WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

Transkript

1 S Ö D E R T Ö R N WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

2 På IT-Gymnasiet Södertörn strävar vi efter hög kvalitet i allt vi gör. Vi tror att lyhördhet och ödmjukhet tillsammans med viljan att ständigt förbättras och utvecklas utgör grunden för ett bra kvalitetsarbete. Vi utvärderar löpande vårt arbete och våra rutiner, åtgärdar och förbättrar om vi ser några brister. Våra utbildare är på plats i skolan från åtta på morgonen till fem på eftermiddagen, varje dag, och är tillgängliga för att fånga upp elevers frågor, idéer och ta hand om eventuella problem. Dörren till rektor och biträdande rektor står alltid på vid gavel (när vi inte är upptagna i möten) för elever och personal att alltid vara välkomna att ventilera sina åsikter, tankar, och ta upp eventuella klagomål. Detta gör att vi snabbt kan fånga upp problem och idéer och genomföra förbättringsåtgärder. Vi tar även tillvara på våra elevers målsmäns åsikter, dels genom mentorns kontakt med hemmet och dels via vårt utbildningsråd. Rådet, som består av representanter för elever, lärare, skolledning och målsmän, träffas tre gånger per läsår för att diskutera och utvärdera skolans verksamhet. Vår kvalitet delas in i tre delar; den funktionella med elevernas studieresultat, den ändamålsenliga som anger huruvida utbildningen har gett förväntat resultat, och den upplevda kvaliteten som vi mäter i utvärderingar av kurser samt de årliga elev- och medarbetarundersökningarna. Att vi tar kvalitetsarbetet på allvar återspeglas i den imponerande svarsfrekvensen 87 % på elevundersökningen. Vi är också stolta över att vi i varje ny kull ettor som börjar på skolan hittar många syskon och släktingar till tidigare elever. Det ser vi som ett kvitto på att vi gör ett bra arbete. Vårt mål är att alla våra elever ska vara anställningsbara eller klara för högre studier när de avslutar sin utbildning hos oss. För att nå dit måste vi både ställa krav på, och entusiasmera våra elever, vilket i sin tur ställer krav på att vi som arbetar på IT-Gymnasiet Södertörn håller en god kvalitet i allt vi gör. Jens Printz, rektor, IT-Gymnasiet Södertörn Daniel Magnusson, bitr. rektor, IT-Gymnasiet Södertörn

3 IT-Gymnasiet Södertörn

4 IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

5 Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I 201 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet 201 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: % Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: % Andel som ansr sig väl förberedda för arbetslivet: % Andel som upp: % Andel som upp

6 IT-Gymnasiet Södertörn 2.1 Historik IT-Gymnasiet Södertörn är en fristående gymnasieskola som grundades 2001 och ligger i Flemingsbergs centrum, söder om Stockholm. Skolan hade under läsåret 2016/2017 ungefär 280 elever och 28 anställda. 2.2 Program * El- och energiprogrammet med inriktning dator- och kommunikationsteknik * Estetiska programmet med inriktning estetik och media * Estetiska programmet med inriktning musik * Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation (endast åk 3 läsåret 2017/2018 ) * Teknikprogrammet med inriktning informations- och medieteknik 2.3 Elever Under läsåret 2016/2017 gick i snitt 281 elever på IT-Gymnasiet Södertörn fördelade på de fyra programmen. I varje årskurs läser drygt hälften av eleverna Teknikprogrammet och resterande delas ganska jämnt över en klass på El- och energiprogrammet och en kombinerad klass med elever från de Estetiska- och det Samhällsvetenskapliga programmen. Skolan ligger i Huddinge kommun, men då kommunikationerna med bussar och pendeltåg är goda, kommer många elever även från andra, kringliggande, kommuner; framförallt Botkyrka, Stockholm och Södertälje. Dessutom stannar även fjärrtåg vid Flemingsbergs station så elever från ett lite längre avstånd har en rimlig restid. Andelen tjejer på skolan legat en bit under ca. 10 % sedan de nya programmen infördes i och med GY2011. Under läsåret var den exakta siffran 6,6 %. Tyvärr är fördelningen sned mellan programmen och för närvarande går endast en tjej på El- och energiprogrammet, ca. 7,5 % på Teknikprogrammet, ca 5 % på Samhällsprogrammet och ca 30 % på vårt Estetiska program.

7 2.4 Personal och organisation Den undervisande personalen (20 st) varav fem nyanställda, var indelade i två ungefär lika stora arbetslag. Arbetslagen är uppdelade utifrån lärarnas mentorskap och huvudsakliga undervisningsområden. Det ena arbetslaget ansvarade således för ES/SAM & EE, och det andra arbetslaget för TE. Varje arbetslag leddes av en arbetslagsledare. Ett arbetslags uppgift är att bevaka, hjälpa och stötta eleverna och utbildarna inom respektive program, att jobba gemensamt med elevhälsoteamet för att eleverna ska få den hjälp de behöver för att nå sina mål., samt att utveckla programmen och involvera övriga lärare i det arbetet. Den undervisande personalen var dessutom indelade i tre lärlag, vart och ett ledda av en förstelärare. Siffran för antalet lärare/100 elever var 6. Siffran för antal övriga anställda/100 elever var 1,35. 85% av den undervisande personalen hade lärarlegitimation eller var anställda som yrkeslärare. Enligt Skolverkets mätning under hösten 2016 hade vi 60% lärare med pedagogisk högskoleexamen beräknat på heltider. Dock har vi sett till antal en högre andel behöriga lärare då 15 av 20 lärare har lärarlegitimation, vilket motsvarar 75%. Det som drar ner andelen behöriga är främst de för oss viktiga ämnena inom IT (webbteknik, programmering) och nätverk, där det är brist på lärare med lärarexamen. Vid nyrekryteringar är vår målsättning alltid att anställa behöriga lärare. Utöver undervisande personal finns på skolan en rektor, en administratör (50%), en specialpedagog (60%), en kurator (40%), en tekniker samt en biträdande rektor. Det finns dessutom på skolan en skolsköterska (40%) och en vaktmästare vid behov. 2.5 Lokaler IT-Gymnasiet Södertörns lokaler är moderna, med många glaspartier mellan undervisningssalar, arbetsrum och korridorer, vilket ger god in- och utsyn. Samtliga undervisningssalar är utrustade med projektorer och ljudanläggningar. Skolan har 14 undervisningssalar, varav en dessutom fungerar som hörsal med plats för en hel årskurs. Det finns en musikstudio och ett medialab. Lunch cateras och serveras i egen matsal färdigställdes skolbiblioteket. Från och med hösten 2017 bedrivs inomhusidrotten i Fleminghallen vid tågstationen. Lokalerna städas dagligen och varje sommar görs en storstädning. Inför hösten 2017 har vi bytt ut högtalarsystem i klassrummen, samt målat om vår entré och vår hörsal Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål IT-Gymnasiet Södertörn ska vara det självklara valet för IT-intresserade ungdomar i upptagningsområdet. Efter tre år skall de ha fått den bästa möjliga utbildning och minnen för livet.

