Kvalitetsrapport 2013/2014 och lokal arbetsplan 2014/2015 för IT- Gymnasiet Södertörn

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2013/2014 och lokal arbetsplan 2014/2015 för IT- Gymnasiet Södertörn

2 1 Om IT-Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Karlstad, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, och Örebro. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring elever och deltagare på över 240 enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav? Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning.

3 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I januari 2014 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet Sundbyberg, Göteborg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Skövde och Örebro 2011, dvs för tre år sedan. Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: 30 % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: 81 % Andel som anser sig vara väl förbered för högre studier: 49 % Andel som anser sig väl förbered för arbetslivet: 31 % Andel som uppfattade undervisningen som mycket bra eller bra: 53 % Andel som uppfattade utbildarna som mycket bra eller bra: 78 % Andel som uppfattade kamraterna och stämningen som mycket bra eller bra: 79 % Tilläggas bör att mycket skett sedan dessa elever gick i skolan, bl.a. har det kommit en ny skollag och en helt ny gymnasieskola (nya program, inriktningar och innehåll) samt att det skett stora utvecklingsinsatser inom IT- Gymnasiet.

4 2. Om IT-Gymnasiet Södertörn 2.1 Historia IT-Gymnasiet Södertörn är en fristående gymnasieskola som grundades 2001 och ligger i Flemingsbergs centrum, söder om Stockholm. Skolan har idag lite drygt 300 elever och 24 anställda. 2.2 Program Ursprungligen erbjöds eleverna ett specialutformat program med inriktning IT, elektronik och naturvetenskap, men utbudet har sedan dess utvecklats och breddats, och sedan gymnasiereformen 2011 har skolan fyra nationella program; El- och energiprogrammet Estetiska programmet Samhällsvetenskapliga programmet Teknikprogrammet. Från och med hösten 2014 finns, förutom musikinriktningen, en inriktning mot Estetik och media att välja på det Estetiska programmet. 2.3 Elever Under läsåret var det i genomsnitt 301 elever som gick på IT-Gymnasiet Södertörn fördelade på de fyra programmen. I varje årskurs läser drygt hälften av eleverna Teknikprogrammet och resterande delas ganska jämnt över en klass på El- och energiprogrammet och en kombinerad klass med elever från det Estetiska- och det Samhällsvetenskapliga programmet. Skolan ligger i Huddinge kommun men kommunikationerna med bussar och pendeltåg är goda så eleverna kommer även från andra, kringliggande, kommuner; framförallt Botkyrka, Stockholm och Södertälje. Dessutom stannar även fjärrtåg vid Flemingsbergs station så elever från ett lite längre avstånd har en rimlig restid. Andelen tjejer på skolan har ökat konstant sedan GY2011 och är nu ca 10%, men tyvärr är fördelningen sned mellan programmen och för närvarande är det inga tjejer på EL- och energiprogrammet, mindre än 10% på Teknikprogrammet, ca 20% på Samhällsprogrammet och ca 30% på vårt Estetiska program. 2.4 Personal & organisation Den undervisande personalen, 21 till antalet varav två nya från och med förra läsåret, var indelade i tre arbetslag fördelat på skolans fyra program. Det största arbetslaget bestod av närmare hälften av den undervisande personalen och ansvarade också för det största programmet, TEINF, som innefattar ca hälften av skolans elever. Övriga arbetslag ansvarade för övriga program, ESMUS/SAMED och EEDAT resp. Varje arbetslag leddes av en arbetslagsledare. Ett arbetslags uppgift är att bevaka, hjälpa och stötta eleverna och utbildarna inom respektive program, att genom samarbete och öppenhet skapa ett gemensamt lärande för att utveckla och förbättra undervisningen och elevernas kunskapsinhämtning. Arbetslagen ska även utveckla det programspecifika arbetet och involvera övriga lärare i det. Siffran för antalet lärare/100 elever är 5,9. Siffran för antal övriga anställa/100 elever är 1,1. För närvarande har 68% av den undervisande personalen full behörighet för sin tjänst. Målet är 100% och tre lärare jobbar med de sista bitarna för att kunna ta ut sin lärarexamen under HT2014. Ytterligare två påbörjade behörighetsgivande utbildning under vårtermien Vid nyrekryteringar är vår målsättning alltid att anställa behöriga lärare.

