheter för barnen att välja lek, aktivitet och placering i rummen oavsett ko nstillhörighet. Vi för intervjuer med barn för att få syn på vad de vill göra på förskolan och genom observation se om de är i de rummen de önskar att vara i. Pedagogerna på sidan med de yngre barnen observerar sig själva för att få syn på hur deras placeringar påverkar barnens lek. Pedagogerna ska ha normaliserat och synliggjort barns positiva brytande av traditionella könsnormer genom positiv bekräftelse och dokumentation, t.ex. genom bilder som visar en mångfald av barns lek. Pedagogerna delger varandra filmer/observationer/dokumentationer på planeringstiden. 1

2 1. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. Enligt Öhman (Hissad och dissad, 2011) är det stor skillnad mellan vad vi tror att vi gör och vad vi faktiskt gör i praktiken. Där pedagogen befinner sig blandas flickor och pojkar, vilket medför att pedagogerna måste placera sig mer medvetet i miljöerna för att öka barnens tillgång till dessa. För att ge barnen samma förutsättningar till rummen oavsett kön bör pedagogerna se till att befinna sig i alla rum. Enligt Olofsson (Modiga prinsessor och ömsinta pojkar, 2007) finns det fyra grundprinciper för en medveten genuspedagogik: *Att tillföra, inte ta ifrån. *Att mo ta barnen på den nivå da r de befinner sig. *Att fokusera på det positiva och förstärka det. *Att göra inlärningen lustfylld och effektiv genom att använda leken. 2. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå Pedagogerna utvecklar diskussionerna kring begreppet närvarande pedagog i förhållande till målet och implementerar det i verksamheten, samt fortsätter att öka vår aktiva närvaro i barns lek för att uppfylla de två första kriterierna. Planera in en löpare som ansvarar för listor, föräldrakontakt, hjälpa barn med omsorg, telefon, hjälpa barn till lek, ställa iordning på hemvisterna för morgondagen, sta da hallen. O ka barnens möjligheter att välja könsneutrala material och miljöer, till exempel tillföra intelligent, föränderligt material (t.ex. lera, naturmaterial, lärplattor) och ge barnen ökade möjligheter att utforska och utveckla användandet av sina känslor och sinnen (t.ex. ljud, ljus, doft, musik). Dela in barnen i mindre sammanhang med färre barn för att ge dem möjlighet att använda förskolans alla lokaler. Pedagogerna använder filmskapande/visning samt väggtidningen för att synliggöra och utveckla barnens lek. Blanda traditionellt könsbundet material i olika vrår. 3. Ansvarig/Ansvariga: 2

3 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. o Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. Pedagogerna har en grundläggande kunskap om barns språkinlärning. Vi använder oss av självskattning (Hur ofta rimmar jag i barngruppen? Jag har teoretisk kunskap om varför vi rimmar. Hur ofta läser jag med barnen? Jag planerar min lässtund med reflekterande boksamtal. Jag har teoretisk kunskap om varför vi läser.) Pedagogerna ger barnen ökade möjligheter till större språkförståelse. Vi använder oss av imovie och dokumentationer. o Pedagogerna har en grundläggande kunskap om vad allemansrätten innebär i form av rättigheter och skyldigheter samt förmedlar den kunskapen vidare till barnen i vårt förhållningssätt. Vi använder oss av dokumentation för att få syn på vad barnen erbjuds. o Pedagogerna ger barnen möjlighet att ta del av skogens skafferi. Vi använder oss av dokumentation för att synliggöra allemansrätten, kulturarv och kretslopp. o Pedagogerna ger barnen möjlighet att undersöka vad som händer med olika material i naturen för att ge möjlighet till ökad förståelse för hållbar utveckling. Pedagogerna dokumenterar ute i naturen tillsammans med barnen. o Pedagogerna använder sig av barnintervjuer med frågeställningarna: Vad kan du göra i skogen? Vad får du göra i skogen? Vad vill du göra i skogen? Hur känns det att vara i skogen? Vi intervjuar barnen i början och i slutet av terminen. 3

