Anteckningar till TCGRs strategidag den 19 april Måndag 19 april Mimers Hus, Kungälv. Datum: Plats:

Transkript

1 Anteckningar till TCGRs strategidag den 19 april 2010 Datum: Plats: Närvarande: Adjungerade: Måndag 19 april Mimers Hus, Kungälv Lennart Österlund, Bengt Forsling, Jan Johansson, Eric Alexandersson, Maria Lissmats, Lars Berfenhag, Jonna Wanelid Forss, Stina Johansson, Svante Boström, Raymond Vaske, Lars Lind, André Essebro, Pernilla Öhberg, Bo Gustafson, Karin Ingelhag, Torbjörn Claesson, Anders Bergius, Kurt Olov Sjöström, Karl-Johan Höjer, Josefin Grahn, Marianne Brissmar Adela Martinovic och Johan Ancker Minnesanteckningar Inledning Marianne Brismar, Ordf. TCGR Efter en kort presentationsrunda berättar ordföranden om bakgrunden till strategidagen. Arbetsutskottet har tagit initiativet för att få tillfälle att göra en avstämning mot de ansökningar regionen och dess ingående delar blivit certifierade på och lägga upp en strategi för hur man skall arbeta framåt mot den återgranskning som kommer att genomföras vt Teknikcollegekonceptet, Johan Ancker; Industrikommittén / Teknikföretagen Lennart Österlund presenterar Johan Ancker som är en av grundarna till Teknikcollegekonceptet. Johan Ancker har länge arbetat med kompetensförsörjningsfrågor och berättar att Industrikommittén tog initiativ till Teknikcollege efter att man år efter år identifierat en negativ trend i rekryteringsunderlaget. Man tog då kontakt med regeringen, inte skolverket, därför att man ville utforma Teknikcollege som ett näringslivsinitiativ. Industriutbildningarna lades nämligen ner för att de var för dyra och för att de hade för få sökande. De få som läste industriprogrammet var de som blev över, kom man inte in någon annan stans läste man på industriprogrammet, inte för att man var intresserad. De 10 kriterierna är avsiktligt öppet formulerade då det finns många sätt att lösa dem och nu när GY11 kommer kan det kännas lite som att klä på sig tvångströjan. Gymnasieingenjören som håller på att utvecklas är därför det program som har mest likheter med Teknikcollegekonceptet då man vill att eleverna skall bli både praktiskt och teoretiskt kompetenta. Teknikcollegekonceptet har visat sig vara en framgångssaga med avknoppningar i både vårdoch servicesektorn, där man sett ett värde i att arbeta med både gymnasial- och

2 vuxenutbildning i nära samverkan med presumtiva arbetsgivare som har kännedom om vilka kompetenser som krävs för anställning. Vad ska Sverige då satsa på i konkurrens med omvärlden? Forskning och innovation Starka kluster Effektiv produktion Framtidens industriarbetare kommer att utsättas för en ökande internationell konkurrens i form av konkurrensfaktorer som inte lätt kan kopieras och dessutom ungdomars förändrade förväntningar på arbetslivet. Utvecklingen innebär då att man kan komma att ha flera liknande uppgifter (arbetsrotation) och/eller flera olikartade uppgifter vilket kräver mångkunnighet. Ju mer kompetens som krävs desto svårare är det att lösa med tillfällig arbetskraftsförstärkning och desto viktigare blir det att man har rätt kunskaper med sig från den utbildning man gått samt att kompetensutveckla de anställda. IF Metall och Teknikföretagen satte sig initialt ner för att försöka ringa in vad det är för kompetenser som krävs för anställning. Man kom att identifiera tre områden. Specialkompetens Kompetens inom teknikområden Generella kompetenser Hur kommer då Teknikcollege in i det här? De generella kompetenserna är gemensamma för alla anställda inom industrin. Exempel på dessa är engelska, svenska och matematik på gymnasienivå som är nödvändiga för anställning. Industriell organisation, produktionssystem, arbetssätt och kompetens om teknikområdet ligger också till grund för ett jobb i industrisektorn. Gymnasieingenjören kan komma att bli lösningen då man kan erbjuda eleverna fler poäng och säkerställa att de kan tillgodogöra sig både praktiska som teoretiska kompetenser. Man diskuterar fortfarande med Skolverket om det problem man ser i att klyftorna mellan teknikoch industriprogrammet kan komma att bli djupare i och med GY11. Trenden de senaste 10 åren har visat på att man i princip slutat anställa individer med enbart grundskoleutbildning och att man istället anställer allt fler med 3årig gymnasieutbildning och/eller högskoleutbildning. Hur får vi då ungdomarna att välja utbildningar inom vårt område? Framgångsfaktorn kan inte vara att göra TV-produktioner så som ingenjör söker fru. Man har istället beslutat sig för en insats till hösten som så här långt är hemlig, men som man hoppas och tror kommer att påverka ungdomarna i sitt val. Bildspel bifogas anteckningarna. Återgranskning, Adela Martinovic; Riksföreningen Teknikcollege Sverige Adela presenterar en sammanfattning av det återgranskningsdokument som regionen tidigare tagit del av och berättar även i stora drag om hur ansökningsprocessen ser ut. Då det tillkommer lokala delar i form av utbildningsanordnare, program eller inriktningar skall dessa förankras i det regionala rådet och därefter via processledare skickas in till Riksföreningen Teknikcollege Sverige för granskning.

3 TCGR skall återgranskas i april 2011 och strategidagen är ett steg i kvalitetssäkringsarbetet inför återgranskningen som kommer att intensifieras kommande kalenderår. Redan i januari kommer kontakter mellan TCGR och Riksföreningen Teknikcollege Sverige att ske för att lägga upp en plan för återgranskningen. Återgranskningens första steg är en internrevision som granskas av det regionala rådet och därefter skickas in till IK. Det regionala rådet kan underkänna en ingående lokal del som i så fall utesluts ur rapporten till IK och kompletteras senare. Man bör fokusera på ett antal nyckelfrågor som presenteras i bildspelet. I materialet som skickas till Riksföreningen Teknikcollege Sverige i samband med återgranskningen skall en sammanställning av visioner och mål från ursprungsansökan finnas med. Nuläget utifrån de gamla målen och nya visioner, samt ett konkretiserat utvecklingsarbete som beskriver vem som ska göra vad, hur och när är stommen. Något som efterfrågas särskilt vid återgranskningen är t.ex. styrkor som gör att regionen och dess ingående delar utmärker sig, dessa kommer att samlas i en bank för erfarenhetsutbyte. När Granskningskommittén kommer ut för återgranskningsbesök har det regionala rådet möjlighet att be GK göra en särskild granskning av en lokal ingående del som man bedömt inte riktigt ligger i fas med det man lovat i ansökan, alternativt väljer GK själva att besöka den lokala delen (eller en annan) för att det väckts ett särskilt intresse. Ann-Marie Lindell är den som tar emot återgranskningsdokumentet både digitalt och i pappersform. Lärdomar från genomförda återgranskningar: Lokala delar måste förankras regionalt Upplägg i ansökan skall följa den nationella strukturen Förbered med styrkor/svagheter (3 av vardera/lokal ingående del) Hitta en modell för kvalitetssäkring som är införlivad i alla delar Nationella nätverksområden: Integration vuxenutbildning i Teknikcollege Handledarutbildning Yrkeslärare Kvalitetssäkring Marknadsföring/elevkommunikation SYV-gruppen Vad gäller den regionala webben är det ca 700 personer som klickar in sig på den varje dag och det är viktigt att man uppdaterar informationen där för att marknadsföra sig på så bra och uppdaterat sätt som möjligt. Fokusområden för Riksföreningen Teknikcollege Sverige 2010: Vuxenutbildning Marknadsföring (webb) Bildspel bifogas anteckningarna.

