Kulladalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kulladalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2018/2019

2 Kulladalskolans Målsättning (Såhär ska vår skola vara) Varje elevs bästa skola! I Kulladalsskolan ska varje elev inhämta och utveckla kunskaper och värden. Kulladalsskolan ska främja varje elevs utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Kulladalsskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Kulladalsskolan ska säkra att varje elev utvecklar kunskaper och färdigheter för ett aktivt och självständigt liv. I Kulladalsskolan ska ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem berika varje elevs utveckling och lärande. Kulladalsskolan ska låta varje elev finna sin unika egenart och främja varje elevs allsidiga personliga utveckling till en aktiv, kreativ, kompetent och ansvarskännande individ och medborgare. Kulladalsskolan ska vara varje elevs bästa skola! Det betyder att på vår skola ska alla elever utvecklas och lära. Kulladalsskolan ska skapa en lust hos eleverna att lära och göra sitt bästa. Alla elever ska lära sig om respekt, demokrati och mänskliga rättigheter, att alla är lika viktiga och lika mycket värda oavsett vilken ålder, religion, kön, hudfärg eller vilken åsikt man har. Ingen på vår skola ska känna sig utanför eller vara ensam, och alla har ansvar för att behandla varandra på ett trevligt sätt. Kulladalskolan vill att alla elever ska få kunskaper som är viktiga i framtiden, och det ska finnas en röd tråd mellan förskoleklass, skola och fritidshem så att eleverna alltid känner igen sig. Varje elev på Kulladalsskolan är unik och speciell, och det är skolans jobb att stärka eleverna i sin egen utveckling, att man är bra som man är och att man får använda sina färdigheter och sin fantasi i skolan. Kulladalskolan ska vara varje elevs bästa skola!

3 Varför finns den här planen? Alla skolor måste ha en plan som berättar hur personalen som jobbar på skolan, vilka områden som är viktiga detta året, och visa hur alla på skolan ska arbeta för att alla elever ska må bra i skolan. Här förklaras också vilka regler som finns på skolan, hur personalen arbetar mot mobbning och vad elever kan göra om de inte mår bra eller ser någon annan som inte mår bra. Varje år gör all personal om i planen. Först utvärderar man vad man tyckte var bra, och hur de saker man planerat blev och tänker på hur man kan göra saker ännu bättre nästa gång, och så gör man en ny plan utifrån det. Eleverna utvärderar också, genom trivselenkäter, elevråd och intervjuer med rektorerna, vad de tycker har varit bra och vad de vill ska bli ännu bättre. Sen skriver man en ny plan som gäller för nästa år. Det är rektorn som är ansvarig för planen. Elevinflytande Inflytande betyder att man får vara med och säga vad man tycker. Elevinflytande betyder att eleverna får vara med och tycka till om saker i skolan. Det kan exempelvis vara att förbättra miljön i matsalen, på skolgården, eller hur skolan arbetar med att alla elever ska känna sig trygga. På skolan finns klassråd och elevråd, då pratar man först om dessa saker i sitt klassrum, och sedan träffas elevrådet och pratar om hur hela skolan har det och vad man behöver förbättra på skolan. Det finns också Skolråd där föräldrar och rektorer träffas.

4 Detta visade utvärderingen av förra årets plan: När eleverna och personalen utvärderade förra årets plan visade den att majoriteten (majoriteten betyder de flesta) av eleverna trivs väldigt bra på Kulladalskolan. De klasser som svarat att de inte trivs så bra följer personalen lite extra. Personalen har märkt att många elever använder ett fult språk mot varandra och inte går ut på rast eller följer ordningsreglerna. Det måste vi arbeta mer med tillsammans så att alla ska trivas och vara tydliga med vad som händer om man inte följer ordningsreglerna. Några få elever har en väldigt hög frånvaro (frånvaro betyder att man inte är i skolan). Här behöver personalen bli ännu bättre på att upptäcka det tidigt och arbeta så att eleven kommer tillbaka till skolan. Skolan behöver arbeta med att hitta en Vi-känsla bland alla som finns på skolan, både elever och personal. En Vi- känsla är känslan av att man är tillsamammans som ett lag och är rädda om varandra, så att alla trivs och har det bra på skolan. Förra året hade skolan två teman- julvecka och läsvecka med fadderverksamhet. Det tyckte både elever och personal var bra så det ska vi fortsätta med. Vi ska ha ett gemensamt tema under hösten som personalen ska planera vid terminsstart. Vissa elever tycker det är läskigt att gå mellan skolan och sporthallen, eller att det är oroligt i matsalen om platserna eller de vuxna som äter med klassen ändras ofta. Det behöver personalen förbättra.