4 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. Pedagogerna läser Skolverkets skrift Modul: Läsa och skriva i förskolan, del 2 Högläsning Hagtvet (2006) anser att rim och ramsor ger en känsla för struktur, form, rörelse, sång, rytm. Kropp och röst förstärker upplevelsen av språket. Rim utvecklar barnets språk, men det krävs medvetna pedagoger som ser till barnens individuella förmågor och utmanar dem lekfullt för att nå nästa nivå (2004). Hagtvet, Bente Eriksen (2004). Språkstimulering Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Hagtvet, Bente Eriksen (2006). Språkstimulering Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Lundberg (2008) anser att rim skapar språklig medvetenhet genom att det synliggör språkets byggstenar. Rim och ramsor tränar språkmedvetenheten vilket skapar större möjligheter till läs- och skrivinlärning. Lundberg, Ingvar (2008). Bornholmsmodellen Vägen till läsning Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur Svensson (1998) anser att rim betonar uttal, ej betydelse, för att kunna rimma måste man kunna urskilja och koncentrera sig på vissa språkljud. Barnet måste kunna uppfatta att vid rim hör docka-plocka ihop och inte dockadockvagn. Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur o Barn och naturvetenskap o Allemansrätten - Du använder dig av allemansrätten när du vistas i naturen, tex går utflykt i skogen eller sitter på en sten och tänker. Allemansrätten är en unik möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Alltså inte störa inte förstöra. o Enligt Naturvårdsverket (Rapport 6407) ökar mötet med naturen kopplingen mellan känslor (det affektiva) och förstånd (det kognitiva) vilket kan skapa en brygga till ett lärande på en högre nivå. Undervisning utomhus är i sig inte mer effektiv än den inomhus, men kombinationen är vinnande och skapar förutsättningar för ett mer effektivt lärande. Barn som får leka mycket i 4

5 naturen blir mer positiva till den och till att vistas där. Längre och regelbundna pedagogiska insatser i naturen har större betydelse för lärandet av kunskaper, attityder och beteenden än korta sporadiska möten. För att öka möjligheterna till barns lärande krävs att pedagogerna har ett tydligt syfte med utomhusvistelsen. Naturvårdsverket rapport 6407 Den nyttiga utevistelsen? 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå Pedagogerna läser vetenskapliga artiklar. Under den gemensamma reflektionstiden delger pedagogerna varandra dokumentationer, erfarenheter och tankar för att gemensamt komma vidare i temaarbetet och öka kunskapen om barns språkinlärning. Pedagogerna använder sig av ett expansivt språk med stöd av TAKK, tex vid benämning av kläder i hallen Tumvantar, fingervantar, regnvantar, täckvantar. Pedagogerna använder sig mer medvetet och frekvent av språkutvecklande aktiviteter, som rim, ramsor och reflekterande högläsning med inspiration från temaboken Kon som visst kunde flyga. Rimställe ett utvalt ställe i skogen där barnen får rimma, tex hoppa på en stubbe samtidigt som de rimmar. Rimsten Den som håller i stenen får ett ord att rimma på om den vill, för att sedan skicka stenen vidare till nästa. Pedagoger och barn skapar filmer i Imovie. Pedagogerna ger alla barn möjlighet till att ha och använda sin egen ordlåda. Läsa med reflektion på innefm. Dela upp barnen i grupper efter erfarenhet och intresse. Skriv ner reflektionerna på väggtidningen för att synliggöra och dokumentera. Utgå från förbestämda frågor: Vad tyckte du om i boken? Vad eller vem kommer du ihåg från boken? Har något av det som hände i boken någonsin hänt dig? Vad tror du händer sedan? Har du läst andra böcker som liknar den här? Hur? Samling innan lunch Hiphop/rap, massage Delfingruppen Rim, ramsor Pingvingruppen o Pedagoger och barn går till skogen. o En ordlåda att ta med ut skapas för att samla naturens ord i. o Temaktiviteter planeras in i vår utevistelse. o Olika material fästs på en bräda som grävs ner i skogen för att skapa möjlighet att följa de olika materialens nedbrytningsprocesser i naturen. o Barnen får möjlighet att observera förändringarna i naturen, tex genom att markera en gren och dokumentera dess utveckling under året. o Barnen får möjlighet att undersöka och rita av skogen eller delar av skogen. o Vi observerar vår insektsholk. 5

