Datum: Tisdag 8 september Tid: Plats: Lernia, Utvecklingsgatan 2, Göteborg

Transkript

1 Datum: Tisdag 8 september Tid: Plats: Lernia, Utvecklingsgatan 2, Göteborg Närvarande Stina Johansson Vuxenutbildningen Göteborg, Jan Johansson GTG/GTC, Karl- Johan Höjer YTC Lindholmen, Björn Winblad Elof Lindälvsgymnasiet, Lennart Österlund Teknikföretagen, André Essebro Lernia, Gösta Lindvall SKF Kompetenscentrum, Håkan Cardfeldt Polhemsgymnasiet, Kurt-Olov Sjöström Vuxenutbildningen Kungälv, Lars Berfenhag Mimers Hus, Raymond Vaske Nösnäsgymnasiet, Boye Johansson BRG, Bengt Forsling IF Metall, Eric Alexandersson Volvo car corporation, Marianne Brismar (ordf.) Intercept AB, Josefin Grahn (sekr.) GR Utbildning. Margaretha Allen GR Utbildning/Skolverket (adjungerad vid mötet) Ej närvarande Svante Boström KY-Akademien, Jonna Weinelid-Forss SKF AB, Pernilla Börjesson Midroc AB, John Korpi Djupviks Varv, Linda Skår Almqvist Metso AB, Leif-Göran Klittermark Göteborgs stad utb., Lars Lind Perstorp AB. Minnesanteckningar 1. Presentation av nya deltagare Josefin Grahn vikarierar för Margaretha Allen, André Essebro är ny representant för Lernia och Lars Lind är ny representant för Perstorp AB. Lars Berfenhag representerar Mimers Hus i Kungälv Karl-Johan Höjer representerar YTC Lindholmen, Håkan Cardfeldt representerar Polhemsgymnasiet, Björn Winblad representerar Elof Lindälvsgymnasiet i Kungsbacka 2. Adjungerade deltagare i dagens möte Margaretha Allen GR Utbildning/Skolverket 3. Föregående mötes anteckningar Anteckningarna har ej gått ut till rådsmedlemmarna utan endast till Marianne och Lennart, men de kommer att skickas i samband med anteckningarna från detta möte. Dessa lägges därför till handlingarna först vid nästa möte. 4. Aktuellt i regionen, rapport från Teknikföretagen, godkända TC och de som är på gång Teknikföretagen Lennart Österlund ger oss en kort lägesrapport om konjunkturläget i Västra Götalandsregionen där ca 28 % av Sveriges teknikföretag finns. Region Väst har ca anställda varav ca 50 % arbetar i eller är underleverantörer till fordonsindustrin. De företag, 80st, som deltagit i undersökningen i Region Väst, omsätter 250 miljarder, varav 205 går på export. I början av året var ordernivån historiskt låg. Nu har det dock vänt och även om man ännu inte nått 2005 års index är man på väg uppåt och prognosen för maj 2010 talar om att man kommer att ligga på plussidan igen. Dessutom har man