5 Främjande insatser På Kulladalsskolan gör vi en massa saker för att alla ska trivas. Det kallas det Främjande arbetet, att man främjar (gör saker eller tänker på ett visst sätt) som skapar trivsel. Dessa saker är indelade i olika avsnitt; Fadderverksamhet, Gemensamma aktiviteter, Att se varje barn, Raster, Gruppens ordningsregler, Språkutvecklande arbete, Värdegrundsarbete vid läsårsstart och Struktur. Fadderverksamhet Fadderverksamhet betyder att äldre elever är extra omhändertagande mot yngre. Ibland kan det vara skönt att känna någon bland de äldre barnen som kan visa en saker, och det är roligt för de äldre att få visa och lära de yngre. Det skapar ett samarbete och en gemenskap. Det kan till exempel se ut såhär: Åk 6 Åk 3 och f-klass Åk 5 Åk 2 Åk 4 Åk 1 Gemensamma aktiviteter Alla elever ska trivas i sin skola och känna sig som en del av gemenskapen. Det ska finnas en större sammanhållning och gemenskap mellan åldersgrupperna. Detta ska vi skapa genom att: Förra året arbetade vi med två teman på hela skolan- läsveckan och julveckan. De byggde på ett faddersystem mellan årskurserna och var mycket omtyckt av eleverna och personalen. Vi kommer att fortsätta med etta och ha ett gemensamt tema till hösten. Rastkul, rastkulsråd och elevråd ska ta fram gemensamt schema och regler för fotbollsplanen. Det visade sig förra året att det blev mindre konflikter på fotbollsplanen när det fanns, så det ska vi fortsätta med. De årskurser som haft rastkompisar beskriver att det varit positivt, och det ska vi fortsätta med. Mårtensmiddag, vid Mårten gås, där eleverna får sitta vid dukade långbord och bli serverade av personalen är mycket omtyckt av alla och kommer att ske även detta år. Kulladalsmaran- alla elever springer Kulladalsskolans maraton, sen tittar vi på kartan hur långt vi sprang totalt allihop. Fritidshemmets dag- Fritidshemmet ordnar en rolig dag om vad man lär sig på fritids. Lekdag- Eleverna i årskurs 5 och idrottslärarna ordnar en dag full av lek.

6 Att se varje barn På Kulladalskolan ska alla elever känna känner trygghet och att man är en del av gemenskapen. Det ska vi göra genom att: Varje pedagog väljer själv hur man ska arbeta för att alla elever känna sig sedda och bekräftade. Ett exempel kan vara att ta alla elever i hand vid skolstart och skolslut. Elever som är frånvarande uppmärksammas särskilt. Personal finns alltid ute när eleverna har rast. Personalen ska hela tiden arbeta med att stärka eleverna i deras självkänsla (hur man tänker om sig själv) genom samtal, lekar och övningar. För att personalen ska vara säkra på att varje barn känner sig sedda så används Barnbarometern och sociogram. Det är enkla metoder och frågor för att se så att ingen känner sig ensam. Bland de yngre barnen finns det alltid vuxna närvarande när man rör sig inom skolan, i korridoren och i omklädningsrummen på idrotten. Förskoleklassens elever bär gula västar, använder skolgårdens framsida och har alltid någon av förskoleklassens pedagoger närvarande ute. Eleverna ska alltid utvärdera insatserna så att man vet att de fungerar. Raster Alla elever ska känna trygghet på rasterna och vara en del av gemenskapen. Rasterna ska vara roliga och främja rörelse, lärande och utveckling. Vi ska också arbeta med: Rastvärdarna är vuxna som är ute och tittar när barnen har rast. De kan man alltid fråga elelr säga till om man undrar över något. Rastvärdna ska stå på ett visst ställe och vara jämnt fördelade på skolgården. Om den som skulle varit rastvärd blir sjuk så ska arbetslaget ordna så att det finns en annan ute istället. Rastkul ordnar roliga aktiviteter på rasterna som alla kan vara med på. Rastkul gör upp regler och turordning för fotbollsplan, bandyplan tillsammans med rastkulsråd eller elevråd. Material som behövs till utelek förvaras i förrådet för att göra det lätt att hämta och lämna saker. Klassbollarna finns i klassrummet. Vissa klasser har rastkompisar. Om du vill ha det så ska du upp det på ditt nästa klassråd. Någon av förskoleklassens personal finns alltid ute på rasterna. Om man inte har någon lektion så måste man ändå alltid följa ordningsreglerna. Eleverna ska få vara med och planera aktiviteter på Rastkul. Eleverna deltar i ett rastkulsråd Eleverna ska få vara med och bestämma om regler och turordning för fotbollsplan, bandyplan och liknande.

