WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

Transkript

1 Å K E R S B E R G A WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

2 Under läsåret 2016/2017 tit-gymnasiet Åkersberga fortsatte vi leverera en utbildning med kvalitet till våra elever. Med en gymnasieexamensgrad på 91% ligger vi över rikssnittet men under målet på 100%. Huvudman har beslutat att avveckla skolan fram till VT 2018 vilket gör att skolan inte tagit in nya elever sedan HT16. Skolans nuvarande elever (Åk 3) får gå färdigt sin utbildning enligt den elevgaranti som AcadeMedia har som utgår ifrån grundprincipen: en elev som påbörjat en utbildning får gå färdigt sin utbildning. IT-Gymnasiet Åkersberga är en lugn och trygg skola där lärare, övrig personal och elever tillsammans tar ansvar för sin arbets-/studiemiljö. Jag ser tillsammans med personal och elever framemot att få avsluta nästa, och det sista läsåret för IT-Gymnasiet Åkersberga på topp. Peter Niemelä Rektor IT-Gymnasiet Åkersberga

3 IT-Gymnasiet Åkersberga

4 IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

5 Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I 201 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet 201 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: % Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: % Andel som ansr sig väl förberedda för arbetslivet: % Andel som upp: % Andel som upp

6 IT-Gymnasiet Åkersberga 2.1 Historik IT-Gymnasiet Åkersberga öppnade upp sina portar för sin första elevkull Skolan har varit i samma lokaler sedan dess. IT-Gymnasiet Åkersberga har genom åren utmärkt sig som skolan för de elever som vill under gymnasietiden utveckla sitt intresse inom Teknik, Musik, Design och Nätverksteknik. Från och med HT 2016 beslutade huvudman att stoppa antagningen av nya elever till skolan. Skolan kommer att avvecklas VT 2018 helt i linje med AcadeMedias elevgaranti som garanterar att alla elever som påbörjar en utbildning får också avsluta den. 2.2 Program IT-Gymnasiet Åkersberga har idag tre nationella program. Av dessa är två högskoleförberedande, Estetiska programmet och Teknikprogrammet, och en yrkesförberedande, El- och energiprogrammet. El- och energiprogrammet inriktning dator- och kommunikationsteknik, 7 elever läsåret 17/18 Estetiska programmet inriktning estetik och media, 10 elever, inriktning musik, 4 läsåret 17/18 Teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik, 5 elever läsåret 17/ Elever Eleverna på IT-Gymnasiet Åkersberga kommer till ungefär tre femtedelar från Österåkers kommun. En fjärdedel av eleverna kommer från kommunerna omkring Österåker; Norrtälje, Täby, Vallentuna och Vaxholm. Knappt en tiondel elever kommer från övriga länet. Skolan i sin helhet har en genusfördelning på 30% flickor och 70% pojkar. På programnivå ser man att El- och energiprogrammet har enbart pojkar medan det på Estetiska programmet och Teknikprogrammet har blandad könsfördelning.

7 2.4 Personal och organisation Skolan organiseras i ett arbetslag där rektor tar huvudansvaret för verksamheten. Till sin hjälp har rektor programansvariga för el- och energiprogrammet, teknikprogrammet och det estetiska programmet. Dessa sitter också med i ledningsgruppen för skolan. Musikundervisningen för de elever som går Estetiska programmet med inriktning musik ligger på entreprenad hos Popskolan - en musikskola som finns i samma byggnad. Behörighetsgraden för lärare är under 100%. Det är främst inom gymnasiegemensamma ämnen Svenska och Samhällskunskap samt vissa ämnen inom det Estetiska programmet inriktning estetik och media där det saknas lärarbehörighet. Skolan arbetar aktivt med att öka behörighetsgraden. Lärartätheten är 10 elever per lärare. Övrig personal, utgörs av rektor, administratör samt elevhälsa. Skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog arbetar idag en dag i veckan, skolläkare och skolpsykolog kommer in kontinuerligt under året men ej varje vecka. 2.5 Lokaler Lokalerna är väldigt ändamålsenliga. Det är fräscht och luftigt. Skolan ligger bra till centralt och nära till centralstationen i Åkersberga. Från och med juni 2017 flyttade en ny skola in i större delar av den lokal som IT-Gymnasiet Åkersberga tidigare haft. Det har inneburit att lokalytan per elev åter är i en mer normal nivå jämför med tidigare år då lokalerna varit alldeles för stora. 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål IT-Gymnasiet Åkersberga skall erbjuda elever i Norrort en IT-utbildning där målet är att läsa vidare på högskola/universitet eller ett arbete direkt efter gymnasiet.

