LUPP rapport. Unga tycker till. Sammanställd av Pernilla Ek Verksamhetsutvecklare Kultur och Fritid

Transkript

1 LUPP rapport Unga tycker till Sammanställd av Pernilla Ek Verksamhetsutvecklare Kultur och Fritid

2 Tack! För genomförandet av Lupp krävdes många involverade och dem får inte glömmas bort. Tack till all personal inom Kultur och Fritid som var ute i klasserna och hjälpte till med genomförande av enkäten. skolans personal som möjliggjorde genomförandet på skoltid och även var behjälplig under genomförandet. den interna referensgruppen med representanter från IFO, Kultur och Fritid, Skolan och Utvecklingsenheten för sin funktion som bollplank. skolkontoret för hjälp med framtagandet av uppgifter kring ungdomarna. IT avdelningen som hjälpte till med tankar och funderingar kring det faktum att vi ville göra enkäten via internet. de personer inom förvaltningen som ställde upp och översatte informationsbrevet till 6 olika språk. all involverad personal som förenklat och möjliggjort genomförandet av LUPP. Och framför allt TACK TILL ALLA UNGDOMAR SOM DELTAGIT! Västra Göteborg Pernilla Ek 2 (57)

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Metod Insamling av data/genomförande Analysen Svarsfrekvens Bortfall Begrepp Fakta om målgruppen Familj och boendesituation Medborgarskap och födelseland Föräldrarnas nuvarande sysselsättning Resultat Fritid Fritidsmöjligheter Hur mycket fritid har ungdomarna? Upplevelsen av fritidsaktiviteter? Vad saknas? Var träffas ungdomarna oftast? Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Föreningsliv Resor och internationell erfarenhet Vad som krävs för att ungdomarna ska arbeta, studera, vara volontärer eller åka på ungdomsutbyte utomlands Skola Elevernas uppfattningar Inflytande i skolan Skolk Bemötande i skolan Gymnasieinformation och elevensval Politik, samhälle och inflytande Intresset för politik Politiken i din kommun Vad vill du påverka? Vikten av möten med beslutsfattare Ungdomarna vill satsa på arbetet mot kriminalitet Till vem skulle du vända dig? Områdesövergripande politik, samhälle och inflytande Trygghet Mobbing och orättvis behandling Områdesövergripande (57)

4 3.5 Hälsa Hur mår ungdomarna Hur ofta sjuk Matvanor Motion Alkohol, tobak och droger Alkohol Samband av tillåtelse och alkohol Tobak Narkotika Debutålder Orättvisa Områdesövergripande Arbete Extrajobb Hur ofta? Sommarjobb Starta eget Områdesövergripande Framtid Efter grundskolan Högsta utbildning Boende Utvandring från stadsdelen Inflyttning - vad skulle få dig att flytta tillbaka? Om tio år Hur ser du på din framtid Områdesövergripande Övriga reflektioner Avslutande reflektion (57)

5 1. Sammanfattning Luppsiffrorna visar generellt på bra resultat för Västra Göteborg. I de flesta frågor ligger stadsdelen i linje med riksnittet. Fritid Generellt upplever många av Västra Göteborgs ungdomar att de har lagom med fritid och stora delar upplever att det finns mycket att göra på fritiden. Ungdomarna uppger att det som främst saknas är mötesplatser så som ungdomshus och café. De anser även att det saknas skateparker, förbättrade fotbolls och basket möjligheter utomhus. Ungdomarna träffas oftast hemma hos varandra och det näst vanligaste alternativet är utomhus. Tjejerna uppger i högre grad att de träffas hemma hos varandra eller på café medan killarna träffas i idrottshallar eller i andra samband med idrott. Strax över hälften av alla ungdomarna är aktiva medlemmar i en idrottsförening eller klubb. Siffrorna visar även att inom de flesta föreningarna är det merpart killar som har ett förtroendeuppdrag. Skola Åtta av tio ungdomar anser att det är bra stämning i skolan och sju av tio upplever att lärare och elever bemöter varandra med respekt. Över hälften av ungdomarna uppger att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Samma andel ställer sig positiva till sitt schema, skolbiblioteket, skolmiljön och möjligheten att få extra stöd och hjälp. Gällande elevernas insikt i vad de ska ha inflytande över i skolan är det fyra av tio som svarat att det stämmer ganska eller mycket bra på frågan om de fått veta vad eleverna ska ha inflytande över. Arbetssättet i skolan är det område där flest ungdomar upplever att de kan påverka. Och det är även det område där flest elever vill kunna påverka. Den största skillnaden mellan upplevt läge och önskat läge av inflytande är när det kommer till skolmaten och efter det kommer schemat. 15 % av ungdomarna upplever mobbing och främlingsfientlighet som ett problem i skolan. 75 % uppger att sexuella trakasserier inte är ett problem i skolan. Riksnittet visar på samma mönster. 5 (57)

6 Politik, samhälle och inflytande Intresset för politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder ligger alla över riksnittet. 23 % av ungdomarna har ett intresse av politik, 37 % har intresse för samhällsfrågor och intresset för vad som händer i andra länder ligger på 70 %. Intresset för att påverka i den egna stadsdelen är större än intresset för politik. En tredjedel av ungdomarna svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen de bor i. Av de som svarat att de inte vill vara med och påverka är det var tredje som anser sig veta för lite om hur man gör medan hälften inte är tillräckligt intresserade. Upplevelsen av möjligheten att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen är låg, 12 % har svarat mycket stora eller ganska stora möjligheter. Det ungdomarna främst vill påverka är: skolans verksamhet (alltifrån den fysiska skolmiljön till läroplanen, skolmaten kollektivtrafiken (fler bussar, bättre bussar m.m.) allt miljön 28 % av ungdomarna är intresserade av att träffa beslutsfattare från kommunen. Arbetet mot kriminalitet anses vara ett av de viktigaste områden att satsa på när ungdomarna fick möjlighet att ranka vad som är viktigast som politiker att satsa på. Andra områden som hamnade i topp är sjukvård, skola, skapa arbeten för unga och lika lön för lika arbete för män och kvinnor. Trygghet Närmare var tionde ungdom har svarat att de inte känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde på kvällen. 12 % av ungdomarna uppger att de blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret vilket ligger i linje med riksnittet. Den mesta mobbingen sker på rasterna i skolan, i klassrummet eller via internet och telefon. 6 (57)

