Studiehandledning. Innehåll. Institutionen för pedagogik och didaktik Frescativägen 54

Transkript

1 Studiehandledning Pedagogisk introduktionskurs (PIK) 15 hp Introductory course in Education 15 ECTS Kursansvarig Ulrika Bennerstedt Kursadministratör Emma West Lärare på kursen Charlotte Bagge, Ulrika Bennerstedt, Hans Melkersson, Jonas von Reybekiel Trostek, Gunilla Petersson, Petra Roll Bennet Innehåll 1. Kursens syfte Kursens innehåll: PIK I, PIK II, PIK III Kursöversikt Litteraturlista Kursadministration och organisation Lärplattformen Mondo Mondosidan: PIK (Ped.intro) HT Former för undervisning och lärande Föreläsningar Seminarier Två litteraturbearbetningar Fältstudie genomförande av gruppuppgift Att skriva om kursens litteratur men inte plagiera Stöd i studierna Examination Betygsgrundande del: Övriga kurskrav: Datum för examinationer Betygskriterier... 9 Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik Frescativägen 54 Kursansvarig: Ulrika Bennerstedt Stockholm E-post: ulrika.bennerstedt@edu.su.se

2 Kursens syfte 2 Pedagogisk introduktionskurs ( PIK, 15 hp) ingår i Pedagogik I (30 hp). PIK ger en introduktion till pedagogik som vetenskapligt ämne och syftar till att ge kunskap om grundläggande perspektiv på lärande, socialisation och kunskapsbildning. Kursen tar upp centrala begrepp inom pedagogiken som förklarar hur människan socialiserar och utvecklas till en social varelse i dagens samhälle. I kursen fokuseras frågor om hur vi kan förstå människans utveckling och lärande i vardagssammanhang, utbildningssammanhang och yrkes I kursen behandlas relationen mellan kommunikation, lärande, kunskap och meningsskapande från olika teoretiska och analytiska pedagogiska perspektiv. Kursen tar också upp frågor om klass och genus i relation till socialisation i samhället. Kursen syftar både att ge en inblick i några klassiska pedagogiska perspektiv såväl som inblickar i dagens pedagogiska forskning. 1.1 Kursens innehåll: PIK I, PIK II, PIK III Kursen ges i tre delar, PIK I, PIK II och PIK III och är en introduktion till pedagogik som vetenskapligt ämne. Kursen behandlar framförallt grundläggande begrepp och teorier inom pedagogisk forskning men även hur pedagogisk kunskap kommer till användning inom olika arenor, såsom arbetsliv och utbildning. I den här kursen besvaras frågor om hur vi kan förstå människans utveckling och lärande ur olika pedagogiska perspektiv, där begrepp som kunskapsbildning, socialisation, meningsskapande och kommunikation används för att analysera pedagogiska processer i vardagliga och formella 1.2 Kursöversikt Temat för PIK I är perspektiv på lärande, kommunikation och kunskapsbildning. Temat för PIK II är socialisationsteorier i både samspel- och konfliktsituationer med fokus på relationen mellan kunskap, lärande, utbildning och klass. Temat för PIK III är pedagogiska möten i informella och formella Förväntade studieresultat Studenten förväntas att i respektive delkurs kunna: PIK I (5 hp) - beskriva kunskapsbildning och kommunikation ur ett konstruktivistiskt och ett sociokulturellt perspektiv, PIK II (5 hp) - redogöra för centrala begrepp i socialisationsteorier, samt problematisera kulturellt förgivettagna normer och värderingar som klass och genus. PIK III (5 hp) - redogöra för centrala begrepp och teorier inom forskning med fokus på pedagogiska möten i informella och formella sammanhang, samt efter genomgången kurs (15 hp) - förklara hur interaktion formas av människors olika perspektiv och erfarenheter, samt i den omedelbara situationen där mötet sker, och med ett större socialt och kulturellt 1.3 Litteraturlista Böckerna kan köpas på Akademibokhandeln, Frescati (Ligger i Allhuset), eller så kan du köpa dem på nätet; Bokus ( eller Adlibris ( På Bokus och Adlibris har du 10 % studentrabatt. Även på Akademibokahandeln. Det tar ungefär en vecka att få böckerna då du beställer på nätet.

