Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020

Transkript

1 ..fj (f Regeringsbesut 7 REGERINGEN Fö2015/00953/~FI Försvarsdepartementet Försvarsmakten Stockhom Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 ti och med 2020 ( biaga) Regeringens besut Regeringen besutar inriktning för Försvarsmaktens verksamhet under försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m enigt vad som framgår av biagan. Ärendet Regeringen ämnade den 23 apri2015 propositionen Försvarspoitisk inriktning- Sveriges försvar (prop. 2014/15:109) ti riksdagen. Ti grund för propositionen igger b.a. Försvarsberedningens säkerhets- och försvarspoitiska rapporter Vägva i en gobaiserad värd (Ds 2013:33) från maj 2013 och Försvaret av Sverige- Starkare försvar för en osäker tid (Ds 2014:20) från maj Mot denna bakgrund gav regeringen den 19 juni 2014 Försvarsmakten i uppdrag att redovisa underag ti försvarspoitisk inriktningsproposition 2015 (Fö nr 12). Försvarsmakten överämnade den 16 december 2014 sitt underag med redovisningar och försag i enighet med uppdraget från den 19 juni Riksdagen har den 16 juni 2015 godkänt regeringens försag ti må för det miitära försvaret, må för det civia försvaret och inriktningen för krigsförband i Försvarsmaktsorganisation 2016 (bet. 2014/15:FöU, rskr. 2014/15:251). Mået för det miitära försvaret är därmed att från och med 2016, enskit och tisammans med andra, inom och utom andet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Detta ska ske genom att hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationea intressen, förebygga och hantera konfikter och krig, skydda Sveriges handingsfrihet vid poitisk, miitär eer annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp samt skydda samhäet och dess funktionaitet i form av stöd ti civia myndigheter. Postadress Teefonväxe E-post: fo.registrator@regeringskansiet se stockho m O 00 Besöksadress Teefax Jakobsgatan

2 Det miitära försvaret ska stärkas. Genom ett tydigare fokus och genom ökade ekonomiska mede ska krigsförbandens krigsdugighet öka och därmed stärka den samade förmågan hos det miitära försvaret att ösa sin grundäggande uppgift att verka krigsavhåande. Därigenom ska det svenska totaförsvaret stärkas. Krigsförbandens krigsdugighet är det centraa verktyget för uppföjning och värdering av verksamheten. Föreiggande besut utgör, tisammans med främst förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarmakten, de åriga regeringsbreven och anvisningar för försvarspanering regeringens inriktning för Försvarsmaktens verksamhet. Med detta besut upphör också det uppdrag som regeringen gav den14mars 2013 (Fö nr 5) ti Försvarsmakten angående personaförsörjning att gäa. På regeringens vägnar 2 0-1~ Margot Waström r~ 'B~ Per Boinder Kopia ti statsrådsberedningen/sam Justitiedepartementet/SSK, PO U trikesdepartementet/sp Försvarsdepartementet/RS, ESL, SI, SUND, MFU Finansdepartementet/BA, OFA ESA, OFA SFÖ Försvarets materieverk F örsvarets radioanstat F örsvarshögskoan Myndigheten för samhässkydd och beredskap Totaförsvarets forskningsinstitut T otaförsvarets rekryteringsmyndighet

3 Biaga ti regeringsbesut den 25 juni 2015 avseende inriktning för Försvarsmaktens verksamhet under försvarsinriktningsperioden Försvars- och säkerhetspoitiska förutsättningar Sveriges säkerhetspoitik syftar ytterst ti att garantera andets oberoende och sjävständighet. Den ska, inom ramen för måen för vår säkerhet, förebygga krig och framväxten av hot mot svensk, nordisk och europeisk säkerhet. Vi ska kunna hävda vår suveränitet, värna våra suveräna rättigheter och nationea intressen, våra grundäggande värderingar samt skydda Sveriges handingsfrihet inför poitisk, miitär eer annan påtryckning. Säkerhet byggs soidariskt tisammans med andra och hot mot fred och säkerhet avvärjs i gemenskap med andra änder och organisationer. Sveriges säkerhetspoitik förutsätter att försvaret kan verka tisammans med andra. Den svenska soidaritetsförkaringen stäer krav på Sveriges förmåga att ge och ta emot stöd, som också kan vara miitärt. Bi- och mutiateraa försvars- och säkerhetspoitiska samarbeten bör fördjupas. Samarbetet med Finand är av särskid vikt. Samarbetet med Finand omfattar även panering och förberedeser för ett gemensamt användande av civia och miitära resurser i oika scenarier. Exempe på detta kan vara hävdandet av respektive ands territoriea integritet och utövande av rätten ti sjävförsvar enigt artike 51 i FN-stadgan. Europeisk sammanhåning är av centra betydese för att möta utmaningar mot vår säkerhet. Sverige bör aktivt bidra ti den konceptuea utveckingen inom den gemensamma säkerhets- och försvarspoitiken och fortsätta att bidra ti EU:s civia och miitära krishanterings insatser. Den ryska aggressionen mot Ukraina och Ryssands agerande i övrigt har försämrat den säkerhetspoitiska situationen i Europa. Ett enskit miitärt angrepp mot Sverige är fortsatt osannoikt. Kriser eer incidenter som även inbegriper miitära maktmede kan dock uppstå och miitära angreppshot kan ikvä adrig utesutas. Regeringen konstaterar att Ryssands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa har ökat även i vårt närområde. Det enskit viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerstäa den samade förmågan i totaförsvaret.

4 2 En ny inriktning av det miitära försvaret är nödvändig. Försvaret går från ett insatsförsvar ti ett försvar som tydigare inriktas mot den nationea försvarsdimensionen. Därmed minskar handingsutrymmet för detagande i internationea operationer. Försvaret ska i första hand utformas för att kunna möta ett väpnat angrepp. Det är en de i utveckingen av ett totaförsvar för att kunna hantera de utmaningar och hot som föjer av det förändrade säkerhetspoitiska äget. Åtgärderna kan inte bara betraktas utifrån isoerade svenska förhåanden, utan måste utformas i ett större Östersjö-, europeiskt och gobat sammanhang. Det aktiva engagemanget och detagandet i internationea insatser, civia och miitära, inom ramen för FN, EU, Natooch OSSE fortsätter. Det bidrar ti ökad säkerhet, förebygger konfikter, och skapar förutsättningar för håbar fattigdomsbekämpning och utvecking. Detagande i insatser är också ett sätt att visa soidaritet och fördjupa samarbetet med änder och organisationer som är viktiga för säkerheten i vårt närområde. Poitiska, ekonomiska och dipomatiska mede, påverkansoperationer och cyberattacker är exempe på verktyg som används för att påverka andra stater. Miitärt våd kvarstår som ett av dessa verktyg och hot om miitär eskaation respektive förmåga ti avskräckning förstärker i många fa också effekten av andra åtgärder. Övertagandet av Krim har visat på de fördear som ett överraskande och snabbt agerande kan ge en angripare genom att etabera faktum, och på vikten av att en angripare tvingas ta ti vapenmakt, väpnade krigshandingar, för att bemäktiga sig eer utnyttja territorium. Sverige har en möjighet och ett ansvar att påverka utveckingen i Östersjöområdet. Mot bakgrund av utveckingen i vår omvärd i amänhet och i Östersjöområdet i synnerhet har Gotand en särskit viktig position inte minst för kontroen av sjö- och uftvägarna ti och från Batikum. Det är ett svenskt miitärstrategiskt intresse att ha en miitär närvaro på Gotand. En svensk miitär närvaro på och runt Gotand har också en stabiiserande effekt på den miitärstrategiska situationen i Östersjöområdet. Den svenska försvarsförmågan ska stärkas. Genom att kunna möta ett väpnat angrepp ska totaförsvaret tisammans med poitiska, dipomatiska och ekonomiska mede utgöra en tröske för den som skue vija angripa Sverige, eer utöva påtryckningar med miitära maktmede. En trovärdig miitär förmåga bidrar ti fortsatt fredig utvecking och poitisk handingsfrihet.

