Minnesanteckningar från nätverksmöte för intressenter inom Teknikcollege GR

Transkript

1 Minnesanteckningar från nätverksmöte för intressenter inom Teknikcollege GR Deltagare: Kent Öhman Adveta Education AB, Jörgen Frohm Framtidsgymnasiet Göteborg, Stig Persson Fässbergsgymnasiet, Svein Holm Göteborgsregionens Tekniska College AB, Anders Löfgren GR, Margaretha Allen GR, Camilla Lagerqvist Lernia Utbildning AB, Johan Norberg Meritea AB, Johan Lindh Mimers Hus Gymnasium Väst Kungälv, Jan-Erik Tyche Porthälla gymnasium Partille, Gösta Lindvall SKF Kompetenscentrum Göteborg, Raymond Vaske Nösnäsgymnasiet Stenungsund, Elsa Lagström Teknikcollege Sverige, Lennart Österlund Teknikföretagen, Peter Sätterberg UBF Göteborg, Leif-Göran Klittermark, UBF/YTC, Stina Johansson Vuxenutbildningsförvaltningen Göteborg 1. Överlämning av projektledarrollen Elsa Lagström lämnade över projektledarrollen för Teknikcollege GR till Margaretha Allen. 2. Senaste nytt på Teknikcollegefronten nationellt Elsa Lagström, Teknikcollege Sverige, informerade om den nybildade Riksföreningen Teknikcollege Sverige. Syftet med föreningen är att: * Främja erfarenhetsutbyte, utveckling av Teknikcollege-konceptet, samordna certifiering och vara ett stöd för regioner * Medlemmar: Godkända Teknikcollegeregioner och medlemsorganisationer inom Industrikommittén * Styrelsen består av de fem först godkända TC-regionerna samt 6 medlemsorganisationer från Industrikommittén (som totalt består av 17 organisationer) * Ledamot på 1 eller 2 år. * Kansli i Göteborg, Elsa är operativt ansvarig (webben hamnar på kansliet) Rikskonferens för Teknikcollege planeras till hösten 2008, ev. vecka 43 Ansökningsläget i landet: 9 godkända regioner (Östergötland, Västra Mälardalen, Bergslagen, Örebro län, mellersta Skåne, sydöstra Skåne, Värmland, Fyrbodal och Bottnia (Umeåregionen) och 22 godkända utbildningsanordnare 9 regionansökningar ligger på tur och 28 utbildningsanordnare väntar på granskning. Den största stötestenen har varit att få till samverkan. Det krävs en samarbetsvilja och en ny kultur. I de godkända regionerna upplever skolorna att det är roligt att samarbeta i t ex gemensamma projekt. Av största vikt är företagens intresse för att samverka med skolan/utbildarna. I de certifierade regionerna finns detta engagemang. Drivkraften ligger i att man söker rätt kompetens och personal som fyller de hål som uppstår på grund av t ex demografisk utveckling.

2 Modellerna för hur Teknikcollege ser ut skiljer sig mellan regionerna och anpassas efter lokala och regionala förutsättningar. Den region som kan liknas mest med GR är Region Värmland. Där har Teknikcollege vuxit från 3 anordnare till i stor sett samtliga kommuner. Karlstad-Hammarö med landets största Teknikprogram och med såväl Industriprogram som KY-utbilningar var först ut. Nu tillkommer fler lokala ansökningar. Skåne har organiserat sig i 5 små regioner kopplade till en stor. I Fyrbodal har det tagit 3,5 år att uppnå certifering. Där finns en stor lokal beredningsgrupp och en liten regional styrgrupp bestående av 4-5 företag och en skolledare. Dalarna är på väg in med i stort sett samtliga kommuner. Svein H inflikat att GR gott kan börja i det lilla och sedan bygga på. Detta ligger helt i linje med Industrikommitténs linje. 3. Senaste nytt kring Teknikcollege regionalt Lennart Österlund Teknikföretagen redogjorde för bakgrunden och syftet med Teknikcollege i Västsverige. Under många år fanns kommittén Skola-Arbetsliv bestående av ett antal större företag, Metall, Teknikföretagen och ett antal skolor/utbildare. Syftet var att säkerställa tillgången till kompetens arbetskraft. Eftersom företagen i Väst rör sig på en global marknad har frågan aktualiserats än mer nu. De regioner/länder/företag som har den mest kompetenta personalen drar vinstlotten. Vi måste vara bäst. De tekniska industriprogrammen har haft en låg status och de elever som sökt har inte klarat av kraven. Därför råder nu brist på yrkesutbildad arbetskraft. De som är felutbildade kan företagen omutbilda. MEN de kan inte göra karriär inom företagen. Detta skapar problem såväl för individen som för företagen. Dessutom är många av dessa utbildningar dyra för kommunerna att driva. Det har bland annat lett till nedläggning i Mölndal, Partille, Kungälv och Lerum. När Lennart började på Teknikföretagen (Sveriges Verkstadsindustrier?) fanns 800 elever på tekniska utbildningar. Idag är de betydligt färre. Situationen ledde till att Teknikföretagen i samverkan med Göteborgs stad satsade på koncept som GTG, MTG, YTG m fl. Även SKF har en nära koppling till företaget vilket har gett högre status. Framgångsfaktorn har varit att företagen har identifierat vad som är gångbart. Teknikutvecklingen går allt snabbare. Företagen i Västsverige vill kunna leverera även i en framtid och då krävs kontinuerlig kompetensutveckling av den egna personalen. Detta ställer också krav på utbildningsanordnarna. Teknikföretagen måste få tillgång till Lärcentra där man kan hålla sig à jour med teknikutvecklingen. I ett tidigare projekt benämnt KFY var syftet att inventera vilken kompetens som behövs och i vilka former lärande kan ske (datorstöd, lärarstöd och learning by doing är några exempel). Olika modeller testades i samverkan med SKF, MTG, GTG och YTG. Dessa krav har tagits med in i Teknikcollegekonceptet. Teknikföretagen kan medverka i ett Teknikcollegeråd med t ex behov av kompetens, föreläsare från industrin, tips på hur maskiner och utrustning kan sambrukas. Tidigare arbetsmarknadsutbildningar skämde bort företagen och de har nu vant sig vid att kunna ringa Lernia och beställa 3 svetsare till i morgon. Nu går det inte längre. Det är också viktigt att titta på hur ungdomar väljer till gymnasieskolan och vad de har med sig från grundskolan. IF Metall har engagerat sig starkt i Teknikcollege tillsammans med andra arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer via Industrikommittén. Man är mån om att utbildningarna håller en viss standard och att man kan söka utbildning mellan kommunerna. Profiler kan utvecklas inom regional samverkan. Det kommer att bli allt dyrare i framtiden att utbilda inom den

