rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning

Transkript

1 rapport från lärarnas riksförbund Skolan som politisk bro En väljarundersökning

2

3 Skolan som politisk bro En väljarundersökning

4

5 Innehåll Sammanfattning 6 Förslag 8 Inledning 9 Skolan en viktig fråga inför valet Skolans kunskapsuppdrag och likvärdighet 13 Förutsättningarna för en likvärdig skola 16 Ansvaret för finansiering, lärare och rektorer 18 De skolor som idag är kommunala 20

6 Sammanfattning Lärarnas Riksförbund har tillsammans med Novus Opinion ställt ett antal frågor om ansvarsfördelningen på skolans område till väljare. Resultaten är nedbrytbara på partipolitisk nivå. Undersökningen visar att det råder stor enighet i väljarkåren i frågor om vad man anser om både likvärdigheten och kunskapsuppdraget i den svenska skolan, och framförallt, hur man skulle kunna förbättra tillståndet. Undersökningen berör en avgränsad men viktig del av möjliga åtgärder, nämligen den som handlar om ansvar och struktur för skolan. Till att börja med uppfattar väljarna skolan som en avgörande fråga för val av parti vid ett riksdagsval. 51 procent hävdar att skolan är avgörande för vilket parti som får rösten vid ett riksdagsval. En viktig förklaring till detta är förmodligen att väljarna uppfattar att skolan befinner sig i en svår situation, trots genomförda reformer. 70 procent anser inte att skolan lever upp till kunskapsuppdraget och hela 80 procent upplever inte skolan som likvärdig. Väljarna är eniga om vad som skulle kunna göras på övergripande nivå. Nästan sex av tio väljare anser att staten är den aktör som kan skapa bäst förutsättningar för att skolorna ska bli likvärdiga. 63 procent av väljarna anser att staten ska ta ansvar för skolans finansiering och för lärarna och rektorerna, något diagrammet nedan illustrerar på partipolitisk nivå. Diagram 1 Andel väljare som anser att staten ska ha huvudansvaret för skolan, det vill säga ansvar för finansiering, lärare och rektorer. Se vidare i diagram 6a och 6b för utförligare information. %

7 Likaså anser sex av tio väljare att förutsättningarna för att förbättra kunskapsresultaten skulle förbättras om staten tog över ansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det finns inga stora skillnader i väljarkåren mellan de partier som tydligt tagit ställning för ett statligt huvudmannaskap för skolan, och de partier som inte gjort detta, alternativt direkt tagit avstånd från ett statligt huvudmannaskap. 71 procent av Folkpartiets väljare vill se ett statligt huvudansvar för finansiering, lärare och rektorer, liksom 67 procent av Socialdemokraternas väljare och 60 procent av Miljöpartiets väljare, en trygg majoritet för samtliga partier. Folkpartiet vill förstatliga skolan, Socialdemokraterna tycks vackla i frågan och Miljöpartiet har uttryckligen sagt sig vara emot ett statligt huvudmannaskap. Partier som är uttalat decentralistiska, som Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, går i otakt med sina väljare, enligt resultaten i denna undersökning. Stödet för den kommunala skolan är svagt bland dessa väljare, precis som för väljarkåren i sin helhet. Diskrepansen finns följaktligen inte i väljarkåren mellan de politiska partierna, utan mellan väljarna och partiföreträdarna. Väljarna har tydligt visat vilken väg som är framkomlig om kunskapsresultaten och likvärdigheten ska förbättras. Dagens ordning har bevisligen inte fungerat. Det är därför hög tid att den politiska nivån anstränger sig för att finna samma samförstånd i dessa avgörande frågor som väljarna lyckats samla. Att staten bör ha ett huvudansvar för skolans finansiering och för lärarna och rektorerna, samt att de kommunala skolorna bör tas över av staten är endast kontroversiellt bland vissa politiker, då det kräver handlingskraft. 7