5 3 Ekonomiska förutsättningar Regeringen har i den försvarspoitiska inriktningspropositionen redovisat en inriktning för försvarsekonomin Den ekonomiska inriktningen för Försvarsmakten, i enighet med tabeen nedan, kommer att vara utgångspunkten för de försag som regeringen avser att återkomma ti riksdagen med i respektive års budgetproposition, och sätter därmed ramen för genomförandet av försvarsinriktningen. Myndighetens tideade mede framgår av de åriga regerings breven Totat Summa (i mnkr) Tabeen redovisar Försvarsmaktens ansag och inkuderar preiminär pris- och öneomräkning. Respektive års tiskott är i tabeen angivet i öpande priser och kommer då de ingår i ansagsbasen att justeras inom ramen för den åriga försvarsspecifika pris- och öneomräkningen de efterföjande åren. Verksamhet Förstärkningar jämfört med Försvarsmaktens underag ti försvarspoitisk inriktningsproposition I förhåande ti det av Försvarsmakten inämnade underaget ti den försvarspoitiska inriktningspropositionen kommer Försvarsmaktens ansag att förstärkas ytterigare i enighet med den poitiska överenskommese som igger ti grund för den försvarspoitiska inriktningspropositionen. Mot denna bakgrund ska Försvarsmakten säkerstäa föjande: att krigsdugigheten i krigsförbanden kan höjas ytterigare genom att aa förband kan genomföra krigsförbandsövning under inriktningsperioden att armestridskrafterna utökas med en motoriserad skyttebatajon samtidigt som den ätta skyttebatajonen bibehås men omorganiseras för att kunna vara ufttransportabe att de mekaniserade batajonerna tiförs ett nytt stridsfordonsburet granatkastarsystem att ytterigare brobandvagnar tiförs att de motoriserade skyttebatajonerna tiförs utökad pansarvärnsförmåga att en stridgrupp Gotand organiseras med ett mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani från och med 2018

6 4 att utbidningsgruppen på Gotand förstärks för att medge ökad övnings- och utbidningsverksamhet att hemvärnet med de nationea skyddsstyrkorna tiförs granatkastare och batajonsedningsförmåga att ytterigare personig utrustning och ammunition anskaffas att två korvetter av Gävekass modifieras så att de är operativt och tekniskt reevanta ti mitten av 2020-taet att ytterigare två bevakningsbåtar modifieras och att fyra bevakningsbåtar bibehås som bojbåtar att nya undervattenssensorer anskaffas att tigängigheten på det taktiska transportfyget kan ökas att förmågan ti spridning av fygstridskrafterna inom och mean baser ökar. Uppgifter, resutat och organisation Försvarsmaktens uppgifter ska kunna ösas enskit och tisammans med andra myndigheter, änder och organisationer. Uppgifterna är utgångspunkten för kraven på Försvarsmaktens operativa förmåga. Resutatet uppnås genom utvecking och vidmakthåande av F örsvarsmaktens krigsförband. Krigsförbanden ska utformas för att kunna möta ett väpnat angrepp. Aa dear av Försvarsmaktens organisation och a anstäd persona som har uppgifter vid höjd beredskap ska krigsorganiseras och krigspaceras. Försvarsmaktens resutat ska i första hand redovisas som en samad operativ värdering samt i form av en redovisning av respektive krigsförbands krigsdugighet. Med utgångspunkt i den svenska säkerhetspoitiken ska förmågan i så stor utsträckning som möjigt utveckas tisammans med andra änder och organisationer. Försvarsmaktens stridskrafter ska indeas i armestridskrafter, marinstridskrafter, fygstridskrafter och försvarsmaktsgemensamma stridskrafter. Krigsförbandens krigsdugighet ska värderas utifrån deras huvuduppgifter och kravet att kunna mobiisera inom en vecka efter besut om höjd beredskap. Krigsförbandens krigsdugighet ska öka under perioden efterhand som de enskida krigsförbanden uppfys med persona och materie samt övas. Försvarsmakten ska öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot miitärt stöd som kan vara såvä indirekt som direkt. I det sammanhanget är arbetet med värdandsstödsavtaet med N ato av stor vikt.

7 5 Försvarsmakten har kvaificerade resurser som i många fa saknas inom andra samhässektorer. Dessa resurser är i fera avseenden användbara när samhäet utsätts för påfrestningar. Förmågan att samutnyttja miitära och civia resurser bör öka. Försvarsmakten ska även kunna samverka med övriga totaförsvarsaktörer inför och under höjd beredskap, krig och krigsfara. Krigsförbanden i Försvarsmaktsorganisation 2016 Försvarsmakten ska från och med den januari 2016 organiseras för att tihandahåa krigsförbanden i Försvarsmaktsorganisation 2016 och en förbandsreserv. Försvarsmaktsorganisation 2016 ska i huvudsak bestå av föjande krigsförband. Krigsförband Armestridskrafter Brigadstab Brigadspaningskompani Mekaniserad batajon Motoriserad skyttebatajon Stridsgrupp Gotand Lätt skyttebatajon Artieribatajon Luftvärns bataj on Jägarbatajon Underrättesebatajon säkerhetsbatajon Miitärpoisbatajon Livbatajon Ingenjörbatajon CBRN-kompani Tungtrans portkompani Hemvärnsbatajon Marinstridskrafter Sjöstridsfottijedning Korvettdivision Minröjningsdivision Underhåsdivision Röj dykardivision Ubåtsfottijedning Ubåtsdivision Amfibiebatajon Bevaknings båtkompani Marinbas Anta