4 TCGRs verksamhet Bengt Forsling och Lennart Österlund Vi behöver nu ett gemensamt avstamp inför återgranskningen och utifrån det nationella uppdraget och sättet vi utför det på måste vi nu samla oss för att komma framåt. Att kunna se det korta rekryteringsbehovet tillsammans med det långa och att på de olika utbildningsnivåerna samla oss i det forum vi har att tillgå i det regionala rådet så att vi lyfter frågorna i regionen och gemensamt hanterar dem. Det nationella uppdraget Ansvara för kvalitetssäkring av regionens Teknikcollegeutbildningar. Samordna och utveckla Teknikcollege i regionen. Hur vi genomför det TCGR är ett samverkansorgan med möjlighet till regional överblick. De insatser som initieras i rådet ska förankras lokalt. Input från den lokala nivån kanaliseras till det regionala rådet. Rådets ledamöter ansvarar för att förankra och sprida Teknikcollegekonceptet. Organisationsmodell, arbetsformer och fokusområden Bengt Forsling och Lennart Österlund Regionalt Teknikcollegeråd (Arbetslivet i majoritet, rådgivande roll) Regional arbetsgrupp mellan samverkansparterna (Teknikföretagen, IF Metall, GR, BRG) Regional nätverksgrupp för utbildare Lokala Teknikcollegeråd / lokala programråd TCGR består som bekant av 13 kommuner och är en organisation som inte riktigt har samma förutsättningar som kanske andra regioner har. TCGR kan alltså bara rådgiva, inte styra över de olika kommunerna. Arbetsgruppen mellan samverkansparterna, ordförande och vice ordförande träffas och sätter dagordningen för respektive TCGR-råd. Regional arbetsgrupp för utbildare var en grupp som träffades innan regionen blev certifierad och denna har nu hamnat i rådet och diskussion om hur man vill hantera detta bör lyftas. Lokala Teknikcollegeråd och programråd är den yttersta ringen som hanterar de dagliga frågorna.

5 Ett önskemål som lyfts fram är att man sätter samman en nätverksgrupp för företagsrepresentanterna. I dagsläget träffas TCGR-rådet 4-6ggr/år och arbetsformerna kan komma att utvecklas i olika riktningar. Frågor att beakta är huruvida man bör synkronisera de lokala råden med de regionala, hur man säkerställer att det verkligen är de mest aktuella frågorna som står på agendan, om man ska ha vissa stående punkter på dagordningen och vilka dessa i så fall är. Fokusområdena var ett arbete som skapade engagemang i det regionala rådet och tog fart inledningsvis, men i dagsläget behöver vi ta ställning till hur dessa skall hanteras framöver. Ska man ha de tre områden som tidigare valts ut, fler, andra eller inga alls? Skall de lokala råden arbeta med dessa frågor snarare än det regionala? Lennart berättar om bakgrunden till KFY, Kompetensförsörjning för yrkesverksamma och varför Göteborgsregionen är särskilt duktiga på detta område. Bikupor Rådsmedlemmarna får i uppgift att utifrån Organisationen, Arbetsformerna och Fokusområdena sitta ner i grupper och diskutera styrkor och svagheter med nuläget och komma med förbättringsförslag för framtiden. Rådet delas in i fem grupper och tilldelas ett av de tre områdena som de får i uppdrag att fokusera på och redovisa efter en dryg halvtimmes bikupor. Har man goda idéer på andra områden än det man fått tilldelat sig, är självklart dessa tankar varmt välkomna. Eric, Raymond, Karl-Johan och Kurt-Olov; Organisationsmodellen TCGR-rådet, arbetslivet skall vara i majoritet, är det så? Hittills har fokus legat på utbildarperspektivet och man vill därför starta en nätverksgrupp för näringslivsrepresentanterna så att deras frågor och kompetensbehov lyfts fram tydligare. Arbetsgruppen är samma sak som andra ringen i dagsläget, inga synpunkter. Utbildningsgruuppen bör kompletteras med en nätverksgrupp för avnämarna. De lokala råden tycks fungera alldeles utmärkt. Stina: Nätverksgruppen för utbildningsanordnarna finns inte i dagsläget, hur hanterar vi det framåt? Karl-Johan: Det är bättre att gå vidare med en nätverksmodell som kan ha stående punkter på dagordningen på rådet. Både arbetsgivarna och utbildningsanordnarna bör sammanträda i egna grupper. Jonna: Det är bra att pinpointa uppdraget, kan man göra det ännu mer i detalj? Ska arbetslivet vara i majoritet? Rådet är i dagsläget en stor grupp, syften och mål med att vara på plats måste förtydligas och man bör kanske snäva ner mantalet för att få fram en mer skarp grupp. Raymond: Ett konkret exempel på stuprör är det här med GY11 och arbetet pågår för fullt i Gymnasierektorsgruppen och vad vi än fattar för beslut här i TCGR kan det bara vara rådgivande, eftersom vi inte har beslutanderätt. Kan man inte rapportera tydligare så att företagsrepresentanterna är med på banan så att det blir en mer styrd process. De olika GRprojekten verkar parallellt snarare än i samverkan.

6 Bengt: GRs vuxenutbildningsgrupp diskuterar frågor utifrån ett visst perspektiv och TCGR borde vara engagerade i detta. Josefin: TCGR kommer liksom GR VO- College att bli tillfrågade av GRvux om man vill medverka i det sk. virtuella kompetensrådet. Det virtuella kompetensrådet tillfrågas i samband med framtagandet av yrkesvuxutbildningar och möjlighet finns att utifrån ett uttalat kompetensbehov påverka utbildningsutbudet och utbildningsinnehållet. Frågan kommer att lyftas på nästa rådsmöte. Lars L, Gösta, Torbjörn och Karin; Organisationsmodellen Nätverkande roll Diskussion Spridning av info Samverkan Beslutande roll Granskande Rådgivande Kvalitetssäkring Nationell TC 5 lokala Teknikcollege - TCGR och arbetsgruppen Riksföreningen Teknikcollege Sverige. Beslut RTS. TCGR Regional arbetsgrupp Lokal TC1 Lokal TC2 Lokal TC3 Lokal TC4 Lokal TC5 Processorganisation där de 5 lokala collegen kan få stöd från TCGR och den regionala arbetsgruppen, men beslutsfattande organ saknas. Stöd TCGR Stöd Regional 5 Lokala TC Prospects

