Garanterad undervisningstid i Göteborgsregionen - GR

Transkript

1 Garanterad undervisningstid i Göteborgsregionen - GR Syfte Syftet med undersökningen är att undersöka den garanterade undervisningstiden i Göteborgsregionens gymnasieskolor. Meningen har varit att ta reda på hur många timmar som skolorna erbjuder i timplanen för ett program och jämföra detta med antal timmar som blivit schemalagda. På detta sätt kan man se om eleverna fick det antalet timmar i sin utbildning som står i timplanen. Frågan har uppkommit efter att enmansutredaren för Framtidsvägen, Anita Ferm, besökt den regionala politikergruppen för utbildningsfrågor, Utbildningsgruppen (UG). UG har därefter gett utbildningschefen för GR i uppdrag att ta reda hur mycket undervisningstid som erbjuds av gymnasieskolorna samt föreslå hur dessa uppgifter bäst kan redovisas. Frågan har diskuterats i Utbildningschefsgruppen (UC), som har givit Gymnasierektorsgruppen i uppdrag att föreslå en lämplig metod för arbetet. Enligt gymnasieförordningen är det en skyldighet för kommunen att kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid. Enligt rapporten Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan från Skolverket ankommer det på huvudmannen att kunna redovisa den tid som lagts ut på varje elev, eftersom detta inte längre regleras av staten. Redovisningen handlar därför om hur man hanterat det egna ansvaret inom friutrymmet (Skolverket, Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan, s.3). Undervisningstid Begreppet undervisningstid definieras i 1 Kap. 2 Gymnasieförordningen (1992:394) som tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning. Garanterad undervisningstid är den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas enligt 5 Kap. 4 d Skollagen. För det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet är den garanterade undervisningstiden 2180 undervisningstimmar. För övriga program är det 2430 undervisningstimmar. En undervisningstimme motsvarar 60 minuter. 1

2 En gymnasiepoäng är ett mått på studieomfattningen på en kurs. En fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt eller specialutformat program består av 2500 poäng. Metod För att genomföra undersökningen har en arbetsgrupp upprättats på GR för detta uppdrag. Arbetsgruppen bestod av medlemmarna: Margaretha Allen (GR), Åke Hallberg (Göteborg), Kjell Hemmingsson (Stenungsund), Erik Lennerstedt (Mölndal), Fredrik Olsson (Lerum) och Raymond Vaske (Stenungsund). Vid sammanställningen av materialet har Markus Juntura, Förvaltningshögskolan Göteborg, medverkat. Arbetsgruppen har tagit fram det material som har använts för undersökningen. Materialet består av tre formulär. Två av formulären gäller för det program som gymnasieskolan valt att redovisa uppgifter för, ett formulär för timplanen och ett formulär för den genomförda undervisningstiden. Det tredje formuläret innehåller sex stycken mjukare frågor. I formuläret för timplanen har ansvarig på skolan fått fylla i det antal timmar som skolan planerat lägga på varje program kursvis. I formuläret för undervisningstid har ansvarig på skolan fått fylla i det antal timmar som blivit schemalagda per kurs och vecka för hela utbildningen. På detta sätt kan man se hur många timmar som totalt har erbjudits på ett program. Materialet har skickats ut digitalt till varje förvaltningschef med ansvar för gymnasieutbildning i GR som i sin tur har skickat materialet vidare till gymnasieskolorna i respektive kommun. Materialet har sedan fyllts i av ansvariga på skolan som sedan har skickat det tillbaka till förvaltningschefen. Förvaltningscheferna har slutligen skickat materialet till GR för insamling och sammanställning. Öppna frågor Utlagd undervisningstid enligt schema utgörs oftast av bruttotid utan hänsyn till lovdagar, schemabrytande aktiviteter, lärares frånvaro, friluftsdagar m.m. Därför har materialet kompletterats med öppna frågor för att få reda på hur skolorna har hanterar detta. Dessa är: 1. Beskriv hur schemabrytande aktiviteter hanteras i förhållande till den garanterade undervisningstiden? 2. Hur många lärartimmar per elev läggs ut som uppföljning av APU i snitt per elev på ingående program? 3. Hur garanteras undervisningstiden för elever som inte får minst 15 veckors APU? 4. Om en kurs i timplanen genomförs som distansstudier, hur garanteras undervisningstiden för kursen? 5. Beskriv gärna hur undervisningstiden läggs ut för projektarbete. 6. Vilka rutiner finns för uppföljning av garanterad undervisningstid på er skola? 2