8 6 Fygstridskrafter Fygfottij 4 Stridsfygdivision 6 Transport- och speciafygdivision 1 Heikopterfottij 1 Stridsedning- och 1 uftbevakningsbatajon Försvarsmaktsgemensamma stridskrafter Lednings- och underrå"tteseförband Högkvarteret med stabsförband 1 Regiona stab 4 Sambandsbatajon 1 Ledningspats bataj on 1 Teekrigbatajon 1 F örsvarsmaktens teekommunikations 1 och informationssystemförband (FMTIS) I t-försvarsförband 1 Lo?,istikförband Logistikbatajon 2 Teknisk batajon 1 sjukhuskompani 2 sjukvårdsförstärkningskompani 2 Försvarsmaktens ogistik (FMLOG) 1 Trafik- och transportedningskompani 1 Speciaförband Särskid operationsgrupp 1 Depåförband Depåförband 19 Förbandstyper Krigsförbanden ska bestå av stående förband, kontraktsförband och hemvärnsförband. I Försvarsmakten ska det också finnas en förbandsreserv. Stående förband Stående förband ska ha hög beredskap och hög tigängighet för att ösa uppgifter i krigs- och fredstid. Stående förband ska kunna genomföra operationer i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Stående förband ska i huvudsak bestå av kontinuerigt tjänstgörande persona.

9 7 Kontraktsförband Kontraktsförband ska primärt inriktas mot operationer i händese av höjd beredskap i Sverige och i närområdet. Kontraktsförbanden ska i huvudsak bestå av tidvis tjänstgörande persona och piktpersonal Hemvärnsförband Hemvärnsförbanden ska inriktas mot nationea försvarsuppgifter. Hemvärnsförbanden ska även i fredstid snabbt kunna ösa åagda uppgifter inkusive stöd ti samhäet vid kris. Hemvärnsförbanden ska bestå av persona med hemvärnsavtal Förbandsreserv För att öka uthåigheten och förbandsvoymen vid en avarigt försämrad omvärdsutvecking som innebär hot mot Sverige ska Försvarsmakten upprätthåa en förbandsreserv. Förbandsreserven ska bemannas av totaförsvarspiktig persona som fugjort värnpikt eer annan motsvarande miitär utbidning samt miitärt utbidad tidigare anstäd persona, som inte tas i anspråk i krigsförbanden och som krigspaceras i förbandsreserven. Förbandsreserven ska vidare innehåa organisationsbestämmande materie, såsom stridsfordon, som inte tas i anspråk i krigsförbanden. Materieen förrådsstäs och krigspaceras i förbandsreserven. Materieen ska ges grundäggande underhå utan att vidareutveckas. Förbandsreserven ska senast tre år efter besut och med tiförda mede kunna ösa nationea försvarsuppgifter. Vid besut om iståndsättande krävs tiämpning av agen (1994: 1809) om totaförsvarspikt. Panering för iståndsättande av förbandsreserven påbörjas först efter särskit besut. Utöver detta ska Försvarsmakten genom Totaförsvarets rekryteringsmyndighet upprätthåa en personareserv där persona som inte ianspråktas på annan pats ska krigspaceras. Tigängighet och beredskap Inom ramen för nedanstående krav styr regeringen Försvarsmaktens tigängighet och beredskap genom särskida besut. Krav på tigängighet För att ösa uppgifter i fredstid ska Försvarsmakten upprätthåa tigängighetskrav på krigsförbanden.

10 8 Tigängighetskraven i fredstid ska vara att vissa krigsförband är tigängiga för operationer omedebart huvuddeen av krigsförbanden är tigängiga inom tre månader inget förband har en tigängighet som överstiger sex månader. Förband kan aktiveras för att ösa uppgifter i fredstid. Försvarsmakten kan fatta besut om aktivering av enskida krigsförband med de dear som består av anstäd persona. Krigsförbandens tigängighet regerar också vika förband som kan anmäas ti FN, EU eer Nato/PFF:s styrkeregister. Försag ti anmäningar ti internationea styrkeregister ska utgå från den tigängighet som krigsförband har getts utifrån nationea krav. Krav på beredskap För att ösa uppgifter vid höjd beredskap och ytterst i krig ska Försvarsmakten upprätthåa beredskapskrav på krigsförbanden. Beredskapskraven vid intagande av höjd beredskap ska vara att huvuddeen av de stående förbanden och kontraktsförbanden kan börja ösa förbandets krigsuppgift vid mobiiseringspats inom några dagar inget krigsförband har ett beredskapskrav som överstiger en vecka hemvärnsförbanden kan verka med huvuddeen inom ett dygn samt med mindre dear inom några timmar. Kraven gäer utan föregående återtagning. Krigsförband kommer efter mobiisering att ha varierande krigsdugighet. De uppgifter krigsförbanden ska ösa direkt efter mobiisering kan behöva anpassas med hänsyn ti förbandets krigsdugighet. A persona som krävs vid höjd beredskap i det miitära försvaret ska vara krigspacerad. F örsvarsmakten ska ha en aktue panering för amän eer partie mobiisering. Närmare anvisningar för detta ges av regeringen i särskid ordning.

11 9 stridskrafterna Övergripande inriktningar Krigsdugigheten hos krigsförbanden och den samade förmågan hos det miitära försvaret ska öka under perioden. Krigsförbanden ska vara personet och materiet uppfyda och övningsverksamheten ska anpassas ti de krav som stäs på myndigheten. U t bidningsorganisationen ska vara anpassad för att kontinuerigt säkerstäa uppfynad av persona med rätt kompetens. Krigsförbanden ska vara samövade och stridskrafterna ska kunna verka försvarsmaktsgemensam t. Samtiga krigsförband ska ha en uppgift vid höjd beredskap. Aa dear av Försvarsmaktens organisation som har uppgifter att ösa vid höjd beredskap ska ges ett krigsdugighetskrav. Förmågan att verka inom ramen för en mutinatione gemensam operation är grundäggande för möjigheten att verka i Sverige, i närområdet och i operationer utanför närområdet. Därmed stäs krav på samtiga stridskrafter när det gäer interoperabiitet. Samarbete med Nato är centrat för att öka förmågan att verka- både nationet och internationet. Försvarsmakten ska inom aa stridskrafter bidra ti att utöka och utvecka det nordiska och nordisk-batiska samarbetet såvä som det biateraa samarbetet med USA. Samarbetet med Finand är av särskid vikt. Underrätteseförmåga Den svenska försvarsförmågan iksom den svenska utrikes-, försvarsoch säkerhetspoitiken är beroende av en god försvarsunderrätteseförmåga. Försvarsmakten ska fortsatt utvecka och förstärka försvarsunderrätteseförmågan. Regeringen kommer i särskid ordning att närmare inrikta detta arbete. Cyberförsvar Sveriges samade förmåga att förebygga, upptäcka, förhindra och aktivt hantera konsekvenserna av antagonistiska it-angrepp från kvaificerade statiga eer statsstödda aktörer ska utveckas och förstärkas. Detta inkuderar utveckingen av förmågan att, i enighet med fokrätten, genomföra aktiva operationer i cybermijön, som är en av fera arenor där Försvarsmakten ska kunna agera. Cyberförmågor ska bidra ti att höja trösken för en aktör som överväger att angripa eer utöva påtryckningar mot Sverige eer svenska intressen. Sveriges cyberförsvar ska utveckas i samverkan och koordinering mean Försvarsmakten, övriga försvarsmyndigheter och andra berörda myndigheter. Regeringen

