Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet i fristående förskolor samt Rösjöskolans förskola

Transkript

1 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Anna Österman Sidan 1 av 5 Diariekod: 603 Barn- och ungdomsnämnden Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet i fristående förskolor samt Rösjöskolans förskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet 2012/13 för fristående förskolor och Rösjöskolans förskola Sammanfattning Redovisningen syftar till att ge en samlad lägesbeskrivning av förskolornas pedagogiska kvalitet och måluppfyllelse samt till att ge underlag för utvecklings- och förbättringsarbete. De resultat som redovisas grundar sig på 53 förskolors egna redovisningar av sitt systematiska kvalitetsarbete 2012/13. Granskningen visar att förskolorna bedriver en utvecklingsinriktad verksamhet av god kvalitet. Granskningen visar även att pedagogerna behöver arbeta fram egna metoder för att synliggöra och redovisa resultat av det som genomförs i verksamheten, inte bara utgå från resultaten i kundundersökningen. Så gott som alla förskolor behöver förbättra sina analyser och bli tydligare i formuleringen av nya utvecklingsområdena. Flera förskolor ser själva ett behov av att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Bakgrund Samtliga förskolor ska enligt 2010 års skollag systematiskt planera, följa upp och utveckla verksamheten samt dokumentera sitt systematiska kvalitetsarbete. Förskolan har i skollagen ett uppdrag att bedriva utbildning. I Sollentuna finns 52 fristående förskolor samt att den kommunala Rösjöskolans förskola också omfattas i denna redovisning. Ytterligare en förskola, Sagokullen, har tillkommit under mars 2012 och har i år därför inte lämnat något redovisning. Resultaten som redovisas grundar sig på förskolornas egna redovisningar av sitt systematiska kvalitetsarbete 2012/13. I redovisningarna inkluderar förskolorna resultat från kundundersökningar. Förskolorna behöver uppmuntras i att delge även resultat från Våga Visa observationer och inspektionsbesök i sina rapporter. Alla dessa resultat rapporteras även separat till nämnden vid andra tillfällen. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sidan 2 av 5 Metod för utvärdering De fristående förskolornas dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete samlas i med hjälp av ett webbaserat verktyg. Förskolan har först kortfattat beskrivit sin organisation, eventuell inriktning och fakta om verksamheten samt hur kvalitetsarbetet bedrivs på individ- grupp- och enhetsnivå. Därefter har resultat av föregående års mål och satsningar redovisats samt analys gjorts utifrån ett historiskt jämförande perspektiv samt ett inflytande- och mångfaldsperspektiv. Utifrån resultat och analyser har förskolan till sist valt utvecklingsområden och formulerat mål för verksamhetsåret 2013/14. Redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att ge en samlad lägesbeskrivning av förskolornas pedagogiska kvalitet och måluppfyllelse i förhållande till nationella och kommunala mål samt att ge underlag för utvecklings- och förbättringsarbete. Det historiskt jämförande perspektivet är av särskild vikt för att få perspektiv på den långsiktiga utvecklingen i varje förskola och i förhållande till den generella utvecklingen inom förskolan. Förskolorna lämnar sina redovisningar vid midsommar, de flesta lämnade in i tid. 10 förskolor har kommit in med sin redovisning efter sommaren, några få har behövt påminnas om att lämna in redovisningen. I år har fyra tjänstemän från barn- och utbildningskontoret hjälps åt att genomföra en enklare granskning av de fristående förskolornas dokumentation av kvalitetsarbetet. Syftet var att främst se att alla förskolor lämnat en redovisning och att alla delar i redovisningen fanns med samt att dokumentet uppfattas som seriöst och rimligt. En av tjänstemännen har sedan gjort en sammanfattning av resultaten i syfte att få syn på den långsiktiga utvecklingen som pågår i förskolorna. Förskolornas redovisningar Barn- och utbildningskontoret bedömer att verksamheterna i Sollentunas fristående förskolor är av god kvalitet och att beskrivningarna som förskolorna lämnar visar på en vilja och förmåga att utvecklas. Generellt sett kan vi se att förskolorna är bra på att beskriva VAD de gör och HUR detta genomförs i verksamhet men sämre på att beskriva resultat, analysera och att ta fram mätbara utvecklingsområden för kommande år. De flesta förskolor har i avsnittet Organisation, styrning och ledning lämnat tydliga beskrivningar. Ofta framkommer även en kortfattad beskrivning av förskolans vision samt övergripande kunskapssyn och barnsyn I avsnittet Strukturer för förskolan kvalitetsarbete är beskrivningar mer kortfattade och flera förskolor har svårigheter med att beskriva strukturer för kvalitetsarbetet för de olika nivåerna, individnivå, gruppnivå och