8 Elevhälsoarbetet på skolan har under läsåret letts av rektor. Under läsårets början bestod elevhälsan av rektor, skolläkare, specialpedagog, skolpsykolog, skolsköterska, skolkurator, samt studie- och yrkesvägledare. Elevhälsan och övrig personal har i organiserad form samverkat under lärteamtidsmöten. Samverkan har också skett genom arbetet med utredningar där pedagogisk kartläggning haft särskilt fokus. Lektionsbesök med efterföljande individuellt stöd till lärare är andra exempel på hur elevhälsan och övrig personal samverkat under året. Som en del av det främjande arbetet på skolan har EHT bjudit in föreläsare till skolan under två dagar kring HBTQ. Skolans arbete med extra anpassningar har utvecklats ytterligare vilket bidragit positivt till skolans resultat. I detta arbete har elevhälsan haft en central roll. Under läsåret har rutiner kring utredningsarbetet utvecklats ytterligare. Detta har möjliggjort kortare handläggningstider och snabbare åtgärder för de elever som lärare bedömt ha behov av stöd. Utvecklingsarbetet har resulterat i en mycket positiv effekt i samarbetet mellan all personal och hemmet kring varje elev. Antal utredningar gjorda av EHT 201/1 Antal åtgärdsprogram upprättade 201/

9 Under året har elevhälsan utvecklats positivt inom nedan områden (från KR 2016/2017) 1. Bättre nyttjande av elevhälsans kompetens genom aktiviteter såsom ledning av workshops för och med lärare och föreläsningar kring aktuella ämnen som uppkommer inom det kollegiala lärandet under skolåret. 2. Elevhälsans bidrag i arbetet med EWS-analysen har utvecklats ytterligare 3. Lärarna på skolan har kompetensutvecklats ytterligare inom det specialpedagogiska området. 4. Rutiner kring uppföljning och utvärdering av resultatet av elevhälsans och lärares åtgärder har utvecklas i samma positiva anda som utvecklingen av arbetet med utredningar kring elevers behov av stöd Gällande lärmiljöer på organisations- och gruppnivå har arbetet försvårats av avvecklingen. Inför läsåret 2017/2018 inrättar vi hemklassrum på skolan vilket skolan tror kommer att ge en positiv effekt på elevernas upplevelse av lärmiljön. Resultatet av analysen är att elevhälsans arbete utvecklats positivt överlag. Elevhälsan fungerar bra, kompetenserna finns på plats, rutinerna och strukturen fungerar och elever och lärarna får det stöd de behöver i vardagen. Nästa steg är att fortsätta i samma anda på den inslagna vägen fram till skolans avveckling. Inför det sista läsåret har elevhälsan valt ut nedan utvecklingsområden och aktiviteter att förbättra/genomföra. Fokus för EHT ligger som för de andra på skolan på att göra allt för att avsluta skolan på topp. Samverkan med övriga kompetenser och personal på skolan är ett återkommande utvecklingsområde. EHT ska göra fler lektionsbesök. Information emellan personal och EHT förstärks genom att specialpedagog ansvar för återkoppling till både elev och personal. Anmälningar till rektor ska göras tidigare under pågående kurs för att anpassningar ska kunna implementeras i undervisningen tidigare. Personalen ska kompetensutvecklas kring olika funktionsvariationer Utredningsprocessen behöver optimeras. Det tar för lång tid mellan att pedagogisk kartläggning startar och utredaren får tillbaka material för att göra en utredning kring behov av stöd.

10 APL arbetet sker genom samspel mellan skolans samordnare, undervisande lärare, rektor samt elevernas mentor. Samordnarens roll är att leta efter lämpliga APL-platser och i samråd med undervisande lärare samt rektor utarbeta en plan kring vilka kurser och vilka delar av dessa kurser förläggs på respektive APL-plats. Samordnaren har varit delaktig i det regionala programrådet. Årskurs Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever IT-programmet När det gäller genomförandet av APL har skolan valt att denna genomförs i årskurs 3 där elever är på APL 2 eller 3 dagar varje vecka (höst- och vårtermin).