7 Gösta: Vi har aldrig satt oss ner och diskuterat det fortsatta arbetet med de lokala delar som är certifierade, kanske bör man ha ytterligare en nätverksgrupp för dessa. Pernilla Ö, Stina och Jan; Arbetsformerna TCGR är en stor grupp med många hangarouds. Det är svårt att identifiera vår uppgift i TCGR, men det har börjat klarna på senare tid. Gruppen kan nätverka och sprida erfarenheter på TCGR möten, sakfrågor hanteras bättre i arbetsgrupper. Arbetsgrupper föredras på liknande sätt som vi gjort i några fall. Ofta går det med en representant från certifierad lokal enhet som verkar i arbetsgruppen. Kraven på TCGR har börjat klarna efterhand. Man upplever det svårt att som medlem kunna ansvara för kvalitetssäkring. Hur ska detta hinnas med och ska vi kunna granska kvalitén på lokala ansökningar? GBG:s ansökan är på nära 100 sidor. Man bör kanske dela upp mandatet till arbetsgrupper och dessa arbetsgrupper skall bestå i berörda representanter från de olika organisationerna, inte tvunget TCGR-representanter. Lars B, Andre och Bo; Arbetsformerna Mer frågor nu än när vi började. Hur ofta ska man sammanträda? Agendan, vilka frågor? Vad och hur ska spridas? Synkronisering, är det top-down principen som gäller eller tvärt om? Hur får vi ihop kommunikationen (åt båda hållen) mellan det regionala, resp. loakla råden? Kan nätverksgrupper(/arbetsgrupper för specifika frågor) vara ett sätt? Hur ska vi få med företagen, i synnerhet de mindre? Nyttan? Hur ser uppdraget ut (utöver kvalitetssäkringen)? Antalet möten avgörs av svaret på frågorna ovan. GY11 hur ska den frågan hanteras inom ramen för TCGR? Gösta: Man kanske ska vara försiktiga med att ta skolverksamheten och skoldiskussionerna i TCGR. Jonna: Uppdraget är att kvalitetssäkra. Gruppen är attraktiv för att träffa andra med samma funktion. Vad är det vi vinner med att diskutera gemensamt? Raymond: I GR fattas inga beslut över huvud taget utan kommunerna fattar enskilda beslut och man måste trycka på själv hemma. Det finns bara arbetsgrupper inom GR som ska rapportera, men om frågan har berörts av flera grupper inom GRs verksamhet ger det tyngd när beslut skall tas. Teknik- och industriprogrammets dimensionering i framtiden måste beröras i dessa grupper. Frågan om Yrkesvux hör även den hemma i TCGR-rådet. Lennart: Flera grupper, vuxenutbildningen, gymnasieutbildning, uppdragsutbildning, KFY, med mera, dessa måste definieras. Hur går vi vidare och vem vill vi påverka? Raymond: Näringslivet måste engagera sig så att förslagen till politikerna får tyngd.

8 Jonna, Anders och Svante; Fokusgrupperna Skall man ha fokusområden och i så fall hur jobbar man utifrån dessa? Svagheter med nuvarande områden och arbetssätt: Områdena och arbetssättet var initialt korrekta. Med tydligare uppdrag känns inte detta längre relevant. Förbättringsförslag: Fokusområden bör utgå ifrån uppdraget om man där ser att det finns områden som behöver fokuseras. Grupperna bör inte finnas i den form och det arbetssätt som de utformades i. Blir de aktuella bör de hanteras på att annat sätt utifrån det uppdrag som finns. Snarare är det kanske så att vi inte har arbetat utifrån det uppdrag vi har och det är väl först när vi har börjat arbeta med det vi ska göra som vi kan uppfatta vilka områden vi behöver prioritera. Eric: Vi måste arbeta med KFY specifikt då det i princip är kvalitetssäkring. Bengt: Vill understryka vikten av detta, inte minst då vi blivit utsedda av RTS till sammankallande region för den nationella nätverksgruppen Integration av vuxenutbildning i Teknikcollege. Josefin: Fokus måste ligga på uppdraget att kvalitetssäkra och det skall göras utifrån det som skrivits i ansökningarna. Frågan är snarare hur vi ska hantera detta. Kanske måste det finnas fokusgrupper för varje kriterium? Lennart: Det måste ju i så fall tillsättas grupper från verksamheten och komma till skott med vem som ska göra vad så att vi är förberedda inför återcertifieringen. Lars Lind: Arbetsformerna måste sättas innan vi delar in oss i arbetsgrupper. Kan inte AU bereda inputen från idag och lämna ett förslag till nästa möte? Marianne: Så får det säkert bli, förhoppningen var nog bara att det skulle ha kommit fram lite fler konkreta förslag under dagen idag, snarare än upprepning av frågorna. Raymond: Vi lyfter inte ens vissa frågor som känns viktiga. T.ex. varför har vi inte en hearing om KFY? Josefin: Förslag på aktiviteter och punkter till rådens dagordning tas tacksamt emot av AU. Eric erbjuder sig att vara med i verkstaden och vara drivande i frågan om KFY. Vi måste ju kunna visa på nyttan och effekten för företagen. Karin: Vi arbetar ju i ett slutet rum och når inte slutstation och de som ska ha nytta av konceptet. Lennart: Kanske är det lite väl ofta med återgranskning var tredje år, det vore kanske lämpligt att det efter den första perioden blev 5årsperioder. Är det tillräckligt att skriva hur långt man nått i förhållande till det man lovat vid återgranskning?

9 Adela: Man vill från GK inte behöva gå tillbaka till de gamla ansökningarna, utan det ska stå med, men man måste ändå skriva nya mål och visioner. Man får inte protokoll på de lokala återgranskningarna utan processledaren förväntas föra anteckningar som fungerar som protokoll. Adela tar med sig frågan om 5årsperioder till granskningskommittén som sammanträder snart. Karl-Johan: Vad ville vi, vad gjorde vi, vad lärde vi och vad vill vi framåt? TC förbättringsarbete, 8-10 minuter per lokalt Teknikcollege GTG/GTC, Jan Johansson Man har internt jobbat mycket mot Yrkesvux och YH, samt med omställning i industrin. Söktrycket har sjunkit och nästan halverats, varpå man har ökat aktiviteterna för att nå lokala målgrupper. GTG/GTC har därför jobbat med hemsidor, mötesplatser, nyheter, kundmöten seminarier med mera. Man har sett resultat av dessa insatser. Utbildningsanordnaren har nyttjat extern kvalitetssäkring genom diplomering och certifiering med utvärderingssystem i alla processer. LIA har varit ett jätteproblem under det här året, då behovet av praktikplatser ökat och möjligheterna att engagera företag och hålla kvalitet i placeringarna visat sig svårare än tidigare då företagen inte riktigt ser nyttan med praktikplaceringar även i lågkonjunkturen. Man kommer att lägga mer resurser på detta och arbeta intensivt med näringslivskontakterna framöver, gärna även inom TCGR. Bengt: T.ex. Thommy Ottosson sitter med i lokala råd både på GTC och på Mimers hus vilket innebär att flera UBA drar i samma representanter. Är detta hållbart i längden? UCT Tjörn, Anders Bergius Jag företräder det minsta lokala colleget där bara sju elever läser industriprogrammet på det företagsförlagda gymnasiet. Man har samma problematik med minskande antal sökande och svårigheter att engagera företagsrepresentanter och hitta bra praktikplatser, inte minst då en stor del av de studerandes utbildning sker på arbetsplatsen. UCT ska försöka förvalta Teknikcollegecertifieringen och hoppas kunna ta nya krafttag utifrån kriterierna. Kvalitetssäkringen av utbildningen i form av kvalitativa praktikplatser är det som står i fokus, inte minst då man sannolikt kommer att satsa på lärling i GY11. Adela: Om man väljer lärlingsspåret är det inte längre en certifierad utbildning och detta måste i så fall lyftas till Riksföreningen Teknikcollege Sverige. SKF Teknskia Gymnasium/SKF Kompetenscentrum, Gösta Lindvall Man jobbar mycket emot SKFs behov och planerar en eventuell ansökan om el- och energiinriktning. Att bli granskade är viktigt utifrån kvalitetssäkringen och kunderna är nöjda så här långt. Det finns planer på en ny verkstad som skall stå klar 2012 där man satsar på att jobba mot CNC.