3 Sidan 3 av 5 enhetsnivå. Oftast beskrivs den övergripande strukturen för förskolan, enhetsnivån. Det pågår ett intensivt arbete med att utarbeta rutiner för uppföljning utvärdering och utveckling av förskolans pedagogiska arbete. Många utvecklar sitt arbete med pedagogisk dokumentation som är ett exempel på hur man kan synliggöra processerna i förskolans verksamhet i enlighet med förskolans läroplan. Genom den pedagogiska dokumentationen blir det möjligt att göra barnens läroprocesser och lärstrategier synliga. Troligt är att detta arbete kommer att påverka förskolans kompetens i att beskriva sitt kvalitetsarbete. Vid Förskoleforum som arrangerades för kommunens alla förskolor under våren 2013 var temat Pedagogisk dokumentation och många förskolor deltog. Kommunens förskolor som har kommit igång med pedagogisk dokumentation bidrog med att hålla i föreläsningar för många medverkande kollegor. Skolverkets stödmaterial Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation, används av många som ett kompetensutvecklingsmaterial. Vidare fortsätter barn- och utbildningskontoret att erbjuda fortlöpande kompetensutveckling i form av föreläsningar på kvällstid. Bland annat ges inspiration kring hur pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete kan genomföras i praktiken. I avsnittet Uppföljning och resultat beskriver förskolorna, i förhållande till läroplanens övergripande målområden, de särskilda satsningar som genomförts. Förskolan lämnar beskrivning kring de områden där de främst har utvecklat arbetet under året. Alla målområden behöver inte redovisas varje år. Inom området Normer och värden handlar målen ofta om att alla barn och föräldrar ska känna sig trygga på förskolan, att barnen utvecklar förståelse för alla människors lika värde och tar hänsyn till varandra. Många mäter resultaten via kundundersökningen och får bra betyg av föräldrarna. Här saknar förskolorna ofta egna bedömningar av uppnådda resultat, oftast beskrivs vad som har blivit genomfört och att pedagogerna har tagit till sig av en metod eller dokumentation men inte vad det har lett till för utveckling av verksamheten eller hos barnen. I avsnittet om Utveckling och lärarande finns delområdena Barns språkutveckling, Kunskapsutveckling i matematik, Kunskapsutveckling i naturvetenskap samt Kunskapsutveckling i övrigt, tex social utveckling. De flesta förskolorna beskriver sitt arbete med språkutveckling vilken också har en central roll i läroplanen. Förutom att många arbetar med detta i alla dagens situationer och i leken så skriver flera att de arbetar med TRAS och Bornholmsmetoden. Som resultat anges att barnen utvecklar ett nyanserat talspråk, ökar sitt ordförråd och begrepp, intresse för böcker och texter ökar och barnen har en god förmåga att kommunicera, beskrivningar som ofta återkommer år efter år.

4 Sidan 4 av 5 Satsningar i matematik och naturvetenskap bildar oftast en helhet för de förskolor som arbetar med dessa områden. Många beskriver hur barnen mäter med olika material ute i naturen, tex hur många kottar lång är en sträcka. Några förskolor har börjat titta på materialet MIO för att se om det kan användas i verksamheten. Resultatbeskrivningarna är ytterst få och de som finns handlar att barnen använder de matematiska begreppen mer korrekt och upptäcker matematiken i vardagen. Barnen visar ett intresse och aktsamhet för naturen. Arbetet inom området Kunskapsutveckling i övrigt handlar oftast om att barnen utvecklar förmåga att fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och tar ansvar för sin miljö. Metoden Stegvis används på vissa förskolor. Någon förskola har också beskrivit barnens arbete med lärplattor och hur det har påverkat det sociala samspelet positivt. Arbetet med Barn inflytande är ett område som tidigare år stått mer i fokus än i år. Det som framkommer handlar om att pedagogerna tar till vara på barnens frågor, intressen och åsikter vid planering av verksamheten. Arbetet med barn inflytande får en stor roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och kontorets bedömning är att detta kommer att synliggöras i nya sammanhang kommande år. I analysavsnittet analyseras verksamheten ur ett Historiskt och jämförande perspektiv samt inflytande och mångfaldsperspektiv. I analyserna skriver förskolan ofta att utvecklingen har varit bra och att de är nöjda med resultaten. De förskolor som gör jämförelser över tid jämför resultaten i kundundersökningen. Även i detta avsnitt framkommer många beskrivningar av hur arbetet har genomförts. Arbetet med genus och mångfald handlar ofta om att se till varje barns förutsättningar. Ytterst få är självkritiska i sin analys. Rapporten avslutas med avsnittet Aktuella utvecklingsområden. Inom områdena Språkutveckling och Utveckling i övrigt (bland annat social utveckling) återfinns det flest utvecklingsområden. Förskolorna vill fortsätta arbetet med att stödja barnens utveckling av ett nyanserat talspråk och ökat ordförråd och begrepp. Metoder för att motverka traditionella könsmönster och att barnen utvecklar sin förmåga att fungera i grupp anses viktiga att utveckla. Inom området Normer och värden uppges arbete kring trygghet och arbetsro vara ett prioriterat utvecklingsområde på flera förskolor. Även utveckling inom matematik och naturvetenskap förekommer frekvent. Ett ytterligare utvecklingsområde som flera förskolor skriver om är att öka pedagogernas förmåga till kvalitetsarbete, utvärderingar och dokumentation. Förvånansvärt många förskolor nämner generellt behovet av att arbeta med implementering av den reviderade läroplanen från 2010.

5 Sidan 5 av 5 En första analys Granskningen visar att förskolorna bedriver en utvecklingsinriktad verksamhet av god kvalitet. Granskningen visar även att pedagogerna behöver arbeta fram egna metoder för att synliggöra och redovisa resultat av det som genomförs i verksamheten, inte bara utgå från resultaten i kundundersökningen. Så gott som alla förskolor behöver förbättra sina analyser. Dessa behöver bli skarpare, förskolan måste våga visa på självkritik. Alla förskolor behöver bli tydligare i formuleringen av nya utvecklingsområdena, då blir det också lättare att redovisa resultaten. Flera förskolor ser själva ett behov av att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Daniel Broman Förvaltningschef Anna Österman Utbildningsstrateg