7 Hälsa Hälften av alla ungdomarna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra! Tre procent uppger sitt allmänna hälsotillstånd som ganska eller mycket dåligt, vilket motsvarar 53 ungdomar. När det kommer till motion tränar 75 % av ungdomarna så de svettas varje dag eller flera gånger i veckan. Det är 15 % av ungdomarna som uppger att de någon gång druckit folköl. Av de som svarat att de dricker alkohol har lite över hälften någon gång druckit så mycket att de känt sig berusade. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är från kompisar eller kompisars syskon. Gällande ungdomarnas tobaksvanor har 6 % av alla ungdomarna någon gång snusat (ca 100st) medan 14 % någon gång rökt (ca 250). Närmare 95 % av ungdomarna uppger att de aldrig testat narkotika. Fyra av tio har uppgett att de någon gång under det senaste halvåret upplevt orättvis behandling så de känt sig kränkta, detta ligger i linje med riksnittets siffror. Arbete 16 % av ungdomarna har för tillfället ett extrajobb. Två av tio hade sommaren 2011 ett sommarjobb. Över hälften av ungdomarna ställer sig positiva till att i framtiden starta eget företag. Framtid Drygt sex av tio ungdomar har uppgett att de är intresserade av att studera vid universitetet eller högskolan. Tre av tio uppger att de tror sig flytta från kommunen och fyra av tio vill, om de hade alla möjligheter, om 10 år bo utomlands. Ungdomarna i Västra Göteborg är överlag positiva till sin framtid. Drygt åtta av tio ungdomar är positiva till sin framtid, varav hälften av dessa är mycket positiva. Var tionde ungdom ställer sig obestämda och har svarat varken eller på frågan hur ser du på framtiden för din egen del?. 4 % är mindre positiva till sin framtid vilket motsvarar 57 ungdomar. 7 (57)

8 2. Inledning Västra Göteborg är sedan 1 januari 2011 en av tio stadsdelar i Göteborgs Stad. Västra Göteborg är präglat av havet. Men också av närheten till staden och Frölunda. Inom stadsdelen finns storstadsmiljöer, skärgården och lummiga villaområden. Stadsdelen består av områdena Fiskebäck, Långedrag, Hagen, Grimmered, Södra Skärgården, Bratthammar, Guldringen Skattegården, Ängås, Önnered, Grevegården, Näset och Kannebäck. I Västra Göteborg bor ca personer fördelade på hushåll. Jämfört med övriga staden har Västra Göteborg fler invånare under 15 år och fler över 65. Lupp står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en del av regeringens vilja till stöttning av kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. 1 Enkäten berör frågor inom fritid, skola, politik, samhälle, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Ungdomsstyrelsen tillhandahåller sammanställning av råmaterialet och även ett eget webbaserat statistikprogram, wlupp, där alla resultat från enkätundersökningen matats in. Då vi valt att visa i grova drag vad den utvalda målgruppen upplever kan det hända att vi missat det DU vill veta. Vi uppmanar därför intresserade att gå in i wlupp och titta på det du är intresserad av. Beslutet att genomföra Lupp under hösten 2011 grundades bland annat i bristen på kunskap kring den utvalda målgruppen i den nya stadsdelen. Lupp sågs som ett verktyg för en kartläggning över den lokala ungdomspolitiken. Målet är att använda dessa resultat i arbetet kring dialogen mellan ungdomar, tjänstemän och politiker. Rapporten har i sig inte varit ett mål utan ses som ett verktyg i arbetet att förbättra och utveckla den lokala ungdomspolitiken. Både operativt genom dialog med ungdomar, tjänstemän och politiker samt strategiskt för att nå en kunskapsbaserad och sektorsövergripande ungdomspolitik. Ungdomsstyrelsen.se/wlupp Inlogg: kommun Lösen: lupp 1 Texten tagen ur informationsbrev från ungdomsstyrelsen 8 (57)

9 2.1 Metod Insamling av data/genomförande Undersökningen genomfördes framförallt under skoltid efter ett beslut från nämnden. Genomförandet inkluderade 6 kommunala skolor och 3 friskolor. De 3 friskolorna bjöds in då majoriteten av deras elever är folkbokförda i Västra Göteborg. Då målet var en totalundersökning fick de ungdomarna som är folkbokförda i stadsdelen och går på andra skolor hem en enkät med posten Analysen Rapporten är tänkt som ett underlag för fortsatt arbete inom det ungdomspolitiska arbetet i stadsdelen. I de fall det är av vikt presenteras skillnader och likheter mellan olika delar av målgruppen, såsom årskurs, kön och liknande Svarsfrekvens Totalt erbjöds 2325 ungdomar i årskurs 7-9 i Västra Göteborg att delta i undersökningen. 434 av dessa fick hem en postenkät då de är folkbokförda i Västra Göteborg och går på skolor utanför stadsdelen. Undersökningen har en total svarsfrekvens på 76 %, vilket är en statistiskt säkerställd svarsfrekvens. Av postenkäterna var det 136 stycken som svarade vilket motsvarar en svarsfrekvens på 31 % av postenkäterna Bortfall Då svarsfrekvensen är 76 % valdes att inte göra en bortfallsanalys. De bortfall som varit beror troligtvis antingen på sjuka elever, skolk eller postenkät som valt att inte svara. Det kan också finnas ett visst bortfall i enskilda frågor där ungdomen valt att inte svara. När svaren redovisas är dessa inte med i statistiken och då redovisas hur uppdelningen ser ut bland de som svarat på just den frågan Begrepp I de fall begreppet ungdomar används syftas det på ungdomarna i åk 7-9 i Västra Göteborg som svarat på enkäten. I de fall åk används är detta en förkortning på årskurs. I vissa fall skrivs även de vilket syftar tillbaka på undersökningsgruppen. Riksnittet är ett snitt som framtagits av ungdomsstyrelsen från de kommuner som genomförde LUPP Följande kommuner ingår i riksnittet: Bengtsfors, Boden, Falkenberg, Filipstad, Finspång, Göteborg (Norra Hisingen), Göteborg (Västra Göteborg), Hagfors, Karlstad, Lindesberg, Ludvika, Markaryd, 9 (57)