2 noterat att utbildningsnivån inom teknikföretagen för exempelvis akademiker ökat med mer än 100 % de senaste femton åren. Lennarts presentation bifogas minnesanteckningarna. Bengt Forsling tillägger att det som är viktigt att fokusera på nu är att man måste ha blicken i horisonten och satsa i dagsläget för att kunna rekrytera om två tre år. Boye Johansson instämmer och menar att man inom BRG försöker titta långsiktigt och har bl.a. ett seminarium inplanerat där man fokuserar på strategisk kompetensförsörjning och hur det kommer att se ut 2010/11. Marianne Brismar tillägger att det trots allt är den värsta lågkonjunkturen på många år. Stina Johansson menar att det inneburit en hel del förändringar, inte minst ökad globalisering. Godkända Teknikcollege: SKF:s tekniska gymnasium/kompetenscentrum Gösta Lindvall berättar att man nu startar i ett väldigt lågt läge och att det kommer att gå lite trögt till att börja med då produktionskapaciteten är betydligt högre än där man är idag. Man behåller folk genom att utbilda dem och satsar bl.a. på kvinnogruppen. Detta kan vi läsa om i IF Metalls medlemsmagasin nr 3, 2009 (pdf finns på den regionala hemsidan). I övrigt har man p.g.a. tidsbrist inte satsat på marknadsföring av projektet i någon större utsträckning, men planerar att göra det framöver. GTG/GTC Jan Johansson informerar att när det gäller söktrycket till höstens antagning gjorde GTG/GTC ett bottenrekord, då man gick ifrån att ha 1,5 sökande till varje plats till 0,7. Detta tros vara en effekt av industrins nedgång, att årskullarna är mindre och att skolan har rykte om sig att vara ganska präktig. Genom samtal med ungdomarna har man förstått att det nu råder en slags caféskolekultur då det är prestige i att vara i skolan halva dagen för att sedan kunna sitta av eftermiddagen utan betungande hemläxor, vilket inte stämmer överens med verkligheten på programmen på GTG/GTC. Då konjunkturen inneburit att antalet praktikplatser minskat i takt med produktionsnivån har man trots allt nyttjat detta på ett positivt sätt då man tvingats knyta nya kontakter med näringslivet. Just nu fokuserar man mest på vuxenutbildningarna och lämnar in anbud både till vuxenutbildningsförvaltningen och projektet Västkraft. I samband med detta vill Jan även framhålla vikten av att sprida kunskap om Teknikcollege som kvalitetsstämpel, eftersom det ännu inte är alla som känner till innebörden av konceptet, trots att TC blivit ett bekant begrepp. Stina Johansson menar att t.ex. kvalitetssäkringen, som är ett av Teknikcolleges starkaste kort, bara är ett av många kriterier som skall uppfyllas när man gör upphandlingar om vuxenutbildning. Boye Johansson framhåller att det trots allt ändå är viktigt att informera om Teknikcollege eftersom systemen vid upphandlingar ibland leder till moment 22. De gamla regelverken innebär att man vill ha så bra utbildningar som möjligt till ett så lågt pris som möjligt.

3 Jan Johansson tar upp frågan om vilka som bör adresseras; nämnder, arbetsförmedlare eller andra. Marianne Brismar poängterar att det är viktigt att identifiera kunden och att kanske använda sig av tjatmetoden för att nå fram. Eric Alexandersson menar att det är många synergier just nu och att goda exempel finns. Marianne Brismar framhåller då att det är i de sammanhangen man skall använda GP och andra media för positiv exponering. Nösnäsgymnasiet, Stenungsund TCGR-rådet har i uppdrag att följa upp ämnesintegrationen på skolan. Raymond Vaske berättar att Boye är pappa till planerna på ett petrokemiskt kluster/nationellt kompetenscenter i Stenungsund och att de har ett förestående möte om detta och ber att få återkomma. Boye Johansson fyller i och berättar att initiativet uppkommit då man i kontakten med Norge erfarit att behovet finns. Man avser utveckla centret för att istället för att tappa arbetskraft till Norge utföra jobben i Sverige på uppdrag av Norge. Raymond tar vid igen och beskriver läget i Stenungsund som väldigt dynamiskt då företag läggs ned från en dag till nästa, men betonar att man vidhåller en positiv attityd med goda förhoppningar om framtiden. Samverkan inom GR är stark och i Norra noden har kommunalråden tagit initiativ till ytterligare samverkan. Norra noden har dessutom gått ifrån KLAS till LAKTOS (Lilla Edet, Ale, Kungälv, Tjörn, Orust och Stenungsund) och nu hoppas man kunna sluta diskutera vilka som ska samverka och börja diskutera sakfrågor. Det lokala rådet kommer att sammanträda inom kort och man ber att få återkomma med rapport till TCGR-rådet vad gäller uppföljningen av ämnesintegrationen som det regionala rådet fått i uppdrag av industrikommittén att följa. UCT Tjörn En utredning görs i dagsläget för att undersöka huruvida det är möjligt att lägga över vissa delar av UTC på andra utbildningsanordnare, eftersom flertalet av de 300 eleverna på skolan kommer från andra kommuner. Dock finns det ett strategiskt beslut att Sjöfartsoch IV-programmet skall finnas kvar. Anders Bergius har tagit över efter Kerstin Littke och har ej varit involverad vid framtagningen av ansökan, men kommer fortsättningsvis att ta hennes plats i rådet. Raymond Vaske kommer att hjälpa honom in i arbetet i Norra Noden och Josefin Grahn kontaktar honom för stöd ifrån projektledningen. Mimers Hus Kungälv Lars Berfenhag berättar att man kommer att ha ett lokalt råd i slutet av september och att vuxenutbildningen kopplas på Teknikcollege genom att man skapar kompetenscentrum i samverkan med kommun och näringsliv enligt parollen att vi ska samarbeta, inte konkurrera. Lars lyfter även frågan att man gemensamt i regionen behöver lägga en nivå för godkännande inom Teknikcollege för att bevaka elevperspektivet och tydligheten mot de studerande. Skall man i samverkan med företagen ta fram ett certifikat?

