SKOL POLITIK % MARIA JARL LINDA RÖNNBERG FRÅN RIKSDAGSHUS TILL KLASSRUM. ruif?~. p -o- r^ - ; =: K::'. ;

Transkript

1 SKOL POLITIK FRÅN RIKSDAGSHUS TILL KLASSRUM ruif?~. p -o- r^ - ; =: K::'. ; a3 % MARIA JARL LINDA RÖNNBERG

2 Innehåll Förord till andra upplagan 9 1. Det politiska spelet om skolan 11 Centrala områden inom skolpolitiken 12 Bokens syfte och uppläggning 14 Perspektiv på skolpolitiken och aktörernas roll 15 Närbyråkraten som central aktör 15 Närbyråkratens politiska roll och sammanhang 16 Den politiska processen 18 Från förslag till beslut på nationell politisk nivå 20 Perspektiv på beslutsfattande Spelplanen och aktörerna 26 Skolans organisation och styrning 26 Från regel- till mål- och resultatstyrning 28 Flernivåstyrning 30 Skolpolitiska aktörer 31 Politiska beslutsfattare (1) 32 Anställda inom förvaltningen (2) 33 Organiserade intressen på skolområdet (3) 35 Media (4) 39 Samhällsmedlemmar (5) 41 Påverkanskanaler Vem bestämmer över skolan? 44 Decentralisering och centralisering 47 Decentralisering av vad till vem? 48 Decentraliseringens tre dimensioner 50 3

3 Reglering 50 Finansiering 51 Huvudmannaskap 52 Skolsystemets marknadsanpassning och de fristående skolorna 52 Tema 1: Kommunaliseringen av läraroch skolledartjänsterna 56 Motsättningar inom regeringen 58 Motsättningar mellan blocken 60 Motsättningar mellan lärarförbunden 61 Frågan är ständigt aktuell 64 Passerade kommunaliseringen av skolledartjänsterna obemärkt? 64 Tema 2: Det statliga bidraget till skolan 65 En ickefråga trots konflikter inom regeringen 66 Skolprojektet tillsätts på Utbildningsdepartementet 69 Frågan i ny belysning 70 Kommunala ekonomiska prioriteringar 71 Tema 3: Fristående skolor - här för att stanna 74 Den socialdemokratiska regeringen förde upp frågan på dagordningen men den nytillträdda borgerliga regeringen tog kommandot och ett beslut fattades 79 Politisk enighet men intensiv friskoledebatt 80 En stridsfråga i den kommunala politiken? 80 Den marknadsorienterade läraren Vad ska skolan göra? 85 Att fastställa och genomföra skolans uppdrag 87 Styrning av skolans innehåll 88 Styrdokumenten tolkas av närbyråkraterna 89 Att främja lärande och överföra värden 90 Skolan och fostran 91 Begreppet värdegrund 92 Kontinuitet och nuvarande retorik 94 4

4 Tema 1: En uppslitande läroplansstrid 95 Läroplanskommittén och lärarutredningen 96 Propositioner och utskottsarbete 97 Dags för riksdagsdebatt 99 Den slutliga uppgörelsen 101 Vad hände sedan? Den omtalade skrivningen som försvann i det tysta 102 Dagens värdegrundsdebatt: Ordning och reda 103 Att bedriva värdegrundsarbete 104 Tema 2: Kunskaperna i fokus 106 Kursplaner som styrmedel 108 Dags för översyn 108 Skarpare innehållsstyrning versus lärarens handlingsutrymme. 110 Kursplaneprocessen 111 Implementering: Att tolka och använda kursplaner 112 Lärarens centrala roll 116 Tema 3: Ämnestiden reformeras på försök 117 Initiering, beredning och beslut: Politisk enighet 119 Implementering: Vag nationell styrning och lokal variation 121 Efterkontroll: Politisk malpåse följs av återreglering 122 Timplanespelet - aktörer och strategier Vem bestämmer över lärares och rektorers arbete? 127 Yrkeskårer med professionella ambitioner 130 Vad betyder begreppet profession? 130 Lärare och rektorer som kollektiva aktörer 131 Staten och professionerna 132 Professionens beroende av staten 133 Statens beroende av professionen 135 Tema 1: Lärarutbildning i ständig förändring 136 Centrala lärarutbildningsreformer 140 Lärarutbildningsreformen 1988: Beredning 140 Lärarutbildningsreformen 1988: Beslut 142 5

5 Lärarutbildningsreformen Centrala innehållsliga förändringar 147 Lärarutbildningsreformen Centrala innehållsliga förändringar 151 Tema 2: Lärarlegitimationen - en länge emotsedd reform kantad av problem 151 Legitimationsreformen: Beredning och beslut 155 Legitimationsreformen: Implementeringen kantas av problem och beredningen kritiseras 158 Det politiska spelet om lärarlegitimationerna 162 Tema 3: Kampen om rektorernas yrkesinnehåll 165 Etiska riktlinjer synliggör interna motsättningar inom rektorskåren 167 Även lärarförbunden hade en åsikt 169 Rektorsutbildningen som politiskt styrinstrument 169 Rektorsutbildningen på 1990-talet 171 Rektorsutbildningen på 2000-talet 173 Rektorsprogrammet - en ny utbildning infördes Förslaget om att göra utbildningen obligatorisk krävde ytterligare belysning 177 Rektorernas yrkesinnehåll i praktiken Hur vet vi att skolan gör det den ska? 183 Skolan och granskningssamhället 185 Vad är granskning och vilka granskar? 186 Granskning handlar om makt och politik 187 Varför granska? 188 Granskningsaktiviteter i skolan 190 Granskningar, offendiggörande och konkurrens 192 Medias centrala roll 192 Tema 1: Spelet om den centrala skolmyndighetens roll och funktion 193 Raskt ut med det gamla 194 In med Skolverket 196 6

6 Skolverket delas 198 En ny kontrollmyndighet: Statens skolinspektion 200 Politik genom och av myndigheter 200 Tema 2: Den eviga betygsfrågan 203 En beredning tar tag i betygsfrågan 204 Mot ett betygsbeslut 206 Regeringsskifte 207 Betygsbeslutet Betygen i praktiken 209 Läraren: Coach eller domare? 211 Betyg i skottlinjen 213 Tema 3: Kunskapsmätningar - internationellt och nationellt 213 Internationella kunskapsjämförelser 214 Inflytande i svensk skolpolitik 216 Testkonstruktörer som politiska aktörer 217 Hemma på Sveriges planhalva: Nationella prov 219 Med eller utan betygsgränser? 220 Aktörer och strategier 221 Granskningen och läraren Skolpolitiken, spelet och aktörerna 225 Splittring eller samsyn? 227 Både konfrontation och samarbete 227 Samsynens ställning i skolpolitiken 229 Kontinuitet eller förändring? 230 Politisk återvinning: Idéer som återkommer 230 Den svåra konsten att åstadkomma förändring 231 Aktörerna 233 Aktörsuppsättning, strategier och ståndpunkter 233 Aktörernas omgivning 234 Referenser 236 Appendix 260 Register 262 7