10 Motala, Nässjö, Robertsfors, Skövde, Söderhamn, Tanum, Tjörn, Vallentuna, Ystad, Älvkarleby, Öckerö. Sammanlagt 8587 ungdomar som svarat i årskurs Fakta om målgruppen Könsfördelningen i undersökningen är jämn. I årskurs 7 är 50 % tjejer, 49 % killar och 1 % annan könstillhörighet. Årskurs 8 har 51 % tjejer, 48 % killar och 1 % annan könstillhörighet medan årskurs 9 består av 46 % tjejer och 54 % killar. I rapporten analyseras inte utefter kategorin annan könstillhörighet, då denna grupp är för liten för att redovisa. Medverkande skolor var de 6 kommunala skolorna och 3 friskolor. Dessa tre friskolor erbjöds att medverka då mer än hälften av deras elever är bosatta i Västra Göteborg. Kategorin Annan syftar till de elever som fått hem enkäten på posten (på grund av att de bor i Västra Göteborg) och går på andra skolor. Diagram x : Fördelning av antalet ungdomar på respektive skola 10 (57)

11 2.2.1 Familj och boendesituation En tiondel av ungdomarna bor utanför Västra Göteborg. Av alla ungdomar som svarat bor 73 % i villa, gård eller radhus och 26 % i lägenhet medan 1 % har svarat att inget alternativ stämmer för mitt boende. Område 1 har högst andel lägenhetsboende medan område 3 och 4 har flest villa gård eller radhus. 75 % av alla ungdomarna bor med båda sina föräldrar. Diagram x: Hos vem bor ungdomarna? Medborgarskap och födelseland Majoriteten av ungdomarna är svenska medborgare (98 %). Utav de som är födda utanför Sverige har hälften bott här mer än 10 år, en tredjedel har bott här mellan 4-9 år och resterande under 4 år. Största andelen utomlandsfödda (Europa eller utanför Europa) bor i område 1. Födelseland för ungdomarna och deras föräldrar: Sverige Norden Europa Utanför Europa Du själv 91% 1% 2% 6% Din mamma 76% 2% 6% 16% Din pappa 77% 2% 6% 15% 11 (57)

12 2.2.3 Föräldrarnas nuvarande sysselsättning Gällande föräldrarnas sysselsättning ser det lika ut i de olika åldersgrupperna och det som skiljer sig är mellan papporna där ca 90 % av dem arbetar och mammorna där ca 85 % arbetar. Hos kvinnorna är bland annat andelen studerande, föräldralediga och sjukskrivna större. Andelen icke arbetande föräldrar är högst i område 1. Diagram: Föräldrarnas sysselsättning 12 (57)

13 3.Resultat I rapporten redovisas statistiken i hela tal. (Detta då det är enklare och tydligare). En effekt av det är att det inte alltid blir fullt 100 % när resultaten slås samman p.g.a. att avrundningarna påverkat. Då detta inte har stor inverkan på resultatet presenteras det som det framkommer. I vissa fall har svarsalternativ lagts ihop för att skapa en mer greppbar bild, i dessa fall redovisas det. Rapporten syftar till att i grova drag visa vad ungdomarna i Västra Göteborg tycker och tänker kring olika frågor. Presentationen av resultatet sker genom korta beskrivande textstycken som i vissa fall kompletteras med diagram. I de fall vi ser en skillnad mellan kön, ålder eller andra bakgrundsfaktorer redovisar vi detta i annat fall ser det ungefär lika ut. Resultaten kring skola presenteras framförallt sammanslaget. Detta p.g.a. bland annat varierande storlek på de olika skolorna, vilket kan leda till missvisande statistik, och även det faktum att vissa är friskolor och andra kommunala. I enstaka fall lyfts det fram att det kan skilja lite mellan skolorna men inte vilka skolor det gäller. Generellt är det inga större skillnader och finns ett intresse kring skolorna kan wlupp användas. 13 (57)

14 Resultat kring hur det ser ut i olika områden i stadsdelen redovisas med postnummer som grund. Indelningen är gjort utifrån att ungdomarna fick uppge sina postnummer och dessa områden har sedan försökts sammanstråla ungefär kring primärområdena. En anledning till att primärområden inte användes i första hand är att många ungdomar inte vet alternativt har en annan uppfattning av vilket område de bor i/ tillhör. Vissa primärområden slogs samman och vissa gränser ruckades på. Detta är i grova drag för att få en ungefärlig bild på hur det ser ut i områdena ungdomar valde att fylla i postnummer (resterande bor utanför Västra Göteborg, har skrivit fel postnummer alternativt hoppat över frågan) De olika områden lyfts fram då det finns nämnvärda skillnader, i vissa fall presenteras det invävt i texten och andra fall avslutas kapitlet med en övergripande områdesbild. För bild över områdesindelning se nedan. 14 (57)

15 3.1 Fritid Detta kapitel handlar om hur ungdomarna ser på sin fria tid. Vad ägnar de sin fritid åt? Saknas det fritidsmöjligheter och även förslag på nya/förbättrade arenor och aktiviteter. Kapitlet berör även föreningsliv, resor och internationell erfarenhet Fritidsmöjligheter Hur mycket fritid har ungdomarna? På frågan Hur mycket fritid har du? svarade närmare sju av tio ungdomar att de anser att de har lagom med fritid medan 26 % känner att de har för lite och inte vet hur de ska hinna med allt. Här skiljer det sig lite mellan årskurserna och ett mönster kan skymtas. Generellt upplever fler nior att de har för lite fritid och fler sjuor att de har för mycket. Detta mönster återfinns även i riksnittet. Västra Göteborg ligger lite över med andelen ungdomar som upplever att de har för lite fritid. Diagram: Hur mycket fritid har du? Uppdelat i årskurser. 15 (57)

16 Upplevelsen av fritidsaktiviteter? 84 % anser att det finns ganska mycket alternativt väldigt mycket att göra på fritiden. Årskurs sju upplever att det finns mer att göra än årskurs åtta och nio. Upplevelsen av lite fritidsmöjligheter är som störst i område 1 och 8. I område 3, 5 och 6 är upplevelsen att det finns väldigt/ganska mycket att göra större. Diagram: Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? Vad saknas? I enkäten fanns två öppna frågor gällande fritidsmöjligheter och platser att vara på. (Tycker du att det saknas fritidsmöjligheter, i så fall vilka? och tycker du att det saknas ställen att vara på för dig och dina kompisar, i så fall vilka?) Nedan redovisas dessa två frågor sammanslaget då ungdomarna inte gjorde någon åtskillnad mellan plats och aktivitet. Topplistan Fritidsgård/ungdomshus (rusta upp de som finns och skapa fler mötesplatser) Skatepark (skatemöjligheter, förslagsvis en park) Café Parker, utomhusarenor, bänkar, samlingsplats utomhus Fotbollsplaner inklusive mål, plastgräsplaner, bättre upplyst o.s.v. Inomhushallar Basket (planer, korgar och aktiviteter) 16 (57)