8 Elevhälsan bestod under läsåret 2016/2017 av rektor, biträdande rektor, kurator, specialpedagog, skolsköterska, arbetslagsledare och studievägledare samt skolläkare och skolpsykolog som var på skolan 2 ggr vardera/termin.. Elevhälsoteamet (EHT) samlades veckovis på tisdagar och diskuterade pågående utredningar, eventuellt nya fall där behov har identifierats samt hur ett övergripande elevhälsoarbete kan främja välmåendet på skolan. Förbättringar genomförs med hjälp av återkoppling från årliga kvalitetsundersökningar hos elever (NKI) och personal (NMI) samt utvärdering terminsvis i EHT. Vi har haft en samverkan med elevernas respektive kommuner kring elever med särskilda behov samt kring elever med betydande frånvaro. Elevhälsans mål är att i så stor utsträckning som möjligt jobba proaktivt. Nya elever kartläggs snabbt för att identifiera behov så tidigt som möjligt. Kartläggningen sker med hjälp av diagnostiska prov, insamlade rekommendationer samt tidiga samtal med vårdnadshavare. Utifrån resultat och utredningar sätts åtgärder in. Varje vecka samlades EHT och gick igenom pågående utredningar och eventuellt nya fall där behov identifierades. Kurator, specialpedagog, studievägledare och skolsköterska var tillgängliga (utifrån arbetstider) och nyttjades av både elever och personal i det pågående hälsoarbetet. Delar av elevhälsan har ägnat sig åt auskultationer av klasser ur elevhälsoperspektiv. Detta skedde i två olika klasser och följdes upp med de berörda lärarna samt i elevhälsan. Under läsåret 2016/2017 upplevde vi att samarbetet mellan elevhälsan och mentorer/kurslärare förbättrades. Tack vare en tätare kommunikation däremellan lyckades vi fånga upp fler elever i god tid, och sätta in förebyggande hjälp. Utöver detta planerade elevhälsoteamet en temadag under höstterminen. Temat för dagen var "balans" och vi bjöd in en föreläsare som pratade med alla elever om behovet av balans gällande kost, sömn, träning, skolarbete och fritidsaktiviteter (exempelvis spelande). Skolsköterskan höll i en föreläsning om kost, kurator bjöd in en tidigare hemmasittare och SYV bjöd in en tidigare elev, som berättade om sina erfarenheter. Alla elever gick dessutom en längre promenad med sina mentorer. På kvällen bjöd vi in elever och vårdnadshavare till en föreläsning på ämnet "sunt spelande".

9 Elevhälsan har tagit beslut kring utredningar samt upprättat, följt upp och avslutat åtgärdsprogram. Detta har i vissa fall skett tillsammans med de undervisande lärarna vars ämnen berörs. På mentorsnivå återkopplades det muntligen eller via mail. Elevhälsan har haft samlad öppen mottagning för lärare som vill konsultera med alla eller någon av kompetenserna. Skolsköterska har genomfört elevhälsosamtal med eleverna i årskurs 1. Kurator har dessutom genomfört riktade insatser med en klass i åk1 och en klass i åk2. Detta efter att vi identifierat behovet av stöttning kring såväl den sociala som den studierelaterade utvecklingen i dessa klasser. Elevhälsopersonalen medverkar vid analys av klasser och hur det går med arbetet med extra anpassningar, vad vi på skolan kallar för EWS (Early Warning System). Skolans tidigare friendsgrupp startade om under nytt namn och genomförde flertalet sociala aktiviteter under året. Antal utredningar gjorda av EHT 201/1 Antal åtgärdsprogram upprättade 201/