7 Gruppens ordningsregler På Kulladalsskolan ska varje elev känna sig trygg och bemötas med respekt och hänsyn. Skolan ska vara en plats där det finns trygghet och arbetsro. Ordningsregler betyder att det finns regler för vad man får och inte får göra i skolan och fritids. Gruppens ordningsregler är de regler man kommer överens om inom sin egen klass eller fritidsgrupp. Eleverna ska kunna ordningsreglerna som finns och behandla varandra utifrån dessa. Förutom Gruppens ordningsregler som bestäms inom den egna gruppen, så finns Kulladalskskolans ordningsregler som gäller för hela skolan. Dessa reglerna är: Trygghet och trivsel Jag tar ansvar för en god arbetsmiljö. Jag visar hänsyn. Jag följer personalens instruktioner. Jag stannar på skolans område. En skola för lärande Jag tar ansvar för mitt skolarbete. Jag lämnar leksaker hemma. Jag förvarar mobiltelefonen avstängd i väskan. Jag håller tider. Trygg och säker skolgård Jag leder min cykel. Jag använder inte skateboard, rullskridskor eller liknande. Jag följer uppgjorda regler på t ex fotbolls-, basket - och bandyplanen. Jag kastar enbart snöboll bakom hinderbanan. Jag åker pulka från kullen ut på gröningen. Arbetsro och trivsel inomhus Jag bidrar till arbetsro. Jag talar med samtalston. Jag är ute på rasterna. Jag går inomhus. Jag är rädd om skolans saker och hjälper till att hålla ordning. Jag ska som klassvärd torka av borden i matsalen. Om jag inte följer reglerna får det konsekvenser: Mindre allvarlig händelse: Jag får en tillsägelse av personalen. Allvarlig eller upprepad händelse: Informeras mina föräldrar. Kallas jag tillsammans med mina föräldrar till möte. Disciplinära åtgärder enligt skollagen kan bli aktuella. Omhändertagande av föremål Föremål som stör undervisningen och fritidsverksamheten omhändertas av personalen och lämnas tillbaka när jag slutar för dagen. Föremål som är farliga omhändertas av personalen och lämnas till mina föräldrar. Skadegörelse Om jag förstör något med vilja eller som följd av att jag brutit mot reglerna blir mina föräldrar ersättningsskyldiga.

8 Språkutvecklande arbete Språkutvecklande betyder att varje elev ska kunna göra sig förstådd och ha möjlighet att förstå allt som händer och allt de hör och läser i skolan. Språkbruket elever emellan ska vara gott. Elever ska lära sig att kunna hantera konflikter genom att prata med varandra. Värdegrundsarbete vid läsårsstart Värdegrund betyder att alla elever och personal på skolan tänker på samma sätt om hur man är mot varandra. Att man är vänlig, trevlig och inte använder fula ord mot varandra. Alla ska behandla varandra bra, för att på så sätt göra så att alla tycker om att vara i skolan, är trygga och kan lära sig saker. Värdegrundsarbete betyder det arbete man gör för att man ska skapa en sån känsla. Exempel kan vara grupper, lekar eller övningar om hur man är en bra kompis till varandra. Detta ska vi börja med vid läsårstart, men fortsätta med hela tiden under året. Struktur Struktur betyder att man har rutiner. I år ska vi arbeta mer med att varje dag ska börja och sluta på samma sätt, och att lektionerna ska vara tydliga. På så sätt är det lättare för varje elev att förstå vad de förväntas göra och vad lektionen ska handla om. Det är bra att vara förberedd för då lär man sig lättare.