17 Var träffas ungdomarna oftast? Ungdomarna träffas oftast hemma hos varandra och i samtliga årskurser är det näst vanligaste alternativet utomhus. Gällande ställen som ungdomarna träffas på finns skillnader, nedan följer några exempel: Fler tjejer än killar uppger att de träffas på café. Tjejerna uppger i högre grad än killarna att de träffas hemma hos varandra. Killarna uppger i högre grad än tjejerna att de träffas i en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott. Desto lägre årskurs desto mer tid spenderas hemma istället för på de offentliga arenorna. De som bor i villa träffas i större utsträckning än de som bor i lägenhet hemma hos varandra medan de som bor i lägenhet i större utsträckning träffas utomhus. Diagram x: Generellt diagram över var de träffas 17 (57)

18 Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Årskurs 9 är den årskurs där flest uppger att de tränar varje dag utanför klubb eller förening. Antalet aktiva inom föreningsverksamheten och de som motionerar i klubb eller förening är högst i årskurs 7. Över 90 % surfar/chattar på internet varje dag alternativt varje vecka. På frågan finns det något du inte gör på grund av att du är tjej eller kille svarade var tionde ungdom ja. Det gäller för både tjejerna och killarna. Närmare varannan ungdom har någon gång besökt en fritidsgård eller ungdomshus. Fler killar än tjejer är aktiva och motionerar Fler tjejer än killar sjunger/spelar instrument/skapar musik Fler killar spelar datorspel/tv-spel. Aktiviteterna har delats in i olika grupperingar för att göra det mer greppbart. Tabeller och diagram: Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Idrott: Sociala aktiviteter: (främsta fokuset i aktiviteten är det sociala, att träffa sina kompisar) 18 (57)

19 (fortsättning sociala aktiviteter) Aktivitet Minst en gång/vecka Varje månad Varje år Aldrig Deltar i föreningsverksamhet 35% 10% 14% 41% Går på café 20% 50% 19% 11% Går på ungdomens hus eller liknande 18% 14% 18% 50% Går runt på stan med kompisar 28% 46% 17% 9% Går på fest 10% 35% 36% 18% Kulturella aktiviteter: (fokus på att iaktta och ta del av kultur-/sportutbudet, inte fokus på eget deltagande ) Aktivitet Minst en gång/månad Varje år Aldrig Går på sportevenemang utan att delta själv 30% 29% 41% Går på konsert 6% 50% 43% Går på teater/musikal/dansuppvisning 5% 48% 47% Går på museum/utställning 6% 58% 35% Skapande aktiviteter: Minst en gång/vecka Varje månad Varje år Aldrig Aktivitet Sjunger/spelar instrument/ skapar musik 40% 11% 12% 37% Tränar dans/spelar teater 18% 5% 10% 67% Målar/syr/annan skapande verksamhet 21% 11% 17% 51% Internet: Aktivitet Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig Spelar datorspel/ tv-spel 32% 30% 15% 11% 12% Surfar/chattar på internet 74% 19% 3% 1% 3% 19 (57)

20 Övriga: Aktivitet Minst en gång/vecka Varje månad Varje år Aldrig Besöker bibliotek (inte på skoltid) 6% 15% 33% 46% Fiskar/jagar 3% 6% 31% 59% Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar/andra tekniska saker 7% 10% 17% 66% Spelar rollspel/levande rollspel 5% 4% 11% 80% Spelar om pengar på internet 3% 2% 2% 92% Åker skateboard/snowboard (under säsongen) 14% 6% 27% 54% Är ute i naturen 39% 30% 19% 11% Hjälper till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/ snöskottning/bil m.m. 79% 14% 3% 3% Läser 66% 18% 9% 7% Skriver 63% 15% 9% 13% Aktiviteterna läser och skriver kan vara en aningen missvisande då många av eleverna missade att detta skulle vara utanför skolan, alltså skulle detta inte inkludera läxor. 20 (57)

21 3.1.2 Föreningsliv Strax över hälften av ungdomarna är aktiva medlemmar i en idrottsförening eller klubb. Det är fler killar som uppger sig vara aktiva än tjejer. Killarna har även en högre andel medlemmar i datorföreningar/spelföreningar. Medan tjejerna har högre antal medlemmar inom kultur och hobbyföreningar. Diagram: Fördelning aktiva inklusive de med förtroendeuppdrag inom föreningar uppdelat på kön Siffrorna visar även att inom de flesta föreningarna är merpart killar som har ett förtroendeuppdrag. Denna fördelning stämmer överens med riksnittet. Diagram x: Könsfördelningen förtroendeuppdrag 21 (57)

22 Runt hälften av de ungdomar som för tillfället inte är aktiva i någon förening uppger att de aldrig varit medlemmar i någon förening. De flesta är nöjda med sina möjligheter att påverka föreningens verksamhet Resor och internationell erfarenhet Åtta av tio ungdomar har under de senaste 12 månaderna gjort en semesterresa eller nöjesresa som varat minst en vecka. Två av tio har varit utanför Sverige utan sällskap av föräldrar fler än tre gånger. I område 1 är det minst vanligt med utomlandsresor. Diagram: Vilket av följande har du gjort när du varit utomlands. 22 (57)

23 Vad som krävs för att ungdomarna ska arbeta, studera, vara volontärer eller åka på ungdomsutbyte utomlands Generellt skiljer sig inte svaren nämnvärt mellan alternativen gällande vad som krävs för att de ska arbeta, studera, vara volontär eller vara på ungdomsutbyte utomlands (Det spelar ingen roll, jag är inte intresserad av något av de, jag skulle behöva mer pengar, jag skulle behöva mer information om hur jag ska göra för att komma iväg, att mina föräldrar tillåter det, annat). För tjejerna beror det främst på bristen av information medan killarna uppger bristande intresse som främsta skäl. Diagram x: Vad krävs för att du ska arbeta, studera, vara volontär eller vara på ungdomsutbyte utomlands? 23 (57)

24 3.2 Skola Ungdomarna spenderar mycket av sin tid i skolan. I detta kapitel har ungdomarna fått svara på påståenden kring hur det är på deras skola, vad de tycker kring olika delar av skolan, hur mycket inflytande de har med mera. Här redovisas, som tidigare nämnt, de sammanslagna resultaten och i enstaka fall lyfts skillnader fram. Generellt är det inga större skillnader och finns ett intresse kring skolorna kan wlupp användas Elevernas uppfattningar Över hälften av eleverna ställer sig positiva till sitt schema, skolbiblioteket, skolmiljön och möjligheten att få extra stöd och hjälp. Angående skolmaten är det två av tio som anser att den är mycket/ganska bra. Strax över hälften upplever den som ganska/ mycket dålig. Diagram: Vad tycker du om dessa saker i din skola: Siffrorna ovan överensstämmer till stor del med siffrorna från riksnittet. 24 (57)