10 Upplevelsen är att elevhälsoarbetet tog stora kliv framåt under läsåret 2016/2017. En anledning till detta är att vi har blivit bättre på arbetet med extra anpassningar och inkluderande undervisning i klassrummet. Detta ledde till att elevhälsoteamet inte belastades lika tungt med exempelvis utredningar. En annan faktor var att samarbetet mellan EHT och mentorer förbättrades, och att vi lyckades identifiera elevernas behov i ett tidigare skede, vilket gjorde att vi tidigare kunde sätta in rätt insatser. Under föregående läsår hade vi dessutom samma skolläkare och skolpsykolog som läsåret 2015/2016. Även här ledde ett bättre sammansvetsat team till att arbetet flöt på bättre och att vi kunde sätta in rätt insatser tidigare. Elevhälsoteamet var också mer synligt på skolan än tidigare. Dels gjorde de fler besök i klassrummen och riktade insatser i utvalda grupper. Dels planerade de och genomförde stora delar av temadagen i oktober. Trots att mycket blivit bättre finns fortfarande en hel att göra. Kommunikationen mellan mentor/kurslärare och elevhälsoteamet kan fortfarande bli bättre. Många lärare är bra på att ta hjälp både preventivt och reaktivt, men ett önskemål från elevhälsoteamets sida är att de ska involveras ännu mer i förebyggande syfte. Utöver detta är elevhälsan, utifrån var och en av sina kompetenser och arbetsområden, delaktig i att öka den totala närvaron på skolan. Alla roller verkar såväl förebyggande som med uppföljning för att se till att så många elever som möjligt är i skolan så mycket som möjligt. * Fler kontaktytor/tätare kontakt mellan elevhälsoteam och mentorer/kurslärare. * Elevhälsoteamet är till stora delar utbytt till läsåret 2017/2018. Det blir en utmaning att fortsätta det täta samarbete som byggts upp under de senaste två åren och få det att flyta lika bra som det gjorde under läsåret 2016/2017. * Ytterligare fokus på inkluderande undervisning, där elevhälsan kan vara behjälplig med metoder utifrån vårt elevunderlag.

11 Skolledning har tillsammans med APL-ansvarig och yrkeslärare på IT-programmet planerat för APL-perioder, kursernas placering utifrån APL och förläggning av kursmål. APL-ansvarig har haft hjälp, främst från övriga lärare på IT-programmet, med att ta fram APL-platser, säkerställa kvalitén på dessa och följa upp eleverna under trepartssamtal. Vår målsättning var att inblandade skulle dela ännu mer på arbetet och ansvaret än tidigare, men på grund av bland annat en sjukskrivning föll en stor del av arbetet tillbaka på den lärare som ansvarat för APL under de senaste åren. Årskurs Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever IT-programmet Vi har lyckats bra med att förse eleverna med APL-platser. Till stor del har det också varit god kvalitet på de platser vi erbjudit, men vi behöver fortsätta arbeta för att höja kvalitén ytterligare. Mer än antalet platser, och kvalitén på platserna, behöver vi dock jobba för att hitta platser som är mer homogena. Om vi ska kunna förlägga kursmoment till APL så som vi vill, behöver vi ha fler APL-platser som erbjuder liknande arbetsuppgifter. Vi lyckades väl med att förlägga kursmoment i kursen datorsamordning- och support och vi lyckades relativt väl när det gäller kursen nätverksteknik. I den sistnämnda fick de allra flesta eleverna prova på delar av kursen på sin APL-plats, men nivån på de de fick göra och hur mycket de fick göra varierade kraftigt. Kursen gymnasiearbete har en naturlig koppling till APL och en betydande del av arbetet mot programmets examensmål sker på APL. Vi behöver dock hitta mer homogena platser för att ta nästa steg i att förlägga kursmoment till elevernas APL.

12 Vårt APL-år har varit det tuffaste hittills. Den främsta orsaken till det har varit att eleverna i åk 3 haft alla 15 apl-veckor under året. Det har påverkat kurserna i viss utsträckning (särskilt de kurser där det är svårt att förlägga några större delar på en APL-plats), men det har framförallt krävt väldigt mycket arbete för att behålla och hitta nya, kvalitativa platser. Detta särskilt då vi inte ville göra om samma sak med årets åk 2, och därför valde att ha tre längre APL-perioder under 2016/2017. Samtidigt har vi ganska väl inarbetade rutiner och ett bra kontaktnät efter ett antal år av arbete med APL och lokala programråd, vilket innebär att vi ändå har viss trygghet när det handlar om att förbereda/följa upp APL. Vi vet också att vi inte kommer att lägga 22 veckor APL under ett läsår framöver. Utöver detta har vi haft en del organisatoriska utmaningar på grund av omsättning i personalgruppen. Detta bidrog till att vi inte riktigt kunde fördela ansvaret som planerat. Vi kunde inte riktigt fullfölja den tänkta fördelningen av arbetsuppgifterna, utan mycket föll tillbaka på den lärare som varit på skolan under längst tid och har bäst insyn i processerna kring APL. Personalläget är fortfarande något osäkert, då ovan nämnda organisatoriska problem fortgår. På grund av detta har vi sett att vi måste ta in ytterligare en lärare (tidsbegränsad/deltid) på IT-programmet. På så sätt blir vi förmodligen mindre känsliga för påverkan på såväl undervisning som APL. Trots ovan nämnda hinder under föregående läsår lyckades vi involvera fler mer i arbetet med APL. Det behöver vi fortsätta med under kommande läsår. En viktig del i att lyckas förlägga fler kursmål på APL är att vi lyckas erbjuda mer homogena APL-platser. Vi har under våren inlett ett samarbete med ett större företag, som lovat att de kan erbjuda ett större antal APL-platser på olika ställen i Stockholmsområdet. Om det går i lås kan vi sortera bort några av de företag där vi haft svårare att förlägga kursmoment. En annan aspekt gällande förläggning av kursmoment är att alla inblandade är med och planerar kursernas förläggning över året, och när vilka delar av det centrala innehållet gås igenom. Om vi är mer synkade på den fronten kan vi förbereda eleverna eleverna på ett bättre sätt, så att de är redo för de arbetsuppgifter de kan stöta på ute på APL.

13 1. 2. Fördelning av APL-ansvar på EE-programmet Ökat engagemang och minskad sårbarhet vid frånvaro. Skolledning i samråd med lärare på EE-programmet. Inför skolstart. Kontinuerligt under året. Fördjupat samarbete mellan kurser på EE-programmet Minska dubbelarbete och underlätta uppföljning av APL. Skolledning och lärare på EE-programmet. Inför skolstart och kontinuerligt. Kontinuerligt under året. 3. Justerad planering av kurserna över läsåret i åk 2 och 3. Fler kursmoment som förläggs på elevernas APL-platser. Skolledning och lärare på EE-programmet. Inför skolstart. Kontinuerligt under året. Samarbete med Centric IT Ökad kvalité på APL-platser. Fler kursmoment som kan förläggas APL-ansvarig och skolledning. Inför läsåret och löpande under året. Vid utvärdering av läsåret och APL. 4.