3 Vilka har erbjudits att delta? Undersökningen har omfattat samtliga kommunala gymnasieskolor i GR och utbildningscheferna i respektive GR-kommun har erbjudit de fristående gymnasieskolorna att delta i undersökningen. Ingen av de fristående gymnasieskolorna har valt att delta i undersökningen. Gymnasieskolorna har redovisat uppgifter gällande den totala undervisningstiden för elevens hela utbildning. Målgruppen är avgångseleverna läsåret 08/09. Dock har inte Lilla Edet deltagit, eftersom det inte finns någon gymnasieskola i kommunen och Ale har valt att inte delta p.g.a. tidsbrist. Vilka program redovisas? Gymnasieskolorna har redovisat uppgifter för såväl ett studieförberedande som ett yrkesförberedande program om man erbjuder båda alternativen. Vissa skolor erbjuder endast något studieförberedande eller yrkesförberedande program och har då endast redovisat uppgifter för ett sådant. I första hand har man redovisat uppgifter för Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) och för ett valfritt yrkesförberedande program. Om skolan inte har erbjudit SP programmet har man fått välja ett annat valfritt studieförberedande program eller ett specialutformat program. Även inriktningen för det program man har valt att redovisa har varit valfritt. Sammanställning I sammanställningen redovisas de uppgifter som gymnasieskolorna skickat in. Dessa uppgifter består av timplanen, schemalagd undervisningstid och svar på de mjuka frågorna. Skolverkets rapport Det finns få rapporter om garanterad undervisningstid men det finns en rapport från Skolverket från 2002 med titeln Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan. Rapporten handlar om hur Skolverkets enhet för kvalitetsgranskning under åren 2001 och 2002 genomförde en granskning av tidsanvändningen i förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning hos ett antal kommunala och fristående skolhuvudmän. Kvalitetsgranskningen omfattade 40 kommuner, ett kommunalförbund och därtill 14 fristående skolhuvudmän. Gymnasieskola förekom hos 26 av de kommunala huvudmännen. Information insamlades genom dokumentstudier, enkäter, intervjuer och observationer. Skolverket skriver i rapporten att eleverna har rätt till ett lägsta totalt antal undervisningstimmar under sin gymnasieutbildning. Denna tid ska även vara lärarledd. Det är en skyldighet för styrelserna att kunna redovisa hur varje elev erbjudits undervisningstid eftersom det är styrelsen som beslutar hur tiden fördelas på de olika kurserna och projektarbetet. Dessa två moment bestäms i lagen. Enligt 1 kap. 11 gymnasieförordningen är det styrelsen för utbildningen som beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs, 3

4 projektarbetet samt om fördelningen av undervisningstiden. Enligt förordning 2001:56 ska styrelsen kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid. De kommuner och skolor som granskades av Skolverket saknade ofta uttalade strategier för undervisningstidens fördelning i de lokala styrdokumenten skolplan och arbetsplan. Skolverket skriver att det visade sig vara sällsynt att styrelsen för utbildningen tillämpar denna möjlighet och skyldighet. Man fann i endast en kommun uttryckliga riktlinjer avseende tidsfördelning från styrelsen. En närmare och individualiserad beslutsmodell för tidsfördelningen skulle kunna möjliggöra omprövningar av tidslösningar under studiernas gång efter elevernas behov. Sådana modeller observerades på enstaka program och hade avsett endast yrkesämnen. Rapporten tar upp att staten inte hade angivit några former för hur den erbjudna tiden skulle redovisas. Enligt Skolverket skulle man kunnat föreställa sig en idealisk lösning i form av dokumentation som ger information direkt för varje enskild elev om vilket antal undervisningstimmar eleven erbjudits för varje enskild kurs, projektarbetet och totalt för utbildningen på programmet. Skolverkets granskning fann inte sådana rutiner i någon kommun eller gymnasieskola som skulle motsvara detta ideal. Vid granskningen hade varken styrelsen eller rektorer kunnat ta fram en redovisning för hur varje enskild elev hade erbjudits undervisningstid. Man hade istället hänvisat till schemat och till timfördelningen för kurser inom respektive program. En individualiserad tidstilldelning fanns i endast en liten utsträckning bland huvudmännen. Enligt rapporten skulle en mer individuell redovisning av den erbjudna tiden kunna tas fram tekniskt sett genom olika metoder t ex en individuell studieplan, schema och betygskatalog. På detta sätt skulle man kunna se vilka kurser som ingår i elevens utbildning kompletterat med den erbjudna tiden per kurs. Betygskatalogen skulle kunna användas i en uppföljning för att se hur elevens lärande i respektive kurs utfallit i förhållande till betygskriterierna. En individuell uppföljning av eleverna gör att man får ett underlag för analys av elevens resultat och orsakerna därtill, vilket kan bli till ett beslutsunderlag för fortsatta insatser och effektinriktad resursanvändning. Skolverket skriver att dessa brister på rutiner för att kunna redovisa erbjuden undervisningstid visar att skolorna inte har full kontroll över en av de dominerande resurserna. Enligt Skolverket är kunskap om undervisningstidens omfattning och fördelning en självklar beståndsdel såväl i skolans analys av varje elevs lärande och studieresultat som i den samlade verksamhetens kvalitetssäkring och förbättringsarbete. Man fann även brister hos styrelse och skolledning gällande kunskapen om skyldigheten att kunna redovisa elevernas undervisningstid. Skolverket skriver att man sammanfattningsvis hos de 26 kommunala skolhuvudmän med gymnasieskola som man har undersökt sett brister på rutiner för redovisning av den erbjudna undervisningstiden för varje elev, dels osäkerhet och obenägenhet att utnyttja friutrymmet för individanpassad tidsfördelning. Man skriver även att de lokala systemen saknar i allmänhet 4