10 Det har varit svårare att få ut de studerande på kvalitativ praktik den senaste tiden, men än så länge rullar det. Man arbetar vidare med handledarutbildning i samverkan med GTC. Trögheten i rekryteringen märker man av. Problematiken diskuteras i ett nätverk för friskolor och man ser samma trender runt om i landet. Mimers Hus, Lars Berfenhag Mimers Hus redovisade läget om vad som hänt efter Teknikcollegecertifieringen i samband med regionens sammanställning av kvalitetssäkerhetsarbetet Man upplever det fortfarande som att man befinner sig i startgroparna. Det man sliter mycket med är GY11 och det faktum att man i dagsläget erbjuder ett 4årigt program. Man kan enligt skolverket inte tvinga elever att gå 4år och erbjuda så många poäng, men efter att ha skapat en utgång efter 3 år har man kommit runt problemet som det ser ut nu. Inför återgranskiningsarbetet ser man till ansökan, viljeriktning och utlovat utvecklingsarbete. I viljeriktningen ligger fokus på handledarutbildning, kompetensutveckling, nätverk för flickor och kvalitetssäkring. Under våren följer man upp nöjdheten med utbildningen, samt input från handledare och företagsrepresentanter. Nösnäsgymnasiet, Raymond Vaske Man har bestämt att Teknikcollege skall synas, inte bara med flaggan. Tre fokusområden är prioriterade under läsåret: Positiva lärmiljöer Sammanhållna skoldagar Ämnesövergripande arbetssätt Det är en engagerad lärarinna i svenska/religion som är sammankallande i arbetet med fokusområdena. Förra året investerades 1,5 miljoner kronor i utrustning och ytterligare 1 miljon kronor kommer att investeras i förbättring av maskinparken under En politiker sitter med i det lokala rådet och detta har kommit att ha betydelse för insatserna från kommunen. Man har satsat på kvinnliga förebilder och att inspirera tjejer att söka utbildningar inom Teknikcollege. T-konventet arrangerades på Nösnäsgymnasiet 25-26/3 och tävlingen Bixtlåset höll en hög nivå. Man har därför förstått att det är viktigt att deltaga i den typen av tävlingar för att kunna attrahera sökande. Man hade en mässa med Teknikcollege i v. 46 där företagsrepresentanter fanns på plats och responsen var mycket positiv. Just nu diskuterar man representationen vid de lokala råden och man kommer att utöka med fler elever och lärare för att det ska bli lättare att sprida informationen. Industrin träffas på eget initiativ i en arbetsgrupp för att se till att det blir verkstad på mötena och ordföranden, rektor och Raymond träffas för att hålla varandra ajour vad gäller detta. Norra noden kommer att ta tag i några frågor ihop och andra lokalt. Boye (BRG) hörde av sig till Teknikcollege Stenungsund (Raymond) för att verka för ett Petrokemiskt kompetenscentrum. Ytterligare kontakter har tagits och nu inväntar man svar från BRG, men samverkan är på gång med Lysekil och sannolikt även Munkedal.

11 Sammanställning av kvalitetssäkringsarbete, Marianne Brismar Ordföranden vill poängtera att ett år går fort och det är viktigt att fundera över det man sagt lokalt och regionalt. Sammanställningen av kvalitetssäkringsarbetet ger ett jämförbart resultat från år till år, men man måste ändå konkretisera målen och arbeta strategiskt mot dessa. Uppsummering Teknikcollegekonceptet Det nationella uppdraget Bikuporna AU återkommer med ett förslag om hur vi går vidare Återgranskning 2011 Gransknings och ansökningsdokument Förbättringsarbete Fortsatt utveckling och erfarenhetsutbyte Riksföreningen Teknikcollege Sveriges rollfördelningsschema bifogas i bildspelet. Viktiga datum 19/5 TCGR-råd på GR, gemensam lunch och besök på Yrkes-SM /9 TCGR-råd /10 Inrapportering nationell statistik 18/10 TCGR-råd (ev. mötesplats med AF) 15/11 Inrapportering regional kvalitetssäkring 7/12 TCGR-råd Återgranskning TCGR Avslutning AU tackar för visat intresse under dagen och Marianne tackar för ordförandeskapet under denna tid. Lennart tackar Marianne för väl utfört arbete och stort engagemang. GR överlämnar en present till Marianne som tack för god samverkan och önskar henne lycka till framåt. AU tar tacksamt emot förslag på ny ordförande från näringslivet. Anteckningar Josefin Grahn

12 Strategidag TEKNIKCOLLEGE

13 TCGR-rådet TEKNIKCOLLEGE Ordförande Marianne Brismar Intercept AB André Essebro Linda Skår Almqvist Lernia AB Metso AB Göteborgs certifierade college Jan Johansson GTG/GTC Eric Alexandersson Volvo Car Corporation Gösta Lindvall SKF Tekniska gymnasium Jonna Weinelid-Forss SKF Sverige AB Kungälvs certifierade college Lars Berfenhag Mimers hus Thommy Ottosson Heka-Mylab Stenungsunds certifierade college Raymond Vaske Nösnäsgymnasiet Lars Lind Perstorp AB Tjörns certifierade college Anders Bergius UCT Tjörn John Korpi Djupviks varv Torbjörn Claesson Polhemsgymnasiet Vakans Avnämare Polhemsgymnasiet Karl-Johan Höjer YTC Pernilla Börjesson Midroc Europe College på gång i Kungsbacka Björn Winblad Elof Lindälvs gymnasium Vakans Avnämare Elof Lindälv Övriga rådsmedlemmar Stina Johansson Vuxenutbildningen Göteborg Kurt-Olov Sjöström Vuxrektorsgruppen GR Boye Johansson Business Region Göteborg Bengt Forsling IF Metall Lennart Österlund Teknikföretagen Margaretha Allen Tj.l. Processledare GR Josefin Grahn Vik. Processledare GR College på gång i Göteborg Svante Boström KY-akademien Vakans Avnämare KY-Akademien Strategidag TCGR

14 Dagordning strategidag TCGR TEKNIKCOLLEGE Kaffe och registrering Inledning TCGRs verksamhet Organisationsmodell, arbetsformer och fokusområden Teknikcollegekonceptet, Johan Ancker; Industrikommittén / Teknikföretagen Paus Återgranskning, Adela Martinovic; Riksföreningen Teknikcollege Sverige Bikupor Lunch Fortsättning bikupor / redovisning Paus TC förbättringsarbete, 8-10 minuter per lokalt Teknikcollege Sammanställning av kvalitetssäkringsarbete Paus Uppsummering Avslutning Strategidag TCGR

15 Inledning strategidag TCGR TEKNIKCOLLEGE Bakgrund till strategidagen Arbetsutskottet Kvalitetssäkringssammanställningen Ansökan Rules of engagement Här och nu Delaktighet Öppenhet Strategidag TCGR

16 Teknikcollegekonceptet TEKNIKCOLLEGE Johan Ancker Industrikommittén / Teknikföretagen Historik Vision Framtid Roller Organisation Strategidag TCGR

17 Återgranskning TEKNIKCOLLEGE Adela Martinovic Riksföreningen Teknikcollege Sverige Återgranskning Riksföreningen Teknikcollege Sveriges fokusområden för 2010 Strategidag TCGR

18 Paus TEKNIKCOLLEGE 5 minuter Strategidag TCGR

19 TCGRs verksamhet TEKNIKCOLLEGE Det nationella uppdraget Ansvara för kvalitetssäkring av regionens Teknikcollegeutbildningar. Samordna och utveckla Teknikcollege i regionen. Hur vi genomför det TCGR är ett samverkansorgan med möjlighet till regional överblick. De insatser som initieras i rådet ska förankras lokalt. Input från den lokala nivån kanaliseras till det regionala rådet. Rådets ledamöter ansvarar för att förankra och sprida Teknikcollegekonceptet. Strategidag TCGR

20 Organisationsmodell TCGR TEKNIKCOLLEGE Regionalt Teknikcollegeråd (Arbetslivet i majoritet, rådgivande roll) Regional arbetsgrupp mellan samverkansparterna (Teknikföretagen, IF Metall, GR, BRG) Regional nätverksgrupp för utbildare Lokala Teknikcollegeråd / lokala programråd Strategidag TCGR