5 Utöver den undervisande personalen har vi en rektor, en administratör på deltid, en kurator på deltid, en tekniker på deltid samt en ställföreträdande rektor. Övrig personal på skolan är en skolsköterska som är på plats en dag i veckan, en vaktmästare vid behov samt utbildare i moderna språk och kursen Larm-, övervaknings- och säkerhetssystem. 2.5 Lokaler IT-Gymnasiet Södertörns lokaler är moderna, med många glaspartier mellan undervisningssalar, arbetsrum och korridorer, vilket ger god in- och utsyn. Samtliga undervisningssalar är utrustade med projektorer och ljudanläggningar. Skolan har 14 undervisningssalar, varav en dessutom fungerar som hörsal med plats för en hel årskurs. Det finns en musikstudio och ett medialab. Lunch cateras och serveras i egen matsal färdigställdes skolbiblioteket. Från och med hösten 2013 bedrivs inomhusidrotten i Högdalshallen pga brist på tider i Flemingsbergshallen. Lokalerna städas dagligen och varje sommar görs en storstädning. Under sommaren 2014 målas alla gemensamma utrymmen om och musikstudion rustas upp och ljudisoleras bättre. 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål IT-Gymnasiet Södertörn ska vara det självklara valet för IT-intresserade ungdomar i upptagningsområdet. Efter tre år skall de ha fått den bästa möjliga utbildning och minnen för livet.

6 3. Nationella prov och utfall slutbetyg Andel elever på skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven: Ämne Antal elever Lägre slutbetyg % Högre slutbetyg % Engelska 185 9,2% 19,5% Svenska 174 8,7% 45,4% Matematik 109 0% 45,9% Ämne Antal elever Skillnad % lägre slutbetyg än resultat NP Skillnad % högre slutbetyg än resultat NP Engelska ,4% 20,2% Engelska ,1% 18,7% Matematik 1 a 19 0% 42,1% Matematik 1 b 16 0% 43,8% Matematik 1 c 14 0% 57% Matematik 2 b 16 0% 25% Matematik 2 c 10 0% 80% Matematik 3 c 40 0% 37,5% Matematik % 44,4% Svenska 1/Svenska som ,5% 52,4% andraspråk 1 Svenska 3/Svenska som 69 13% 34,8% andraspråk Kommentarer/analys av skillnader mellan resultat nationella prov och slutbetyg: Diskrepansen mellan resultat på nationella prov och kursbetyg kan förklaras av ett antal olika faktorer. De fall där eleven får ett lägre kursbetyg än resultatet på nationella provet visar, kan i de allra flesta fall förklaras av att det nationella provet inte prövar kursens samtliga kunskapskrav. De fall där eleven får ett högre kursbetyg än resultatet på nationella provet visar, kan i de allra flesta fall förklaras av följande orsaker: Kursbetyget sätts i slutet av kursen, flera veckor efter de nationella proven. Eleverna har haft tid på sig att visa kunskaper de eventuellt inte klarade av att visa vid provtillfället, och i vissa fall, inhämta kunskaper för att komplettera upp till ett högre betyg. Vi har en så kallad resursvecka/sommarskola som elever som ligger nära ett högre betyg blir kallade till. Detta gäller framförallt elever som skulle få betyget F. Resursveckan är väldigt effektiv och en mycket stor andel av de elever som deltar når det högre betyget. Störst inverkan på skillnaden mellan kursbetyg och resultat på nationella prov har elever som fick F på nationella provet. Majoriteten av dessa elever riskerade även att få ett F i kursbetyg, varvid stora insatser gjorts för att få dem godkända, bland annat extra undervisning (s.k. stödtimmar ), och ovan nämnda resursvecka. Dessa insatser hjälper i många fall eleven till minst ett E i betyg.