14 Kollegialt lärande 201/1 Under läsåret 2016/2017 leddes det kollegiala lärandet av tre förstelärare. Två av dem var kvar från föregående läsår och en var ny i rollen från och med augusti. Arbetet i lärlagen tog vid där föregående läsår avslutades, och känslan i kollegiet var att detta arbete var relevant och det fick mycket uppskattning. Många lärare vittnade om att de såg fram emot arbetet i lärlagen. Under höstterminen arbetade vi utifrån samma modell som tidigare; Timperleys modell för kollegial utveckling där varje cykel bestod av fem faser: 1. Inläsning av relevant material, 2. Diskussion av materialet, 3. Planering av, och diskussion om genomförande, 4. Genomförande, 5. Utvärdering. Lärlagen träffades två timmar varje onsdagsmorgon för att under ledning av förstelärarna diskutera och analysera. Tiden användes även till att läsa in sig på relevant forskning. Det första arbetsområdet bestämde vi tillsammans utifrån resultat och feedback från eleverna föregående år. Fokus då var struktur samt uppstart och avslut av lektioner. Kommande arbetsområden valdes utifrån de utmaningar vi såg i klasserna, och baserades på vår gemensamma analys av EWS. Förstelärare och rektorer träffades varannan vecka för att diskutera, planera och utvärdera arbetet i lärlagen. Formativ bedömning 201/201 Vi har arbetat med formativ bedömning på skolan under flera år, och tycker att vi till stor del behärskar detta. Under läsåret 2016/2017 ställdes vi dock inför två större utmaningar. Den första var att många av lärarna var nya vilket ställde höga krav på både dem själva, men också på förstelärarna då de handlade om att förankra vårt arbetssätt. Den andra, och största utmaningen var att vi bytte lärplattform. När läsåret startade visste vi inte riktigt vad vi kunde förvänta oss av den, och funktionerna i den förändrades också i tämligen stor utsträckning under året. Vi tvingades att lära oss ett annorlunda sätt att jobba på, och detsamma gällde eleverna.

15 Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 201/201 Vi tog stora kliv framåt inom det kollegiala lärandet under året. Vi kunde fortsätta att förfina det arbete som påbörjats under föregående läsår och det kollegiala lärandet, med nulägesanalys, inläsning, planering, genomförande och utvärdering ledde oss i rätt riktning. Vi lyckades också väva in EWS i det kollegiala lärandet på ett mer naturligt sätt än tidigare, vilket också kan vara en anledning till att lärarna upplevde detta arbete som relevant. Vi behöver dock fortsätta arbetet kring formativ bedömning. Trots att vi lade mycket tid på detta i kollegiet under föregående läsår vittnar elevernas svar i kundundersökningen att vi fortfarande har mycket jobb kvar att göra innan vi kan vara nöjda med detta. Sammanfattningsvis kan man säga att förståelsen kring formativ bedömning är hög, men vi behöver fortsätta utveckla vårt arbetssätt - främst med hänsyn till den nya lärplattformen. Utvecklingsområden 201/201 Under läsåret 2017/2018 kommer vi att delta i Läslyftet. En utmaning blir att fortsätta det kollegiala arbetet kring EWS och de utmaningar vi ser i klassrummen, samtidigt som en stor del av den gemensamma mötestiden kommer att gå till Läslyftet. Vår stora utmaning handlar, som tidigare nämnt, om formativ bedömning och då framförallt kopplat till vår lärplattform. Oavsett hur bra lärarna är på att ge eleverna återkoppling under lektionerna, måste vi bli bättre på de skriftliga återkopplingen via Schoolsoft. Detta främst med tanke på eleverna och deras ansvar för sin egen utveckling, men också för att man som mentor, vårdnadshavare, elevhälsopersonal och skolledare ska kunna skapa sig en blid av vad eleverna behärskar och vad de behöver utveckla.

16 Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Antal elever Andel elever med lägre slutbetyg % Engelska Svenska Matematik Andel elever med högre slutbetyg % % 17 % % 63 % % 40 % Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Svenska 1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andra språk % 29 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 7 % 4 % 22 % 13% 27% 38 % 35 % 100 % 41 % 61 % 67 % Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: Matematikens nationella prov har i alla kurser 0% lägre betyg, detta beror på att alla förmågor testas vid de nationella proven, en elev kan alltså i princip inte få ett lägre betyg än det nationella provet. De som lyckats få ett högre kursbetyg är de som vid övriga examinationer visat på högre kunskapskrav, både innan och efter nationella provet. Det nationella provet är ett sammanvägt prov där upplägget på alla delar inte passar alla elever, därav att man kan prestera sämre än vad man visat under kursens gång.