5 också förmåga att ge en säker bild av om skollagens krav på minsta garanterad undervisningstid uppfylls. I rapporten framkommer att Skolverket förslog regeringen att kraven på att studieplanen skall innehålla uppgifter om elevens studieväg, de val av kurser eleven gjort samt huruvida eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program skall kompletteras med en kontinuerlig redovisning av hur eleven erbjudits undervisningstid för att klara av de kurser som utbildningen planerats innehålla. Resultat av undersökningen inom GR Från de uppgifter som skickats in från gymnasieskolorna ser man att bland de studieförberedande programmen uppfyller de flesta skolorna den garanterade undervisningstiden eller har mer undervisningstimmar. Åtta av de deltagande gymnasieskolorna har 20 timmar eller mer än det som garanteras i timplanen. Bland de gymnasieskolor som inte uppfyller den garanterade undervisningstiden är det vanligt att den avviker endast ett fåtal timmar. En av de deltagande skolorna saknar dock 23 timmar av det som garanteras. Bland de yrkesförberedande programmen framgår det att de flesta gymnasieskolorna uppfyller den garanterade undervisningstiden eller har lagt ut mer timmar. Även bland de yrkesförberedande programmen kan konstateras att de skolorna som inte uppfyller den garanterade undervisningstiden oftast saknar ett fåtal timmar men tre program saknar mer än 100 timmar av den garanterade undervisningstiden. Samtidigt kan man se att sex av de yrkesförberedande programmen har mer än 100 timmar utöver den garanterade undervisningstiden. Spännvidden i variationen för det antal timmar som ett program har i schemalagd undervisningstid i relation till timplanen är större bland de yrkesförberedande programmen än bland de studieförberedande. Bland de studieförberedande varierar det från 95 timmar över den garanterade undervisningstiden till 23 timmar under den garanterade undervisningstiden. Bland de yrkesförberedande programmen varierar det från 319 timmar över den garanterade undervisningstiden till 367 timmar under den garanterade undervisningstiden. Öckerö har redovisat att det saknas 535 timmar av den garanterade undervisningstiden i schemat för Den seglande gymnasieskolan DSG, men har poängterat att 540 timmar undervisning är utlagt i timplanen som genomförs ombord. Överlag framgår det av de uppgifter som skickats in från de deltagande gymnasieskolorna att de flesta program uppfyller den garanterade undervisningstiden. Av de program som inte uppfyller undervisningstiden är det vanligast att den avviker ett fåtal timmar, dock finns det vissa utbildningar där den avviker relativt många timmar. Sammanställningen visar att de flesta utbildningar har mer timmar utlagda i schemat än vad som anges i timplanen för det programmet. Det bör poängteras att det kan tillkomma undervisningstid i vissa fall för en del program. Det kan bero på vilka individuella val elever har gjort eller om skolan har valt att redovisa antalet utlagda timmar i schemat för projektarbetet. 5