Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon E-post

Transkript

1 Lokalt VO-College Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon E-post Styrgruppens ordförande Kristina Privér Telefon E-post Förteckning över lokal styrgrupp bifogas. Se bilaga Parter anslutna till lokal samverkan i samband med certifieringen Ange parter som anslutit sig efter godkännandet av den regionala certifieringen Arbetsgivare: Ystad kommun, Tomelilla kommun, Sjöbo kommun, Lasarettet i Ystad, Nova-gruppen i Ystad - 1. Varför Vård- och omsorgscollege? Syfte/vision Analys/bakgrund Mål Vård och omsorgscollege ur ett lokalt perspektiv har som mål att: Samordna olika aktörer från arbetsliv och utbildningsanordnare för samverkan kring samsyn och helhetssyn, för behov och efterfrågan av såväl basutbildning som vidare kompetensutveckling samt rekrytering till branschen. Har skett i form av möten i styrgrupp, arbetsgrupp samt programråd. Samverka kring bas-, bredd- och spetskompetens med olika utbildningsaktörer från gymnasienivå upp till högskole- och universitetsnivå.. Kvalitetssäkra, utvärdera samt garantera en god utbildningsnivå inom VO-College Ystad-Österlen genom ett kontinuerligt kvalitetsarbete hos arbetsgivare och utbildningsanordnare där målen för verksamheten utvärderas och beskrivs i kvalitetsredovisningar. En inventering av pensionsavgångar inom området pågår. Diskussioner förs om vilka kompetenser som kommer att efterfrågas

2 till exempel ökat behov av psykiatriutbildad personal. Även behovet av kompetensutveckling hos redan anställd personal diskuteras. Vi som arbetsgivare gör årlig inventering av kompetensutvecklingsbehovet och dessa behov diskuteras ibland i styrgruppen. Det finns behov av att systematisera detta för då kan vi skapa ett större utbyte av varandra. Handledarutbildningen fungerar mycket bra och har hög kvalitet. Vi vill utbilda fler till handledare och att denna utbildning sker oftare. Vi ser att vissa arbetsområden som ex LSS där har väldigt få denna handledarutbildning och där det finns större behov av utbildning. Vuxenutbildningen för en ständig dialog med arbetsförmedlingscheferna i vårt geografiska område kring kompetensbehov och efterfrågan, syftet är att utbilda så många som det finns behov av i arbetslivet. Det ökade behovet av psykiatrikompetens för att bli anställningsbar i t.ex Danmark har diskuterats och fler kurser för att täcka det behovet erbjuds. Ett internationellt utbyte har pågått där elever från vårt VOC gör APU utomlands i Danmark, England och Irland och elever från dessa länder har gjort praktik i våra verksamheter inom ramen för VOC. I vuxenutbildningen har studiebesök skett i Danmark. Just nu upplevs en nedgång i efterfrågan av kompetens på den danska sidan. Vi har studerande som idag arbetar i Danmark. Antalet förstahandssökande till gymnasiet har varierat mellan 35 och 45 elever sedan Det motsvarar ca 5,5 % av den totala årskullen på skolan. År 2010 diplomerades 30 elever vilket är 62 % av de som avslutade utbildningen. De två senaste åren har andelen pojkar varit 24%. På vuxenutbildningen har sammanlagt 33 studerande diplomerats. Målet är att procentuellt öka antalet elever som söker utbildningen samt att få fler elever som blir diplomerade. Att i samverkan öka attraktionskraften för olika yrken inom vård och omsorg genom en kontinuerlig och lokalgemensam marknadsföring. Planering pågår för en gemensam mässa som arbetsgivare och utbildningsanordnare genomför tillsammans. Vårdambassadörerna i kommunen marknadsför yrket vid mässor och besök, i samverkan med utbildningsanordnarna och Af.. Det lokala arbetet har inte kommit igång på ett sätt ännu som gör att man kan se någon större skillnad jämfört med tidigare. Det är en process där vi befinner oss i initialskedet och som sannolikt behöver tid för att få effekt. Viktigt är att de lokala aktörerna blir medvetna om att de är en del av ett gemensamt Vård- och omsorgscollege och vad