25 3.2.2 Inflytande i skolan Över hälften av ungdomarna uppger att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Enligt årskurs 7 uppmuntras över hälften till att medverka i klassråd och elevråd till skillnad från årskurs 8 och 9 där siffrorna är lite lägre. Gällande elevernas insikt i vad de ska ha inflytande över i skolan är det fyra av tio som svarat att det stämmer ganska eller mycket bra på frågan om de fått veta vad eleverna ska ha inflytande över. Diagram: Andelen ungdomar som anser att följande påståenden stämmer ganska/mycket bra. Ovanstående siffror stämmer överens med hur det ser ut i riksnittet. Den fråga som ligger lite över snittet är huruvida skolan uppmuntrar eleverna till att aktivt medverka i klassrådet/elevrådet. 25 (57)

26 Kommande diagram visar på skillnaden mellan hur mycket ungdomarna upplever att de får vara med och bestämma och hur mycket de vill vara med och bestämma. Det som redovisar är den andelen som svarat ganska/väldigt mycket. Åtta av tio ungdomar har svarat att de vill bestämma ganska/väldigt mycket kring hur de ska arbeta i skolan. Arbetssätt är området där flest ungdomar tycker att de kan påverka. Arbetssättet är även det område där flest elever vill kunna påverka. Den största skillnaden mellan upplevt läge och önskat läge av inflytande är när det kommer till skolmaten och efter det schemat. Diagram: Vill vs får bestämma 26 (57)

27 3.2.3 Skolk I det stora hela uppger ca åtta av tio att de aldrig skolkat, det finns en marginell skillnad mellan vissa skolor i denna fråga och det redovisas inte då den är såpass liten. Även över årskurser och kön ser fördelningen relativt jämn ut. Mellan de kommunala och friskolorna finns en lite skillnad, 77 % av de kommunala eleverna uppger att de aldrig skolkar medan i friskolorna är det 86 %. Diagram: Fördelningen av de som svarat att de skolkar 27 (57)

28 3.2.4 Bemötande i skolan Större andel killar upplever att tjejerna särbehandlas än vad det är tjejer som tycker att killarna särbehandlas. Vad gäller stämningen på skolan anser åtta av tio ungdomar att det är bra stämning i skolan och sju av tio upplever att lärare och elever bemöter varandra med respekt. Diagram: Elevernas upplevelse av skolans bemötande/agerande Generellt ligger andelen stämmer mycket/ganska bra lite över riksnittet inom alla tre områdena. Det område som sticket ut mest är elever och lärare bemöter varandra med respekt. Elever och lärare bemöter varandra med respekt stämmer mycket/ganska bra Västra Göteborg 74% Riksnittet 66% 28 (57)

29 15 % av eleverna upplever mobbing och främlingsfientlighet som ett problem i skolan. 75 % av eleverna uppger att sexuella trakasserier inte är ett problem i skolan. Riksnittet visar på samma mönster. Diagram: Följande påstående är ett problem i skolan: 29 (57)

30 3.2.5 Gymnasieinformation och elevensval I enkäten fick ungdomarna svara på två frågor som av olika anledningar är svårare att tolka: Vad tycker du om informationen du fått inför gymnasiet? och finns det tillräckligt med val inom elevensval? Anledningen till att det är svårt att tyda frågan kring elevensval är att inte alla skolor har elevensval då de istället arbetar med profiler av klasserna och liknande. Gällande gymnasieinformationen visar siffrorna att hälften av eleverna upplever att de inte fått någon information, därför redovisas årskurs nio separat då det är som mest aktuellt för dem. Diagram: Informationen inför Gymnasiet. Årskurs nio Diagram: Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevensval 30 (57)

31 3.3 Politik, samhälle och inflytande Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. FN s barnkonvention artikel 12. Kapitlet berör frågor såsom intresset för politik och samhällsfrågor, vad ungdomarna vill påverka, hur de ser på sina möjligheter att påverka beslutsfattare och vem de skulle vända sig till om de vill påverka Intresset för politik Den övergripande frågan hur intresserad är du av politik visar att 23 % av ungdomarna har ett intresse av politik. Intresset för politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder ligger lite över riksnittet. Intresset för vad som händer i andra länder ligger på 70 %. 25 % av killarna säger sig vara ganska eller väldigt intresserad av politik jämfört med var 21 % av tjejerna. Intresset för politik bland ungdomarna ökar i takt med årskurserna. Diagram: Andelen ungdomar som uppger sig vara ganska eller väldigt intresserade av följande: Riksnittet intresset för: Politik 18% Samhällsfrågor 32% Vad som händer i andra länder 60% 31 (57)

32 Graden av medverkande i politiska aktiviteter varierar beroende på aktivitet. Över hälften av ungdomarna ställer sig positiva till att skriva på en namninsamling medan en tredjedel kan tänka sig att chatta/debattera politik på nätet. Diagram: Har du eller kan du tänka dig delta i följande aktivitet. 32 (57)

33 3.3.2 Politiken i din kommun Intresset för att påverka i den egna stadsdelen är större än intresset för politik. En tredjedel av ungdomarna svara att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen de bor i. Av de som svarat att de inte vill vara med och påverka är främsta skälen bristande intresse eller för lite kunskap om hur man gör. Upplevelsen av möjligheten att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen är låg, 12 % har svarat mycket stora eller ganska stora möjligheter, vilket ligger i nivå med riksnittet. Fyra av tio har svarat att de inte vet. Diagram: Hur stor möjlighet tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen Av de ungdomar som uppgett att de inte vill vara med och påverka har 58 % svarat att det främst beror på att de inte är tillräckligt intresserade och högt upp kommer även att de kan för lite om hur de ska göra. Dessa siffror återfinns i riksnittet. Diagram: Varför ungdomar inte vill vara med och påverka (flervalsfråga) 33 (57)