12 10 kommer att återkomma med närmare inriktning av arbetet med att utvecka och förstärka cyberförsvaret. Övningsverksamhet Övningsverksamheten ska anpassas i enighet med den nya försvarspoitiska inriktningen. Förmågan att genomföra amän eer partie mobiisering inom de tidsramar som redovisats ovan ska paneras och övas. Försvarsmaktens samade operativa förmåga ska bygga på att det finns samövade krigsförband och att det finns kunskaper och paner på hur stridskrafterna ska användas på ett effektivt sätt. Förmågan ska utveckas b.a. genom utbidning och övning och kan förstärkas av detagande i nationea och mutinationea operationer. Aa krigsförband ska i sin hehet genomföra krigsförbandsövning under försvarsinriktningsperioden. Den de av krigsförbandens persona som inte är anstäd ska inkaas ti repetitionsutbidning med stöd av agen (1994: 1809) om totaförsvarspikt och regeringens besut om skydighet för totaförsvarspiktiga att fugöra repetitionsutbidning den 11 december 2014 (Fö nr 1:15), så att krigsförbanden kan övas i sin hehet. Större kvaificerade stridskraftsgemensamma försvarsmaktsövningar ska genomföras under försvarsinriktningsperioden. Mobiiseringsövningar och mobiiseringskontroer iksom beredskapsövningar och beredskapskontroer ska genomföras regebundet för att identifiera och åtgärda svagheter som påverkar effektiviteten och förmågan ti mobiisering. Försvarsmakten ska med sin övningsverksamhet verka aktivt i Sverige och i närområdet. Särskid prioritet ska äggas på verksamhet i Östersjön inkuderande på och runt Gotand. F örsvarsmakten ska öka övningsverksamheten med arme-, marin-och fygstridskrafter på och kring Gotand. Försvarsmakten ska regebundet öva med uftvärnsförband på Gotand. Försvarsmakten ska deta i kvaificerade gemensamma övningar tisammans med andra aktörer. Utveckingen av övningar tisammans med andra änder ska i första hand ha sin grund i samarbetet med de nordiska och batiska staterna samt N a to och USA för att utvecka interoperabiiteten och övningsverksamheten i närområdet samt höja trösken för miitära incidenter och konfikter. Försvarsmakten ska fortsätta arbetet för att möjiggöra en nordisk s.k. faggövning.

13 11 Internationea operationer Försvarsmaktens detagande i internationea operationer bidrar ti ökad säkerhet, förebygger konfikter och skapar förutsättningar för håbar fattigdomsbekämpning och utvecking. Försvarsmakten ska deta i internationea operationer enigt särskida besut. Armestridskrafter Försvarsmakten ska utforma armestridskrafterna för att kunna möta ett väpnat angrepp och verka i hög konfiktnivå mot en kvaificerad motståndare. Förmågan att kunna kraftsama och eda förband i brigad ska prioriteras. Huvuddeen av armeförbanden ska därför organiseras för att kunna verka som två brigader. Bekämpningsförmåga, t.ex. artierisystemet, stridsvagnar och stridsfordon, ska vara prioriterad inom armestridskrafterna. Försvarsmakten ska enigt tidigare besut tiföra armestridskrafterna b.a. astbiar, ett nytt artierisystem, nytt uftvärnsystem med kort och medeång räckvidd, renoveringar av stridsfordon och stridsvagnar samt nya edningssystem under försvarsinriktningsperioden. Försvarsmakten ska senast i samband med budgetunderaget för 2017 inkomma med framstäning om bemyndigande att få bestäa stridsfordonsburna granatkastare. Med besutet om nya stridsfordonsbundna granatkastare kan ädre batajonsartieri tiföras hemvärnet med de nationea skyddsstyrkorna. Försvarsmakten ska därutöver, om inte myndigheten inkommer med hemstäan dessförinnan, i underaget ti den tovåriga investeringspanen redovisa underag för investeringar i ytterigare brobandvagnar, utökad pansarvärnsförmåga i de motoriserade skyttebatajonerna, personig utrustning, grupp- och putonsmaterie, kvaificerad ammunition samt nytt uftvärnsystem med medeång räckvidd. Försvarsmakten ska utöka armestridskrafterna med en motoriserad skyttebatajon och två brigadspaningskompanier samt en mekaniserad stridsgrupp med pacering på Gotand. Den ätta skyttebatajonen omorganiseras för att kunna vara ufttransportabe i syfte att snabbt kunna förstärka strategiskt viktiga områden b.a. Gotand. Samtiga stridsvagnar ska förbandsättas i de mekaniserade batajonerna och i stridsgrupp Gotand. Huvuddeen av armestridskrafterna ska vara kontraktsförband och i huvudsak bemannas med tidvis tjänstgörande persona kompetterad med icke anstäd totaförsvarspiktig persona. Kontraktsförbanden i armestridskrafterna ska utbidas och samövas för att nå en godtagbar krigsdugighet. För att säkerstäa tigängigheten i fred ska två mekaniserade batajoner och en motoriserad skyttebatajon i huvudsak

