ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET

2 Antalet anmälningar till Skolinspektionen

3 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Hur påverkas skolan? Hur påverkar anmälningar skolans arbete och vad händer med den enskilda läraren och med dem som gör anmälan? Vad betyder det i skolans relationer till föräldrar och elever? På vilket sätt är den rättsliga regleringen ett stöd, och i vilka avseenden kan den, tvärtom, ge upphov till problem

4 Ett projekt om förrättsligande i skolan Skolans hantering av den rättsliga regleringen dvs hur verksamheten i skolan påverkas En utgångspunkt mötet mellan rättssystem och pedagogik, mötet mellan två skilda institutioner med identitet, traditioner och en institutionell logik.

5 Skolan som institution påverkas Erfarenheter från skolor i USA, John W Meyer i Rule days School days (1986): När det i ett decentraliserat utbildningssystem finns problem och reses krav på kontroll, kan den rättsliga regleringen verka destabiliserande när de nya regler som implementeras inte är integrerade i utbildningssystemet. Det kan handla om krav grundade på behov som inte tillgodosetts och som börjar artikuleras utanför skolsystemet. Destabilisering tar sig ofta uttryck i expansion av administration, av personal som känner till och kan tillämpa regelverk, kan dokumentera och utvärdera verksamheten i enlighet med dessa, jurister som försvarar skolan inför skadeståndskrav som nya regelverk ger möjlighet till.

6 Vad innebär förrättsligande? Fler företeelser får en legal karaktär Ökat antal lagar och förordningar Konflikter överförs i högre grad till domstolar Ansvarsutkrävande

7 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Innan avregleringen Skolöverstyrelsen, ca 700 anställda Omfattande regelverk Läromedelsgranskning Länsskolnämnder ansvarar för tillsyn och fortblldning

8 Tillsyn och kontroll förstärks 1991Skolan kommunaliseras, Skolverket ny myndighet med uppdrag att utöva tillsyn, stödja och utvärdera enhet inom Skolverket med uppdrag att handlägga anmälningar 2006 Barn- och Elevombudsmannen 2008 Diskrimineringslagen 2008 Skolinspektionen 2011 Ny Skollag, mer omfattande + mer omfattande revideringar (15 kapitel 1985, 29 kapitel 2010)

9 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Granskningssamhället Utvärdering och uppföljning av resultat för att säkerställa kunskapskrav och stöd Resultatstyrning; mätning och kontroll förutsätter omfattande dokumentation Ifrågasättande av lärarkåren? Samband inspektion resultat ifrågasatt

10 Lagar som omfattar skolans verksamhet Skollagen (SFS 2010:800) Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Förvaltningslagen (SFS 1986:223) Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) Rätten till utbildning regleras i Skollagen, och bygger i sin tur på 2 kap 21 i Regeringsformen, där skolplikten är föreskriven som rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning (RF) Barnkonventionen

11 Samhälleliga sammanhang Decentralisering New Public Management Konkurrens som drivkraft, fritt skolval, friskolor Professionerna idag både kund- och medborgargrundade (Bertilsson 1990). Accentuerar spänningen mellan särintresse och allmänintresse, partikulära respektive universella intressen.

12 Individ vs kollektiv Omstrukturering av skolan, privatisering och valfrihet har bidragit till: Förskjutning i synen på utbildning; från att ha betraktats som en kollektiv rättighet, en form av public good, till private good, att ses som en individuell rättighet (Englund, 1995; Schüllerqvist, 1995) Professionerna utmanas av konsumenternas krav på fria och informerade val som också bidragit till att stärka de marknadsliberala tendenserna i offentlig förvaltning

13 Några problem Kraven på dokumentation tar tid Juridik och pedagogik anvisar olika lösningar Expansion av skolans administration Ekonomi Förtroendet för skolan påverkas

14 Ett tillitsproblem? Statens tillgodoser vissa medborgerliga behov. Professionerna som tillhandahåller dessa är myndighetsutövare i rollen av verkställare och därmed även rättstillämpare. Erkännandet av en yrkesgrupps jurisdiktion har till sin innebörd att staten delegerat myndighet till professionen. Grunden för denna delegering av ansvar och makt är tillit, en tillit som i sin tur bygger på att professionen innehar kompetens och förknippas med god vilja, det vill säga en yrkesetik för det allmänna bästa (Eriksen & Molander 2008).

15 Legitimitetsproblem? Den kunskap och legitimitet som uppbär professionerna har delvis byggt på en asymmetri vad gäller kunskap mellan profession/klient-brukare. Men även om kunskapen i brukargruppen inte är jämt fördelad går det tala om att asymmetrin har minskat på senare år (Bertilsson 1990). Den minskade asymmetrin har betydelse för professionens samhälleliga auktoritet och även grunden för dess legitimitet (Eriksen & Molander 2008).

16 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Hur gör skolorna rätt - priset för att göra rätt? Mer tid på dokumentation Påverkar tid för förberedelser, resurser för utbildningen Rädsla för att göra fel? Kunskapssyn? Vilka får särskilt stöd, extra anpassningar? Relation föräldrar/föräldrar/elever/rektor/lärare Synen på skolan/ läraren/rektorn

17 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Skolans utredningsskyldighet Kränkande behandling, anmärkning och skadestånd BEO:s utredning visar att eleven har känt sig utsatt för kränkande behandling av andra elever på skolan. BEO säger i beslutet att skolan är skyldig att utreda påstådda kränkningar som sker på elevens fritid, om händelserna har kopplingar till verksamheten i skolan. Eftersom skolan inte har utrett de händelser som har inträffat har skolan brustit i sin utredningsskyldighet enligt skollagen.

18 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Rätt och fel hur påverkas skolan? Lag vs politik - en fråga om balans? mer styrning genom lagar förutsägbarhet, beständighet Å andra sidan: svårare ändra genom politiska beslut, möjligheter påverka kollektivt åsidosätts Privatisering: marknad utmanar lag och politik som kontroll och samordningssystem i samhälletök

19 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Basil Bernsteins modell för demokratiska rättigheter Nivå rä(ghet erkännandeform demokra4dimens ion Individ Växa, utvecklas Individens rä4gheter Frihet Social Inkludering Gruppens Rä=visa solidaritet Poli?sk Deltagande Inflytande o delak?ghet Makt och jämlikhet