17 En stor del i förklaringen till att så många elever fick högre slutbetyg än betyg på nationella kursprov är förmodligen allt det extra stöd som sattes in under föregående läsår. Alla elever hade obligatorisk, schemalagd studietid under läsåret och under den studietiden prioriteras matematik, svenska och engelska. Utöver denna hade många elever, framförallt på teknikprogrammet, möjlighet att gå på ytterligare en studietid där de främst kunde få hjälp med matematiken. I kurserna matematik 1a och 1b satte vi dessutom in väldigt mycket stöd, främst i form av fler lärare men också att vi delade en av grupperna i två mindre grupper. För engelska och svenska är det nationella provet en mindre del av kursen. Det som testas på de nationella proven testas vid flertalet andra tillfällen på andra sätt i båda kurserna. I svenskan är det ofta någon mindre detalj som drar ner elevernas betyg. I en vanlig undervisningssituation följs detta upp av återkoppling och bearbetning, medan det i nationella prov-sammanhang enbart resulterar i exempelvis ett F på hela provet. Samtidigt inser vi också att vi hela tiden behöver utveckla vår undervisning. Detta gör utifrån de utvärderingar som genomförs i slutet av varje år, där även lärdomar från de nationella proven vägs in. Det pågår ett arbete där lärarna samplanerar kurserna på olika nivåer, för att det ska bli ännu tydligare för eleverna vad som förväntas av dem från år till år. Dessa förväntningar delas med eleverna, och målsättningen är att även de ska märka att det sker en gradvis progression från exempelvis svenska 1 till svenska 2 och sedan svenska 3. En förutsättning för att få ordentlig fart på detta är att det finns tid och möjlighet för ämneslagen att träffas regelbundet. Detta har getts mer möjlighet till under läsåret 16/17 och det kommer att fortsätta under innevarande läsår. Våra lärare i svenska, matematik och engelska träffar dessutom varje år sina ämneskollegor från IT-gymnasierna i Stockholm, Sundbyberg och Uppsala, för att titta tillsammans på de nationella proven. Syftet med detta är att diskutera bedömning, men också att titta på konkreta exempel och resonera kring genomförda bedömningar. Detta ser vi som ett viktigt led i att säkerställa att vi gör korrekta bedömningar på vår skola, men det är också ett utmärkt tillfälle för gemensam, kollegial utveckling. Detta samarbete har pågått under flera år och det är något vi avser fortsätta med.

18 Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A 214 9% B 233 9% C % D % E % F % Streck 10 0,4% Kommentar/analys av skolans betygsfördelning: Jämfört med föregående år är det relativt små variationer här. Andelen betyg i den övre skalan, A och B har minskat med 1 % respektive 3 %. När det handlar om betygen E-C är det relativt oförändrat. Den största, och mest oroande förändringen ser vi när det handlar om andelen F. Den har ökat från 13 % till 17 % och där ser vi ett möjligt hinder när det handlar om våra mål gällande positivt utveckling inom områdena gymnasieexamen och genomsnittlig betygspoäng. En del i förklaringen står att läsa mer om i nästa avsnitt (Kurser med 20 % eller högre andel F eller streck). Där rör dig sig om specifika fall inom vissa kurser. En annan central orsak till detta kan vara vårt fokuserade arbete för att öka andelen elever med gymnasieexamen under året. Vi har haft många F i vår betygskatalog under en längre tid, vilket har varit en stor utmaning för såväl eleverna som skolans personal. Vi har sakta men säkert lyckats minska det totala antalet F i betygskatalogen under de senaste två åren, men det har nog framförallt kostat tid och kraft för eleverna och flyttat en del fokus från pågående kurser till pågående prövningar. Vi har ägnat tre studiedagar under året till att framförallt arbeta med prövningar. Det har gett resultat, men det är möjligt att resultaten i några av kurserna hade blivit annorlunda ifall fokus under studiedagarna legat på dem istället.

19 Kurs Fysik 1a, 27 % (13/48) Kommunikationsnät 1, 35 % (7/20) Kemi 1, 28% (18/65) Matematik 1a, 36 % (9/25) Matematik 1b, 33 % (7/21) Matematik 2c, 29 % (13/45) Journalistik, reklam och information 1, 27 % (3/11) Medieproduktion 2, 22 % (5/23) Medier, samhälle och kommunikation 2, 20 % (4/20) Moderna språk, 56 % (9/16) Naturkunskap 1a1, 33 % (10/30) Naturkunskap 1b, 41 % (17/41) Programmering 1, 22 % (18/82) Svenska som andraspråk 2, 43 % (3/7)

20 Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: Positivt i jämförelse med föregående år är att vi återigen minskat antalet kurser med minst 20 % F eller streck. Det är också intressant att titta på vilka kurser som är aktuella här. För andra året i rad är det färre kurser från teknikprogrammet med i den här listan. Detsamma gäller för el- och energiprogrammet och estetiska programmet. Den stora ökningen har istället skett på det samhällsvetenskapliga programmet. Kurserna journalistik, reklam och information 1, medier, samhälle och kommunikation 2, moderna språk samt medieproduktion 2. Det vi ser är att det rör sig om relativt små grupper, och att det också är mer eller mindre samma elever det rör sig om i samtliga dessa fall. Vi misslyckades med att hjälpa eleverna i åk 3 på sam-programmet i mål och hade en examensgrad på endast 20 % där. Orsakerna till att de hade F i kurserna ovan är framförallt hög frånvaro. Anledningarna till detta är flera, och naturligtvis olika från fall till fall, men vi kan konstatera att vi inte nådde ända fram. I vissa fall handlade det om byten av program som inte föll väl ut, i andra handlade det mer om utmaningar relaterade till elevhälsan, och viktigt att komma ihåg är att det inte rör sig om någon stor massa av elever, då det var en liten grupp. En del av orsaken till den höga andelen F i kursen kemi 1 är att vissa elever prioriterade ner den av taktiska skäl. Vi hade en grupp elever som var på gränsen att kunna nå gymnasieexamen, och de valde att satsa på prövningar och godkända betyg i matematikkurserna till priset av att de fick F i kemi. Här handlar det återigen för oss om att lyckas hjälpa eleverna bättre under tiden de läser kurserna. Om de slipper jaga och göra prövningar kan de flytta fokus till pågående kurser. Av den anledningen är andelen F i fysik 1a, matematik 2c och till viss del programmering 1 oroande. Vi ser att vi har ett antal elever i årskurs 3 som vi behöver bevaka och stötta under detta läsår. Matematik 1a och 1b är välkända utmaningar för oss. Under föregående läsår testade vi en insats där fler lärare var inblandade i kurserna, och där vi utökade undervisningstiden. Detta räckte inte till, och inför detta läsår har vi beslutat att en mindre grupp matematiklärare ska arbeta särskilt för att ta fram metoder som kan hjälpa oss att få eleverna i mål. Vi kommer också att erbjuda ett flertal elever att läsa kursen igen under detta läsår. Särskilt i fallet med matematiken ställer vi oss också frågan om vi satte in rätt resurser utifrån vår analys av EWS. Att sätta in en resurs och att sätta in rätt resurs är inte nödvändigtvis samma sak. Ett annat sätt att se på det är att vi, tack vare de insatser som gjordes, ändå lyckades hjälpa några elever till godkända betyg utifrån ett tufft utgångsläge. Slutligen en kommentar kring kurserna i naturkunskap och kommunikationsnät, där de höga andelarna F till stor del handlar om planeringen av kurserna och en sjukskrivning som ställde till det för oss. Eleverna har generellt sett goda kunskaper där och de flesta bör kunna nå godkända betyg där med hjälp av ett par extra insatser under året.

