Likabehandlingsplan. Mot kränkande behandling. Lögdeå fritidshem och skola

Transkript

1 Likabehandlingsplan Mot kränkande behandling Lögdeå fritidshem och skola Skriven Januari 2019 av Barbro, Christina, Frida och Grace, Åsa och Mari. Rektor: Tinny Byström

2 1. Inledning Den 1 april 2006 trädde lagen om diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Förskolor, fritidshem och skola fick då en ny skyldighet att arbeta för att förebygga diskriminering och kränkningar av barn och elever. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk, diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen kap.14a (1985:1100). Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs. För varje enskild verksamhet skall det finnas en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och mobbning. Syftet med planen skall vara att främja elever/barns lika rättighet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definition av diskriminering En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Fritidshemmet och skolans vision och övergripande mål Fritidshemmet och skolan ska präglas av respekt för människors lika värde. All personal skall medverka till att inget barn känner sig kränkt eller trakasserad och aktiv verka för att denna målsättning skall uppfyllas. All personal skall vara förtrogna med vårt värdegrundsuppdrag och att alla barn på fritidshemmet ska känna sig respekterade och trygga. 1

3 2. Ansvarsfördelning Rektor Det är rektorns ansvar enligt lag att: Se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier, och kränkande behandling inte är tillåten på skolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering av kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal och elever. Om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Rektor ska även: Se till att alla anställda på skola och fritidshem, alla elever och 1 vårdnadshavare får information om de lagar som reglerar likabehandlingsarbetet och om skolans likabehandlingsplan. Se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering, trakasseri och kränkande behandlings och även de åtgärder som vidtagits. Lärare och övrig skolpersonal I arbetet mot vår vision och övergripande mål ligger det på personalens ansvar att: Aldrig acceptera negativa beteenden som drabbar något barn eller vuxen. Trivsel och ordningsregler utformas och revideras tillsammans med barnen vid höstterminens start. Hålla god uppsikt över de platser barnen vistas på. Personalen sätter barnen i centrum och är viktiga förebilder för det sociala klimatet på fritidshemmet och i skolan. 1 Sedan 1 januari 2019 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk; diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen från

4 Fortlöpande ta upp frågor gällande värdegrunden i det dagliga arbetet, i samlingar, lek, teman och dramatiseringar. Kontinuerligt informera barn och föräldrar om likabehandlingsplanen. Gemensamma skyldigheter Det är ett gemensamt ansvar för personal, barn och föräldrar att påtala om de ser eller hör att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Barnets rättigheter Att kunna känna sig trygga. Att bli sedda. Att vara delaktiga. Att få hjälp och stöd att reda ut konflikter. Att när så erfordras, hjälp av hälsovårds team och rektor. 3. Fritidshemmet och skolans handlingsplan för att utreda, åtgärda och följa upp. Då någon ur personalgruppen får kännedom om att något barn upplever sig diskriminerad, utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling skall detta alltid följas upp. Om personalen får kännedom om att ett barn upplever sig utsatt eller att ett barn utsätter någon kamrat för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling tar personalen reda på vad som hänt, hur länge det pågått och vilken/vilka som utfört kränkningarna. Därefter hör personalen sig för om någon annan personal eller barn vet något om händelsen. När detta skett får den/de utpekade lämna sin version av det som inträffat. Visar det sig att barnet blivit kränkt, trakasserat eller mobbat försöker vi först lösa det inom gruppen. Vårdnadshavare informeras i anslutning till detta. Fungerar inte detta tar vi kontakt med rektor, vårdnadshavare och vid behov hälsovårds team för vidare samtal och uppföljning. 3

5 Vi skriver incidentrapporter och lämnar dem till rektor, mentor och skyddsombud. Rapporter förvaras i en pärm märkt incidentrapporter i personalrummet. Uppföljning och samtal med de berörda barnen och vårdnadshavare vidtas så snart som möjligt. Kvarstår problemen och kräver andra åtgärder tar personalen kontakt med rektor för att informera eller rådfråga om handlingsalternativ. Om det kommer till någons kännedom att ett barn utsätts för diskriminering eller annan form av kränkande behandling av personal eller annan vuxen tas alltid kontakt med rektor. Rektor är då ansvarig för att en utredning görs. 4. Nulägesanalys Fritidshem Fritidshemmet Kringlan hade vid höstterminens start 38 barn inskrivna. Barnen var i åldrarna 6-12 år. Personalen består av 1 förskollärare på 75, 1 och resurs och 1 barnskötare på 50%. Fritidshemmet öppnar 06:00 och tar emot de barn som behöver skolbarnsomsorg på morgonen. Vi serverar frukost och följer med barnen till bussen som tar dem till skolan i Nordmaling. På eftermiddagen kommer barnen tillbaka på lite olika tider, men de flesta dagar 13:30. Vi har två dukningar för mellis på grund av att förskoleklass och ettans elever redan finns på plats och att det är många elever. Varannan vecka har vi två fritidsmöten där vi planerar verksamheten tillsammans med barnen utvärderar veckorna som varit. Barnens egna idéer tas tillvara. Efter mellanmålet följer kontinuerliga verksamheten. Vi har aktiviteter under veckan som barnen är med och planerar som innehåller t.ex. musik, bakning, rörelse/gympa. utflyktsdag, skapande/teman och fredagsfilm. Skola Förskoleklass i Lögdeå skola består av 18 elever. Där arbetar en grundskollärare och en barnskötare. Nio av barnen har sin fritidstid här på fritidshemmet Kringlan och de övriga åker buss till Rundvik. Vi har en lättöverskådlig och bra utemiljö med ny lekutrustning, närhet till fotbollsplan, skridskobana och skog. I skolan var det vid ht start 67 elever totalt, 18 i fsk kl, 15 i åk 1, 16 i åk 2 och 18 i åk 3. Av dessa var 33 elever från Rundvik. För dessa går bussen till Rundviks fritidshem i anslutning till skolans slut. Under skolåret tillkom 1 elev i åk 1, 1 elev i åk 2 och 1 elev i åk 3. 4

