Den betygsättande läraren i en reformerad skola Aktuell svensk betygsforskning och skolpolitik

Transkript

1 Den betygsättande läraren i en reformerad skola Aktuell svensk betygsforskning och skolpolitik Mälargymnasiet i Järfälla 2014 Larissa Mickwitz

2 Svensk betygsforskning Ökat intresse för betygsforskning Läraren som betygsättare i fokus Bristforskning? Vilka aspekter av betygsättning forskas det om? Och hur har forskningen använts? Ex: Bergman 2007, Forsberg 2008, 2012, Korp 2006, Lundahl 2006, 2008, Mickwitz 2011, Selghed 2007, Tholin 2006, Wedin 2007

3 Om betygsättning didaktisk forskning om lärarpraktiken hur lärare betygsätter (är) hur man ska betygsätta (bör) Summativ och formativ bedömning

4 Om betygens inverkan på lärares dagliga verksamhet kritiska perspektiv Betygen skapar ramar för undervisningen Betyg som mått på skolkvalitet lärarkvalitet

5 Han var ju godkänd i alla På Vi skolan förstår så inte ämnen. Han hade VG till Så Ångest. jag tycker Höga det är har riktigt man varför juoch och så ser med jag i engelska. Och jobbigt förväntningar. att sättaatt formulerat vårt barn då inte som att jag andra har engelska också i betyg man ska just ha för höga att jag skolans fick MVG. mål sätter att klassen mycket, och jag kan ju vet betyg att det i alla finns ämnen vi hela tiden mycket säga Dagens högre att målsystem han kan knappt har haft några fast många man somproblem kanske tror att ska höja vårt betyg. formulerar sedan Då starten. vettig Ett av dem jag är inte, att underkänner man systemet kanske meritvärde. måste mening inte jag har ju på förståtts engelska. av dem Men som hela inte skall deras kan arbeta det. person höja han med mina. anses det, dvs. på den lärare skolan och skolledare. om jag inte[ ] ger dem att Lärarnas ligga på kännedom VG-nivå. om alla godkänt. mål och hur de skall arbeta med dem bedöms som begränsad. Utbildningsdepartementet

6 Didaktikens frågor varför Undervisning Betygsättning vad hur

7 Varför betygsätter inte lärarna rätt? Lärarens handlingsutrymme och möjlighet att vara professionell Hur talar man om läraren och betygsättning i svensk skolpolitik?

8 Ett systemskifte i svensk skolpolitik Byråkratisk, trög och repressiv skola och ekonomiskt betungande Decentralisering och avreglering vilket möjliggör förnyelse, kvalitet och ekonomisk effektivisering Lokal autonomi decentralisering av beslut och en fri lärare - den professionella läraren

9 Problemet betyg Likvärdighet och kvalitet garanteras genom output (betyg och nationella prov) Internationella kunskapsmätningar bevis för att den svenska skolans kvalitet sjunker Betygens bristande likvärdighet

10 Läraren som lösning Lärarens betygsättning problemet Läraren som en nyckelperson för skolkvalitet Ökad kontroll och reglering av lärarens dagliga verksamhet i skolan - mer styrning av kursinnehåll och fler nationella prov (som ska relateras till betygen) och en lärarlegitimation

11 Den bedömande läraren Lärarlegitimationsreformen och läroplansreformen 2011 handlar mycket om att mäta kunskap Forskning om betyg och kunskapsmätningar visar att denna aspekt av skolan blivit alltmer i fokus i politiken Även forskningen intresserar sig alltmer för betyg och bedömning

12 Svensk skolpolitik om betyg Decentraliseringen och avregleringen En skola möjlig att utvärdera Likvärdig skola vad betyder det? Betyg allt mer i centrum i skolpolitiken Likvärdiga betyg Den betygsättande läraren

13 Man blir bara så trött till slut. För det går ju inte att få helt rättvisa betyg. Det är ju en omöjlighet. Men det är klart det är så rättvist som möjligt. Och att man diskuterar det. Men man kommer ju aldrig ändå kunna uppnå det helt och hållet. Lärare 1

14 Varför går vi i skolan? Vad är läraruppdraget? - Varför blev jag lärare?

15 I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Åter