4 Margaretha Allen inflikar att det finns nationella exempel på diplom som följer kommunikationsplattformen och designmanualen. Josefin Grahn får i uppdrag att skicka ut kommunikationsplattformen och den grafiska manualen till samtliga i rådet. Boye gör ett tillägg att det inte är eleven som är certifierad, utan utbildningen. Utbildningsanordnare som är på gång: Lernia AB Avblåste inbokat besök med representanter från granskningskommittén i juni och har sedan dess bytt platschef som representerar Lernia i TCGR-rådet. André Essebro berättar att han håller på att sätta sig in i Teknikcollegekonceptet och ansökan som man avser och har mandat för att gå vidare med inom kort. YTC, Polhemsgymnasiet och KY-Akademien på Lindholmen Granskning 15-16/9 Granskningsbesök inbokat 15-16/9. Karl-Johan Höjer, som representerar YTC, berättar även att man i ett försök att fånga upp de som tog studenten i våras och nu går arbetslösa, kommer att ha en grupp om personer som går ut i praktik v. 44. Håkan Cardfeldt som representerar Polhemsgymnasiet berättar att man har en majoritet av tjejer på teknikprogrammet där och att man sedan programstarten 1996 haft en jämn könsfördelning. Josefin Grahn påminner rådet om att anmäla sig till lunchen med granskarna på onsdagen. Elof Lindälvsgymnasiet, Kungsbacka Är i startgroparna för arbetet med att ansöka om Teknikcollegecertifiering och känner sig lite ensamma i nätverket med näringslivet. Kommer att besöka GTG/GTC i slutet av september för inspiration. De får även tips om att kontakta Boye Johansson för hjälp med nätverk. 5. Rapport från nationell diskussion om kvalitetssäkring i Stockholm 31/8 Aktuella kvalitetssäkringsmetoder och frågor diskuterades, så som huruvida man tagit ställning till hur många (om några) IG en TCGR-elev får ha och ändå bli diplomerad. Au förhåller sig till frågan på så vis att man anser att det är utbildningen och dess innehåll som certifierats och inte den enskilda eleven, således skall diplom utfärdas oavsett antal IG. Huruvida eleven tillgodosett sig det kvalitetssäkrade utbildningsinnehållet eller ej framgår av det ordinarie betygsdokumentet. Rådet beslutar att Josefin Grahn i samråd med Bengt Forsling, Boye Johansson och Marianne Brismar, skall förbereda en motion till Riksföreningen gällande regionens syn på detta. Motionen signeras av ordföranden och kommer att skickas in till riksföreningen inför årsmötet i februari 2010, eftersom regionen är orolig att frågan om antal godkända betyg överskuggar den mer centrala frågan om metoder för kvalitetssäkring och man anar att det kan leda till oönskad centralstyrning. På nätverksmötet diskuterades dock metoder för kvalitetssäkring i större utsträckning än vad som skulle mätas, bl.a. Qalis som är ett sjustegsprogram som kan underlätta kvalitetsredovisningen rekommenderades. För de som är intresserade rekommenderas det seminarium på Rikskonferensen som behandlar frågan.