3 tekniska sidan eftersom teknikutvecklingen går så fort. Det värsta scenariot är att företag flyttar sin produktion till andra länder eller regioner. Tekniksektorn i sig själv anställer 8 % av landets arbetskraft men i Västsverige är bilden annorlunda. Cirka 14 % är direkt anställda inom sektorn. Om man dessutom räknar med konsultbyråer, byggnadsarbetare, hotell- och restauranganställda, så är mellan % beroende av att teknikföretagen finns kvar. Tekniksektorn är bland de mest konkurrensutsatta branscherna. Värst är endast Teko-industrin som gått ner från anställda till Inom t ex elektroniksidan och fordonsindustrin är hälften av arbetskraften antingen anställd eller underleverantörer i Västsverige. Vi måste nu säkerställa deras behov av kompetens. Medlemsföretagen inom Teknikföretagen står för 50 % av Sverige exportvärde. Av t ex AB Volvos produktion går % på export. SKF har fabriker i hela världen och så kan det bli för fler. Det är viktigt att vi nu får igång arbetet och att vi inte väntar tills alla är med på tåget. Dra igång ett lok med en vagn och låt fler koppla på allteftersom. För eleverna innebär Teknikcollege en bättre koppling till näringslivet och en bättre utbildning. På många håll erbjuds fler poäng än de 2500 nationella poängen. Dessutom kan eleverna få tillgång till praktik och feriearbete, vilket leder till en bättre kännedom om vad som krävs i arbetslivet. För skolan innebär Teknikcollege: Bättre elever med godkända betyg som är intresserade av att lära sig. Det leder till en bättre situation för yrkeslärarna. Ett annat problem är enligt Lennart bristen på utbildade yrkeslärare. Samarbete har initierats med Pedagogen vid Göteborgs Universitet. Kanske kan vissa personer vilja sadla om och via utbildning till handledare sedan satsa på en lärarbana. Jörgen Frohm, Framtidsgymnasiet: Hur ska skolorna få möjlighet att låta eleverna vara ute på APU tidigare under utbildningens gång? Som det är idag kan det dröja upp till 1,5 år innan eleven får komma ut. Enligt Jörgen ställer fackförbunden krav på att de inte ska vara ute tidigare. Lennart menade att det finns ett starkt gemensamt fackligt intresse för Teknikcollege. Teknikföretagen vill gärna stå bakom att eleverna är på APU tidigare, eftersom det är viktig att det man lär sig i skolan förstärks av det som lärs i arbetslivet. Även kärnämnena är viktiga att förankra i arbetslivet. Raymond Vaske uppskattade en bra analys av situationen men att skolorna blir allt mer rastlösa när de ser att signalerna inte har gått ut till lokala/regionala företag. Vid samrådsmöten har företagen hört talas om konceptet, men är inte alls insatta i vad som gäller. Raymond efterfrågade centralt kommande information till medlemsföretagen. Det råder ett glapp i informationen till chefsnivåerna. Dessutom måste ett massmedialt intresse skapas. Teknikföretagen har satsat en hel del på information till företag i Tre- och Fyrstadsområdet, vilket har lett till ett utökat regionalt samarbete. Tyvärr saknas en samarbetsgrupp just i Stenungsund och Kungälv. Gösta Lindvall: Ur SKF:s perspektiv blir det svårare och svårare att rekrytera. Företagen nyanställer mellan 100 och 200 personer per år. Själv utbildar man 25 elever. Man anställer

