ATT SKOLUTVECKLA UTIFRÅN VÄRDEGRUND

Transkript

1 Magnus Erlandsson Institutionen för skolutveckling och ledarskap Malmö högskola Kvalitetskonferens 9 feb 2017 ATT SKOLUTVECKLA UTIFRÅN VÄRDEGRUND

2 Grundläggande värden för offentlig verksamhet* Skolutveckling utifrån värdegrund: exemplet inkluderande lärandemiljöer *Bergström, Göran, Madestam, Jenny & Sundström, Göran (2013). Privat eller offentligt spelar det någon roll? Rektorers uppfattningar om olika förvaltningspolitiska värden. I Olof Johansson & Lars Svedberg (red.), Att leda mot skolans mål (s ). Malmö: Gleerups.

3 Upplyftande ledarskap i skola och förskola Bim Riddersporre, Magnus Erlandsson Du som är rektor eller förskolechef eller som funderar på att ta språnget här är boken som gör uppdraget roligare, mera hanterbart och som dessutom underlättar ett kollegialt lärande er chefer emellan! Upplyftande ledarskap i skola och förskola handlar om vägar och verktyg för att hantera skolledaruppdragets många utmaningar med fokus på det roliga, konstruktiva och genomförbara. Bokens tio kapitel följer tre övergripande teman: skolledare i vardagen, att leda på längre sikt, och ett uthålligt ledarskap. Ett syfte med boken är att berika och vässa skolledarnas gemensamma professionsspråk som ett sätt att göra kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten effektivare och rikare.

4 Grundläggande värden för offentlig verksamhet Styrbarhet Rättssäkerhet Effektivitet Professionalitet Brukarinflytande

5 Styrbarhet Normkälla: Folkviljan Lojal mot: De folkvalda Ledord: Lyhördhet, följsamhet Förebild: Ombudet RF 1:1, 1:6, 12:1, KL 3:9, 6:1 och 6:7 Bikupor: 2 minuter med närmaste grannen Ge varandra exempel på när ni som skolledare lojalt gör precis det som politikerna eller era överordnade chefer säger!

6 Rättssäkerhet Normkälla: Rättsordningen Lojal mot: Lagen Ledord: Objektivitet, integritet Förebild: Domaren RF 1:1, 1:2, 1:9, KL 2:2, Jäv och bisysslor (FL, KL och LOA), 12:2, 12:10, YFG Bikupor: 2 minuter med närmaste grannen Ge varandra exempel på när politiker eller chefer ber er som skolledare att göra något annat än det som står i lag eller andra styrdokument!

7 Effektivitet Normkälla: Företaget Lojal mot: Kunden Ledord: Service, flexibilitet Förebild: Managern Budgetlagen 1, KL 8:1, FL 7, FL 4-5, Språklag 11 Finns det exempel från skola på när detta värde effektivitet sätts före något av de andra värdena, styrbarhet eller rättssäkerhet?

8 Professionalitet Normkälla: Den egna professionen Lojal mot: Uppdraget, medborgaren, det allmänna Ledord: Sakkunnighet, oberoende Förebild: Experten RF 12:5, RF 7:2, KL 3:14, 5:26, 6:3, 5:22, speciallagstiftningen Bikupor: 2 minuter med närmaste grannen Ge varandra exempel på när politiska reformer, styrdokument eller effektivitetskrav strider mot skolledares professionella övertygelser!

9 Brukarinflytande Normkälla: Individer och grupper Lojal mot: Brukaren el. avnämaren Ledord: Deltagande, öppenhet Förebild: Samtalsledaren KL 5:23, KL 6:6, speciallagstiftningen Bikupor: 2 minuter med närmaste grannen Finns det exempel på när brukarna får för stort inflytande över verksamheten?

10 Värdena sammanfattade Styrbarhet Rättssäkerhet Effektivitet Professionalitet Brukarinflytande Normkälla Folkviljan Rättsordningen Företaget Professionen Individers/grupper s behov Lojal mot De folkvalda Lagen Kunden Medborgaren Brukaren Ledord Lyhördhet Objektivitet Effektivitet Sakkunnighet Deltagande Följsamhet Likabehandling Service Erfarenhet Öppenhet Integritet Förutsägbarhet Kreativitet Representativitet Affärsmässighet Problemlösning Oberoende Samverkan Medskapande Mobilisering Förebild Ombudet Domaren Managern Experten Samtalsledaren

11 Skolans och förskolans värdegrund Människolivets okränkbarhet; individens frihet och integritet; alla människors lika värde; jämställdhet mellan könen; solidaritet mellan människor (Skolverket, 2013) Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och reflektionsförmåga (Skolverket, 2016)

12 Inkluderande lärmiljöer 12 kommuner 31 skolor 5-6 forskare från Malmö högskola. Syftet: öka kunskaperna om inkludering på skol- och huvudmanna-nivå och främja utvecklingen av inkluderande lärmiljöer. omradenforskning/inkludering/

13 Inkluderande lärmiljöer Alla barn skall undervisas tillsammans, oberoende av eventuella svårigheter eller inbördes skillnader (Salamancadeklarationen, 1994)

14 Exkludering att vi ofta eller i vissa fall permanent låter vissa elever skiljas från sin klass för att sitta ensamma i ett annat rum med en pedagog eller assistent det strider mot skollagen, det strider mot vår värdegrund, och det ökar inte möjligheterna för de här eleverna att nå målen, tvärtom. Exkludering är dessutom en kostsam lösning. (Intervju med skolledare)