8 Förslag Sverige behöver en nationell kunskapsskola. Det innebär att staten måste ta över ansvaret för de skolor som i dag är kommunala, samt ansvara för finansieringen för samtliga skolor. En kunskapsskola betyder att undervisningen står i centrum den ska vara likvärdig och av hög kvalitet. Endast staten har incitament att garantera detta för alla elever i landet. Inför det samråd om skolan som Socialdemokraterna bjudit in till måste frågan om ansvaret för skolan diskuteras på allvar. Det handlar om att möjliggöra ett nytt modernt nationellt huvudmannaskap för skolan, inte enligt den modell som existerade fram till I väntan på att politikerna nationellt kan enas om ett modernt huvudmannaskap för skolan, bör ytterligare en utredning tillsättas med uppdrag att se över konsekvenserna av reformerna på 1990-talet. Detta uppdrag ska specifikt handla om de samhällsekonomiska konsekvenserna av den skola som skapades i och med decentralisering, valfrihet och avreglering. 8

9 Inledning Det har gått 25 år sedan beslutet om att kommunalisera den svenska skolan fattades. Kort därefter introducerades valfrihetsreformen och friskolereformen. Att reformerna från 1990-talet haft negativ inverkan på kunskapsresultaten och likvärdigheten råder det numera näst intill samstämmighet om. För närvarande arbetar professor Leif Lewin på regeringens uppdrag med en utredning om kommunaliseringens konsekvenser. Utvärderingsmyndigheten IFAU har samtidigt i uppdrag att ta ett samlat grepp om de reformer som genomfördes för 20 år sedan. Utredningarna är viktiga, men resultaten går redan nu att avläsa i internationella undersökningar, Skolverkets stora utvärderingsrapporter och Skolinspektionens granskningar. Undersökningar inför de senaste riksdagsvalen har tydligt visat att skolan är en av de mest avgörande frågorna för hur väljare röstar. Enligt vallokalsundersökningen 2010 var skolan den absolut viktigaste frågan för väljarna. Jobben kom på andra plats. Lärarnas Riksförbund har under de senaste åren genomfört ett antal opinionsundersökningar bland väljare, lärare, föräldrar, etcetera. Dessa har visat på ett starkt missnöje med hur skolsystemet fungerar. Vidare har de visat att det finns ett tydligt stöd för ett ökat statligt ansvarstagande för skolan. En Sifo-undersökning för SVT från början av maj 2013 visade att en stor andel av väljarna, 46 procent, vill förstatliga skolan. Med anledning av frågans aktualitet har Lärarnas Riksförbund gett Novus Opinion i uppdrag att tillsammans med förbundet formulera ett antal frågor som rör ansvaret för skolan, samt skolans betydelse för väljarna vid ett riksdagsval väljare har svarat på sex frågor via Novus Sverigepanel. Svaren är nedbrytbara på partipolitisk nivå. Väljarna har fått uppge vilket politiskt 9

10 parti man röstade på i riksdagsvalet Intervjuerna genomfördes via Sverigepanelen under perioden 18 april 7 maj Ett riksrepresentativt urval om väljare (ålder år) har dragits från panelens medlemmar. 10

11 Skolan en viktig fråga inför valet Helt avgörande Inte alls avgörande Ingen åsikt Diagram 2a I vilken utsträckning är skolfrågan avgörande för dig i valet av politiskt parti? Utgå från att det vore riksdagsval idag. Svar anges i procent efter avrundning. Diagrammet ovan visar att skolfrågan spelar stor roll vid valet av politiskt parti vid riksdagsval. Som synes anser 51 procent av de tillfrågade väljarna att skolan kan vara avgörande för vilket parti som får rösten vid ett riksdagsval. Med andra ord väger skolan tungt i det nationella valet, trots att ansvaret för skolan formellt ligger på de kommunala och privata huvudmännen. Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Diagram 2b Svar nedbrutet på partisympatinivå. Endast de som svarat siffrorna 3 och 4 i föregående diagram, alltså att skolfrågan är avgörande för val av parti vid riksdagsval, redovisas. Svar anges i procent efter avrundning % De väljare som röstade på något av de rödgröna oppositionspartierna (S, V och Mp) i föregående val säger i något större utsträckning att skolan är en avgörande fråga för val av parti om det vore riksdagsval 11

