Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se

2 Disposition Om projektet Syfte Bakgrund Programteorianalys Analysen Programmets styrkor, svagheter, dilemman Slutsatser

3 Utvärderingars konsekvenser för grundskolans praktik styrning, ansvarsutkrävande och verksamhetsförändring Vetenskapsrådet Tre delstudier: Utvärderingssystem Konsekvenser, skolans praktik Beslutsfattare och brukare Deltagande forskare: Anders Hanberger (projektledare) Charlotta Edström Agneta Hult Lena Lindgren (Göteborg) Ulf Lundström

4 Syfte att analysera exemplet Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete. Frågeställningar: 1. Hur är programteorin konstruerad? 2. Vad kan programmet tänkas uppnå? Styrkor och svagheter. Risker och dilemman.

5 Bakgrund: Ex.: en stor offentlig organisation Hög reformtakt Decentralisering Mål- och resultatstyrning Valfrihet och marknadisering Ny reglering av lärares tid och löner Reformerade skolsystem och lärarutbildning Tilltagande uppföljning och utvärdering

6 Bakgrund: kvalitet ett internationell organisationsrecept Rötter i tillverkningsindustrin Nyckel till framgång i den globala kunskapsindustrin Grund för konstruktionen av det europeiska projektet Förutsättning för decentralisering, MBOR och skolutveckling 1997: krav på kvalitetsredovisningar (skolor o kommuner) Begreppet tas ofta för givet Definieras av Skolverket: måluppfyllelse o skolutveckling

7 Programteorianalys Synliggör programmets intentioner och interna logik En modell av hur ett program är avsett att fungera Kan förklara hur och varför effekter uppnås (kausala samband) Synliggör underliggande antaganden Kan bidra till förståelse av programmets styrkor och svagheter Kan belysa skillnaden mellan theory failure och implementation failure

8 Programteori. Om följande förutsättningar uppfylls: Huvudmännen och rektorerna, tillsammans med skolans personal, skapar rutiner för kvalitetsarbetet ser till att ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet ser till att personalen har kompetens för att genomföra uppföljning och analys ser till att elever och föräldrar deltar i kvalitetsarbetet

9 och om följande aktiviteter genomförs: Huvudmännen skapar effektiva, ändamålsenliga och tillräckliga rutiner och former för dokumentation strävar efter att dokumenten ger en samlad bild av utbildningen samlar in resultat som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkar måluppfyllelsen (gäller även särskilt identifierade områden) analyserar vad som påverkar resultat och måluppfyllelse, i samarbete med personalen Analyserar om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare undersökningar behöver göras Använder analysen som grund för en dialog om utvecklingsbehov Identifierar utvecklingsområden och besluta om vilka insatser som ska prioriteras

10 så kommer följande kort- och långsiktiga effekter att uppnås: att målen i läroplan, skollag och andra styrdokument uppfylls att elevernas lärande och resultat förbättras att andra mål uppnås, t. ex. för studie- och yrkesvägledning och elevvård att likvärdig utbildning med hög kvalitet uppnås att ständig utveckling av verksamheten uppnås Måluppfyllelse och utveckling i fokus!

11 Dilemman, komplexitet och förutsättningar Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare behöver alla bidra ( ) är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer; individuellt, i arbetslaget, på enheten som helhet och hos huvudmannen (s. 11) Identifiera utvecklingsområden på huvudmanna-, enhets-, klass och gruppnivå Hög reformintensitet och arbetsbelastning Vad är kvalitet? Decentralisering: skapas nödvändiga förutsättningar (resurser, kompetens, koordination )?

12 Dilemman och risker, reduktionism Mål- och resultatstyrning Ca 950 mål i läroplanen + utvecklingsområden Belöna bra och bestraffa dåliga prestationer Förutsätter precisa och konkreta mål De vanligaste utvärderingssystemen fokuserar enkelt mätbara mål Vad kommer i praktiken att utgöra indikatorer på kvalitet?

13 Läroplansmål. Ex. på breda mål Värdegrunden (demokrati, mänskliga rättigheter ) Livslång lust att lära Förstå o leva sig in i andras villkor och värderingar Kunna delta i samhällslivet Att ge sitt bästa i ansvarig frihet Främja elevers allsidiga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare Utveckla ett kulturarv Kunna orientera sig i en komplex verklighet Arbeta både självständigt och tillsammans med andra Kritiskt tänkande Perspektiv: historiskt, miljö, internationellt, etiskt

14 Dilemman och risker, icke avsedda effekter Reduktionism Teach to the test Fabrication, game playing, creative accounting, goal displacement the question whether we are indeed measuring what we value, or whether we are just measuring what we can easily measure and thus end up valuing what we (can) measure (Biesta 2009)

15 Slutsatser Huvudsakligen logiskt konsistent Dilemman, risker Mål- o resultatstyrning Definitionen av kvalitet Kontexten: komplexitet och stress Reduktionism Icke avsedda effekter