6 5. Kartläggning fritidshemmet ht.2017 Fritidshemmets personal har diskuterat den aktuella barngruppens behov, kontra innehåll och ramar för verksamheten. Vi har barn i gruppen som har särskilda behov. Vi har inte uppmärksammat några fall av mobbing, bara mindre konflikter vi kunnat lösa direkt. Vårt fritidsråd är på måndagar när vi har veckomöte. Där har barnen möjlighet till bestämmande och där diskuterar vi trygghetsfrågor. Information och delaktighet gentemot föräldrar sker genom föräldramöten, möte i hallen när föräldrar hämtar och lämnar och via tempus. Höstens föräldramöte innehöll information om barngruppen, verksamhetsplan, plan mot kränkningar och mobbning och den påbörjade likabehandlingsplanen. All information finns för kännedom uppsatt i våran hall. 6. Vårt främjande arbete på fritids och skolan. Vårt främjande arbete syftar till att skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Detta genom att barnen på fritids alltid är delaktiga i veckoplanering och utvärderingar. Alla barn oavsett ålder och kön ska ha lika mycket att säga till om och att vara med i alla aktiviteter och lekar. Vi har med samtal pratat om hur vi ska vara mot varandra och andra värdegrunder. I skolan har vi klassråd med eleverna där vi pratar om hur vi ska vara mot varandra. Där tar vi även upp om det finns platser inom skolans område som eleverna känner sig otrygg på samt om de har sett någon som verkar vara ensam ofta. Rektor har uppföljande elevråd med eleverna. Vi samtalar med eleverna dagligen om värdegrunden och hur viktigt det är att vi tar hand om varandra. Under hösten påbörjade fsk kl och åk 2 faddersystem, ett långsiktigt projekt som kommer att ge ett fungerande samarbete mellan årskurserna. Tanken är att åk 1 och 3 skall ha liknande samarbete, som kommer startas upp till hösten. För att främja trygghet och samarbete arbetar vi tematiskt mellan årskurser kontinuerligt. 7. Vårt förebyggande arbete. Vi på fritids har dålig uppsikt i korridoren i anslutning till våra lokaler. Vi tar upp trivsel och trygghetsfrågor på föräldramöten. Barnen leker rollekar, regellekar, och lär sig genom det att visa hänsyn, följa regler och känna sympati för andra barn. Genom 5

7 daglig samling så tränas barnen att vänta på sin tur, lyssna på varandra och följa demokratiska beslut även om det inte blir just deras förslag på lek eller aktivitet som röstas igenom den dagen. I skolan skapar vi gemensamma regler om hur vi ska uppträda mot varandra. Vi påtalar även att det är viktigt att ALLA får känna sig delaktiga och vara med. Skolans regler: - alla är ute på rasten. - vi säger hej till varandra. - vi är trevliga mot varandra och har ett vårdat språk. - vi visar hänsyn och respekt för varandra. - vi är rädd om skolans saker och vår miljö. - vi håller ordning och reda. - vi lyssnar på varandra. - vi strävar efter arbetsro. - vi smakar maten som serveras och äter upp maten vi tagit. - vi låter alla vara med. 8. Utvärdering Fritids Vi började hösten med ny personal och flera nya barn och det är först nu som vi fått alla rutiner att fungera. Vi på fritidshemmet har haft svårt att prata ihop oss om innehållet i verksamheten och barngruppens behov på grund av avsaknaden av planeringstid och behovet av att hela tiden vara i barngruppen. Vi har trygga självständiga barn men också barn i behov av särskilt stöd så vi måste se till hela barngruppens behov. Skolan I skolan ser vi att eleverna är trygga och trivs. Detta då vi känner att eleverna har förtroende för de vuxna och vågar komma och berätta om något inte känns bra. Vi försöker att vara synliga och tillgängliga för barnen såväl ute som inne. Elevenkäter gjordes vt18 i åk 2, vi har ej fått ta del av resultatet. I fsk kl-åk 2 genomfördes föräldraenkäter, vi har ej fått ta del av resultatet. 6

8 9. Mål för 2019 Under höstterminen har personalen på fritidshemmet endast haft några tillfällen till planering trots detta har vi kunnat utföra vårt uppdrag. Målet är dock att under vårterminen skapa bättre utrymmen för planeringstid, både gemensam och enskild. Vi har också som målsättning att fortsätta med samarbetsövningar och gruppstärkande aktiviteter. All fritidspersonal i Nordmalings kommun deltar också i pågående fortbildningsinsatser under vt-19 och ht-19. I skolverksamheten har vi som mål att skapa goda förutsättningar för trygghet och trivsel för barnen som börjar i förskoleklass samt för ny personal. Vi har även som mål att samarbeta mellan grupperna så att ALLA barn lär känna varandra vilket förebygger mobbning och utanförskap, samt att vi alla har samma regler som utgångspunkt. Se skolans regler och rutiner ovan. Vi kommer under vårterminen införa faddergrupper för att stärka detta samarbete ytterligare. Gemensamt mål för skola och fritidshem är att förbättra och skapa tydligare regler där personal och alla barn är med och utformar dessa. 7