21 ArbetsformerTEKNIKCOLLEGE TCGR sammanträder 4-6 ggr / år Synkronisering med de lokala rådens möten Agendan Medlemmarnas roller i TCGR Strategidag TCGR

22 FokusområdenTEKNIKCOLLEGE Kompetensutveckling för yrkesverksamma MIO Marknadsföring information opinion Yrkeslärarbristen Strategidag TCGR

23 Bikupor TEKNIKCOLLEGE Styrkor, svagheter och förbättringsförslag: Organisationsmodell Arbetsformer Fokusområden Bikupor Redovisning ca. 10 minuter / grupp Vad, hur - syftande framåt Strategidag TCGR

24 Bikupor TEKNIKCOLLEGE Organisationsmodell Lars L, Gösta, Torbjörn, Karin, Linda Eric, Raymond, Karl-Johan, Kurt-Olov Arbetsformer Tommy, Jan, Pernilla Ö, Stina John, Lars B, André, Bo Fokusområden Jonna, Anders, Svante Strategidag TCGR

25 Lunch TEKNIKCOLLEGE Återsamling kl Strategidag TCGR

26 Bikupor TEKNIKCOLLEGE Organisationsmodell Lars L, Gösta, Torbjörn, Karin, Linda Eric, Raymond, Karl-Johan, Kurt-Olov Arbetsformer Tommy, Jan, Pernilla Ö, Stina John, Lars B, André, Bo Fokusområden Jonna, Anders, Svante Strategidag TCGR

27 Paus TEKNIKCOLLEGE 5 minuter Strategidag TCGR

28 TC förbättringsarbete TEKNIKCOLLEGE 10 minuter per lokalt Teknikcollege Göteborg GTG / GTC, Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium / College SKF Tekniska Gymnasium / Kompetenscentrum Kungälv Mimers hus i Kungälv Stenungsund Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Tjörn Utbildningscentrum på Tjörn Strategidag TCGR

29 Förbättringsområden GTC TEKNIKCOLLEGE Regionalt perspektiv GR bra grund för samverkan. Infrastruktur för utbildningen Utveckling mot YVUX och YH och omställning i industrin. Tydlig profil Attraktionskraften behöver stärkas. Samverkan med arbetslivet Strategidag TCGR

30 Förbättringsområden GTC TEKNIKCOLLEGE Kvalitetssäkring Extern diplomering och certifiering genomförd. Utvärderingssystem i alla processer. Mkt nöjda kunder. Kreativ och stimulerande lärmiljö Maskiner och utrustning Näringslivets krav ger ständig uppdatering. Samverkan med andra aktörer. Sammanhållna arbetsdagar Strategidag TCGR

31 Förbättringsområden GTC TEKNIKCOLLEGE Lagarbete och ämnesintegration Lärande i arbete Industri i undantagstillstånd Strategidag TCGR 2010-

32 Ökad attraktionskraft GTC TEKNIKCOLLEGE Väldokumenterat problemområde. GTC Ökade aktiviteter för att nå lokala målgrupper. Ej frälsa världen. Ex: Nyhetsbrev riktade mot olika kundgrupper. Uppdaterade hemsidor. Utveckling av mötesplatser Kundmöten, seminarier, Öppna Hus, mässor, Ex: Strategidag TCGR

33 Lärande i arbete GTC TEKNIKCOLLEGE Problem: Ökat behov av APU, LIA, och praktik samtidigt som industrin genomgår strukturella förändringar. Svårt att upprätthålla kvalitén. Aktiviteter: Utökad kartläggning av industriföretag. Bygga nätverk. Arbeta fram ett starkt informationsmaterial som lyfter fram fördelarna med samverkan. Kontakta och besöka/bjuda in. Återkoppling anknytning till faktiska behov. Strategidag TCGR

34 TC förbättringsarbete Utbildningscentrum Tjörn TEKNIKCOLLEGE

35 Förbättringsområden STG TEKNIKCOLLEGE Regionalt perspektiv GR bra grund för samverkan. Infrastruktur för utbildningen Fortsatt inriktning mot SKF-behov El-energi inriktning planeras. Tydlig profil Attraktionskraften behöver stärkas. Samverkan med arbetslivet Ökad beredskap för ägarnas utbildningsbehov Strategidag TCGR

36 Förbättringsområden STG TEKNIKCOLLEGE Kvalitetssäkring Extern diplomering och certifiering genomförd. Utvärderingar av alla kurser. Mkt nöjda kunder. Kreativ och stimulerande lärmiljö Ny verkstad 2012 Maskiner och utrustning Uppdatering och nyinvestering av verkstadsmaskiner, CNC Sammanhållna arbetsdagar Strategidag TCGR

37 Förbättringsområden STG TEKNIKCOLLEGE Skapa kostnadseffektiva och attraktiva utbildningar Lärande i arbete Industri med låg produktionstakt Strategidag TCGR 2010-

38 Ökad attraktionskraft STG TEKNIKCOLLEGE Väldokumenterat problemområde. STG Ökad marknadsföringsaktivitet. Ex: Uppdaterade hemsidor. Mer resurser till marknadsföring, nya medier? Öppna Hus, mässor Strategidag TCGR backa

39 Lärande i arbete STG TEKNIKCOLLEGE Problem: Ökat behov av APU och praktik samtidigt som industrin genomgår strukturella förändringar. Svårt att få tillräckligt med APU-platser samt att behålla kvalitén. Aktiviteter: Arbeta fram ett starkt informationsmaterial som lyfter fram fördelarna med samverkan. Fortsatt handledarutbildning av operatörer Kontakta och besöka/bjuda in. Återkoppling, anknytning till faktiska behov. Strategidag TCGR

40 TC förbättringsarbete Mimers Hus TEKNIKCOLLEGE Regionala perspektivet Norra Noden perspektivet Lokala perspektivet Ansökan Viljeinriktningen Uppföljning Återgranskning

41 TC förbättringsarbete Mimers Hus TEKNIKCOLLEGE Kommun Norra Noden Ansökan Nuläge Vision Utvecklingsarbete Viljeinriktningen Handledarutbildning Kompetensutveckling Nätverk för flickor Kvalitetsäkring

42 TC förbättringsarbete Mimers Hus TEKNIKCOLLEGE Uppföljning Utvärdering De tio kvalitetskriterierna Återgranskningsdokumentet

43 TC förbättringsarbete Nösnäsgymnasiet TEKNIKCOLLEGE Det lokala Teknikcollegerådet har prioriterat följande tre kriterier för arbetet under läsåret: Positiva lärmiljöer Sammanhållna skoldagar Ämnesövergripande arbetssätt Arbete pågår

44 TC förbättringsarbete Nösnäsgymnasiet TEKNIKCOLLEGE Parallellt med detta arbete pågår en översyn av den utrustning som finns/skall finnas inom Teknikcollege. Politiken i Stenungsunds kommun har avdelat 1 Mkr avseende förbättring av maskinell utrustning inom Teknikcollege.

45 TC förbättringsarbete Nösnäsgymnasiet TEKNIKCOLLEGE Kvinnligt nätverk Under året har nätverket för flickor genomfört 3 möten. Sammanlagt 25 flickor inom TC deltar. Leds av två kvinnliga företrädare för industrin. Skall utgöra goda förebilder och ambassadörer för yngre elever i grundskolan

46 TC förbättringsarbete Nösnäsgymnasiet TEKNIKCOLLEGE Handledarutbildning har genomförts under läsåret vid 3 utbildningstillfällen. 14 nya handledare har certifierats. 25/3 26/ stod Nösnäsgymnasiet i Stenungsund som värd för det nationella T konventet. Tekniktävlingen, Blixtlåset, lockade 50 anmälda lag. Elever och personal inom Teknikcollege fungerade som värdar under dagarna. Utvärderingen visade ett mycket positivt resultat.