21 Delmål 1. Samtliga -ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. -ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 201/201: Resultat skola 201/1: 1. Kontinuerlig uppföljning av F-faktor. 201/1 201/1 2. Kortare prövningscykler/fler prövningsperio Gy-ex 87,5% 68,3% 3. Två pass med studietid/vecka, alla elever erb 4. Fokuserat arbete för ökad närvaro GBP 13,4 12,7 Resultat program 201/1 Program Gy-ex GBP El- och energiprogrammet 88% 12,7 Estetiska programmet 100% 15,0 Samhällsvetenskapsprogram 20% 6,6 Teknikprogrammet 87% 13,7 Analys av 201/1 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Vi tog ett stort kliv i rätt riktning avseende gymnasieexamen under föregående läsår, och med detta följde också den genomsnittliga betygspoängen. Detta är naturligtvis oerhört glädjande och alla inblandade gjorde ett gediget arbete med detta under året. Flera av de aktiviteter vi genomförde bidrog troligtvis ganska mycket till detta, men det finns också sådant så vi behöver fortsätta utveckla, och sådant som vi behöver vara uppmärksamma på. Vår strategi för att minska antalet F med hjälp av kontinuerlig, gemensam uppföljning, prövningar och studiedagar kan vid första anblicken framstå som en succé. Antalet F i betygskatalogen minskade från 251 i augusti 2016 till 162 i juni Baksidan av detta skulle dock kunna vara, som nämnt i avsnittet ovan, att detta till viss del tog tid och energi från andra kurser. Antalet F i augusti 2017 var 219.

22 Det är alltså en minskning i jämförelse med samma månad föregående år, men för att detta ska hålla i det långa loppet skulle vi behöva gå in i ett nytt läsår med ett mindre antal F i katalogen. Ett annat nytt grepp vi testade under föregående läsår var att öka antalet studietider från en till två per vecka. På grund av schematekniska hinder lyckades vi inte erbjuda alla elever två studietider per vecka, men vi gjorde en av dem obligatorisk för alla och många elever hade möjlighet att gå på en extra. Även detta föll tämligen väl ut och sett över hela skolan fick fler elever med extra stöttning under föregående läsår. På minussidan hamnar att detta blev väldigt svårt att administrera och att det stora antalet elever på studietiderna förmodligen ledde till en lägre kvalitet på den hjälp de fick. Under detta läsår kommer vi därför att återgå till en studietid per vecka, där vi kan rikta våra insatser bättre. Många elever kommer att schemaläggas under denna tid, men inte alla. Alla är dock välkomna att delta och söka upp extra hjälp under den tiden. Arbetet för ökad närvaro var det av de områden där vi kom kortast väg under föregående läsår. Vi genomförde dock en del aktiviteter. En var att varje månad uppmärksamma de elever i varje årskurs som haft 100 % närvaro under de senaste fyra veckorna. Det var uppskattat av eleverna, och i våra uppföljningar ute i klasserna visade det sig att detta varit en sporre för många. I övrigt handlade året mycket om att kartlägga, intervjua elever och samla in information. Tack var de svar vi fått från eleverna har vi en bra grund för det fortsatta arbetet med detta under detta läsår. Vi har också samlat på oss statistik från föregående läsår för att kunna jämföra med innevarande år, och tävla med oss själva för att bättra på närvarostatistiken i år. Målsättning andel elever som når gyex 201/201: Målsättningen är att 100% av eleverna ska uppnå gymnasieexamen. Vad gäller delmål 2 är målsättningen att hamna över rikssnittet med minst en enhet.

23 Vi behöver fortsätta ha fokus på de F vi har i vår betygskatalog. Vi kommer att ägna studiedagar till prövningar och vi kommer att följa upp prövningar och F gemensamt i personalgruppen. Vi har också ett antal kurser där vi ser återkommande utmaningar. Där har vi lagt extra fokus vid planering och samarbete mellan lärarna för att utveckla undervisningen. Vi ser också att närvaron behöver bli bättre under kommande läsår. Närvaron förbättrades gentemot föregående läsår, men vi har fortfarande en bra bit kvar innan vi är nöjda och ökad närvaro är en viktig faktor när det handlar om att förbättra måluppfyllelsen. Därför kommer vi att fortsätta ha fokus på den, och mentorerna kommer att ta ett stort ansvar i det arbetet. Många av våra elever tycker att de inte riktigt får ut vad de förväntar sig av sina mentorer, och samverkan mellan skola och elever och vårdnadshavare är en viktig del i planeringen och uppföljningen av elevernas studier. Många av mentorerna gör ett fantastiskt jobb och får också uppskattning för det. Alla mentorer tar sina uppdrag på stort allvar, men kan behöva stöttning i detta både från skolledning och från de mentorer som lyckats ännu bättre med sina klasser. Vi, precis som många andra skolor i Sverige, har sett att eleverna får allt svårare med läsning och är allt mer ovana läsare. Detta gäller inte bara skönlitteratur, utan också facktexter, läroböcker och instruktioner. Att eleverna förstår de instruktioner de får, och att de kan tillägna sig den information de behöver för att lösa en uppgift är en central del i skolarbetet. Därför kommer vi att delta i Läslyftet under detta läsår.