34 Vad vill du påverka? Denna fråga ställdes som en följdfråga till de som svarat att de vill vara med och påverka. Det var en öppen fråga där ungdomarna hade möjlighet att fritt skriva vad de vill påverka. Utifrån det som kom upp har en tio i topp lista skapats. Tio i top listan över vad unga vill påverka: Skolans verksamhet (alltifrån den fysiska skolmiljön till läroplanen) Skolmaten Kollektivtrafiken (fler bussar, bättre bussar m.m.) Allt Miljön Ungdomsgårdar/platser Fritidsaktiviteter/verksamhet Mobbing Offentliga platser (alltifrån papperskorgar och bänkar til nybyggnationer) Andra saker som kom upp var: trygghet, möjligheten att träffa de som bestämmer, arbetet mot rasism, alkohol och droganvändandet och allas lika rättigheter Vikten av möten med beslutsfattare 28 % av ungdomarna är intresserade av att träffa beslutsfattare från kommunen. Det samma gäller för riksnittet. Sex av tio ungdomar anser att det är ganska eller mycket viktigt att beslutsfattare och ungdomar träffas. Flest intresserade finns bland tjejerna, i årskurs åtta. Diagram: Är du intresserad av att träffa beslutsfattare? 34 (57)

35 Ungdomarna vill satsa på arbetet mot kriminalitet Arbetet mot kriminalitet ses som ett viktigt område att satsa på när ungdomarna fick möjlighet att ranka vad som är viktigast som politiker att satsa på. Tjejerna har prioriterat lika lön för lika arbete för män och kvinnor som en av de viktigaste frågorna att satsa på. Arbetet mot kriminalitet ligger även med i toppen på riksnittets lista. Ungdomarna fick här möjlighet att välja fyra alternativ att satsa på. Generella topplistan: Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den kommun där du bor. Vad är viktigast att satsa på? - Arbete mot kriminalitet - Sjukvård - Skola - Skapa arbeten för unga - Lika lön för lika arbete för män och kvinnor Topplistan genom riksnittet: Arbetet mot kriminalitet Skola Sjukvården Lika lön för lika arbete Idrottsanläggningar Diagram: Gemensamma topp tio lista (flervalsfråga) 35 (57)

36 3.3.4 Till vem skulle du vända dig? Om ungdomarna skulle vilja påverka i en fråga som berör Västra Göteborg så skulle de främst vända sig till någon personlig kontakt, det gäller alla tre årskurser. De flesta har svarat att de inte vet vart de skulle vända sig. Detta svarsmönster återfinns i årets riksnitt. Diagram: Till vem skulle du vända dig (flervalsfråga) 36 (57)

37 3.3.5 Områdesövergripande politik, samhälle och inflytande Det finns mönster inom kapitlet politik, samhälle och inflytande. Mönstret visar på ett bristande intresse för frågorna i framförallt område 8 och till viss del område 4. Däremot är område 8 det område som till högsta grad upplever att de har möjlighet att påverka beslutsfattarna. Intresset för frågorna är generellt som högst i område 1 och 7. Det vill säga att intresset för politik, samhällsfrågor och vad som händer i andra länder är som lägst i område 8 och även lågt i område 4. Intresset för de tre nämnda frågorna är som högst i område 1,6 och 7. Område 2 och 5 upplever i högst grad att de har små möjligheter att påverka politikerna. Det område där flest uppgett att de vill vara med och påverka är område 2. Intresset är lägst i 4 och även lågt i område 8. Gällande frågan om det är viktigt att beslutsfattare och unga träffas har flest i område 7 svarat ja medan område 8 inte anser att det är lika viktigt. Flest intresserade av att träffa beslutsfattare hittas i område (57)

38 3.4 Trygghet I kapitlet återges ungdomarna upplevelse kring sin egen trygghet, mobbing och våld. Var känner de sig trygga? Hur ser det ut kring mobbing och kränkningar? Närmare var tionde ungdom har svarat att de inte känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde på kvällen, 7 % av de som bor i villa har svarat att de känner sig otrygga mot 20 % av de som bor i lägenhet. Var tionde ungdom känner sig otrygga på buss, tåg tunnelbana eller liknande. Dessa siffror överensstämmer även med riksnittet. Tjejerna känner sig mindre trygga på offentliga platser medan killar oftast känner sig mindre trygga inom skolans område. (se diagram) Diagram. Andelen ungdomar som inte känner sig trygga på följande ställen: 38 (57)

39 Andelen sjuor som råkat ut för något av nedanstående är lite lägre, vilket kan bero på, som tidigare redovisat, att de använder de offentliga arenorna lite mindre. Var tionde ungdom har svarat att de under det senaste halvåret blivit bestulna eller hotade. Diagram: Har något av följande hänt dig det senaste halvåret: Mobbing och orättvis behandling 12 % av ungdomarna uppger att de blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret vilket ligger i linje med riksnittet. Av dessa har 20 % själva deltagit i att mobba/frysa ut någon. Det är flest tjejer (14 %) som uppger sig blivit mobbade och även flest årskurs åtta (14 %). Den mesta mobbingen sker på rasterna i skolan, i klassrummet eller via internet och telefon. Detta vare sig de är killar, tjejer eller vilken årskurs de går i. Den grupp ungdomar som blivit utsatta ligger generellt sämre till på alla frågorna under kapitlet hälsa. 8 % har svarat att de själva deltagit i mobbing eller utfrysning det senaste halvåret. En tredjedel av de som uppgett att de deltagit i mobbing har själva blivit mobbade eller utsatta. Diagram: Har du blivit mobbad eller utfryst under det senaste halvåret? 39 (57)

40 Diagram: Var har du blivit mobbad eller utfryst? (flervalsfråga) Områdesövergripande Andelen otrygga i sitt eget bostadsområde, både dag och kväll, är som högst i område 1 och 4. Område 1 har även flest andel ungdomar som inte vågat gå ut. Tryggast i sitt område på kvällen känner sig ungdomarna i område 8. Generellt uppger område 1 i högst grad otrygghet i det egna området medan de uppger högst andel trygga på offentliga platser. Tvärtom ser det ut i område 8, alltså tryggast i sitt eget område och otryggast på offentliga platser så som ute på stan, på buss och liknande. Andelen mobbade/utfrusna är högst i område 1 och där är även flest andelen mobbare, strax efter kommer område (57)

41 3.5 Hälsa I detta avsnitt behandlas ungdomarnas hälsa. Hur upplever de sitt allmänna hälsotillstånd, hur ofta är de sjuka och hur ser drogvanorna ut? Hur mår ungdomarna Hälften av alla ungdomarna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra. 3 % uppger det som ganska eller mycket dåligt, vilket motsvarar 53 ungdomar. Diagram: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd Hur ofta sjuk Varannan ungdom upplever att de inte är sjuka lika ofta som andra medan 6 % uppger sig vara sjuka oftare. Killarna uppger i högre grad att de inte är sjuka lika ofta. Frågan Hur ofta har du haft följande besvär? visade på visa skillnader: Flest i årskurs nio känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan (46 %). Sjuorna känner sig minst stressade. Årskurs nio upplever större besvär på alla områdena. Fler tjejer än killar känner sig stressade varje dag (16 % vs 6 %). Generellt upplever killarna att de mår bättre än tjejerna, vilket även stämmer överens med deras upplevelse att de inte är sjuka lika ofta som andra. 41 (57)