14 12 bestå av stående förband. I den ätta skyttebatajonen ska ett av batajonens skyttekompanier bemannas med kontinuerigt anstäda sodater för att snabbt kunna förstärka strategiskt viktiga områden. Stridsgrupp Gotand ska utgöras av ett stående mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani som är ett kontraktsförband. Funktionsförband såsom artieri-, ingenjör-, ogistik- och uftvärnsbatajoner ska, inom respektive funktion, ha stående förband motsvarande minst en kompanistridsgrupp eer reducerad batajon. Hemvärnsförbandens okaa förankring och rekrytering är viktig för försvarets fokförankring. Försvarsmakten ska indea hemvärnet i regionat och okat organiserade hemvärnsbatajoner. De ska bestå av bevakningskompanier med stationära uppgifter och skyttekompanier som kan förfyttas för att ösa uppgifter regionat men även i övriga Sverige. F örsvarsmakten ska under försvarsinriktningsperioden tiföra hemvärnet med de nationea skyddsstyrkorna fyra granatkastarputoner och batajonedningsförmåga viket ger fyra av hemvärnsbatajonerna en utökad förmåga ti indirekt ed för att kunna ösa mer kvaificerade uppgifter. Försvarsmakten ska fortsätta att nyttja de friviiga försvarsorganisationernas bidrag i form av speciaistkompetens vid bemanningen av hemvärns förbanden. F örsvarsmakten ska även pröva möjigheten att utnyttja persona från de friviiga försvarsorganisationerna även vid bemanning av andra krigsförband. Mari nstri dskrafter Försvarsmakten ska utforma marinstridskrafterna för att kunna möta ett väpnat angrepp samtidigt som förmågan att upprätthåa den territoriea integriteten ska öka. Förvarsmakten ska med ytstridsfartyg, minröjningsfartyg, ubåtar samt amfibie-, underhås- och sjöinformationsförband vidmakthåa och fortsatt utvecka förmågan ti kvaificerad ytstrid, undervattensstrid, minröjning, uftförsvar, eskortering, amfibiestrid, ubåtsjakt och underrätteseinhämtning. Förmåga ti sjöövervakning samt ti att stödja speciaförbanden ska vidmakthåas iksom den sjöburna signaspaningsförmågan. Marinstridskrafterna ska i huvudsak utgöras av stående förband. De marina förbanden bör i ökad utsträckning öva och vara ti sjöss. För att öka fartygsförbandens tigängighet i fredstid och beredskap för intagande av höjd beredskap ska de sjögående förbanden, utöver besättningar för tiförda bevaknings- och bojbåtar, förstärkas med motsvarande två extra besättningar samt ett anta ytterigare extra befattningar som fördeas på förbanden.

15 13 Kärnan i de marina förbanden ska utgöras av sju korvetter, fyra ubåtar och sju minröjningsfartyg. Marinstridskrafterna ska enigt tidigare besut tiföras b.a. uppgradering av stridsbåtar, havtidsmodifiering av två ubåtar av Gotandkass, ett nytt ätt torpedsystem, havtidsmodifiering av dykfartyg typ Spårö samt ett nytt spaningsfartyg under försvarsinriktningsperioden. Därutöver pågår under perioden utveckingen och produktionen av två stycken nästa generations ubåt. Försvarsmakten ska senast i samband med budgetunderaget för 2017 inkomma med framstäning om bemyndigande att få bestäa modifiering av sju bevakningsbåtar, inkusive antiubåtsgranatkastare, samt ombyggnation av fyra bevakningsbåtar ti bojbåtar. Försvarsmakten ska därutöver, om inte myndigheten inkommer med hemstäan dessförinnan, i underaget ti den tovåriga investeringspanen redovisa underag för investeringar i havtidsmodifiering av två korvetter av Göteborgskass, omsättning av röriga sensorer samt vidmakthåande av mmsystem. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetsäget i vårt närområde ska Försvarsmakten verka för en utökad samverkan med myndigheter med oika ansvar i den maritima mijön. Uppsättarrdet av den gemensamma finsk-svenska marina stridsgruppen ska vara av särskit prioriterat för marinstridskrafternas internationea samverkan, iksom samarbetet med Finand inom sjöövervakning. Förmåga ti strategisk sjötransport bör tihandahåas genom internationet samarbete och genom att använda civia resurser. Försvarsmakten ska under perioden efter 2015 i första hand genomföra materieförnyese i marinstridskrafterna genom uppgraderingar och modifieringar av befintiga system. Förmåga och tigängighet bör tigodoses även under perioder med omfattande materieöversyner. Försvarsmakten ska renoda amfibiebatajonen ti sjöoperativa uppgifter. Batajonen ska i huvudsak bestå av stående förband. Enstaka kompanier i batajonen ska utgöras av kontraktsförband. Försvarsmakten ska omorganisera dagens marina basbatajon och sjöinformationsbatajon ti en marinbas viken utgörs av en marinbasedning, ett sjöinformationskompani, ett marint basskyddskompani, ett ekipagekompani och ett marint ogistikkompani. Fygstridskrafter Försvarsmakten ska utforma fygstridskrafterna för att kunna möta ett väpnat angrepp samtidigt som förmågan att hävda den territoriea integriteten vidmakthås.

16 14 I syfte att öka den operativa förmågan på sikt, bör en ombeväpning av stridsfygdivisionerna från JAS 39 C!D ti JAS 39 E inedas under försvarsinriktningsperioden. Tigängighet i stridsfygsystemet över tiden är av särskid vikt. Tigängigheten ska medge ett ökat fygtidsuttag, viket bidrar ti att säkerstäa den fygoperativa förmågan under ombeväpningsfasen från J AS 39C/D ti J AS 39E. JAS 39 C!D ska vidmakthåas ti dess att JAS 39 E är fut operativ. Försvarsmakten ska enigt tidigare besut tiföra fygstridskrafterna b.a. JAS 39C/D i materiesystemversion 20 ink. radarjaktrobot METEOR. Försvarsmakten ska därutöver, om inte myndigheten inkommer med hemstäan dessförinnan, i underaget ti den tovåriga investeringspanen redovisa underag för investeringar i ivstidsförängning och ökad tigängighet av T p 84 Hercues. Möjigheter att inom det nordiska försvarssamarbetet utvecka samarbete kring underhå och användande av transportfygresurser ska fortsatt sökas. Försvarsmakten ska öka fygstridskrafternas förmåga ti skydd och spridning inom och mean baser. Detta ska även beaktas i F örsvarsmaktens övningsverksamhet. H eikopterförbanden Försvarsmakten ska utforma heikopterförbanden för att stödja armeoch marinstridskrafterna. Heikopterförbanden ska genom samövning särskit utvecka förmåga att stödja marinstridskrafternas ubåtsjaktförmåga samt transport av markstridsförband. Stödet ti Poismyndigheten med medetung heikopterkapacitet fortsätter i enighet med regeringens uppdrag ti Rikspoisstyresen och Försvarsmakten angående stöd med heikopterkapacitet den 19 december 2013 (Fö nr 28). Försvarsmakten ska omorganisera heikopterfottijen och heikopterbatajonen ti en heikopterfottij med tre heikopterskvadroner samt edning och ogistikstöd. Försvarsmaktsgemensamma stridskrafter Försvarsmakten ska utforma de försvarsmaktsgemensamma stridskrafterna för att kunna möta ett väpnat angrepp genom att säkerstäa de samade stridskrafternas behov av strategisk och operativ edning, operativ underrätteseförmåga samt operativ och taktisk edningsförmåga för att ösa Försvarsmaktens uppgifter i fredstid och vid höjd beredskap. De försvarsmaktsgemensamma stridskrafterna ska bestå av ednings-, underrättese-, ogistik-, specia- och depåförband.