12 i dag, 56 procent, jämfört med de som röstade på den sittande regeringsalliansen (M, Fp, C och Kd), 53 procent. Sverigedemokraternas väljare anser också i stor utsträckning att skolan är en avgörande fråga, 43 procent säger att den kan avgöra val av parti om det vore val i dag. I den mån det alls är relevant att tala om blockpolitik ser vi att de rödgröna väljarna i något större utsträckning lyfter skolfrågan som avgörande vid ett riksdagsval. En majoritet av väljarna i samtliga dessa partier sätter skolan som en utslagsgivande fråga. Folkpartiet sticker däremot ut som enskilt parti, där 68 procent av partiets väljare vid valet 2010 i dag säger att skolan är avgörande. 12

13 Skolans kunskapsuppdrag och likvärdighet Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Ingen åsikt En mycket stor andel av väljarna anser inte att den svenska skolan i tillräcklig utsträckning lever upp till kunskapsuppdraget. 70 procent av väljarna har angivit siffran 1 eller 2 på den fyragradiga skalan, alltså att man inte instämmer i att skolan lever upp till sitt kunskapsuppdrag. Endast 24 procent av väljarna instämmer i att grund- och gymnasieskolan lever upp till kunskapsuppdraget. Diagram 3a I vilken utsträckning instämmer du i att skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag, det vill säga att i tillräcklig utsträckning förmedla kunskaper och färdigheter till eleverna i grundoch gymnasieskolan? Svar anges i procent efter avrundning. Skolans kunskapsresultat har debatterats flitigt i media under flera års tid, särskilt i anslutning till resultaten av internationella kunskapsjämförelser, men även när nationella mätningar och rapporter presenteras av Skolverket och Skolinspektionen. Bilden som framträtt måste beskrivas som ihållande negativ. Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet % Diagram 3b Svar nedbrutet på partisympatinivå. Endast de som svarat siffrorna 1 och 2 i föregående diagram, alltså att skolan inte lever upp till kunskapsuppdraget, redovisas. Svar anges i procent efter avrundning. 13

14 I genomsnitt är de väljare som röstade på regeringspartierna vid förra valet överens med de som röstade på de rödgröna partierna 70 procent anser inte att skolan lever upp till sitt kunskapsuppdrag. De Sverigedemokratiska sympatisörerna avviker i så motto att hela 80 procent anser att skolan inte lever upp till kunskapsuppdraget. Centerpartiets väljare avviker ungefär lika mycket från snittet som Sverigedemokraternas, fast nedåt, då 58 procent av dessa väljare inte anser att skolan lyckas förmedla de kunskaper och färdigheter som krävs för att eleverna ska stå rustade i framtiden. Diagram 4a I vilken utsträckning instämmer du i att skolan är likvärdig, det vill säga att utbildningen håller jämn och hög kvalitet för alla elever oavsett var man bor, vilken bakgrund man har eller i vilken skola man går? Svar anges i procent efter avrundning Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Ingen åsikt Precis som för kunskapsuppdraget i diagram 2a anser en stor majoritet att skolan inte är likvärdig. 80 procent av väljarna har svarat siffran 1 eller 2 på den fyragradiga skalan, vilket innebär att man inte anser att skolan är likvärdig. Hela 51 procent har angivit siffran 1, det vill säga att man inte alls instämmer i att skolan håller likvärdig kvalitet. Ett likvärdigt skolsystem var Sveriges signum fram till de omvälvande reformerna på 1990-talet. Undersökningar visar att likvärdigheten minskar och segregationen ökar, något som precis som kunskapsresultaten också debatterats flitigt i media. 14

15 Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Diagram 4b Svar nedbrutet på partisympatinivå. Endast de som svarat siffrorna 1 och 2 i föregående diagram, alltså att skolan inte håller likvärdig kvalitet, redovisas. Svar anges i procent efter avrundning % Det finns vissa skillnader mellan regering och opposition i fråga om uppfattning om skolans likvärdighet. Skillnaderna är däremot inte så stora då en tydlig majoritet bland samtliga väljare underkänner skolans likvärdighet i denna undersökning. Alliansens väljare har ett snitt om 77 procent i diagrammet ovan, det vill säga att 77 procent av alliansväljarna inte anser att skolan håller en likvärdig kvalitet. Motsvarande siffra för de rödgröna är 86 procent och för Sverigedemokraterna 81 procent. Det är först när man tittar på de två ytterligheterna ovan, Vänsterpartiet och Centerpartiet, som några egentliga skillnader kan diskuteras. Fortfarande är det dock en stor majoritet av Centerpartiets väljare, som är de som placerar sig längst till vänster i procentskalan (67 procent), som underkänner likvärdigheten i den svenska skolan. Motsvarande siffra för Vänsterpartiets väljare är 89 procent. 15