9 Kartläggning Såhär ska denna planen utvärderas: Eleverna gör trivselenkäter och svarar på frågor om hur de trivs i skolan. Sen tittar kurator, v-grupp, elevråd och skolråd på hur eleverna svarat för att se hur man kan göra det bättre framöver. Vissa årskurser gör enkäter som skolan tagit fram, och andra årskurser gör Malmö stads enkät. Samtal med elever om värdegrund, trivsel, regler och rutiner i klassråd och fritidsråd. Samtal med elever om särskilda riskplatser, det betyder platser som kan kännas läskiga och otrygga. Utvecklingssamtal och andra samtal. Elevintervjuer- rektor Anette och biträdande rektor Monica pratar med elever om hur de har det på skolan. Elevrådsmöten- elever från varje klass träffas och pratar om skolan. Analys av antal anmälningar av kränkningar och tillbud. Kränkningar är när elever gör taskiga saker mot varandra, tillbud är när någon tex. Ramlar och slår sig. Sådana saker tittar man på (analyserar) för att se vad man kan göra så att det inte händer igen. Skolsköterskans hälsosamtal. Skolsköterskan träffar under året elever i vissa årskurser för att höra hur de trivs i skolan och hur de mår. Uppföljning av ärenden i V- gruppen. V gruppen arbetar mot mobbning (när någon är elak mot samma elev flera gånger) och tittar på hur ofta och var det hänt, för att se hur man kan hindra att det händer igen. Samtal med föräldrar. Personal på skolan pratar ofta med föräldrar vid tex, hämtning/ lämning, utvecklingssamtal eller möten för att höra hur de ser på skolan och hur deras barn har det. Personalen utvärderar sitt arbete hela tiden under året, och på bestämda möten.

10 Förebyggande åtgärder Utvärderingen av förra årets plan visade att vi behöver jobba vidare med vissa saker detta året. Dessa saker kallas det Förebyggande arbetet. I år ska vi arbeta med Studiero och Vi-känsla. Studiero Studiero betyder att man har lugn och ro i klassrummet så att man kan fokusera på det man ska lära sig. För att arbeta med detta behöver vi: All personal behöver lära sig vad som skapar ett gott studieklimat för att sedan kunna lära eleverna. Alla elever behöver lära sig vad studiero är och att det kan se olika ut i olika situationer. Skolan ska samarbeta med PI (pedagogisk inspiration) och Din röst ska eka vt 18 och ht 18 för att lära oss ännu mer om studiero. Vi-Känsla En vi-känsla är känslan av att man är tillsamammans som ett lag och är rädda om varandra, så att alla trivs och har det bra på skolan. Det ska vi skapa genom att: Fortsatt fokus på gemenskapande aktiviteter i och mellan klasserna/ årskurserna för att öka sammanhållningen. Samarbeta med PI och Din röst ska eka under vt 18 och ht 18. Diskutera med och involvera eleverna i skapandet och genomförandet av aktiviteterna.

11 Vad ska man göra om någon behandlar en illa? Enligt Skollagen får man inte behandla varandra illa i skolan. Det kallas att man kränker någon. Exempel på att kränka någon kan vara: Att slå eller knuffa. Säga fula ord eller svära. Göra fula tecken. Retas. Att ge elaka lappar eller teckningar, skicka taskiga sms eller mail. Att frysa ut någon. Om något av detta händer så är det viktigt att den som blir utsatt eller ser någon annan bli utsatt säger till en vuxen. Vuxna måste enligt lag försöka lösa kränkningarna så fort som möjligt. Det gör man genom att prata med den som blivit utsatt, och med den som gjort fel. Man pratar även med deras föräldrar och med rektorn och följer upp att det inte händer igen. Om kränkningarna sker ofta, och mot samma person kallas det mobbning. Mobbning är väldigt allvarligt. Om mobbning sker kopplas Värdegrundsgruppen in. Värdegrundsgruppen kallas också V gruppen. Det är en grupp som består av rektor, skolsköterska, kurator, lärare och fritidspedagoger som utreder och arbetar mot mobbning. V gruppen utreder på nästan samma sätt som vid kränkningar, men under längre tid. Om inte mobbningen upphör efter det så kan rektor bestämma om andra åtgärder för den som mobbat. Det finns rastvakter ute på skolgården varje rast. De är vuxna och har gula västar. Deras jobb är att se till att alla elever trivs på rasterna. Man kan alltid säga till dem om man ser någon som mår dåligt eller om man själv vill ha hjälp. När du vill ha hjälp Ibland mår man inte så bra. Det kan vara något som har hänt hemma, i skolan eller något som man tänker på som gör en orolig. Då finns det flera personer i skolan som gärna vill hjälpa dig. Då kan man berätta för en vuxen, eller prata med skolans kurator som heter Madeleine eller skolsköterska som heter Maria. Maria är vikarie för Pauline. De sitter på Grön våning bredvid biblioteket. Man får komma när man vill, eller be en vuxen boka en tid åt en. All personal måste hjälpa elever som mår dåligt. Om man vill ringa så är Madeleines telefonnummer , och skolsköterskans telefonnummer är