5 6. Kvalitetskriterier. Tidplan för genomförande av uppföljning fastställs och inlämningsdatum av uppgifter från skolorna är 19/10 för att sedan sammanställas av projektledningen och redovisas på nästa möte med TCGR rådet 11/ Marknadsföring Annons till sju8nio, det färdiga resultatet, finns på: Rådet vill tacka Jan Johansson och Pernilla Börjesson för hjälpen med framställningen av annonsen. Trots erbjudande om gratis ståbord med två stolar i en delad monter beslutar rådet att man inte ska medverka på Gymnasiedagarna 5-7/10. Det anses vara tillräckligt att de certifierade skolorna finns på plats med sina respektive Teknikcollege roll ups. Projektledningen tar fram en folder som skolorna dessutom ska ha tillgång till i samband med mässan. För rådets kännedom om det levande biblioteket på gymnasiemässan följer här lite information. Förra årets nyhet och succé, det Levande biblioteket, kommer att finnas med i år igen. Här kan man låna ett yrke, alltså samtala med yrkesrepresentanter inom en mängd olika områden. Finansiär är GRowth, ett projekt om entreprenöriellt lärande som bedrivs på GR Utbildning. Det Levande biblioteket är öppet för såväl besökare som utställare under mässans tre dagar. Den 6 oktober mellan kl är det Levande biblioteket endast öppet för studie- och yrkesvägledare och annan skolpersonal. Personerna som då lånas ut har på olika sätt gjort sig till entreprenörer i sina egna liv och det är ett spännande tillfälle att samtala med personer med inre drivkrafter, kreativitet, lust och vilja om hur de navigerar på en föränderlig och rörlig arbetsmarknad. Läs mer på och varmt välkomna till det Levande biblioteket! Diskussion uppstår om positiva kvinnliga förebilder och Raymond Vaske föreslår att man ska nätverka och marknadsföra sig bredare inom regionen och gå gemensamt fram i frågan. Frågan om att man tappar tjejerna trots insatser i åttonde klass lyfts fram och man enas om att riktade insatser för att väcka tjejernas teknikintresse kanske måste ligga ännu tidigare. Lennart Österlund berättar om satsningar man gjort redan i femte klass och att det finns informationsmaterial med både lärarhandledning och filmer som kan användas i undervisningen Han kan distribuera materialet till dem som är intresserade, det går då bra att kontakta honom i frågan. Gösta Lindvall föreslår att man arrangerar en gemensam sommarskola inom Teknikcollege och menar att man då kan söka pengar från staten. Rådet har mycket olika erfarenheter på området och ordföranden föreslår att man hittar ett forum för att utbyta dessa erfarenheter. Frågan remitteras till Skola och arbetslivsgruppen.

6 Skolverket skall ge ut en bilaga till GP inför gymnasievalet där Teknikcollege i Göteborgsregionen erbjudits 25% rabatt på annons. Prisexempel 9.750:- exkl. moms och reklamskatt för 1/8 sida. Man beslutar i rådet att de certifierade skolorna delar på kostnaden och att Josefin Grahn tar fram en annons som passar i utrymmet med utgångspunkt i den som framtagits för sju8nio. De certifierade gymnasieskolorna kommer att listas i annonsen. Man lyfter även fram möjligheten att via Lennart Österlund marknadsföra Teknikcollegearbetet i regionen genom Teknikföretagens medlemsmagasin. Redaktionen för magasinet sitter dock i Stockholm, därför kan det vara en god idé att förse dem med ett så färdigt underlag som möjligt när det gäller artikel och bilder. 8. Folder som beskriver TC i Göteborgsregionen Arbetsgrupp med Pernilla B, Jonna W F och Josefin G aktiveras. Foldern kommer att finnas tillgänglig för skolorna i samband med gymnasiemässan och är delvis riktad till presumtiva elever, men skall även gå att dela ut till gemene man eller representanter från näringslivet som är intresserade av Teknikcollegekonceptet och arbetet i regionen. Den kommer även att finnas som pdf på den regionala webbplatsen. 9. Samarbetspartners. Au föreslår att de samarbetspartners som sitter med i de lokala råden syns på respektive skolas webbsida genom att man, liksom på listar rådets medlemmar. För ytterligare information om samarbetspartners rekommenderas att det finnas kontaktperson som kan förmedla denna. Bengt Forsling berättar att IF Metall har representanter i varje lokalt råd och ser gärna att man listar dessa. Efter förslag från Raymond Vaske beslutar man att de lokala Teknikcollegeråden tar upp och skaffar tillstånd från medlemmarna så att detta kan verkställas och återkopplar till TCGRrådet vid nästa möte. 10. Teknikprogrammet Gymnasiepropositionen Margaretha Allen informerar om att arbetet med det nya teknikprogrammet är igång även om inte propositionen är beslutad och visar bakgrundsinformation som motiverar varför det nya teknikprogrammet ska vara högskoleförberedande. Margaretha önskar ha rådet som informellt bollplank, när man kommit längre med arbetet och får gå ut med information. Rådet beslutar att acceptera uppdraget som bollplank för att kunna tycka till och ha möjlighet att påverka. Man diskuterar det eventuella fjärde årets vara eller icke vara och menar att det skulle vara en god tanke att nyttja ett fjärde år för praktiska tillämpningar som en påbyggnad till ett teoretiskt teknikprogram. Gösta Lindvall föreslår att man bygger in ett fjärde praktiskt år under de andra tre för att inte slösa med tid. Lennart Österlund menar att det är mindre intressant om skoltiden blir tre eller fyra år, det handlar ju om poängen. Raymond Vaske belyser det faktum att elevtalen går ner och inriktningarna är tunga. Man vill därför lyfta samarbetsmöjligheterna inom TCGR för att hålla hög standard då det händer mycket på kort tid. Han vill diskutera perspektivet att skicka elever under det sista året, då de vill läsa en specifik inriktning.