11 Arbetet med att söka och välja ut lämpliga platser för genomförande av APL sker under hela året där en större fokus på arbetet läggs under vårterminen. Samordnaren kontaktar och besöker lämpliga platser som efter anmält intresse besöks igen för en grundligare genomgång av APL och vad som förväntas från olika parter i arbetet. Företaget får skriftlig information och en genomgång av regler och krav, bland annat säkerhetsföreskrifter som gäller när man tar emot en elev som skall genomföra sin APL på det berörda företaget. I början av skolåret väljer samordnaren och ämnesläraren de kurser och kursmoment som är lämpliga att förläggas under APL-perioden. Dessa godkänns sedan av rektorn. Varje APL-plats matchas sedan mot dessa kursmoment. När det är dags för eleven att börja sin praktik träffas samordnaren, eleven och handledaren på praktikplatsen för en sista genomgång av APL-upplägget. Samordnaren har regelbunden kontakt med varje APL-plats och säkerställer att genomförande av kursmoment sker enligt plan. Eftersom elever är på skolan en del av veckan får samordnaren en uppdatering av läget från respektive elev. Det avslutande trepartssamtalet har mer en roll av att bekräfta att perioden genomförts enligt plan och att ge en sista bekräftelse att den information samordnaren fått av elev och handledare under perioden överensstämmer med varandra. Under 2016/2017 har det största problemet återigen varit att få fram lämpliga platser med tillräckligt hög kvalité där vi kunnat förlägga de kunskapsmoment vi valt. För övrigt är vi nöjda med de rutiner och arbetssätt vi använt oss utav under det gångna året. ERASMUS-projekt med APL utomlands genomförs under läsåret 2017/2018. Denna erbjuds till samtliga åk 3 elever på IT-Programmet. Arbetsprocessen kring hur vi hittar lämpliga APL-platser utifrån de kvalitetskrav som skolan behöver utvecklas vidare.

12 1. 2. APL utomlands Ökat intresse för APL samt internationalisering APL-samordnare HT2017 VT

13 Kollegialt lärande 201/1 Under läsåret har kollegiala lärandet bedrivits dels under arbetslagsmöte, dels under lärteamtid. Arbetet har organiserats på detta sätt för att både arbete med konkreta utmaningar och för att stärka lärarkollegiet generella kompetens i arbete för ökad måluppfyllelse. Arbetslagsmötena har veckovis, under ledning av arbetslagsledaren, arbetat med kollegialt diskussion och lärande kring följande: Goda exempel i arbetet med enskilda elever Genomgång av enskilda elever med fokus på elever som bedöms ha behov av extra anpassning Genomgång av pågående och avslutade utredningar Arbetet under lärteamtid har varit inriktat på kollegial fortbildning av lärarna på skolan kring olika teman. Som exempel på konkreta teman kan nämnas; "Hur planerar vi vår undervisning med stöd av SchoolSoft", "Skolans elevhälsoarbete" och "Att arbete med extra anpassning". Under denna tid har även den EWS som har gjorts under året analyseras. Materialet i kursen "Specialpedagogisk kompetensutveckling för rektor och lärare" som AcadeMedia tagit framhar också varit del i detta arbete. De förekommer även ett mer informellt erfarenhetsutbyte mellan lärare på skolan i form av samverkan vid undervisning och bedömning. Även detta arbeta är del i skolans kollegiala lärande. Formativ bedömning 201/201 Tidigare läsår har arbetet kring formativ bedömning varit fokuserat kring lärande av själva begreppet formativ bedömning, och diskussioner hur detta kan göras mot elev. Under 2016/2017 har arbetet med formativ bedömning varit del i en bredare ansats kring "utmärkt undervisning". Detta innebär att formativa arbetssätt har används vid arbetet med att möta elevens behov genom anpassning, vid arbete med att ledda eleverna mot full potential och vid arbete med planering av undervisning. För att ge arbete för "utmärkt undervisning" en grund har relevanta veteskaplig forskning och beprövad erfarenhet diskuterats under lärteamtid. Som ett verktyg för arbetet har kursmatriser i SchoolSoft använts både för att konkret visa eleven på en väg mot full potential och för att aktivera elever som ägare av sin egna lärprocess.