17 15 Försvarsmakten ska anpassa ednings- och ogistikförbanden utifrån armestridskrafternas inriktning att verka i brigad i hög konfiktnivå mot en kvaificerad motståndare. Vid aktivering eer mobiisering ska dear av de försvarsmaktsgemensamma ednings- och ogistikförbanden överföras ti armestridskrafterna för ösandet av taktiska uppgifter i brigad. Inom de försvarsmaktsgemensamma förbanden ska andeen stående förband respektive kontraktsförband motsvara behoven av stöd hos övriga stridskrafter och Försvarsmaktens edning. Lednings- och underrätteseförbanden Försvarsmakten ska inrikta edningsförbanden med utgångspunkt i arme-, marin- och fygstridskrafternas edningsbehov i fred samt vid höjd beredskap och då ytterst i krig. För att stärka den operativa förmågan i armestridskrafterna och för att utvecka förmågan att verka i brigad ska en tydigare kopping och bättre samordning skapas mean edningspatsbatajonens kompanier och brigadstaberna. Vid höjd beredskap eer vid behov i fredstid ska brigadstabsbetjäningsförbanden understäas brigaderna. Försvarsmakten ska avvecka krigsförbandet Rörig operativ edning/force Headquarters. Dess uppgifter övertas av Högkvarteret och brigadstaberna. Om det skue uppstå behov att organisera ett styrkehögkvarter motsvarande den nordiska EU-stridsgruppen ska Försvarsmakten använda en brigadstab förstärkt med reevanta resurser. Försvarsmakten ska med befintiga resurser, som en de av den territoriea edningen, utvecka en framskjuten edningsfunktion avsedd för Gotand. Funktionen ska inordnas under Regiona stab Mitt. Försvarsmakten ska under försvarsinriktningsperioden prioritera tiförse av grundäggande sambandsmede såsom radiomateriel Det är också av stor vikt att sensorkedjan vidmakthås och att tigängigheten i bärarnäten säkerstäs. Informationsinfrastruktur ska fortsatt tiföras för att möjiggöra edningsförmåga mean stridande förband och staber. Logistikförband Försvarsmaktens operativa behov ska vara styrande för ogistikfunktionen. Det gäer såvä i fred som vid höjd beredskap och då ytterst i krig. Försvarsmakten ska inrikta ogistikbatajonerna, huvuddeen av den tekniska batajonen samt sjukvårdsförstärkningskompanierna mot att vid höjd beredskap, eer vid behov i fredstid, understäas brigaderna. Försvarsmakten ska organisera Försvarsmaktens ogistik (FMLOG) och reevanta dear av dagens basorganisation som krigsförband vika ska ingå i de försvarsmaktsgemensamma stridskrafterna. Det nya krigsförbandet

18 16 FMLOG ska utveckas ur det tidigare krigsförbandet FMLOG Stab med nationea stödenheter. Persona inom ogistikorganisationen ska vara krigspacerad eer pacerad med amän tjänstepikt med stöd av agen om totaförsvarspikt. Försvarsmakten ska omorganisera MOVCON-kompaniet (Movement Contro) ti ett trafik- och transportedningskompani. Speciaförband Försvarsmakten ska vidmakthåa speciaförbandens förmåga att stödja genomförandet av gemensamma operationer genom samövning och samordning med andra stridskrafter. Speciaförbanden ska deta i mutinationea övningar och särskid vikt ska äggas på övningar som genomförs i vårt närområde. Försvarsmakten ska upprätthåa hög tigängighet och beredskap på speciaförbanden för att kunna genomföra räddnings-, evakuerings-, förstärknings- och fritagningsoperationer i de områden där F örsvarsmakten har persona. Depåförband Försvarsmakten ska skapa geografiskt spridda depåförband för att säkerstäa det okaa behovet av stöd ti den ordinarie verksamheten samt som stöd vid aktivering i fredstid och mobiisering vid intagande av höjd beredskap av övriga krigsförband. I depåförbanden krigspaceras aktuea organisationsenheters tigängiga persona och materie som inte är krigspacerade vid andra krigsförband. Personaförsörjning stabiiteten i personaförsörjningen Det finns utmaningar i personaförsörjningssystemet som föraneder fortsatt reformbehov. Personaförsörjningen av det miitära försvaret viar på såvä friviighet som pikt och vägar att utvecka de möjigheter detta ger bör granskas. Regeringen återkommer i frågan efter att en utredning ämnat försag om hur den ångsiktiga stabiiteten i personaförsörjningssystemet kan öka. sodatförsörj n i n gen Försvarsmakten ska fortsätta arbetet med att bemanna krigsförbanden med såvä kontinuerigt som tidvis anstäd persona. Försvarsmakten bör inom ramen för den deegerade statiga arbetsgivarpoitiken överväga att ta upp diskussioner om åtgärder, inkusive införandet av ett system med tidsdemå med ekonomisk

19 17 kompensation iksom andra typer av incitament, för att gruppbefä, sodater och sjömän ska fuföja sina tidsbegränsade anstäningar. Försvarsmakten ska införa en ny personakategori (GSS/P) bestående av grundutbidad men ej anstäd totaförsvarspiktig persona. Försvarsmakten ska åta krigspacera denna personakategori i kontraktsförbanden, där kontinuerig eer tidvis anstäd persona saknas, med hänsyn tagen ti respektive krigsförbands krav på tigängighet och beredskap. GSS/P ska repetitionsövas på samma sätt som övrig i krigsförbandet krigspacerad persona. Ny miitär grundutbidning Försvarsmakten ska i sin panering utgå från att en ny miitär grundutbidning i ikhet med den som beskrivs i den försvarspoitiska inriktningspropositionen ska genomföras från och med Regeringen uppdrar denna dag åt Försvarsmakten och Totaförsvarets rekryteringsmyndighet att vidta förberedeser för en förändrad miitär grundutbidning 2016 (Fö nr 9). F örsvarsmakten ska överväga att inom ramen för den nya grundutbidningen inedningsvis grundutbida hea komraktsförband för att påskynda uppfynaden av dessa. Försvarsmakten ska genom Totaförsvarets rekryteringsmyndighet säkerstäa att den persona som genomgått den nya grundutbidningen med godkänt resutat ska krigspaceras oavsett om utbidningen eder ti anstäning eer ej. Krigspacering Samtiga krigsförband och förbandsreserven ska vara het uppfyda i fråga om krigspacerad persona. Därutöver ska Försvarsmakten genom T otaförsvarets rekryteringsmyndighet säkerstäa det anta som behöver krigspaceras i mobiiseringsreserver knutna ti krigsförbanden. Försvarsmakten ska genom Totaförsvarets rekryteringsmyndighet säkerstäa att a persona som tjänstgjort under de senaste tio åren och som har tiräckiga färdigheter och kunskaper, och som inte har någon annan krigspacering inom totaförsvaret som ska äga företräde, krigspaceras inom Försvarsmakten. Persona som för närvarande inte behövs i krigsförbanden, i mobiiseringsreserv eer i förbandsreserven ska krigspaceras i en personareserv. Officersförsörj n i n gen Försvarsmakten ska fortsätta det pågående förändringsarbetet med anedning av införandet av ferbefässystemet, så att den ökade