7 Utöver dessa faktorer deltog en del elever inte i de nationella proven, men har fått ett betyg i kursen, och finns således inte med i statistiken ovan. 4. Betygsfördelning Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan Betyg Antal Andel% A % B % C % D % E % F % Streck 20 0% Totalt: 4836 st Kommentar/analys av skolans betygsfördelning Vi har jobbat med prövningar under hela året för att få elever med F i avslutade kurser att nå godkända betyg. Mentorerna tar ett stort ansvar när det handlar om att följa upp elevernas studieplaner och hjälpa dem att planera prövningar vid behov. Utöver det kämpade både lärare och elever in i det sista för att eleverna skulle nå ett högre betyg där det stod och vägde mellan två betygssteg. Det ledde till att flera nådde lite högre, såväl när det gällde en höjning från ett godkänt betyg till ett annat, som att till slut nå ett godkänt betyg. Vi hade ett antal elever som bytte program och årskurs under året, vilket innebar att de fick betyget F i kurser de inte slutförde. Det förklarar naturligtvis inte alla F, men det är definitivt en bidragande faktor. I övrigt pågår ett ständigt arbete i vår externa marknadsföring, men också på skolan, med att förtydliga vad programmen innehåller och vad som krävs på de olika programmen. Vi upplever att många elever i årskurs två, framförallt på Teknikprogrammet, inte är riktigt förberedda på vilken ansträngning som krävs för att klara studierna. Det visar sig också i att många av de eleverna har svårt att klara alla kurser. De allra flesta som hamnar under betyg saknas är pågående prövningar som startades upp under VT14 och görs klart under HT14.

8 5. Kurser med 20% eller högre andel F eller streck Kurs Andel F eller streck Engelska 6 34% (35/104) Fysik 1a 40% (21/53) Idrott & hälsa 1 20% (23/114) Kemi 1 44% (11/25) Kemi 2 39% (7/18) Matematik 2b 71% (15/21) Matematik 3c 33% (19/57) Medieproduktion 1 42% (10/24) Tyska 1 50% (2/4) Tyska 2 30% (3/10) Franska 4 100% (1/1) Spanska 1 77% (7/9) Spanska 2 100% (6/6) Spanska 3 33% (2/6) Spanska 4 75% (3/4) Naturkunskap 1a1 65% (15/23) Naturkunskap 1b 38% (8/21) Nätverksteknologier 30% (6/20) Nätverksadministration 21% (8/38) Programmering 1 30% (17/54) Programmering 2 20% (7/35) Samhällskunskap 1a1 21% (4/19) Svenska 2 20% (17/85) Webbserverprogrammering 1 29% (7/24) Webbutveckling 1 23% (8/35) Webbutveckling 2 25% (6/24) Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck Vi ser några tendenser här. Alltför många elever på Teknikprogrammet kommer, under höstterminen i åk2, underfund med att de valt fel program. Resultatet av det ser vi här, då de kurserna är överrepresenterade. Föregående år hade vi dessutom många elever som bytte från Teknik till andra program. Det innebar att de startade upp kurser; Ma3c, Fy1a, Ke1, Webbutv1 och Prog1, som de sedan inte fullföljde. Nästa ämne som sticker ut är Moderna språk. De kurserna är något som många elever på SAM-programmet ser som ett nödvändigt ont. De är ofta omotiverade och vill inte lägga ner det jobb som krävs för att lära sig ett språk. Det, i kombination med att vi hade svårt att hitta språklärare inför läsåret 13/14 är förmodligen de främsta anledningarna till att resultaten ser ut som de gör. I Franska lyckades vi hitta en lärare någon vecka in på terminen och där ser också resultaten lite bättre ut. I Tyska tvingades vi hyra in en vikarie till att börja med, då vi hade få sökande till tjänsten. I Spanska tvingades vi byta lärare under kursens gång, då det inte stämde alls mellan lärare och elever. Den nya läraren vi anställde i Spanska fungerade betydligt bättre tillsammans med klassen, men hann tyvärr inte göra så mycket som vi önskat åt resultaten.