7 Karl Johan Höjer uppmanar Margaretha att bevaka frågan om att kombinera teori och praktik i linje med Teknikcollegekonceptet. Marianne Brismar anser att det förefaller vara oroväckande lite språkundervisning. Margaretha Allen framhåller att detta kommer att beaktas. Förslagen kommer att presenteras i olika steg och i samband med detta är det bra om åsikter lyfts fram genom referenspersonerna där bl.a. Håkan Cardfeldt ingår. Även det Industriella teknikprogrammet kommer att se annorlunda ut och man får inte glömma möjligheterna att samverka med dem inom Teknikcollege. Lennart Österlund menar att det kommer att bli allt viktigare att eleverna i grundskolan kommer i kontakt med teknik och man måste därför satsa på lärarfortbildningar för att ge lärarna kunskaper i ämnet. Att Teknikcollegeråden skulle vara i farozonen verkar inte vara fallet då det på teknikprogrammet inte kommer att vara ett måste med programråd, men däremot kommer det att vara obligatoriskt på industriell teknik. Dessa programråd får också verka över flera skolor/kommuner/regioner. 11. Rikskonferens 7 oktober i Västerås TCGR:s arbetsgrupp för Integration av vuxenutbildning i Teknikcollege utgör ett seminarium på Rikskonferensen och har i uppdrag att dra igång nationellt nätverk för integration av vuxenutbildning. Stina Johansson, Johan Nordberg (Meritea), Jan Johansson och Kurt-Olov Sjöström ingår i arbetsgruppen. Stina Johansson presenterar arbetsgruppens uppdrag för rådet. Riksföreningen har uppmanat regionerna att anmäla vilket expertisområde man kommer att företräda under lunchutställningen och rådet beslutar att dra nytta av tillfället att föra dialogen om integration av vuxenutbildning vidare och bjuda in fler till den närverksträff arbetsgruppen arrangerar i november. 12. Statistik till riksföreningen Kartläggning av utbildningar, elevantal och könsfördelning inom TCGR skall skickas in snarast för redovisning på Rikskonferensen. Josefin har fått mall som distribueras till utbildningsanordnarna. 13. Strategidag På initiativ från ordföranden bokar arbetsutskottet in ett möte kl på GR den 20/10 för att planera strategidagen och kommande möte med TCGR-rådet. 14. Kommande möten Nästa möte är inbokat 11 november och hålls på Mimers hus i Kungälv. Förslag från au:t att möten förläggs hos samverkande företag under våren. Rådet bokar in tisdagen den 9/2 kl för rådsmöte. Beslut om var mötet hålls tas på nästa möte. Tisdagen den 19/5 bokas för rådsmöte på GR under förmiddagen, gemensam lunch och besök på Yrkes SM på eftermiddagen. Yrkes SM pågår 19-21/5.