47 TC förbättringsarbete Nösnäsgymnasiet TEKNIKCOLLEGE Under v genomfördes en mässa, där företagarrepresentanter och entreprenörer deltog. Elever inom Teknikcollege hade möjlighet att träffa företrädarna från näringslivet. Just nu diskuterar vi representationen vid våra möten i Teknikcollege. Vi kommer att adjungera fler lärare och elever till mötena.

48 TC förbättringsarbete Nösnäsgymnasiet TEKNIKCOLLEGE Kompetensutvecklingscentrum inom petrokemi Sedan vi certifierades har Business Region Göteborg tagit kontakt med oss om möjligheten av att starta ett kompetensutvecklingscentrum i Stenungsund inom petrokemin. Vi tagit kontakt med Lysekil för att se om vi tillsammans med BRG och petrokemin kan gå vidare med frågan. Just nu ligger frågan hos BRG.

49 TC förbättringsarbete Nösnäsgymnasiet TEKNIKCOLLEGE Utöver rådets tre möten per termin träffas näringslivsgruppen ytterligare två gånger per termin. Detta för att än mer kunna arbeta sig samman för att vara bollplank, rådgivare och ställa önskemål om utbildningsinriktning.

50 Sammanställning av kvalitetssäkringsarbetet TEKNIKCOLLEGE 2009 Jämförande resultat Konkretiserade mål Strategidag TCGR

51 Paus TEKNIKCOLLEGE 10 minuter Strategidag TCGR

52 Uppsummering TEKNIKCOLLEGE Teknikollegekonceptet Uppdraget Bikuporna - AU återkommer med förslag hur vi går vidare Återgranskning 2011 Gransknings- och ansökningsdokument Förbättringsarbetet Fortsatt utveckling & erfarenhetsutbyte Strategidag TCGR

53 TEKNIKCOLLEGE Lokala TC TC Regioner RTS Riksföreningen Teknikcollege Sverige IK Industrikommittén Här bredrivs utbildning! För ungdomar och vuxna Ansvarar för kvalitetssäkring av regionens TCutbildningar Samordnar och utvecklar TC i regionen Verkar för erfarenhetsutbyte inom TC, samordnar olika aktiviteter Granskar och certifierar regioner och utbildningsanordnare

54 Kommande TCGR-råd och viktiga datum TEKNIKCOLLEGE 19/5 TCGR-råd på GR, gemensam lunch och besök på Yrkes-SM under eftermiddagen 13/9 TCGR-råd /10 Inrapportering nationell statistik 18/10 TCGR-råd (ev. mötesplats med AF) 15/11 Inrapportering regional kvalitetssäkring 7/12 TCGR-råd Återgranskning TCGR Strategidag TCGR

55 Strategidag TEKNIKCOLLEGE Stort tack för din medverkan! Strategidag TCGR

56 Kvalitetssäkrad återgranskningsprocess Adela Martinovic

57 Från ansökan till certifiering Huvudansökan Delansökan Intresseanmälan kommer in Ansökan kommer in IK granskar ansökan Gransknings -besök i regionen Certifiering

58 Ansökan om TC Nuläge, vision och utvecklingsarbete - Visionen ska brytas ner i mål under rubriken utvecklingsarbete. - Utvecklingsarbetet ska visa - vem som ska göra - vad och - när det ska ske och dvs - Tid- och handlingsplan för uppfyllande av mål som leder mot vision

59 Förändringar mellan de tre åren Lokala delar ska till regionala styrgruppen lämna in ansökningar avseende Ny utbildningsanordnare Nytt program hos befintliga utbildningsanordnare Ny eller förändrad inriktning/utbildning Ny YH, uppdragsutbildning eller påbyggnadsutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller högskoleutbildning Regionala styrgruppen kan efter sitt godkännande skicka ansökan till IK

60 Den regionala styrgruppen ansvarig gentemot IK Vid godkännandet överlämnas ansvaret för att utvecklingsarbetet mot visionen fortskrider som beskrivits. Mål, tids- och handlingsplan är därför viktiga för regionala styrgruppen att ständigt följa upp, bocka av och utveckla vidare. Regionala styrgruppen ska både följa upp den regionala ansökans utvecklingsarbete och de lokala delarnas utvecklingsarbete för att kunna kvalitetssäkra de 10 kriterierna. Vid utvärdering av ansökan bedöms relevans, effektivitet och verkställighet för uppfyllande av kriterier. Grundförutsättningen för detta är att det finns en genomtänkt och förankrad organisation regionalt/lokalt som har mandat att styra mot uppsatta mål genom att prioritera och genomdriva handlingsplan.

61 Återgranskning April 2011

62 Revision och återcertifiering Lokal del lämnar återansökan till regional styrgrupp Tre år har gått sedan regionen certifierades Regionen genomför internrevision Återansökan skickas in till IK Gransknings -besök i regionen Certifiering Det är den regionala styrgruppen som ska ta in och granska de lokala delarna i första hand. Av den gemensamma ansökan ska framgå vilka delar som ingår och vilken infrastruktur helheten har. En region kan välja att inte godkänna en lokal del, helt eller delvis och då begära in förstärkt handlingsplan. Processen för den lokala delen blir då antingen särskild GK granskning alt densamma som om den varit en ny utbildningsanordnare.

63 Nyckelfrågor för Teknikcollege På rätt (strategiskt) ställe? Rätt inriktningar? Tillsammans med rätt aktörer (parter)? Balanseras intressena rätt? Resursutnyttjandet? Hur klaras framtida förändringar? Långsiktighet?

64 En förenklad granskningsmodell Behov Relevant nytta Effekt Mål Effektivitet Resultat Inputs Kompetens / förmåga Outputs Inputs = resurser elever, lärare, maskiner, lokaler, pedagogik etc

65 Utvärdering Kriterierna för Teknikcollege granskas i förhållande till: Relevant nytta Hur relevant är aktuellt TC:s mål /sätt att uppfylla kriterierna i förhållande till utvecklingen av behov och prioriteringar lokalt/ regionalt/ nationellt? Kunskap/kompetens Hur väl förvaltas resurserna (inputs) i TC för att resultera till önskad outputs eller resultat? Effektivitet I vilken utsträckning har aktuellt TC nått sina mål, hur långt har processen kommit? Mervärde Är aktuellt TC:s process/ metod för utveckling av intresse för andra, kan det bidra nationellt?

66 Regional ansökan inför återgranskning I förhållande till tidigare ansökan; Sammanställning av ursprungliga visioner och mål Nuläge Vision och utvecklingsarbete - Visionen ska brytas ner i mål under rubriken utvecklingsarbete. - Utvecklingsarbetet ska visa - vem som ska göra - vad och - när det ska ske och dvs - Tid- och handlingsplan för uppfyllande av mål som leder mot vision

67 Vad efterfrågas särskilt vid återgranskningen Hur har TC utvecklats i förhållande till visionen, varför, revidering av vision? Resultat för de studerande som genomgått TC utbildning, utvärdering ev. justeringar? Styrkor och utvecklingsområden för resp. lokal del. Erfarenhetsutbyte och utveckling Infrastrukturen viktig, inte minst vuxendelen

68 Vad efterfrågas särskilt vid återgranskningen Det ska finnas en regional återansökan till den läggs av regionen godkända lokala återansökningar som bilagor.

69 Uppgift för de lokala delarna På uppdrag av Teknikcollegeregionen lämna underlag till regionala styrgruppen - Ny nulägesbeskrivning för vart och ett av kriterierna i förhållande till den ursprungliga ansökan och kompletteringen. - Ev ny vision beskrivs i förhållande till tidigare vision och mål - Framtida utvecklingsarbete beskrivs med mål, tidsplan och handlingsplan. Vem? När? Vad?