3 det innebär. Det lokala VOC har påbörjat ett arbete med att tydliggöra styrgruppens och arbetsgruppens funktioner. Vi har också påbörjat diskussionen kring vilka personer som ska sitta i respektive grupperna. Styrgruppens funktion är att arbeta mer långsiktigt, strategiskt och ge uppdrag till arbetsgruppen. Arbetsgruppen fungera operativt och arbetar med frågor som ex marknadsföring, praktikplatser mm. Arbetsgruppen träffas mer frekvent än styrgruppen och arbetar på uppdrag av styrgruppen. Ordförandeskapet i bägge grupperna ligger på arbetsgivarsidan. 2. Samverkan Samverkan fungerar bra och arbetsgivarna är i majoritet. Ordförandeposten innehas av en från arbetsgivarsidan Representanter från styrgruppen deltar regelbundet i regionala möten. Den lokala styrgruppen har ännu inte ersatt programråden, men det diskuteras. 3. Lokalt perspektiv Vi arbetar intensivt med marknadsföring på olika plan. En broschyr har tagits fram i samverkan med arbetsgivare och utbildningsanordnare. Den har finansierats gemensamt och finns på skolor, arbetsplatser samt på arbetsförmedlingen. Antalet sökande är fortsatt stort både till vuxenutbildning och ungdomsutbildning. Just nu finns en större efterfrågan på utbildning inom vuxenutbildningen än tillgång på platser och behov på arbetsmarknaden, vilket är ett bra resultat av våra marknadsföringsinsatser. - Just nu diskuteras hur gymnasiereformen 2011 kommer att påverka VOC med de förändringar som det nya Vård- och omsorgsprogrammet kommer att medföra. För vuxenutbildningen gäller sommaren 2012 för implementeringen av bl.a. Gy Infrastruktur Omvårdnadsprogrammet på Sydskånska gymnasiet, Österportgymnasiet Ystad (sedan augusti 2009) Vuxenutbildning på Forum Ystad Diskussioner har inletts kring behov av kompetens som skulle kunna tillgodoses genom Yrkeshögskoleutbildningar, dialogen fortsätter.

4 Kompetensutveckling pågår kontinuerligt på flera olika plan. Vuxenutbildningen har många anställda som kompletterar sin kompetens med flera eller enstaka kurser. Handledarutbildning har erbjudits och genomförts i olika omgångar i samverkan utifrån de behov som funnits. Efterfrågan har varit stor så fler kurser kommer att erbjudas. Det har varit 112 deltagare totalt i de utbildningar som ordnats av gymnasiet för handledare i APU. Syftet har varit att stärka det viktiga pedagogiska uppdrag som det innebär att handleda studerande under deras viktiga APU. Utvärderingar som gjorts efter handledarutbildningarna har varit mycket positiva. 5. Hälsoperspektivet Samtliga verksamheter bedriver ett hälsobefrämjande arbete utifrån de olika förutsättningar som finns bla Hälsobefrämjande sjukhus, hälsocertifierad gymnasieskola mm. Det finns en likabehandlingsplan för att motverka mobbing i skolan. Handlingsplaner mot rökning mm finns också. Förflyttningsteknik sker årligen enligt lagar och bestämmelser för nyrekryterad personal samt semestervikarier. 6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö Omvårdnadsprogrammet har lämnat Berghusagymnasiet och finns sedan höstterminen 2009 på Österportgymnasiet i centrala Ystad. I övrigt inga stora förändringar. Samtliga verksamheter arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett dokumentationssystem för anställda utvecklas på flera arbetsplatser. Vi vill gå ifrån dokumentation på papper till att dokumentera direkt i verksamhetssystem via dator. Detta kräver dock baskunskap kring hantering av dator samt kunskap om olika program. Det sker kontinuerlig omvärldsbevakning kring IT. Det pågår diskussionen hos oss hur vi kan utnyttja IT teknik som ett