24 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: Kontinuerlig, gemensam uppföljning av F-faktor. Färre F i katalogen - högre andel gymnasieexamen och GBP. Skolledning och mentorer i första hand. Kontinuerligt under året. Vid varje APT (var tredje vecka). Gemensamt arbete kring mentorskap/mentorstid. Gemensamt fokus bland personal och elever. Mentorer. Kontinuerligt under året. Månadsvis i arbetslagen. 3. Fokuserat arbete för ökad närvaro och uppföljning frånvaro. Fler elever når sina mål. Högre GBP och andel gymnasieexamen. Skolledning, schemaläggare, EHT och mentorer. Inför läsåret, vid skolstart och därefter kontinuerligt. Månadsvis i EHT och arbetslag. Läslyftet Ökad medvetenhet hos lärarna, ökad läsvana hos elever. Förstelärare Kontinuerligt under året. Vid terminsslut ht och vt. 4.

25 Delmål 3. NKI för ymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 201/201:kolans resultat: 201/20101/ Utökat och aktivt mentorskap Gemensamma strategier för lektionsstart och a Övriga resultat: 3. Fokus på lusten att lära och lusten att lära ut Rekommendationsgrad: Trivsel: Planering och återkoppling i Schoolsoft Studiemiljö: Undervisning: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: NKI ökade från föregående år, men inom detta område har vi en lång väg att vandra innan vi är uppe på nivåer som vi kan acceptera. Vi gjorde ett omfattande arbete med att följa upp elevenkäten från 2015/2016 och vi tog, tillsammans med eleverna, fram ett antal punkter som vi skulle förbättra inför 2016/2017. Eleverna hade naturligtvis synpunkter inom fler områden än de fyra aktiviteterna ovan, men dessa var de fyra vi enades om. Till allra största del handlade elevernas önskemål om förbättringar inom områden som rör undervisningen. Det bör också nämnas att det bland föregående års avgångselever fanns många som var missnöjda av olika anledningar. Den huvudsakliga orsaken till detta var att det varit stor omsättning av lärare under deras tre år på skolan. Många av dem upplevde att de "förlorat" omtyckta lärare och flera fick nya mentorer ett antal gånger under sina tre år på skolan. Under den tiden har också rektor bytts ut. De tre första aktiviteterna genomfördes med viss framgång. Inför läsåret förtydligades mentorskapets innebörd och mentorerna tog ett större ansvar under läsåret 2016/2017. Vi justerade också tjänsterna så att alla lärare också var mentorer, vilket inte varit fallet tidigare. Tack vare detta hade varje lärare färre mentorselever än tidigare och vi kunde också se till att nya lärare inte själva behövde ansvara för någon klass. Mentorskapet är dock något vi kommer att fortsätta lägga kraft på, då vi kommit en bit men det behöver utvecklas ytterligare. Vi införde också gemensamma strategier för lektionsstart och lektionsslut. Alla lärare började lektionen med att skriva ut, tid, syfte och innehåll för lektionen på tavlan Detta var något som många lärare redan gjorde, men långtifrån alla. Eleverna efterfrågade mer tydlighet på flera plan, och detta var ett led i att möta det. Detta är också något vi kommer att fortsätta med under detta läsår.

26 Arbetet med "lusten att lära" och framförallt "lusten att lära ut" var prioriterat i lärlagen. Vi ser en förbättring av detta i elevernas svar i enkätundersökningen. Det är dock svårt att säkerställa att de märkt av just detta, eller om vi får bättre resultat på denna för att eleverna var lite mer nöjda i största allmänhet jämfört med förgående år. Den aktivitet vi inte tycker att vi lyckades med är den som handlar om Schoolsoft. Trots att vi lade väldigt mycket tid och kraft på detta inför och under läsåret upplevde eleverna en försämring på den här punkten. Det finns förmodligen flera orsaker till detta. Dels behövde både elever och lärare vänja sig vid en ny lärplattform och dels förändrades Schoolsofts funktioner och utseende under pågående läsår. Planering och återkoppling i Schoolsoft kommer att vara ett viktigt område för oss även under kommande läsår. Målsättning 201/201: Vi behöver ta ytterligare kliv för att nå en acceptabel nivå gällande NKI. Målsättningen för 2017/2018 är 75. Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Vår främsta utmaning är Schoolsoft. Eleverna efterfrågar fortfarande betydligt mer tydlighet kring vad som förväntas av dem och hur det går för dem i kurserna. Vi har haft ett år på oss att lära oss detta nu och vi har en bättre förståelse för hur det fungerar, vilket har hjälpt oss ta ett antal beslut för hur vi alla ska jobba med Schoolsoft. Under intervjuer med eleverna efter enkätundersökningen var det flera klasser som tog upp ordningen i och utanför klassrummen, och det gemensamma ansvaret för studiemiljön. Vi har en skola där eleverna trivs bra, men både personal och elever önskar att vi kan förbättra oss ytterligare här. Vi har därför tagit ett antal gemensamma beslut kring förhållningsregler i och utanför klassrummen och dessa har förankrats hos alla elever vid skolstart. Detta är naturligtvis något lärare, elevråd och skolledning behöver bevaka och följa upp under året. En närliggande punkt är att involvera eleverna ännu mer i deras skolgång/gymnasietid. Det finns ett stort engagemang bland eleverna och det bubblar av idéer på ett annat sätt än det gjort de senaste åren. Vi har också en relativt stor och nystartad elevkår som vill ta ansvar för att förbättra skolan. Detta behöver vi ta vara på och uppmuntra. På så sätt kan vi återfå känslan av att vi är i detta tillsammans och målet är att eleverna, när de slutar hos oss, ska vara nöjda med sin gymnasieupplevelse. Den sista aktiviteten hänger delvis ihop med mentorskapet som nämnts ovan. Eleverna efterfrågar att skolan hjälper dem att ta ansvar för helheten på ett mer strukturerat sätt än tidigare. De efterfrågar hjälp och stöttning inom fler områden än de som tillhör kurserna. Här kan exempelvis SYV och specialpedagog fylla viktiga funktioner, och under läsåret 2017/2018 kommer SYV att ha ett antal schemalagda träffar med alla klasser.