6 4. Ansvarig/Ansvariga: 2.3 BARNS INFLYTANDE Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar sin fo rma ga att uttrycka sina tankar och a sikter och da rmed fa mo jlighet att pa verka sin situation. 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. Pedagogerna utformar miljöerna och planerar verksamheten utifrån de behov och intressen som barnen sja lva pa olika sa tt ger uttryck fo r. Pedagogerna verkar fo r att varje barns uppfattningar och a sikter respekteras. Pedagogerna verkar fo r att flickor och pojkar fa r lika stort inflytande o ver och utrymme i verksamheten. Som metod att följa upp våra kriterier använder vi barnintervjuer och observationer. Våra pedagogiska dokumentationer och diskussioner ligger som underlag för att kunna följa upp kriterierna. 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå Pedagogerna uppmärksammar och reflekterar kring sitt eget förhållningssätt i barngruppen för att skapa en lugnare miljö. Barnen delas in i grupper med färre barn. 6

7 Miljöer, aktivitetslådor och aktivitetskort skapas utifrån barnens önskemål, intressen och lekar. Temaarbeten utvecklas och förändras utifrån barnens visade intressen, samtal, lekar och önskemål. 4. Ansvarig/Ansvariga: 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Förskolan ska sträva efter att utveckla en tillitsfull relation till barnen och deras familjer. 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå Vi erbjuder introduktion på förskolan mellan Vi ger vårdnadshavarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över barnens vistelsetid under introduktionen. För att skapa en god relation och introduktion är vi pedagoger nära och lyhörda inför barns behov och vårdnadshavares frågor och funderingar. Vi arbetar för att utveckla en öppen och tillitsfull relation till våra familjer. Biträdande förskolechef erbjuder nya vårdnadshavare introduktionssamtal utifrån verksamheten och dess styrdokument. Pedagogerna erbjuder vårdnadshavarna introduktionssamtal utifrån våra respektive förväntningar på förskoletiden samt för att ge vårdnadshavare möjlighet att informera om sina barn. 7

8 Varje hösttermin erbjuder vi ett gruppsamtal per hemvist där pedagogerna visar på verksamheten utifrån våra styrdokument. Vi för fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare genom daglig kontakt om barnens trivsel, utveckling och lärande. Varje vårtermin erbjuder vi vårdnadshavarna ett utvecklingssamtal där vi synliggör barnens utveckling och lärande i verksamheten. Detta gör vi genom att visa dokumentationer utifrån prioriterade mål i handlingsplanen. Om önskemål och behov finns erbjuder vi ytterligare samtal. 4. Ansvarig/Ansvariga: 2.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 1. Hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen? Sätt upp kriterier. Beskriv med vilka metoder/underlag vi ska följa upp kriterierna. T.ex. dokumentationer, observationer, självskattning, intervjuer etc. 2. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: Vad som enligt forskning och beprövad erfarenhet ger effekt på målet. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till prioriterade mål. 3. Arbetsprocesser: Beskriv vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå 4. Ansvarig/Ansvariga: 8

9 Systematiskt kvalitetsarbete 1. Chefsteamen identifierar utvecklingsområden utifrån förskolornas utvärderingar av de kommunpolitiska resp. nationella målen. 2. Utifrån identifierade utvecklingsområden formulerar pedagogiska utvecklingsledare och biträdande förskolechef mål för respektive förskola. Målidéerna processas med pedagogerna före och/eller efter 3. Pedagogiska utvecklingsledare tar tillsammans med biträdande förskolechef fram vetenskapliga kopplingar till de prioriterade målområdena. 4. Pedagogerna sätter upp kriterier för hur det ska se ut i verksamheten när vi nått målet/målen. Beskriver hur målen ska följas upp. Med vilka metoder/underlag. 5. Pedagogerna anger aktiviteter för att nå målen. 9