15 Normer och strukturer i skolutveckling: strategier hos förvaltningschefer och skolledare i implementering av inkluderande lärmiljöer (Erlandsson 2016)

16 Studiens resultat Normer och strukturer kan förändras och främja skolutveckling när förvaltningschefer, skolledare och pedagoger har: en gemensam vision

17 Ny lärarutbildning Speciallärarutbildning Lärarlegitimation Introduktionsår Fortbildningsinsatser Karriärtjänster Ny obligatorisk rektorsutbildning Nya styrdokument ny skollag nya läroplaner nya kursplaner Skolpolitiska reformer Stärkt uppföljning av resultat och måluppfyllelse skriftliga omdömen från årskurs 1 betyg från årskurs 6 ny betygsskala Nationella prov i fler ämnen Ökad tillsyn, stärkta sanktioner Ny myndighet: Skolinspektionen Åtgärder för studiero Stärkt rätt till särskilt stöd Lärarlönelyftet

18 Inkludering Alla barn skall undervisas tillsammans, oberoende av eventuella svårigheter eller inbördes skillnader (Salamancadeklarationen) 18

19 Studiens resultat Normer och strukturer kan förändras och främja skolutveckling när förvaltningschefer, skolledare och pedagoger har: en gemensam vision ett gemensamt kognitivt paraply ett delat och delegerat ledarskap en genomtänkt organisering av processer och av fördelning av resurser

20 Studiens resultat, forts. Normer och strukturer kan förändras och främja skolutveckling när det finns: gott om tid en förståelse av att den inre drivkraften är avgörande en värdegemenskap mellan nivåerna: politiker förvaltning skolledning pedagoger

21 Studiens resultat, forts. Egenskaper hos processerna: Sökande efter lösningar inga färdiga recept att utgå ifrån Förtroende för pedagogerna hur:et deras uppgift att nå fram till Dialog och samtal lärande över gränser

22 Förvaltningsnivåns betydelse Väldigt viktigt att förvaltningsnivån är med. Det är därifrån som signalerna måste komma. Engagemanget från förvaltningsnivån är väsentligt. Det finns ett stort symbolvärde i att det är de som sätter detta på kartan. En enig ledningsgrupp som är tydlig i sin kommunikation spelar en avgörande roll.

23 Förvaltningsnivåns göranden Vår beställning har varit tydlig: ni ska jobba mot inkluderande lärmiljöer! Vi har utmanat skolorna inte talat om vad de ska göra men coachat dem i sina processer. Även om vi har mandat att fatta olika typer av beslut har vi poängterat att det här är en process på skolorna en process som byggs på annat sätt än genom en rad formella beslut från oss.

24 Förvaltningsnivåns göranden, forts. Vi lägger en platta i form av en värdegrund, att uppmana alla att jobba mot vår vision... att ge förutsättningar. Handlar här inte om ekonomi eller om budget i balans utan om värdegrund, om ett initiativoch ansvarstagande. Utmanat med pedagogiska utvecklingsfrågor fått dem att ompröva mycket kring hur pedagogiken ska se ut och vilka ramarna är.

25 Projektets mervärde Lärandet över skol- och kommungränser. Kopplingen till forskningen. Kritiska vänner har gett väldigt mycket. Projektets övergripande mål har integrerats i det systematiska kvalitetsarbetet. Utmärkt form för skolutveckling.

26 Hur syns resultaten? Andelen särskilda undervisningsgrupper har minskat radikalt man arbetar mer effektivt och flexibelt i klassrummen Man uttrycker sig på annat sätt i tal och i formella dokument som i skriftliga omdömen och åtgärdsprogram. Med två pedagoger i klassrummet sker det ett lärande lärarna emellan som är väldigt konkret och substantiellt. Det här är nu grunden för hur vi tar emot nyanlända elever: vi tänker inkluderande från start. Vi prioriterar ett inkluderande synsätt i våra rekryteringar.

27 Problemen Det handlar om kultur och det är svårt att förändra kulturer. Föreställningar om att det inte är pedagogernas problem. Intensiv period av nya skolreformer att implementera. Tidskrävande, tålamodsprövande.

28 Som chef måste man orka stå kvar. Och säga samma sak om och om igen. Det kan ta tre år innan det händer något, men när det händer något är det värt all möda!

29 Skolledarnas avgörande roll Det som framförallt skiljer sig mellan skolorna är rektorernas förmåga att organisera lärandet. I de skolor vi ser en progression har skolledarna skapat forum för att utifrån problem i de enskilda pedagogernas vardag fördjupa kunskaper och erfarenheter med hjälp av både andra kollegor och vetenskaplig förankring.

30 Om normer och kultur Skolutveckling enligt kulturell organisationsteori: förstå rådande professionella normer, värderingar, föreställningar i organisationen, i kulturen och bland personalen förstärka eller appellera till de normer som främjar utveckling och samtidigt förändra eller tona ned de normer som hindrar utveckling. (Leo och Wickenberg 2013)

31 Normer som hindrar eller främjar Det är eleven som behöver förändras, inte min praktik och pedagogik. Det är mitt ansvar som pedagog att få alla elever att trivas och utvecklas i mitt klassrum. Alla barn skall undervisas tillsammans, oberoende av eventuella svårigheter eller inbördes skillnader (Salamancadeklarationen)

32 Magnus Erlandsson Tack för att ni lyssnat! Kvalitetskonferens 9 feb 2017 Nu: Kaffe! ATT SKOLUTVECKLA UTIFRÅN VÄRDEGRUND