70 Uppgift för de lokala delarna Särskilt avsnitt ska avse resultaten för de elever som genomgått TC i förhållande till mål, Uppföljning av elever vad har de uppnått, anställningsbarhet, fortsatta studier Den största styrkan resp förbättringsområde inom det lokala TC:t samt handlingsplan

71 Uppgift för den regionala styrgruppen De lokala delarnas beskrivningar bildar underlag för den regionala ansökan som lämnas till IK. I det fall den regionala styrgruppen anser att det finns så allvarliga brister i en lokal ansökan att de inte kan stå för den, så lämnas den utanför återansökan. Finns det endast tveksamheter lämnas den särskilt till GK för besök. Styrkor och förbättringsområden i de lokala delarna ska framgå av den regionala ansökan.

72 Uppgift för den regionala styrgruppen GK vill särskilt lyfta fram: Det ska gå att läsa enbart den regionala ansökan och ändå förstå helheten Ex under rubriken infrastruktur ska det framgå Vilka utbildningar som ingår med vilka inriktningar Hur många studerande som varje inriktning har i varje årskurs och totalt. När det gäller utbildningar för vuxna är detta särskilt viktigt vid revision

73 Återgranskningsbesök GK träffar vid besök i regionen Regionala styrgruppen Representanter för respektive del, i det fall ordföranden för de lokala delarna inte sitter i den regionala styrgruppen ska de delta i granskningsmötet Det ska alltid finnas minst en representant från de lokala Teknikcollegen utöver ordföranden. Representanter från kommande återgranskningsregioner, ordförande och processledare

74 Granskningsbesök på lokala TC delar GK besöker vid återgranskning vid behov de lokala delarna. Antingen på rekommendation av regionala styrgruppen eller på GKs eget initiativ

75 Detta krävs vid registrering Ansökningsdatum Regionens namn Samverkande kommuner Medsökande utbildningsanordnare Ansökande utbildningar /program/inriktningar/poäng specificerat under respektive utbildningsanordnare

76 Namn, e-post, adress och tel.nr Kontaktuppgifter krävs för respektive: - Huvudman för ansökan - Regionala styrgrupp - Ordförande - Regionens process-/projektledare - Till de lokala delarna krävs lokala styrgruppens kontaktuppgifter - Adressuppgifter till de lokala utbildningsanordnarna (rektorerna)

77 Ansökan inkommer Underskrivna ansökningar ska skickas i pappersform till ann-marie.lindell@teknikforetagen.se Ansökningar skickas även i digitalform (pdf) till både Ann- Marie och kanslichefen Till ansökningarna bifogas en lista på samverkanspartners Kanslichefen utser handläggare från GK och förmedlar kontaktuppgifter och ansökningar.

78 Lärdomar från återgranskningar De lokala delarna MÅSTE förankras hos den regionala styrgruppen Upplägg i ansökan Förbereda med styrkor/svagheter Att ha hittat modell för kvalitetssäkring som är införlivat hos alla delar

79 Teknikcollege idag 32 aktiva TC-regioner 24 godkända TC-regioner 89 godkända enskilda utbildningsanordnare 3 återgranskade regioner under behandling Godkända Teknikcollege Regioner på gång: Fyrkanten Gästrikland Halland Kronoberg Skaraborg Sjuhärad Södra Småland Uppland Bergslagen Bothnia Dalarna Fyrbodal Göteborgsregionen Höglandet Hälsingland Mitt i Skåne Mitt Mälardalen Skåne Nordväst Sydöstra Skåne Sydöstra Sörmland Sydost Söderslätt Södra Norrland Södra Vätterbygden Värmland Västra Mälardalen Västra Skåne Västra Småland Örebro län Östergötland Östra Svealand

80 Nätverksgrupper Integration av vux-utbildning Värd: Tc Göteborgsregionen, Kontaktperson: Josefin L En regional arbetsgrupp tillsatt. Haft möte i september. Kartläggning gjord för de regioner som deltog. Handledarutbildning Värd: Tc Örebro Län, Kontaktperson: Arvo S Igång via teknikcollege.net. Samlat in kartläggning över handledarutbildningar och ska ha möte 29 april där några modeller redovisas. Yrkeslärare Värd: Tc Västra Skåne, Kontaktperson: Mats S Redovisades på konferensen. Värdskapet har gått vidare till Västra Skåne från Sydöstra Skåne Kvalitetssäkring Värd: Tc Bothnia, Kontaktperson: Elisabet T, Karin T Certifierade regioner träffades i augusti. Seminarium på konferensen. Marknadsföring/elevkommunikation Värd: Tc Västra Småland, Kontaktperson: Sune K Igång via teknikcollege.net. Haft möte den 18 mars. 15 regionrepresentanter. Förslag på samordning av webb. SYV-gruppen Värd: Tc Värmland, Kontaktperson: Jan O Planerat möte i augusti.

81 Riktlinjer för nätverksgruppen Sprida kunskap om olika arbetssätt kring den aktuella frågan eller kriteriet Lyfta fram en eller flera konkreta exempel på modeller, förhållningssätt eller verktyg som Teknikcollege gemensamt kan förorda. Kartlägga samordningsmöjligheter

82 Värdregionens ansvar Sammankallande till möten Ansvarar för informationsspridning via forumet på teknikcollege.net Kontinuerliga rapporter till kontaktperson i Riksföreningens styrelse Lämnar förslag till beslut till Riksföreningens styrelse Lämnar kompletteringar till riktlinjer

83 FRÅGOR?

84 Teknikcollegekonceptet Johan Ancker Teknik och Miljö Teknikföretagen

85 Från noll till hundra på fem år!

86 Industrikommittén TEKNIKCOLLEGE Industrikommittén består av: arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Industrins offert till Sverige november 2004 till regeringen

87 Varför Teknikcollege? TEKNIKCOLLEGE Mismatch mellan skola och industri

88 Varför? TEKNIKCOLLEGE Få ungdomar är intresserade jag vet inget om industrin, men det verkar inte roligt. Samma sak hela livet. Utbildningar leder inte till rätt kompetens Vi får omskola/vidareutbilda nyanställda trots deras utbildning. Företagen tar inte ansvar för utbildningen Det är väl kommunens ansvar?! Kommunen väljer billigare alternativ Få sökanden, dyr utbildning, låg status vi lägger ned.

89 Åldersfördelning (2005 framflyttad till 2010) år 65 år 45 år 25 år 5 år

90 Läget TEKNIKCOLLEGE Lågkonjunktur leder nu till att strukturomvandlingen går snabbt Konkurrenskraftiga teknikintensiva företag behöver välutbildad personal 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden men 80-talisterna som ska in är få Ny gymnasieskola, ny yrkeshögskola

91 TC för företagen TEKNIKCOLLEGE Företagen ges möjlighet att kunna påverka utbildningarna så att den matchar deras behov Företagen når sina framtida medarbetare och säkerställer stora delar av rekryteringsbehovet Kompetensutveckla sin egen personal Enagagemanget ger industritekniska utbildningar högre status, vilket i sin tur innebär välutbildad personal

92 TC för kommunerna TEKNIKCOLLEGE Effektiv användning av utbildningsresurser genom samverkan Närmare samarbete med näringslivet Högre status för utbildningarna Större rekryteringsbas

93 TC för lärarna TEKNIKCOLLEGE Arbete i team Kompetensutveckling Ämnesintegrerat arbete, Teori/praktik Verklighetsnära undervisning - Roligare på jobbet!