14 Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 201/201 Genom att arbeta kollegialt, kring både individuella elevs behov och med allmän pedagogisk fortbildning av lärare på skolan, har det kollegialt lärande under läsåret givit utveckling vid skolan både på kortare och längre horisont. Denna utveckling kan ses i resultatet på årets NKI-undersökning. Elever vid skolan rekommenderar till exempel skolan i högre grad vid årets mätning i förhållande till föregående år, indexet för undervisningen har ökat och elever anser i ökad grad att lärare på skolan gör det tydlig vad som krävs för olika betyg. Arbetet med att lärare under arbetslagsmöte diskuterar goda elevexempel från undervisningen har resulterat i en mindre kategoriskt tänkande kring eleven eventuella funktionshinder. Detta påverkar arbetet med extra anpassningar för att möta elever behov. Slutligen har det kollegiala pedagogiska samtalet i skolvardagen ökat i omfattning. Det ses som en väg att öka samsynen i pedagogiska frågor på skolan. Utvecklingsområden 201/201 Utveckling genom kollegiala reflektion av hur god återkoppling ges till elev vid formativ bedöming. Forskning visar att klara och tydliga mål i kombination med strategier för hur eleven ska gå tillväga för nå dessa mål är viktiga för att återkoppling skall utveckla lärandet hos elever. Det kollegiala lärande kommer under detta tema att fokusera på gemensam reflektion av hur god återkoppling kan ges i klassrum. Reflektion och utveckling av hur EHT-arbetet på skolan Under gångna året har enheten arbetat målmedvetet med att utveckla sitt EHT-arbete kring kartläggning och utredningar av elever. Nu går vi vidare och fokuserar vår arbete mot att utveckla vår sätt att utvärdera kartläggningar och utredningar. Reflektion och utveckling av interaktion mellan pedagoger och EHT Gott EHT-arbete förutsätter samarbete mellan skolans undervisande pedagoger och den stödfunktion som EHT utgör. Under detta tema kommer det kollegiala lärandet att innebära diskussioner mellan pedagoger och EHT kring förväntningar av de stöd som EHT-funktionen kan ge. Därefter kommer EHT internt att diskutera en plan kring hur denna förväntningar kan mötas. Denna kommer denna plan slutligen bli föremål för gemensam reflektion mellan pedagoger och EHT. Arbetet syftar till att forma ett samarbetskontrakt mellan pedagoger och EHT.

15 Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Antal elever Andel elever med lägre slutbetyg % Engelska Svenska Matematik Andel elever med högre slutbetyg % Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Svenska 1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andra språk Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: I och med att skolan saknat åk 1 så har antalet elever som läser kurser där nationella prov genomförts minskat jämför med föregående läsår. Det i kombination med små klasser gör att avvikelsen per elev ökar markant mätt i procent. Jämfört med föregående år har skolan en ökad avvikelse i kursbetyg jämfört med nationella provresultat på både ämnes- och kursnivå. Eleverna når överlag högre kursbetyg än det resultat de uppnår på de nationella proven. Till LÅ 17/18 fotsätter det regionala samarbetet kring nationella prov på ämnesnivå. Dock så kommer skolan att enbart erbjuda nationella prov i matematik 4.