9 Ma2b och Nk1 är också återkommande utmaningar för oss. Vi har svårt att motivera eleverna på SAM- och ELprogrammen att läsa Matematik och Naturkunskap, vilket blir väldigt tydligt i siffrorna ovan.

10 6. Resultat analys och skolans lokala arbetsplan Delmål 1. Samtliga IT-Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen. Resultat skola: 2013/ / / / ,1% 70% 70% 75% Resultat program 2014: Program: Resultat El- och energiprogrammet 100% Teknikprogrammet 82,1% Estetiska programmet 87,5% Samhällsvetenskapliga programmet 75% Delmål 2. IT-Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen Resultat skola: 2013/ / / / ,4 12,4 11,9 12,5 Resultat program 2014: Program: Resultat El- och energiprogrammet 13,7 Teknikprogrammet 14,6 Estetiska programmet 14,8 Samhällsvetenskapliga programmet 14,4 Aktiviteter 2013/2014 för delmål 1 & 2: Aktiviteter 2013/2014: 1. Organiserat oss i lärlag. 2. Arbetat gemensamt med höga förväntningar och försöka hitta tillbaka till elevernas lust att lära. 3. Förbättrat arbetsgången kring handlingsplaner för elever med F-varning och extra studietid på tisdagar. 4. Planer för elever med F-betyg och prövningar. 5. Arbeta aktivt med attityden i klasser och undervisningsgrupper.

11 Analys av 2013/2014 års aktiviteter och resultat: Resultaten är nedstämmande. Trots att det är en förbättring så är det en besvikelse att vi inte nådde längre i våra ansträngningar. Vi har jobbat riktat med mentorer och våra åk3-elever; erbjudit dem coaching och möjligheter till prövningar men har inte lyckats nå alla. Det arbete vi har påbörjat i lärlagen är en bra start men när vi har utvärderat det så ser vi att vi behöver samarbeta än mer kring att hjälpa eleverna med tydlighet och uppmuntran. Dessutom behövs ett mer aktivt arbete med uppföljningen av mentorerna, men till syvende och sist hänger det på eleverna. Vi har haft en del elever som redan från första året fått underkända betyg i grundkurserna. Vi har sedan starten jobbat med dessa elever och försökt stötta dem, eller i sista hand, få dem att byta program. Dessvärre är det många vi inte nått fram till. Vidare kan man, i tabellen över kurser med 20% F eller mer, utläsa att många elever haft släpande F från åk2, som de aldrig hann åtgärda, och som dessutom ledde till bristande förkunskaper inför åk3. De misslyckas också i större utsträckning i Engelska 6 och Svenska 2, vilket bekräftar att åk2 är ett studiemässigt tungt år. På grund av programmens utformning, och att man i de studieförberedande programmen inte får ha inriktningskurser i årskurs 1, ser vi dessvärre ingen möjlighet att fördela kurserna på ett bättre sätt.

12 Delmål 1. Samtliga IT-Gymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier alternativt nå motsvarande yrkesexamen. Målsättning 2014/2015 Delmål 1: Målet kvarstår; vi vill att ALLA elever som fullföljer sin utbildning hos oss skall nå gymnasieexamen. Tiden på ITgymnasiet Södertörn skall ge eleven alla möjligheter att studera vidare alternativt påbörja sitt yrkesliv direkt. Vi inser att detta är ett strävansmål men kommer fortsätta att jobba med inställningen att de som väljer en utbildning hos oss ska veta exakt vad det innebär; vad de kan förvänta sig och vad vi förväntar oss. Vad finns det för hinder för att nå önskat mål för delmål /2015? Vi lär av tidigare misstag och kommer arbeta för att få eleverna att verkligen vilja lyckas men trots det är det alltid några som väljer att inte göra det lilla extra för att nå ända fram, vare sig det gäller enstaka kurser eller ett behörigt slutbetyg. Årets blivande studenter har relativt många F i betyg sedan tidigare och det kan bli problem med att klara av flera prövningar parallellt med pågående kurser. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: 1 Vad skall göras: Önskad effekt: Arbetslagsledarna (förstelärare) skall löpande tillsammans med mentorer och utbildare analysera elevernas studiesituation Tidigt upptäcka behov och sätta in resurser för att minimera nya F-betyg Arbetslagsledarna (förstelärare) med mentorer och utbildare 2 Planer upprättas för elever i åk 3 med F-betyg och anmälan till prövningar Fler elever får mer än 2300 poäng godkända kurser Mentorerna i åk3 Augusti-september 3 Arbeta formativt med programfokus Elever och vårdnadshavare blir medvetna om kraven Utbildarna