20 18 professionaiseringen mot djup systemkompetens och det praktiska yrkesutövandet som utgör kärnan i ferbefässystemet uppnås. Försvarsmakten ska vidta åtgärder för att bredda rekryteringen ti officersyrket och se över utbidningen av officerare b.a. utgående från införandet av ferbefässystemet. Vid behov återkommer regeringen i frågan efter att en utredning ämnat försag om hur den ångsiktiga stabiiteten i personaförsörjningssystemet kan öka. Försvarsmakten ska grundutbida såvä taktiska reservofficerare som speciaistofficerare. För taktiska reservofficerare ska en kortare inomverksutbidning erbjudas dem som redan har eer kommer att skaffa sig en civi högskoeutbidning. Jämstädhet och ikabehanding Försvarsmakten ska fortsätta sitt arbete för att öka jämstädheten och arbetet för ikabehanding och icke-diskriminering. Materieförsörjn i ng Materie- och ogistikförsörjning, inkusive forskning och utvecking, i fred såvä som vid höjd beredskap, syftar ti att stödja Försvarsmaktens krigsdugighet. Försvarsmaktens operativa behov ska därmed vara styrande för materie- och ogistikförsörjningen. Materie- och ogistikförsörjningens organisation och panering ska utgå ifrån den verksamhet som krävs för krigsförbandens mobiisering och användning vid höjd beredskap. Materie- och ogistikförsörjningen ska stödja mået att krigsförbandens krigsdugighet ska öka under försvarsinriktningsperioden. I edningen av materie- och ogistikförsörjningen ska Försvarsmakten prioritera avhjäparrdet av identifierade omedebara brister framför ångsiktig förmågeutvecking. Vidare ska Försvarsmakten sträva efter att minska edtider och reducera risker i syfte att snabbare kunna timötesgå operativa behov. Försvarsmakten ska i samverkan med Försvarets materieverk tiämpa föjande principer för materieförsörjningen: vidmakthåande och uppgradering av befintig materie bör, om det är ekonomiskt försvarbart och operativa krav kan uppnås, väjas före nyanskaffning nyanskaffning bör, när sådan är nödvändig, i första hand ske av på marknaden befintig, färdigutveckad och beprövad materie utvecking bör genomföras först när behoven inte kan tigodoses enigt ovan.

21 19 F örsvarsmakten ska vidare säkerstäa att befintig tekniskt och operativt reevant materie med kvarvarande ivsängd inte avveckas utan att en justering av reevant krigsförbandsspecifikation först prövats. För att undvika gapp i den operativa förmågan ska Försvarsmakten endast om synneriga skä föreigger avvecka befintig materie innan ny materie är förbandsatt. Effektivisering av ogistikverksam h eten Med ändring av regeringens besut F ö nr 8 och 9 av den 28 juni 2012 justeras mået för det pågående omstäningsarbetet avseende ogistikverksamheten som bedrivs av Försvarsmakten och Försvarets materieverk ti att åstadkomma en materie- och ogistikförsörjning som i första hand är anpassad för att stödja krigsförbanden vid höjd beredskap, inkusive mobiisering. Justeringen ska göra det möjigt att med tigängiga mede inrikta verksamheten mot Försvarsmaktens ändrade må. Försvarsmakten ska i det fortsatta omstäningsarbetet säkerstäa att ogistiktjänsterna utformas och organiseras i enighet med denna inriktning samt att ogistiktjänsterna kan styras och föjas upp av Försvarsmakten. Det kan innebära differentierade och anpassade ösningar för de oika ogistiktjänsterna, utifrån viket operativt behov tjänsten ska tigodose. Panering av materieinvesteringar Regeringen inför en process för investeringspanering avseende försvarsmaterie i enighet med Investeringspaneringsutredningens försag (SOU 2014:15). Försvarsmakten ska årigen inkomma med försag ti investeringspan i samband med budgetunderaget. Vidare ska Försvarsmakten i årsredovisningen redovisa resutatet för panerade och bestäda investeringar. Väsentiga säkerhetsintressen Försvarsmakten ska beakta att stridsfyg- och undervattensförmågan utgör väsentiga säkerhetsintressen för Sverige. Försvarsmakten ska sträva efter att dessa förmågor ångsiktigt bibehås och utveckas på ett sätt som är rationet i förhåande ti kraven på krigsdugighet och god hushåning med statens resurser. Internationet materie- och ogistiksamarbete Vägedande för Försvarsmaktens värdering av internationea materieoch ogistiksamarbeten ska vara hur samarbetet bidrar ti att uppfya Försvarsmaktens operativa behov i enighet med de materieförsörjningsprinciper som anges ovan. Materie- och

22 20 ogistiksamarbeten kan även ha säkerhetspoitisk påverkan och genomföras av andra försvars- och säkerhetspoitiska skä. I den mån det är reevant ska därför även säkerhetspoitiska aspekter beaktas i myndighetens hemstäan. I sammanhanget erinras om vad som anförs i den försvarspoitiska inriktningspropositionen (pro p. 2014/15: 09) angående förmågan att verka med andra inom ramen för en gemensam operation. Forskning och utvecking Den forsknings- och utveckingsverksamhet som Försvarsmakten bestäer ska bidra tiångsiktig förmågeutvecking och stärka Försvarsmaktens förmåga att möta framtida hot. Forskning och utvecking bidrar ti kunskap för att kunna fatta strategiska besut, stäa ändamåseniga krav och tihandahåa nödvändig materie. Försvarsmakten ska, i väntan på att försagen från den utredning som regeringen avser tisätta redovisas och omhändertas, så ångt möjigt sträva efter att bibehåa handingsfriheten inom forskningsverksamheten. Återrapportering Förstärkningar jämfört med Försvarsmaktens underag ti försvarspoitisk i nr i ktn i ngsproposition Försvarsmakten ska senast den 20 oktober 2015 redovisa sin panering för att under försvarsinriktningsperioden genomföra de åtgärder som möjiggörs av tiskotten som tiförts i enighet med den poitiska överenskommesen den 17 apri2015. Redovisningen ska vara uppdead enigt de punkter som beskrivits tidigare och vara fördead på respektive ansag. I samband med årsredovisningarna ska Försvarsmakten redovisa hur genomförandet av åtgärderna framskrider. Vidtagna och panerade åtgärder ti föjd av eventuea avvikeser ska redovisas. Försvarsmaktsorganisation 2016 En samad operativ värdering av Försvarsmaktens förmåga att ösa uppgifter enigt förordningen (2007: 1266) med instruktion för F örsvarsmakten ska återrapporteras i myndighetens årsredovisning (ÅR). Värderingen ska utgå från krigsförbandens krigsdugighet och genomförd operativ panering. I budgetunderag (BU) ska myndigheten redovisa sin bedömning av hur krigsorganisationen förväntas utveckas. Vidtagna och panerade åtgärder med utgångspunkt i de eventuea brister och avvikeser Försvarsmakten redovisat i årsredovisningen ska redovisas.