94 TC för studerande TEKNIKCOLLEGE Kvalitetssäkrade utbildningar av hög kvalité Attraktiv för både tjejer och killar Utbildningar för teoretiska praktiker och praktiska teoretiker - en nära koppling mellan teori och praktik Möjlighet att utvecklas mer än förväntat och erbjudas läsa fler poäng, minst 300 Kontakt med teknikföretag inom regionen genom praktik, projektarbeten och sommarjobb

95 Konceptet Teknikcollege! TEKNIKCOLLEGE Teknikcollege och de 10 kriterierna = ett verktyg för utveckling! För utbildningars utveckling För företagens kompetensutveckling Med utrymme för regional och lokal anpassning

96 TEKNIKCOLLEGE

97 Teknikcollege idag TEKNIKCOLLEGE 32 aktiva TC-regioner 24 godkända TC-regioner 89 godkända enskilda utbildningsanordnare 3 återgranskade regioner under behandling Regioner på gång: Fyrkanten Gästrikland Halland Kronoberg Skaraborg Sjuhärad Södra Småland Uppland Godkända Teknikcollege Bergslagen Bothnia Dalarna Fyrbodal Göteborgsregionen Höglandet Hälsingland Mitt i Skåne Mitt Mälardalen Skåne Nordväst Sydöstra Skåne Sydöstra Sörmland Sydost Söderslätt Södra Norrland Södra Vätterbygden Värmland Västra Mälardalen Västra Skåne Västra Småland Örebro län Östergötland Östra Svealand

98

99 Riksföreningen Teknikcollege Sverige TEKNIKCOLLEGE Medlemmar: Industrikommitténs MO:n Godkända TC regioner Medlemsavgift per region För närvarande 25 för liten region 50 för stor region Regionala Teknikcollege Regionala Teknikcollege Regionala Teknikcollege Regionala Regionala Teknikcollege Teknikcollege Regionala Teknikcollege Medlemsavgift per MO F.n. 50 för liten org 100 för stor org

100 När alla länder satsar på samma saker: Tillgång till råvaror Billig arbetskraft Skalfördelar Närhet till marknader Kvalitet Ny teknik Investeringskapital Stabil ekonomi Infrastruktur Utbildningsnivå Välfärdssamhälle Vad ska Sverige konkurrera med? Forskning o Innovation Fördel Sverige Effektiv produktion Starka kluster Hur kan vi bygga uthålliga konkurrensfördelar?

101 Tre sidor av industriutveckling Produktions -utveckling Produktions- och arbetsorganisation Gynnar företag med potential för hållbara jobb Utbildning & kompetens Strukturomvandling Stötta med utbildning Bidrar till strukturomvandling

102 Hur utvecklas industriarbetet dag? Kvalificering Utarmning Bägge dessa tendenser pågår samtidigt!

103 Hur ser industrins jobberbjudande ut? Sociala världenv Kamratskap Ansvar Respekt Jämställdhet Utveckling av kompetens Grundutbildning Yrkeserfarenheter Vidareutbildning Upplevelser Teknikens under Internationella kontakter Ersättningar Löner Anställningsvillkor Pension Meningsfullhet Problemlösning Rationell och tydlig organisation Efterfrågade produkter Miljöhänsyn Socialt ansvar Trygghet Anställningstrygghet God arbetsmiljö Trygghet i omställning

104 Produktivitet och inflytande:

105 Framtidens industriarbete Ökande Internationell konkurrens Ungdomars Förväntningar på arbetslivet En utvecklad yrkesroll Konkurrensfaktor som inte lätt kan kopieras

106 Två typer av arbetsutveckling: Fler likartade uppgifter (typ arbetsrotation ) Fler olikartade uppgifter, dvs A, B, C, D resp E (Kvalificering via mångkunnighet) Huvudaktiviteter inom en producerande enhet: A. Produktion B. Utveckling av produktionsprocess C. Utveckling av nästa produkt D. Utveckling av fabrik E. Underhåll

107 Maskiner Industrin under fyra sekler Tempoarbetare Yrkesarbetare Tjänstemän FoU Hantverk Y M 1700 tal Verkstad F T Y T M 1800 tal Industri FoU T Y T M 1900 tal Trend FoU T Y T M 2000 tal

108 Kompetens för framtidens industriarbete Specialkompetenser Slipning Maskinmontering Truckkort Fräsning Arbetsuppgifter = hur yrkeskompetenser används III Specialkompetens inom Teknikområde Kompetens inom teknikområden Skärande bearbetning Svetsning Montering Lager o Transport II Kompetens inom huvudområden Generella kompetenser Engelska - Svenska - Matematik Industriell organisation Produktionssystem o arbetssätt Översiktlig kompetens om teknikområden I Gemensamma Kompetenser för alla anställda inom industriproduktion

109 Generella kompetenser Engelska - Svenska - Matematik Kunskaper som motsvarar gymnasieexamen Industriell organisation Kunskaper om industriföretagets organisation, funktion, villkor o värdekedja Produktionssystem o arbetssätt Kunskaper om arbetsorganisation, Arbetslagets arbetssätt Arbetsmiljö o miljövillkor Kompetens om teknikområden Översiktliga kunskaper inom viktiga teknikområden inom industrin I Gemensamma Kompetenser för alla anställda inom industriproduktion Arbetsuppgifter: Planering av arbete Formulera och uppnå ställda mål Rapportering Identifiering o värdering av förändringsbehov Hantering av oväntade problem Bidra till arbetslagets utveckling

110 Åldersfördelning (2005 framflyttad till 2010) år 65 år 45 år 25 år 5 år

111 28 Teknikföretagens utbildningsnivå % 11 % + 54 % + 15 % % Källa: SCB 2008

112 Antalet personer som är 55 år och äldre är ca , dvs så många fasas ut ur systemet de närmaste 10 åren. 29

113 TRYGGHET Anställningstrygghet God arbetsmiljö Trygghet i omställning ERSÄTTNINGAR Löner Anställningsvillkor Pension KOMPETENSUTVECKLING Grundutbildning Yrkeserfarenheter Vidareutbildning UPPLEVELSER Teknikens under Internationella kontakter Hur ser industrins jobberbjudande ut? MENINGSFULLHET Problemlösning Rationell o tydlig organisation Efterfrågade produkter Miljöhänsyn Socialt ansvar SOCIALA VÄRLDENV Kamratskap Ansvar Respekt Jämställdhet

114 Teknikdelegationen Har regeringens uppdrag att öka barns och ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (IKT). En utåtriktad utredning som startade i november 2008 Betänkande till högskole- och forskningsministern senast 30 april Johan Ancker, Teknikföretagen Leif Johansson (Ordförande), Volvo Philip Kapper, Studerande Norra Real Camilla Modéer, Vetenskap & Allmänhet (VA) Anna-Maria Wiberg, Student Uppsala universitet Helen Dannetun, Linköpings universitet Anne-Marie Fransson, IT- och Telekomföretagen Maria Khorsand, SP Sv. Tekn. Forskningsinstitut Björn O. Nilsson, Kungl. Ingenjörsvetenskapsak. (IVA) Peter Gudmundson, Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) Paula Bäckman, Balthazar Science Center Karin Glader, Student Chalmers Ursula Hass, Blekinge Tekniska Högskola Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer Christer Fuglesang (ny ledamot oktober -09)

115 Teknikföretagens agenda

116 Produktionsspåret PoP Produktion för K-kraft Framtidens industriarbete Produktions- Lyftet PIG 2007 Manufuture Göteborg 2009 Trailerturné 2006 Processindustrin Forskningsstrategi 2008 Yrkesutbildning Produktions- Lyftet

117 Bild från Johpomek AB Bild från Scana Steel Booforge AB Produktionslyftet 2 med Lean som grund stödjer vi Sveriges företag! Finansiärer Intressenter