13 4 Arbeta aktivt med inställningen hos eleverna Medvetna elever som strävar efter att lyckas med sina studier Mentorerna 5 Elever som inte fungerar på den utbildning de valt skall hjälpas vidare En större andel elever når gymnasieexamen Ledningen

14 Delmål 2. IT-Gymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen. Målsättning 2014/2015 Delmål 2: Vi skall sträva efter att varje elev skall nå sin fulla potential. Då det nationella betygssnittet ej har tagits fram när den här rapporten skrivs vet vi inte hur väl vi har levt upp till IT-gymnasiets mål att ligga en poäng över, och även inför nästa år får vi sätta upp ett lokalt mål i blindo. Baserat på blivande studenters nuvarande jämförelsetal så kan det bli svårt att nå årets betygssnitt men med ett riktat arbete är 14 ett rimligt mål. Lärlagen skall fortsätta fördjupa arbetet med formativ bedömning och kollegialt lärande. Med höga förväntningar, tydlighet och ett starkt programfokus skall vi öka elevernas lust att lära, höja deras målsättningar och ambitioner och därmed möjligheterna för dem att nå sin fulla potential. Vad finns det för hinder för att nå önskat mål för delmål /2015? Ett möjligt hinder för att nå delmål 2 är att utbildare inte upprätthåller en löpande dokumentation i det formativa arbetssättet. En annan ständig utmaning är att få eleverna att vilja nå längre. Slutligen måste vi också ta hänsyn till de F som följt med eleverna från tidigare årskurser. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 2: 1 Vad skall göras: Önskad effekt: Tätt samarbete kring elevers och utbildares lärande i lärlag Förbättrade eleverresultat genom att det kollegiala lärandet lyfts och att systematiskt sätta gemensamma mål, dela erfarenheter, och dokumentera Lärlagsledarna (3 av 4 är förstelärare) 2 Vad skall göras: Önskad effekt: Fortsätta att, med höga förväntningar och tydlighet, motivera och engagera eleverna, och lyfta deras lust att lära Eleverna når sin fulla potential Alla på skolan Utvärderingar under läsåret och elevundersökningen 3 Planer upprättas för elever i åk 3 med F-betyg och anmälan till prövningar Fler elever får godkända betyg och därmed högre meritvärde Mentorerna i åk3 Augusti-september

15 4 Arbeta aktivt med inställning i klasser och undervisningsgrupper En god atmosfär och motiverade elever som vill lyckas med sina studier Alla på skolan