23 21 F örsvarsmakten ska redovisa krigspacerade i krigsförbanden, i mobiiseringsreserv, i förbandsreserv och i personareserven (ÅR). Av redovisningen ska en jämförese med behoven framgå. I budgetunderagen (BU) ska motsvarande redovisning göras för panerade personavoymer. Genomförda (ÅR) respektive panerade (BU) försvarsmaktsövningar ska redovisas för inriktningsperioden I budgetunderaget ska Försvarsmakten redovisa en översiktig panering för krigsförbandens krigsförbandsövningar under perioden. U t fa och erfarenheter från mobiiserings- och beredskapsövningar och kontroer ska redovisas iksom åtgärder som vidtagits eer föresås vidtas med anedning av dessa erfarenheter. Redovisning per krigsförband Från och med årsredovisningen för år 2016 ska samtiga krigsförband redovisas i enighet med punkterna 1-7 nedan. Redovisningen ska reateras ti respektive förbands krigsdugighet. I årsredovisningarna ska Försvarsmakten redovisa resutatet av årets verksamhet i enighet med nedan. Från och med budgetunderaget för år 2017 ska Försvarsmakten redovisa det aktuea äget och kommande tre års panerade verksamhet för respektive krigsförband. Budgetunderaget för år 2017 ska även inkudera år 2020 för att ge en bid av hea inriktningsperioden. Med utgångspunkt i eventuea brister och avvikeser som Försvarsmakten redovisat i årsredovisningen, ska myndigheten även redovisa panerade åtgärder och hur krigsdugigheten förväntas utveckas. Redovisningen av respektive krigsförband ska omfatta föjande sju punkter:. Krigsdugighet Respektive krigsförbands värderade (ÅR) respektive panerade (BU) krigsdugighet vid höjd beredskap. 2. Operativ verksamhet Respektive krigsförbands genomförda nationea (inkusive hävdande av territorie integritet) och internationea operationer (ÅR), respektive panerade internationea operationer (BU). 3. Beredskap Respektive krigsförbands innehavda (ÅR) respektive panerade (BU) beredskap och tigängighet inkusive eventue anmäan ti internationet styrkeregister. 4. Övningsverksamhet Respektive krigsförbands genomförda (ÅR) och panerade (BU) nationea och internationea övningar samt hur dessa utveckat krigsdugigheten hos aktuet krigsförband. Krigsförbandsövningar ska redovisas iksom andra övningar som myndigheten bedömer har haft

24 22 eer kommer att ha avsevärd inverkan på krigsdugigheten hos krigsförbanden. 5. Persona Respektive krigsförbands uppfynad (ÅR) samt panerad (BU) uppfynad av krigspacerad persona uppdead på anstäd persona respektive totaförsvarspiktig persona. 6. Materie Identifierade brister i tigång ti eer status på viktigare materiesystem ska redovisas och kommenteras för respektive krigsförband inkusive eventue användning av substitutmateriel 7. Ekonomi Respektive resutatenhets ekonomiska utfa per ansag (ÅR). Försvarsmakten ska redovisa panerad ansagsbeastning per resutatenhet för de kommande tre åren (BU). Förbandsreserven I årsredovisningen ska F örsvarsmakten redovisa förbandsreservens totaa personavoym samt tigång ti materie. U t över detta ska den totaa voymen av personareserven redovisas. I budgetunderaget ska Försvarsmakten redovisa eventuea panerade förändringar avseende förbandsreservens sammansättning. Materie I årsredovisningen ska Försvarsmakten redovisa materie som tagits i bruk under året i försvarsmaktsorganisationen. Effektivisering av ogistikverksamhet Försvarsmakten ska, i den kvartasvisa redovisningen som myndigheten gör tisammans med Försvarets materieverk, beskriva vika åtgärder som behöver vidtas med anedning av det justerade mået för omstänings arbetet. Panering av materieinvesteringar Försvarsmakten uppdras att upprätta ett försag ti tovårig investeringspan för försvarsmaterie för perioden Försaget ska utgå från den materie som nämns i den försvarspoitiska inriktningspropositionen. Försaget ska föja Investeringspaneringsutredningens betänkande (SOU 2014:15) samt direktiven i detta uppdrag och ämnas i form av en sammanfattande rapport, en tabe över samtiga investeringar samt en detajerad redogörese per investering.

25 23 Försvarsmakten ska deredovisa arbetsäget för Regeringskansiet (Försvarsdepartementet) senast den 11 december Sutig rapport med försag ti investeringspan ska ämnas i samband med myndighetens budgetunderag för I försaget ti investeringar ska Försvarsmakten redogöra för vika bedömningar och avvägningar som gjorts i förhåande ti de försvarspoitiska måen och tideade ekonomiska mede. Försvarsmakten ska ge försag ti vika investeringsobjekt som ska särredovisas i investeringspanen. Övriga objekt redovisas under posten Övrigt. Investeringspanen ska omfatta samtiga panerade och bestäda investeringar som inte avsutats vid ingången av Försvarsmaktens försag på investeringar i försvarsmaterie under tovårsperioden ska rymmas inom ramen för de beräknade ansagen i enighet med budgetpropositionen för 2015 och av aviserade omfördeningar och ansags förändringar. U t gifterna ska rymmas inom den åriga ekonomiska ramen från år 2017 och framåt i 2016 års prisnivå. Krav på redovisningen F örsaget ska innehåa en tydig redovisning av hur de föresagna investeringarna kan koppas ti F örsvarsmaktens behov och krav på operativ förmåga. F örsaget ska även beskriva investeringens tekniska systemsammanhang. Den bedömda ivscykekostnaden och större risker ska redovisas. För investeringar där anskaffning paneras inedas i perioden ska anskaffningsstrategi och underhåsösning redovisas. En bedömning ska göras av när systemet beräknas börja användas operativt i Försvarsmakten. Antaganden och förutsättningar som igger ti grund för investeringsförsaget ska redovisas. Försvarsmakten ska vidare redovisa hur försaget ti ekonomisk ram har beräknats, inkusive kakymetoder och osäkerheter. Eventuea avvikeser mot tidigare besut och konsekvenser av avvikeser ska redovisas. Investeringens totaa ekonomiska ram ska omfatta hea anskaffningskostnaden. Projektreaterade myndighetskostnader ska särredovisas. Försvarsmaktens försag ti investeringspan ska i huvudsak bestå av en öppen redovisning. Försag på investeringar och infonnation om aktuet paneringsäge år Försvarsmakten ska föreså prioriterade investeringar färdiga att anskaffa Investeringarna redovisas på objektsnivå. För dessa investeringsobjekt ska aa nödvändiga förberedeser vara genomförda och det ska råda mycket små osäkerheter kring att anskaffningarna kan genomföras enigt Försvarsmaktens försag avseende ekonomi, tid och