42 Diagram: Hur ofta har du haft följande besvär under det senaste halvåret? Matvanor Gällande ungdomarnas matvanor hoppar en tredjedel av alla ungdomarna över frukost minst en gång i veckan. En tredjedel av ungdomarna äter flera gånger i veckan godis eller snacks. Diagram: Hur ofta hände följande? 42 (57)

43 3.5.2 Motion När det kommer till motion tränar 75 % av ungdomar så de svettas varje dag eller flera gånger i veckan. Det finns en viss skillnad mellan tjejerna och killarnas träningsvanor medan det ser lika ut mellan årskurserna. Diagram: Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettig fördelat tjejer och killar Alkohol, tobak och droger Alkohol Det är 15 % av ungdomarna som uppger av de någon gång druckit folköl. Fördelningen 13 % av tjejerna och 20 % av killarna. Av de som svarat att de någon gång druckit är det vanligaste svaret en gång om året. Det är fler ungdomar som någon gång druckit starköl/starkcider/ alkoläsk/vin/sprit än de som druckit folköl. Var femte ungdom har någon gång druckit något av ovanstående. Antalet ungdomar som uppgett att de någon gång testat ökar gradvis parallellt med årskurserna, med andra ord dricker åttorna mer än sjuorna och niorna mer än åttorna. En gång om året eller mer sällan Några gånger om året Någon gång i månaden Minst en gång i veckan Folköl 5 % (n93) 4 % (n77) 4 % (n66) 2 % (n41) Starköl, starkcider, alkoläsk, vin, sprit 6 % (n112) 6 % (n103) 6 % (n107) 3 % (n62) 43 (57)

44 Av de som svarat att de dricker alkohol har lite över hälften någon gång druckit så mycket att de känt sig berusade, allt ifrån en gång om året till någon gång i veckan. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är från kompisar eller kompisars syskon. Detta alternativ används lite mer av tjejer än killar. På en andra plats kommer från annan vuxen (18 år eller äldre) som köper ut åt mig Samband av tillåtelse och alkohol Åtta av tio ungdomar har svarat att de inte har tillåtelse att dricka alkohol för sina föräldrar. (16 % vet inte, 4 % ja) Nedan redovisas sambandet mellan tillåtelse från förälder och andelen som druckit alkohol. Exempelvis 59 % av de som får dricka för sina föräldrar har någon gång druckit starköl eller liknande medan 17% av dem som inte har tillåtelse har druckit starköl eller liknande. Tillåtelse från förälder Druckit starköl eller liknande Druckit folköl JA 59 % 48 % NEJ 17 % 12 % Tobak Gällande ungdomarnas tobaksvanor har 6 % av alla ungdomarna någon gång snusat (ca 100st) medan 14 % någon gång rökt (ca 250). Det visar sig även att det är fler killar än tjejer som snusat och lite fler tjejer än killar som rökt. Aldrig En gång/år eller mer sällan Några gånger/år Någon gång/ månad Minst en gång i veckan Röka cigaretter 86 % (n1496) 5 % (n83) 2 % (n38) 2 % (n35) 6% (n97) Snusa 94 % (n1640) 2 % (n33) 1 % (n11) 1 % (n15) 2% (n44) 44 (57)

45 Narkotika Närmare 95 % av ungdomarna uppger att de aldrig testat narkotika. Det är en marginell skillnad mellan tjejerna och killarna som lutar åt att killarna är några fler som använt narkotika. Av de som uppgett att de någon gång använt narkotika går flest i årskurs nio och minst i årskurs sju. Diagram: ANTAL ungdomar och hur frekvent de använt narkotika Hasch eller marijuana: Annan narkotika: Diagrammet visar att det är 24 ungdomar som uppger att de använt hasch eller marijuana mer än 20 gånger och 22 stycken som uppgett att de använt annan narkotika mer än 20 gånger Debutålder Generellt sker debuten med både alkohol och tobak tidigare bland killarna än tjejerna. Mest frekvent debutåldern inom de olika områdena: Cigaretter 14år Snus 12år Alkohol (drack sig berusade) 15 år Marijuana eller hasch lika fördelning mellan 11, 13,14 och 15år där ingen sticker ut. 45 (57)

46 3.5.4 Orättvisa Närmare fyra av tio har uppgett att de någon gång under det senaste halvåret upplevt orättvis behandling så de känt sig kränkta, detta stämmer överens med riksnittets siffror. Fler tjejer än killar känner sig orättvist behandlade. Över hälften av de som upplevt detta uppger att det varit i samband med skolans personal eller andra elever. Och hälften av de som upplevt orättvist behandling uppger anledningen annat på frågan av vilken anledning blev du orättvist behandlad, 25 % vet inte varför de blev orättvist behandlade. Diagram: Har du det senaste halvåret upplevt orättvis behandling så du känt dig kränkt. Uppdelat årskurs och kön. 46 (57)

47 Listor över orsak till orättvis behandling och i kontakt med vem (flervalsfråga) : I kontakt med % andra elever 40 % skolans personal 39 % annat 18 % någon i min familj 16 % annan privatperson 13 % sjukvården 4 % polisen/rättsväsendet 4 % restaurang/diskotek 3 % organisation eller förening 2 % socialtjänsten 2 % Endast de som svarat ja på att de upplevt orättvis behandling har fått svara på orsak och i kontakt med vem? (flervalsfråga) Orsak % annat 48 % vet inte 25 % ålder 11 % kön 9 % religion eller annan trosuppfattning 5 % könsöverskridande identitet eller uttryck 5 % etnisk tillhörighet 4 % sexuell läggning 3 % funktionsnedsättning 1 % Områdesövergripande Område 3 och 7 är de områden där ungdomarna är som mest positiva till sitt allmänna hälsotillstånd. Område 1 hamnar lägst på denna lista, detta område uppger även flest andel kränkningar det senaste halvåret. Gällande matvanor hoppar flest andelen ungdomar från område 1 över frukost, lunch och äter snabbmat. Område 8 äter mest godis. När det kommer till alkohol och droganvändandet hamnar område 8 i topp gällande både alkohol, tobak och droger. Alkoholkonsumtionen är lägst i område (57)