16 Förutsättningarna för en likvärdig skola Diagram 5a Vilken av följande aktörer anser du kan skapa bästa förutsättningarna för att skolorna ska bli likvärdiga (det vill säga att utbildningen håller jämn och hög kvalitet för alla elever oavsett var man bor, vilken bakgrund man har eller i vilken skola man går)? Svar anges i procent efter avrundning. % Privata aktörer/fristående Frågan om vilken aktör som har bäst förutsättningar för att stärka skolan likvärdighet har aktualiserats de senaste åren, inte minst med tanke på att tre riksdagspartier kräver ett statligt huvudmannaskap för skolan; Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Nästan sex av tio väljare, 58 procent, anser att staten är den aktör som kan skapa bäst förutsättningar för att skolorna ska bli likvärdiga, det vill säga hålla jämn kvalitet oavsett var i landet man bor, vilken bakgrund man har eller i vilken skola man går. Endast 16 procent anser att kommunerna är rätt aktör för att skapa förutsättningar för ökad likvärdighet. 12 procent anser inte att det är någon skillnad mellan stat, kommuner och privata aktörer, enligt svarsalternativets ordalydelse. 16

17 % Staten Kommunerna Privata/Friskolor Landsting/regioner Ingen skillnad Ingen åsikt Vilken aktör man anser är bäst skickad till att skapa förutsättningar för ökad likvärdighet varierar något beroende på vilket parti man röstade på i föregående riksdagsval. För samtliga partier, förutom Kristdemokraterna (45 procent), finns en stabil väljarmajoritet för att staten är den aktör som bäst kan skapa likvärdiga förutsättningar för landets skolor. För Vänsterpartiet är siffran 80 procent. Det är tydligt att samtliga riksdagspartier utom Kristdemokraterna har en klar majoritet av väljarna som pådrivare för ett ökat statligt ansvarstagande i syfte att förbättra likvärdigheten bland de svenska skolorna. Trycket är särskilt starkt bland de rödgröna väljarna. Diagram 5b Svar från föregående diagram nedbrutet på partisympatinivå. Svar anges i procent efter avrundning. För noggrannare redovisning av siffror, se bilaga skolan som politisk bro, bilaga 1, på 17

18 Ansvaret för finansiering, lärare och rektorer Diagram 6a Vilken aktör anser du ska ha huvudansvaret för skolan? Med huvudansvar avses bl.a. utvärderingsansvar och ansvar för skolans finansiering samt för lärare och rektorer. Svar anges i procent efter avrundning. % Det är tydligt att väljarna anser att staten ska ha huvudansvaret för skolan. Frågan har dessutom specificerats så att de svarande mer precist ska förstå vad ett huvudansvar innebär. Det handlar bland annat om skolans finansiering och ansvaret för skolans professioner, alltså lärare och rektorer. 63 procent av väljarna anser att staten ska ha detta ansvar. 15 procent av väljarna anser att kommunerna ska ha huvudansvaret för skolan, alltså i enlighet med dagens system där finansieringen ligger på kommunal nivå och ansvaret för lärarna och rektorerna ligger på kommunerna i de fall lärarna är offentliganställda, annars på friskolorna. Intresset för någon form av delat ansvar enligt frågeformuleringen är svagt, endast 13 procent av väljarna tror på en sådan modell. Oavsett om man vill hänföra dagens system som ett i huvudsak kommunalt ansvar eller ett delat ansvar, är stödet för detta svagt. 18