16

17 Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A 25 5 B C D E F 43 8 Streck 0 0 Kommentar/analys av skolans betygsfördelning: Betygsfördelningen för innevarande år jämfört med föregående läsår visar på att andel A minskat samt att andel betyg E och D ökat. Föregående års kommentar till betygsfördelningen (2016): "E+F+Saknas utgör 30% av samtliga betyg, vilket är 10%-enheter lägre än föregående år. Det utvecklingsarbete i skolans arbete med SchoolSoft, resurstider och kollegialt lärande kring betyg och bedömning som inleddes under läsåret 14/15 har haft fortsatt positiv effekt för elevernas resultat." Resultatet av innevarande års arbete Samma E+F+Streck utgör ungefär 36% av samtliga betyg vilket ligger i linje med IT-Gymnasiet i stort men däremot 6%-enheter över föregående års resultat. I en analys av betygsfördelningen på programnivå kan man se hur Teknikprogrammet utmärker sig utifrån högre andel F satta jämför med de andra programmen. Fortsatt arbete under 17/18 I år fortsätter vi med det arbete som vi påbörjat genom det kollegiala lärandet. Däremot har förutsättningar för det kollegiala förändrats då rektor kommer att leda detta arbete direkt. Lärarnas och elevernas användning av SchoolSoft har hållit sig på en hög nivå under 16/17 och kommer att ytterligare utökas genom implementering av elevavstämningsmodul (EWS) och än mer fokus på planeringsverktyget. Sammanfattningsvis fortsätter trenden med ökad andel elever som tar examen inom tre år på IT-Gymnasiet Åkersberga. Andel elever som tar examen inom tre år ligger nu på 72,4% (70,6%).

18 Kurs Kurs Andel (föregående år) Historia 1a1 20% 15st (25%) Antal kurser med minst 10 betyg med 20%+ andel F 15/16: 5 Antal kurser med minst 10 betyg med 20%+ andel F 16/17: 1 Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: I och med att antalet elever/betyg per kurs är såpass litet i en liten verksamhet som IT-Gymnasiet Åkersberga är det svårt att utläsa en långsiktig trend. Det finns en minsta gräns för antal elever/betyg per kurs som statistik kan grunda sig på. Denna gräns är på IT-Gymnasiet Åkersberga satt till 10 st. Personalomsättningen är generellt låg för skolan vilket gett en tryggare och mer effektiv (utifrån det nationella målet) personalgrupp. Historia 1a1 har i år utvecklats positivt jämfört med föregående år. En positiv effekt av en lägre personalomsättning där utveckling kan ske utan avbrott.

19 Delmål 1. Samtliga -ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. -ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 201/201: Resultat skola 201/1: 1. Tydlig implemenetering av nya planeringsver 201/1 201/1 2. Tillsättning av ansvarig för gymnasiearbete Gy-ex 91% 96% 3. Ökat antal resurstimmar i ämnet matematik, m 4. Vidareutbildning av personal för ökad special GBP 13,8 14,8 Resultat program 201/1 Program Gy-ex GBP EE 100% 12,0 ES 89% 14,7 TE 89% 13,8 Analys av 201/1 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Skolans satsning på extra undervisning i matematik har gett fler elever möjlighet att nå examen när väl de går ut sommaren Denna extra tid kom förstås även till gagn för de som tog studenten sommaren Planeringsverktyget togs emot väl av både elever och personal. Däremot ändrades verktyget under året av leverantören vilket innebar en viss frustration. Inför läsåret 17/18 verkar det däremot som att denna utvecklingsiver i planeringsverktyget är över, för denna gång. Arbetet med struktur kring gymnasiearbetet gav positiv effekt på hela processen. Det var inte en lika stor källa till stress och oro som den inneburit tidigare år.

20 Målsättning andel elever som når gyex 201/201: 100% GY-Ex, GBP i nivå med rikssnittet. Finns inget annat mål för skolan än att alla elever ska nå sin fulla potential.

21 Den absolut största delen av skolans personal arbetar deltid på skolan. Det är en naturlig del av att en skola avvecklas, antalet kurser följer antalet årskurser på skolan. Det innebär att elever har svårare att möta läraren utanför undervisningssituationen vilket i sin tur innebär mindre förutsättningar att vårda den lärare-elev-relation som finns i en tid där skolans avveckling är tydlig för alla som verkar inom skolan. Rektor arbetar på två skolor samtidigt. Det innebär att rektor inte är på skolan till den grad som eleverna är vana vid.