48 3.6 Arbete Ungdomars första kontakt med arbetslivet är oftast genom ett extrajobb vid sidan av studier eller sommarjobb. I detta kapitel redovisas statistiken kring extrajobb och sommarjobb. En annan aspekt som kommer upp är viljan att starta eget företag Extrajobb 16 % av ungdomarna har för tillfället ett extrajobb. Av de som uppgett att de för tillfället har ett extrajobb är ungefär hälften tjejer och hälften killar. Strax under hälften av dem går i årskurs 9. Det vanligaste boendealternativet för den arbetande gruppen är villa, gård eller radhus. Diagram: Uppdelning av den arbetande gruppen Hur ofta? Drygt hälften av de som har ett extrajobb arbetar minst en gång i veckan. Resterande är jämt fördelat på alternativen minst en gång i månaden och mindre än en gång i månaden. Drygt var tionde ungdom har någon gång sökt ett jobb utan att lyckas, samma siffror gäller för sommarjobb Sommarjobb Två av tio ungdomar hade sommaren 2011 ett sommarjobb. Detta gällde 24 % av niorna, 20 % av åttorna och 11 % av sjuorna. Hälften av de ungdomarna som arbetade i somras fick jobbet genom någon i sin egen familj. Det näst vanligaste sättet att få sommarjobb var genom en släkting eller bekanta. 48 (57)

49 3.6.3 Starta eget Över hälften av ungdomarna ställer sig positiva till att i framtiden starta eget företag. Var tredje ungdom har en förälder med eget företag. Det är fler ungdomar med föräldrar som har eget företag som ställer sig positiva till att i framtiden själva starta eget. I den gruppen ungdomar vars föräldrar inte har eget företag är andelen obestämda större, alltså fler som svarat att de inte vet. Diagram: Skulle du kunna tänka dig att starta eget företag i framtiden Områdesövergripande Ungdomarnas möjligheter till extra- och sommarjobb varierar. Flest andel sommarjobbare (2011) finns i område 8 och minst i område 1. Flest andelen extrajobbare finns i område 8 och minst i område 1, 4 och 5. Intresset av att starta eget är som störst i område 3 och lägst i område 8 där de även har störst andel föräldrar med eget företag. 49 (57)

50 3.7 Framtid I detta kapitel behandlas frågor kring ungdomarnas framtid. Hur de ser på sina möjligheter efter grundskolan, vad de vill göra efter grundskolan, var de vill bo och hur de ser på möjligheterna kring sin egen framtid Efter grundskolan På frågan Vad vill du helst göra efter grundskolan, inga begränsningar fick ungdomarna fem alternativ på vad de vill göra efter grundskolan: gymnasieutbildning i den kommunen du bor i, gymnasieutbildning i annan kommun, börja jobba, annat eller vet ej. Strax över hälften av ungdomarna skulle välja att gå en gymnasieutbildning i den kommun de redan bor i medan 16 % väljer en gymnasieutbildning i annan kommun. I detta fall kan alternativet syfta på utanför Göteborgs Stad och även på utanför Västra Göteborg då det inte finns någon gymnasieskola i stadsdelen. Var tionde ungdom hade valt att börja jobba direkt efter grundskolan och var tionde vet inte vad de hade valt. Fler tjejer än killar vill gå en gymnasieutbildning efter grundskolan. Andelen som vill börja jobba efter grundskolan består av dubbelt så många killar som tjejer. Intresset av att börja jobba efter grundskolan är större hos de som bor i lägenheter medan intresset för att gå en gymnasieutbildning i annan kommun är större hos de som bor i villa eller liknande. Diagram: Vad skulle du göra efter grundskolan, om du hade alla möjligheter, fördelat på tjejer och killar 50 (57)

51 Diagram Vad skulle du vilja göra efter grundskolan fördelning boendeform: Högsta utbildning Drygt sex av tio ungdomar har uppgett att de är intresserade av att studera vid universitetet eller högskolan. Cirka 1 av 10 nöjer sig med gymnasieutbildningen. Tjejer vill i högre grad än killar utbilda sig vid universitet eller högskola. Diagram: Vilken är den högsta utbildningen som du planerat gå? 51 (57)

52 3.7.2 Boende Utvandring från stadsdelen Var tredje ungdom uppger att de tror sig flytta från kommunen. (23 % nej och 44 % vet inte) Anledningen till detta uppges vara framförallt jobb eller studier. Tjejerna uppger i högre grad än killarna att det är för att de vill prova på något nytt (30 % vs 15 %). Diagram: Vad skulle kunna få dig att flytta från kommunen Inflyttning - vad skulle få dig att flytta tillbaka? I första hand är det närheten till släkt och vänner som lockar tillbaka ungdomarna. På andra plats kommer jobb och tredje plats flick- /pojkvän eller kompisar. Tjejerna lägger större vikt vid närheten till släkt och vänner medan killarna lägger en liten större vikt vid jobb än tjejerna. Diagram: Vad skulle få dig att flytta tillbaka. 52 (57)

53 Om tio år Fyra av tio elever vill, om de hade alla möjligheter, om 10 år bo utomlands. Tjejerna är mer benägna att flytta utomlands medan andelen killar som vill stanna i kommunen eller storstad i Sverige är större. Diagram: Var vill du bo om tio år Andelen som väljer att bo utomlands Riksnittet 31 % Västra Göteborg 41 % Hur ser du på din framtid Ungdomarna i Västra Göteborg är överlag positiva till sin framtid. Drygt 8 av 10 ungdomar är positiva till sin framtid, varav hälften av dessa är mycket positiva. Var tionde ungdom ställer sig obestämda och har svarat varken eller på frågan hur ser du på framtiden för din egen del. 4 % är mindre positiva till sin framtid vilket motsvarar 57 ungdomar. Diagram: Hur ser du på framtiden för din egen del 53 (57)

54 3.7.4 Områdesövergripande Område 1, 4 och 8 är de områden där ungdomarna i högst grad vill börja arbeta efter grundskolan. Område 7 har högs andel som vill fortsätta gymnasiet efter grundskolan. Det vanligaste svaret på frågan Vilken är den högsta utbildningen som du planerat gå? är universitet/utbildning. Intresset är som störst i område 6 och 7 medan det är som lägst i område 8. Tron på sin framtid är som högst i område 3 och som lägst i område 8. Område 8 är även det enda av våra områden som ligger under riksnittet. 54 (57)