19 % Staten Kommunerna Privata/Friskolor Landsting/regioner Delat ansvar Ingen åsikt Samtliga riksdagspartier har en tydlig väljarmajoritet som är för ett statligt huvudansvar för skolan, vilket inbegriper finansiering och ansvar för lärare och rektorer. Det är tydligt att väljarna ser fler fördelar med ett statligt huvudansvar, inte bara som ett sätt att stärka skolornas likvärdighet. Detta är viktigt att påpeka. Exempelvis anser 59 procent av Kristdemokraterna att staten är den aktör som ska ha huvudansvaret för skolan, medan endast 45 procent av samma väljare svarade att staten var bäst lämpad för att skapa likvärdiga förutsättningar för skolorna. Det finns inga stora skillnader mellan de partier som tydligt tagit ställning för ett statligt huvudmannaskap för skolan, och de partier som inte gjort detta, alternativt direkt tagit avstånd från ett statligt huvudmannaskap. 71 procent av Folkpartiets väljare vill se ett statligt huvudansvar för finansiering, lärare och rektorer, liksom 67 procent av Socialdemokraternas väljare och 60 procent av Miljöpartiets väljare, en trygg majoritet för samtliga partier. Folkpartiet vill förstatliga skolan, Socialdemokraterna tycks vackla i frågan och Miljöpartiet har uttryckligen sagt sig vara emot ett statligt huvudmannaskap. Diagram 6b Svar från föregående diagram nedbrutet på partisympatinivå. Svar anges i procent efter avrundning. För noggrannare redovisning av siffror, se bilaga skolan som politisk bro, bilaga 1, på 19

20 De skolor som i dag är kommunala Diagram 7a Tror du att förutsättningarna för förbättrade kunskapsresultat i skolan, det vill säga att eleverna tillgodogör sig mer kunskap och presterar bättre, skulle förändras om staten tog över ansvaret för de skolor som i dag är kommunala? Svar anges i procent efter avrundning. % Ja, de skulle förbättras 21 Ingen skillnad 7 Nej, de skulle försämras 13 Ingen åsikt Den sista frågan som ställdes i denna undersökning handlar om hur man ser på de skolor som i dag är kommunala. Skolans kärnverksamhet handlar om undervisning och kunskapsuppdraget. Av den anledningen måste eventuella beslut om en reformering av skolan ta sin utgångspunkt i just möjligheten till att förbättra förutsättningarna för kunskapsuppdraget. Även i denna fråga visar väljarna att de tror att en förändring är möjlig, att bättre alternativ finns till dagens skolsystem. Sex av tio väljare, 59 procent, tror att förutsättningarna för att förbättra kunskapsresultaten skulle förbättras om staten tog över ansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Endast sju procent tror att detta skulle leda till en försämring. Detta är en viktig fråga då principer står emot varandra det kommunala självstyret, en likvärdig skola, lokal demokrati, kontroll över skattemedlens användning och genomförandet av politiskt fattade beslut. 20

21 % Förbättras Ingen skillnad Försämras Ingen åsikt Skillnaden mellan regeringspartierna och de rödgröna oppositionspartierna är inte stor i denna fråga heller. I genomsnitt 59 procent av alliansväljarna har svarat att de tror att förutsättningarna för förbättrade kunskapsresultat skulle förbättras om staten tog över de kommunala skolorna. Motsvarande siffra för de rödgröna väljarna är 63 procent och för Sverigedemokraterna 62 procent. Det längsta avståndet finns mellan Centerpartiet å ena sidan och Vänsterpartiet och Folkpartiet å den andra. Detta bevisar återigen att detta inte är en blockpolitisk fråga och att de avstånd som finns mellan politiska partier inte är enorma. Hela 35 procent av Centerpartiets väljare har nämligen svarat att de inte tror att ett statligt övertagande av kommunala skolor skulle göra någon skillnad. Det uttryckta motståndet, alltså de som tror att ett statligt övertagande av kommunala skolor skulle försämra förutsättningarna för förbättrade kunskapsresultat, är mycket litet bland samtliga riksdagspartiers väljare. Diagram 7b Svar från föregående diagram nedbrutet på partisympatinivå. Svar anges i procent efter avrundning. För noggrannare redovisning av siffror, se bilaga. 21

22

23

24 Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Sveavägen 50 Box 3529 SE Stockholm Telefon