16 Delmål 3. NKI för IT-Gymnasierna skall ligga på 75 eller högre eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 2013/2014: 1. Organiserat oss i lärlag 2. Arbetat formativt med alignmentplanering 3. Stärkt elevrådet 4. Elevledda utvecklingssamtal Resultat NKI: 2013/ / / / Delresultat NKI 2013/2014 Rekommendationsgrad: 77 Trivsel: 86 Studiemiljö: 76 Undervisning: 68 Analys av 2013/2014 års aktiviteter och resultat Våra resultat sjunker något men eleverna ger oss fortsatt fina omdömen då det kommer till trivseln på skolan och även bra på skolmiljön medan de signalerar att studiesituationen fortfarande inte är helt tillfredsställande. I årets resultat ser vi, förutom de vanliga skillnaderna mellan årskurserna, tydliga skillnader mellan våra olika program. Detta kommer inte som någon stor överaskning då vi i större utsträckning har programinriktat arbetslagen och deras arbete med eleverna i och utanför klassrummet. Eleverna på Estetiska- och Samhällsvetenskapliga programmet har mest invändningar mot skolmiljön och frihetsgraden i undervisningen, medan de på El- och Energiprogrammet samt Teknikeleverna i större utsträckning söker en mer underhållande, varierad undervisning och även har invändningar på klassrumssituationen där önskar mer inflytande och respekt respektive mer tydlighet och arbetsro. Vi har löpande blivit bättre på att presentera vad vi erbjuder och eleverna svarar i större utsträckning att utbildningen lever upp till deras förväntningar (70%) men vi är inte nöjda än utan måste fortsätta detta arbete. 80% svarar att man är nöjd med skolan i sin helhet och 77% att man kan rekommendera sin skola vilket är trevligt men vi vill fortfarande nå de sista 20% också. Det område där vi fortsätter att tappa, trots försök att stärka, är utvecklingssamtalen; endast 54% anser att samtalet känns meningsfullt vilket t o m är en sänkning från föregående år. I ett försök att möta elevernas kritik, en hjälp att analysera och ett sätt att jobba vidare hade vi en NKIeftermiddag där mentor tillsammans med sina elever tolkade deras resultat och tog fram förslag på åtgärder.

17 Delmål 3. NKI för IT-Gymnasierna skall ligga på 75 eller högre eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Målsättning 2014/2015: Målet för 2014/2015 är att NKI för IT-Gymnasiet Södertörn skall ligga på 75. Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2014/2015? Under våren 2014 tog eleverna alltså fram åtgärder och aktiviteter som de önskade och dessa återfinns inom aktiviteterna som är kopplade till målet. Risken finns att eleverna tycker att vi inte lyssnat tillräckligt om de inte ser resultat av sitt kvalitetsarbete. Antalet elever på skolan skulle kunna påverka negativt, men undervisningsgrupperna är över lag mindre, lokalerna är nyrenoverade och vi blir bättre och bättre på att arbeta proaktivt. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 3: 1 Arbeta formativt, med tydlighet och snabb återkoppling Eleverna hjälps vidare i sitt lärande för att kunna nå sin fulla potential Utbildarna, elevundersökningen och inför betygssättningen 2 Vad skall göras: Önskad effekt: Arbeta med programfokus och alignmentplanering Elevens lärande synliggörs, och de blir motiverade och ökar lusten att lära genom att få en helhetssyn i sin utbildning Lärlagen och utbildarna och elevundersökningen 3 Renovera lokalerna En allmän uppfräschning samt specifika önskemål Rektorerna Under sommaren samt vissa kompletteringar under hösten och elevundersökningen

18 4 Arbetsro lyfts upp på agendan i alla forum och betonas i ordningsreglerna Var och en på skolan upplever att de har möjlighet att utföra sitt arbete utan störningar Alla på skolan och elevundersökningen 5 Personalen jobbar aktivt med att hålla ordning, i och utanför klassrummen Ökad trygghet, bättre stämning och mer arbetsro All personal på skolan och elevundersökningen