8 15.Övriga frågor Margaretha Allen berättar att det i EU-projektet SMOC finns ett intresse för samverkansformerna mellan skola och näringsliv i Teknikcollege, varför man arrangerar ett studiebesök på GR den 13-16/12 då det kommer besökare ifrån bl.a. Österrike, Danmark och Wales. När program ska spikas inbjuds någon eller några från TCGR för att informera om arbetet. Mötet avslutat. Vid anteckningarna Josefin Grahn

9 TCGR Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

10 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

11 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

12 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

13 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

14 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag 6

15 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag 7

16 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag 8

17 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag 9

18 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag 10

19 Utbildningsnivå i teknikföretag, 2007 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag 11

20 Utbildningsnivå i teknikföretag, % - 11 % + 54 % + 15 % % Källa: SCB 2008 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag 12

21 Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag 13

22 Teknikcollege GR Förslag till mätbara mål för 2009 reviderat A Mäts regionalt B Mäts lokalt för input till TCGR-rådet Förlag på mått för 2009 har markerats med kursiv text 1 Regionalt perspektiv * Samarbete som inletts under 2009 mellan olika aktörer med anledning av Teknikcollegecertifieringen A * Teknikcollegerådets arbete under året A * Organisationsmodellens funktionalitet A * Dimensioneringen av utbildningsutbudet * Nätverkets roll 2. Infrastruktur för utbildning * Antal sökande till TE, IP och vuxenutbildning A * Andel gymnasieelever som kommer in på sitt förstahandsval A * Betygssnitt per program A * Antal certifierade skolor/utbildare vid årets start fördelat på gy, vux, KY, uppdragsutbildning A * Antal nycertifierade skolor/utbildare under året A * Antal skolor/utbildningar som förbereder ansökan A * Antal deltagande kommuner (certifierade och ännu ej certifierade) A * Vilka kommuner? A * Vilka huvudmän? A * Antal tillkommande regionalt sökbara gymnasieutbildning inom TE och IP. Vilka?A * Antal tillkommande regionalt sökbara utbildningar inom gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning. Vilka? A * Antal tillkommande KY-utbildningar inom tekniksektorn. Vilka? B * Antal utbildningar som omfattas av regional garanti inom sektorn. Vilka? A * Antal teknikcollegeinsatser kring anställda/arbetslösa. Vad? B 3. Tydlig profil * Regionens kompetensbehov. Regional arbetsmarknadsstatistik * Utmaningar under året A/B * Matchning * Utbildarnas egna uppföljningar av resultat i form av t ex anställningsgrad B * Svenskt näringslivs statistik * Partsgemensamma insatser för rekrytering till utbildningar 4. Samverkan med arbetsliv * Vilka företag är involverade i de lokala teknikcollegeråden? B * Är näringslivet i majoritet? B * Andel deltagande företag som uppfattar utbildningarna som relevanta? B * Antal genomförda handledarutbildningar A/B * Vilka insatser har gjorts för att rekrytera nya yrkeslärare A/B 5. Kvalitetssäkring

23 * Hur mäts den lokala kvaliteten? (Årets resultat) B * Hur har den statistiska utvecklingen sett ut de senaste tre åren? * Andel elever som trivs på sin skola? (Enligt GR:s enkät) * Andel elever som är nöjda med sin utbildning? (Enligt GR:s enkät) * Uppföljning av de tekniska utbildningar som erbjuds i GR:s samverkansavtal för vuxenutbildning. 6. Kreativ miljö * Antal nya, renoverade eller anpassade lokaler B *Ev. resultat från undersökning om jämställdhet B * Antal större genomförda projekt i samverkan med arbetslivet B * Andel UF Företag? B 7. Maskiner och utrustning * Hur stor andel av utrustningen anses ha en bra kvalitet? * Hur stor andel av de maskiner som behövs finns det tillgång till? Maskinerna ska även ha en viss kvalitet. * Har sambruk skett mellan de olika nätverksparterna? Hur? B 8. Sammanhållna arbetsdagar * Har den garanterade undervisningstiden erbjudits? * Har extra kurser utöver 2500 poäng erbjudits? I hur stor utsträckning? * I hur stor utsträckning liknar schemat en arbetsdag? * Vilka flexibla former för lärande erbjuds? B 9. Lagarbete * Hur stor andel av lärarpersonalen arbetar i arbetslag? * I hur stor utsträckning sker ämnesintegration/projekt och temaarbete? * Eventuella undersökningsresultat kring elevernas uppfattning om arbetssättet. B 10. Lärande i arbete * Antal genomförda handledarutbildningar under året. Antal deltagare. B * Andel elever inom IP/SM som genomfört minst 15 veckors APU B * Andel elever) på TE/SM som genomfört praktik i någon omfattning? B * Har validering av kompetens erbjudits/genomförts? B * Hur har lärande i arbete kvalitetssäkrats?