22 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: Alla kunskapskrav ska ges tillfälle att bedömas 1 gång under HT17 Ökad resultat, GY-ex och GBP Undervisane lärare HT17 VT17 Tydligare och mer strukturerad användning av mentorstiden Elevinflytande Mentor 17/18 VT

23 Delmål 3. NKI för ymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 201/201:kolans resultat: 201/20101/ Öka behörighetsgraden hos lärarna Programutvecklare för ES Övriga resultat: 3. Samtliga lärare deltar i skolans kollegiala lärand Rekommendationsgrad: Trivsel: Två samplaneringsdagar under uppstart av näs Studiemiljö: Undervisning: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: Alla pedagoger, trots ansträngning, har inte kunnat vara med på lärteamtiden, det kollegiala lärandet, under läsåret. Skolan storlek och mängden deltidare har gjort att det inte funnits förutsättningar för detta. Det är enbart under några få gånger som förutsättningar funnits i samband med studiedagar och/eller lov som kollegiet fått möjlighet att samlas i sin helhet. Något som direkt gett effekt i undervisningen. Programutvecklare (programansvarig) för det estetiska programmet infördes. Det har gett ett rejält uppsving för det estetiska programmet överlag. Nu har eleverna någon som till 100% kan koncentrera sig på programmet och ta de strategiska beslut som behövs utifrån egen erfarenhet och kompetens inom området. Behörighetsgraden har i det närmaste fördubblats under året. Orsak till detta ligger på ökat fokus på behörigheter vid nyanställning samt att skolan har ett gott rykte som arbetsplats på orten, trots avveckling. Sammantaget har elevernas upplevelse av skolans arbete inom det som NKI mäter ökat på alla punkter samtidigt som undervisningens kvalitet behöver utvecklas ytterligare. En ökad rekommendationsgrad för en skola som avvecklas är både anmärkningsvärt jämfört med det mycket låga värdet tidigare året samtidigt som det är förstås positivt att eleverna trivs bättre med det skolan erbjuder; att alla elever ska nå sin fulla potential.

24 Målsättning 201/201: 70 Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Skolan är under avveckling vilket innebär att antalet personal på skolan minskat rejält och att alla förutom en arbetar deltid. Det innebär än svårare förutsättningar för ett effektivt kollegialt lärande. Skolan har ingen förstelärare sista läsåret.

25 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Rektor tar över ledning av det kollegial lärandet Kollegialt lärande för all personal som ökar undervisningens kvalité Rektor 17/18 VT

26 Delmål. Alla elever på ymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 201/201: Skolans resultat: 201/ Ökad samarbete mellan EHT och persoal krin Andel elever som känner sig trygga: Andel elever som 2. Möta elever utanför undervisningssituationen upplever att elever behandlar varandra 3. Personalrepresentant stöttar upp elevråd med respekt: Andel elever som 4. upplever att skolans personal tar ansvar för att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får arbetsro i skolan: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: De aktiviteter som skolan valde att fokusera på kring frågor om trygghet och studiero gav överlag stora positiva effekter. Det dessutom i en skola som är under avveckling. Andel elever som upplever att de får arbetsro i skolan minskade dock jämfört med föregående år. Här är det speciellt en klass på IT Programmet som upplevde en minskad studiero. Åtgärder vidtogs redan under 16/17 vilket har gett en positiv effekt för hela klassen.

27 Målsättning Alla på skolan ska känna sig trygga och uppleva en studiero, så målet är alltid 100%. Fortsatt arbete och än mer fokus på arbetsro. Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Den absolut största delen av skolans personal arbetar deltid på skolan. Det är en naturlig del av att en skola avvecklas, antalet kurser följer antalet årskurser på skolan. Skolan har fått en ny grundskola som granne i dess gamla lokaler vilket innebär att det rör sig mer människor i fastigheten. Rektor arbetar på två skolor samtidigt. Det innebär att rektor inte är på skolan till den grad som eleverna är vana vid.

28 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Tydligare organisation för eleverna kring programansvar/roller Kortare beslutsgång, närmare till ledning: fortsatt trygghet Programansvariga och rektor 17/18 Finns ej, skolan avvecklas. Hemklassrum införs samt eleverna har genuint inflytande kring möblering Ökad "vi-känsla" och ansvar för lärmiljö ökar också arbetsro Rektor Skolstart 2017 Finns ej, skolan avvecklas. 3. Ökad användning av kalender för tydlighet kring när personal är på Känsla plats av struktur, eleverna vet vem som är där när: ökar alla poster Samtliga på skolan 17/18 VT18 4.

29 Delmål. Skolans egna mål (om sådana finns) idigare aktiviteter, resultat, analys av aktiviteter och utfall

30 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : 3. 4.