27 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Gemensamma förväntningar/förhållningssätt Ökad trivsel, trygghet och studiero. Mentorer, kursansvariga, skolledning. Vid skolstart och kontinuerligt under året. I samband med elevenkäten och uppföljningen av den. Fokuserat arbete med studieteknik och målbilder Eleverna upplever att skolan tar ansvar för helheten i studierna. EHT och mentorer. Ett avsatt tillfälle/termin samt mentorstider. I samband med elevenkäten och uppföljningen av den. 3. Involvera eleverna i deras skolgång / gymnasietid. Nöjda och engagerade elever som vill delta i skolans utveckling. Skolledning och elevkår. Skolstart och kontinuerligt under året. I samband med elevenkäten och uppföljningen av den. Planering och återkoppling i Schoolsoft. Gemensamma arbetssätt och tydlighet gentemot elever/vh. Undervisande lärare under ledning i förstelärare. Kontinuerligt under året. Vid kursutvärderingar varje termin samt elevundersökning. 4.

28 Delmål. Alla elever på ymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 201/201: Skolans resultat: 201/ Aktivt arbete kring värdegrundsfrågor genom Andel elever som känner sig trygga: 93% 88% Andel elever som 2. Anställa en skolmorfar/-mormor upplever att elever behandlar varandra 3. Friendsaktiviteter löpande under året med respekt: 70% 70% Andel elever som 4. Utökade öppettider i cafeterian och en större m upplever att skolans personal tar ansvar för 82% 76% att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får 68% 65% arbetsro i skolan: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: På frågan rörande trygghet har vi haft relativt höga siffror genom åren, och det är glädjande att se att vi ökar från 88 % till 93 % på den punkten. Vi ser dock att vi har ett arbete att göra när det handlar om hur eleverna behandlar varandra på skolan, och arbetsro är ett område vi arbetar mycket med varje år. Vi genomförde alla ovan nämnda aktiviteter under föregående läsår, men med något blandat resultat. Satsningen kring värdegrundsfrågor startade upp under vårterminen 2016 och fortsatte när eleverna kom tillbaka till skolan i augusti. I det här fallet handlade det om ett projekt tillsammans med Raoul Wallenberg Academy, där vi involverade hela skolan. Vi gjorde dessutom ett riktat arbete då rektor och biträdande rektor träffade alla klasser för att diskutera kränkande behandling och handlingsplan ifall någon blivit utsatt för kränkande behandling. Den senare delen kommer vi att göra om igen under detta läsår. Vi anställde också en skolmorfar under hösten. Eleverna hade efterfrågat mer personal i korridorerna. Detta blev också skolmorfars uppdrag, tillsammans med att ansvara för skolans cafeteria och se till att hålla den öppen. Efterhand visade det sig dock vara ett ganska svårt uppdrag. Skolmorfar hade svårt att knyta kontakt med eleverna, vilket inte är särskilt konstigt, då de inte riktigt hade någon naturlig kontaktyta för att lära känna varandra. Ska något sådant fungera behöver nog uppdraget vara ännu tydligare, och skolmorfar måste hamna i sammanhang där han näaturligt lär känna eleverna. I slutändan gjorde han dock stor nytta på skolan ändå, då han kunde hjälpa elever i behov av särskilt stöd, främst med matematik.

29 Friendsgruppen som den varit utformad och arbetat tidigare, försvann. Däremot tog elevkåren över många av deras sysslor. Vi hade därmed en grupp elever på skolan som brann för att arbeta med trivsel och trygghet, och de genomförde flertalet aktiviteter under året. Intresset från eleverna att vara med och bidra ökade under läsåret, och vi ser ytterligare möjligheter att fortsätta utvecklas och förbättra inom detta område under kommande läsår. Målsättning Målet är att 100% av eleverna ska känna sig trygga på skolan och att ingen ska behöva bli kränkt eller diskriminerad. Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Ett område där vi i personalen inte riktigt haft koll på vad som händer på skolan är klassrummen under rasterna. Vi har därför beslutat att vi ska testa att låsa dem för eleverna. Det finns två syften med detta. Dels att vi får en bättre överblick över vad som händer på skolan, men också att eleverna är ute och rör sig mer i korridorerna. Tanken med detta är att det ska skapa fler kontakter mellan elever och att gemenskapen ska bli ännu starkare. För att kunna lösa detta praktiskt har det inneburit att vi behöver fler uppehållsytor och sittplatser i korridorerna, så att eleverna inte upplever att de låsta klassrummen skapar otrygghet och trängsel. Vi tror också att den aktivitet som nämnts ovan, gällande gemensamma regler och förhållningssätt, blir viktig även här. Mentorer och personal i allmänhet måste fortsätta föregå med gott exempel, markera vid oönskat beteende och föra dialog med eleverna om hur vi vill ha det på skolan. Vi har också fått önskemål från eleverna om att lyfta antimobbningsarbetet på skolan och att diskutera mobbning i högre utsträckning än vad vi gjort de senaste åren. I enkätundersökningen ser vi bättre resultat på frågan om hur eleverna ser på huruvida lärarna tar ansvar för att alla elever behandlas med respekt, men den frågan är inte bara specifikt kopplad till mobbning. Vi kommer därför att sätta fokus på det förebyggande arbetet mot mobbning senare i höst och under vårterminen.