5 sätt att arbeta effektivare. 7. Lärformer och arbetssätt Ett entreprenöriellt tänkande samt tematiskt arbetssätt genomsyrar gymnasieutbildningen där flera projekt har startats och slutförts. Lagarbete och ämnesintegration är en pedagogisk kärna. Eleverna har också inflytande över sina studier. Vuxenutbildningen kommer att göra en del positiva förändringar av utbildningen hösten Eftersom de studerandes behov och förutsättningar förändras över tiden har vi sett över vilka förändringar som ännu bättre tillgodoser de studerandes behov samt höjer kvaliteten ytterligare. EU projektet som den regionala styrgruppen har arbetat med ser vi som ett sätt att utveckla erfarenhetsutbyte mellan utbildningssidan och arbetslivet, vilket vi behöver göra. Ett sätt att utveckla VOC lokalt kan vara gemensam workshop bla. Studerandeinflytande är viktigt för oss för det ger oss feedback på hur vi arbetar. Möjlighet till validering är begränsad men detta kan utvecklas mer 8. Lärande i arbete Ett handledaravtal finns som reglerar tillgången till utbildade och kompetenta handledare. Handledarutbildningen innehåller bla följande: Presentation av vård- och omsorgsutbildning ramar (skollag, läroplan mm), syfte, programmål, kurser/kursmål, samverkan skola-apu-plats mm Handledares upplevelse av handledaruppdraget och dess innehåll - utbildningens innehåll kan anpassas efter det som framkommer här APU sammanhang och förståelse för kunskapsutveckling

6 när teori och praktik varvas. Ramar APU-perioders längd, arbetstider, blanketter (bedömning, närvaro mm) Relevant lagstiftning för ungdomar i APU AML, Sekretesslagen, Patientjournallagen, Delegeringslagstiftning, HSL, SoL mfl Vårdpedagogiska samtal - lärstilar, vägar till kunskap, metoder att använda i utbildningsoch/eller handledningssituationer kommunikation (öppna/slutna frågor, relationer, verbala/ ickeverbala uttryck), handledning med utgångspunkt i det positiva - KASAM, holistiskt förhållningssätt i handledningen av eleven (medicinsk- biologiskt, psykologiskt, relationistiskt, organisatoriskt, historiskt, kulturellt, religiöst/andligt, helhetssyn samt miljöperspektiv) - konflikthantering handledares agerande i konfliktsituation, skolans ansvar och agerande i konfliktsituation, handledares ansvar mm Handledarutbildning har genomförts vid fyra tillfällen och totalt 112 personer har slutfört utbildningen. Genom den omorganisation som skett regionalt inom psykiatrin har behovet av nya samverkansformer och upplägg realiserats, allt för att kunna tillgodose APU inom psykiatri. Däremot är LSS verksamheten är område där vi behöver utveckla handledarkompetensen. Vi tror också att studerande från Ystad Forum behöver få mer praktik. Som arbetsgivare får man en väldigt bra inblick i hur studerande fungerar i mötet med brukarna i samband med praktik. En fungerande praktik kan också ge vidare arbete i de olika kommunerna. 9. Kvalitetsarbete/uppföljning Ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på flera olika plan både hos utbildningsanordnare och arbetsgivare. Uppföljning av kvalitetskriterierna kommer styrgruppen att arbeta med vad gäller strategier för detta. Det har varit lite diffust hur vi ska

7 arbeta med detta. I samband med kurser och utbildningar brukar vi eller utbildningsanordnarens genomföra en kvalitetsuppföljning efter kursens slut. 10. Avtal och överenskommelser Se bilagor Övrigt: Ort och datum Ystad Namnunderskrift Kerstin Persson... Förteckning bilagor 1. Lokal styrgrupp och arbetsgrupp 2. Avtal