19 Delmål 4. IT-Gymnasierna skall ligga på NMI 75 eller högre och ha en fortsatt positiv utveckling om målet redan nåtts. NöjdMedarbetarIndex (NMI) baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala: Om du tänker på din arbetsplats i sin helhet. Hur nöjd är du med den? Är din arbetsplats lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt arbetsplats. Hur nära en sådan arbetsplats är din arbetsplats? Skolor brukar generellt ligga mellan Aktiviteter 2013/2014: 1. Nya lönekriterier tas fram centralt och skall implementeras lokalt 2. Lönerevisionen ligger naturligare placerad i förhållande till de pedagogiska samtalen 3. Förtydliga prioritering i arbetsuppgifter samt ledningens förväntningar på personalen 4. Minskad och förbättrad dokumentation Resultat NMI: 2013/ / / / Delresultat NMI 2013/2014 Engagemang: 85 Attraktivitet 74 Analys av 2013/2014 års aktiviteter och resultat: NMI minskade något från föregående år, men på Engagemang och Attraktivitet är siffrorna de samma. Två av aktiviteterna inför 13/14 handlade om lönesättningen. Vår förhoppning var att de nya lönekriterierna skulle hjälpa till att förtydliga lönesättningen och att de nya datumen för lönerevision skulle falla bättre samman med våra pedagogiska samtal. Siffrorna från NMI är dock fortsatt väldigt låga på det här området. Det är möjligt att vi hade lite för höga förväntningar på att detta skulle få genomslag på en gång. I slutändan visade det sig att lönerevisionen trots allt blev ganska sen, och de nya lönerna sattes inte utifrån de nya lönekriterierna, då de inte använts i samtalen inför läsåret 13/14. Detta år får vi dock sätta nya löner utifrån de nya lönekriterierna, så förhoppningen är att resultatet på det här området ska bli lite bättre detta år. Angående aktivitet 3. Förtydliga prioritering i arbetsuppgifter samt ledningens förväntningar på personalen: Ledningen har försökt var tydlig med vad som är viktigast. Vi ser dock inget resultat i undersökningen som är direkt kopplat till aktiviteten, det största problemet under läsåret 13/14 var arbetsbördan, och det spelar inte någon roll vad man ska prioritera, om man ändå inte hinner med. Vi hade en väldigt snål tjänstefördelning 13/14 och det påverkade all personal på skolan. När det gäller dokumentation försöker vi hela tiden göra vad vi kan för att plocka bort eller minimera onödigt arbete. Vi tycker att vi tar små steg framåt, men vi har ett stort arbete framför oss. Samtidigt måste vi acceptera att det finns höga krav på oss när det handlar om dokumentation, och i vissa fall är den nödvändig och till och med lagstadgad. Utifrån resultaten i medarbetarundersökningen har vi identifierat tre stora arbetsområden inför kommande läsår:

20 Påverkansmöjligheter Arbetssituation/arbetsbörda Ledning

21 Delmål 4. IT-Gymnasierna skall ligga på NMI 75 eller högre och ha en fortsatt positiv utveckling om målet redan nåtts. Målsättning 2014/2015: Genomsnittligt NMI för skolor är 64 65, vilket gör att IT-gymnasiets mål på 75 tyder på höga förväntningar i arbetet med personalfrågor och trivsel. Vi hoppas att det arbete som påbörjats under den nya ledningen kommer att vända den nedåtgående trenden från och med detta läsår och strävar efter att nå IT-gymnasiets målsättning på 75. Vad finns det för hinder för att nå önskat mål 2014/2015? Det har gjorts förändringar och arbetet i lärlagen ger lite mindre tid till individuellt arbete. Till en början kan det vara så att det upplevs som något negativt, men vår förhoppning är att alla kommer att se vinsterna med detta så snart som möjligt. Då både rektorer och arbetslagsledare är nya på sina poster kommer det också ta ett tag innan våra rutiner fungerar som vi vill. Detta är förmodligen också något som personalen känner av. Visar vi att vi drar åt samma håll och får personalen med på tåget finns dock bra förutsättningar för en god utveckling. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 4: 1 Schemalägg all personals aktiviteter (lektioner, möten osv) Veckans arbetsbörda blir synliggjord Ledningen Inför HT-start och medarbetarundersökningen 2 Vad skall göras: Önskad effekt: Skapa en läsårskalender som visar planerade aktiviteter under året, och förtydliga vilka som ansvarar och vilka som påverkas Bättre framförhållning inför olika händelser, lättare att planera kurser Ledningen Inför HT-start och medarbetarundersökningen 3 Nytt upplägg för utvecklingssamtal och CSN-rapportering Minskad administrativ börda för mentorerna Ledningen Inför HT-start I samband med utvecklingssamtal och medarbetarundersökningen