4 också personal som har sagts upp av andra större företag som lägger ner. Det är inte en framkomlig väg. I företagets policy krävs en treårig teknisk utbildning. Vad är det? Teknikcollege kan därför vara en intressant rekryteringsbas. Jörgen F: Det torde krävas en informationsstrategi. Dessutom är det viktigt att arbeta mera med teknik i grundskolan. Det är en fostransprocess. Vi får inte vrida klockan tillbaka. Det är inte fel på eleven utan på systemet. Raymond V: Teknikcollege är inget annat än en kvalitetssäkring där vi är överens om nivån. Vi är två som äger problemet. Peter Sätterberg instämmer i att skolan kan kräva av företagen och företagen kan kräva av skolan. Arbetet måste ske på det lokala planet. Svein Holm: Vi borde också kunna utöva lobbyverksamhet så att vi inte tvingas ljuga i systemet. Kan vi påverka myndigheterna t ex kring utökad studiegång? 3. Förslag till modell för regionalt Teknikcollegeråd inom Göteborgsregionen Margaretha Allen och Lennart Österlund Ett förslag till modell för regionalt Teknikcollegeråd presenterade med tydlig förklaring kring vem som har mandat och vem som fattar beslut om vad. Nätverket gav sitt erkännande till föreslagen modell. Teknikcollegerådets roll är att säkra kvaliteten i den regionala ansökan samt att medverka till att de lokala ansökningarna håller det mått som beskrivs i den regionala ansökan. Mötesfrekvensen kan vara 2-3 gånger per år. Utmaningen ligger i att samarbeta trots att man konkurrera om uppdragen. Lennart menade att det är framgångsfaktor nummer 1 i de flesta lyckosamma företagsregioner. Ett exempel är vår region där två producenter av bilar/lastbilar lyckats sporra varandra i utvecklingen så att båda blir lyckosamma. En hel region i samverkan får en mer framträdande roll. 4. Senaste nytt kring Teknikcollege lokalt En bild på vilka som är på gång att söka presenterades. Göteborgsregionens Tekniska College har redan inne en ansökan. SKF Kompetenscentrum är på väg att skicka in sin ansökan endera dagen. Lernia AB håller på med en ansökan. YTC/Lindholmen arbetar med förankringsprocessen. Baggium-koncernen är nationell hur ska man göra? Klokt är att söka en lokal förankring. Inom vuxenutbildningen är det svajigt eftersom man står inför stora omvälvningar t ex genom förslaget kring frivux. Inom GR finns såväl beställare som utförare. Det komplicerar saken. 5. Förslag till ledamöter i Teknikcollegerådet Margaretha Allen presenterade de förslag som inkommit. Fler namn är på väg. Förslaget presenteras för Utbildningscheferna 8 februari. 6. Examensarbeten inom lärarutbildningen som en resurs för Teknikcollege Monica Sandorf, GRUC Göteborgsregionens utvecklingscentrum vid Göteborgs Universitet, medverkade kring hur examensarbeten inom lärarutbildningen kan vara en tillgång t ex inom

5 Teknikcollege. Projektet stöttas bland annat av Myndigheten för skolutveckling inom ramen för forskningsbaserad skolutveckling. Under 10 veckor arbetar studenterna med sitt arbete. Av den tiden ligger cirka hälften i skolor eller på arbetsplatser. Gången är: idéfas genomförande- rapportering och bedömninguppföljning. Det brister ofta i uppföljningen eftersom resultatet sälla används inom organisationen trots att den kan tillföra mycket kunskap. Efter publiceringen och rapportseminariet kan författaren användas som expert. Monica tipsade om Nationella ex-jobbspoolen som är ett enkelt samverkansverktyg. Tanken är att öka samverkan mellan högskola och omgivande samhälle så att båda vinner. Länkar eller mail till exjobb@gu.se Johanna Fransson svarar gärna. 7. Teknikföretagens nationella konferens april Margaretha informerade om att GR flyttat sin regionala konferens om yrkesutbildning med bland annat medverkan från gymnasieutredningen till den 21 april. Anledningen är att Teknikföretagens konferens går av stapel april. Margaretha föreslog att Teknikcollege GR har ett seminarium under konferensen. 8. Övriga frågor Johan Nordbergs punkt om Meriteas verksamhet skjuts till nästa möte. Nästa möte: Onsdag 5 mars Vi kommer då att pröva en metod som heter Open Space för att komma vidare i vilket innehåll som skulle kunna utvecklas ur ett regionalt perspektiv. Mycket välkommen! Margaretha Allen