3 Litteraturlista PIK I (1 sept 23 sept) Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17 (3-4), (Artikel finns tillgänglig att läsa och skriva ut på Google scholar.) Nilsson, P. (2007). Vad är pedagogik? Några tankar om pedagogikämnet i ett jämförande perspektiv. Pedagogiska institutionen. Umeå univ. (Paper finns tillgänglig att läsa och skriva ut på Google scholar.) Piaget, J. (1929/1989). The child s conception of the world. USA: Littlefield Adams. (Utvalda delar) Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati, 20 (3), (Artikel finns tillgänglig att läsa på Google scholar.) Vygotsky, L. S. (1930/1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press. von Glasersfeld, E. (1995). Chapter 3 Piaget s constructivist theory of knowing. In Ernst von Glasersfeld: Radical constructivism: A way of knowing and learning. Studies in Mathematics Education Series, 6. London, The Falmer Press. (Kapitel 3 finns tillgänglig att läsa på Google scholar, Litteraturlista PIK II (23 sept 14 okt) Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptron Occasional Papers, 15, (Artikel finns tillgänglig att läsa och skriva ut på Google scholar, alt. Englund, T. (2004). Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. Pedagogisk forskning i Sverige, 9 (1), (Artikel finns tillgänglig att läsa och skriva ut på Google scholar.) Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur. Litteraturlista PIK III (15 okt 3 nov) Goffman, E. (1974). Jaget och maskerna. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. Malmö: Liber. (Kapitel 1, 4, 5, 6 & 9) Adelswärd, V. (1995). Institutionella samtal struktur, moral och rationalitet. Några synpunkter på värdet av samtalsanalys för att studera mötet mellan experter och lekmän. Folkmålsstudier, (Artikel finns tillgänglig att läsa och skriva ut på Google scholar.) Vigmo, S., & Lantz-Andersson, A. (2013). Elevers gränsöverskridande framträdande på sociala nätverksplatser i ett utbildnings Pedagogisk Forskning i Sverige, 18 (1-2), (Artikel finns tillgänglig att läsa och skriva ut på Google scholar.) Referenslitteratur Lathund för referenshantering enligt APA-manual. Finns som dokument i Mondo under Kursmaterial. Torres, S. & Trost, J. (2011). Studieteknik, uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur. Fler artiklar respektive bokkapitel kan tillkomma under varje delkurs.

4 2. Kursadministration och organisation 2.1 Lärplattformen Mondo Lärplattformen Mondo används i kursen, vilket innebär att du måste ha användarnamn och lösenord för Mondo. Mondo är den plats där du tar del av information som kontinuerligt kommer att läggas ut under kursen angående uppgifter och eventuella schemaförändringar, o.s.v. Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du studentsupport antingen via mail: studentsupport@it.su.se eller via telefon: Mondosidan: PIK (Ped.intro) HT14 På Mondosidan för kursen ( PIK (Ped.intro) HT14 ) läggs aktuell information under fliken anslagstavla. När ny information läggs ut får du ett meddelande via din studentmail. Därför är det viktigt att du håller dig uppdaterad både via kursens hemsida på Mondo och via din studentmail (alternativt kopplar din studentmail till den mailadress du vanligtvis använder). Forum: Du har även tillgång till en diskussionssajt, under fliken Forum, där du kan ta upp frågor och funderingar som du vill diskutera med övriga i kursen. Lärarna i kursen besvarar INTE frågor på Forum, men de har tillgång till sajten och kan läsa spörsmål som tas upp där.

5 Former för undervisning och lärande I kursen används föreläsningar, seminarier, litteraturbearbetningar och en fältstudie som former för undervisning och lärande. 3.1 Föreläsningar Föreläsningarna omfattar två i timmar och introducerar de/n teori/er eller perspektiv som skall diskuteras på det efterföljande seminariet. Hela PIK kursen innehåller 10 föreläsningar. Föreläsningarna ges i Lilla hörsalen i Naturhistoriska riksmuseets byggnad (se Schema för anvisningar). 3.2 Seminarier Seminariesalarna är belägna på Institutionen för pedagogik och didaktik (se Schema för anvisningar). Observera att seminarierna är obligatoriska. Den som är frånvarande från något seminarium får en individuell uppgift enligt separat anvisning. Med seminarium menas att du i en grupp diskuterar en specifik frågeställning eller problem utifrån den anvisade litteraturen samt föreläsningen som föregår varje seminarium. Syftet med seminariediskussionerna mellan studenter och mellan studenter och lärare är att dialog och diskussion erbjuder möjligheter till lärande av kunskapsinnehållet i kursen. Ni delas upp i ett antal seminariegrupper (ca 30 personer i varje) och därefter delas ni in i basgrupper (ca 4-6 personer i varje). Varje seminarium inleds och avslutas med en seminarieledare. Innan seminariet får ni en uppgift där ni förbereder er individuellt. Utgångspunkten för seminariearbetet kan vara specifika uppgifter, texter, exempel etc. som presenteras på Mondo. Det är ungefär ett seminarium per vecka. Under seminariet: Diskussionen tar sin utgångspunkt i studenternas anteckningar inför seminariet från litteraturen och föreläsningen. Vartefter kursen rullar på kan sedan perspektiv och inriktningar som presenteras jämföras. Efter seminariet skriver gruppen en sammanfattning ( gruppsammanfattning ) av det viktigaste som diskuteras under seminariet. Gruppens sammanfattning läggs in på Mondo under fliken filsamling i respektive gruppmapp för det aktuella seminariet. Seminarierna är obligatoriska därför är det ytterst viktigt att alla i gruppen noterar sina namn (för- och efternamn) på den inlämnade texten.

6 Två litteraturbearbetningar På kursen har vi valt att låta dig som student att bearbeta litteraturen som ingår och skriva två sammanfattningar, dels i PIK I och dels i PIK III. Skälen till detta är att uppmuntra dig att läsa litteratur tidigt på kursen, att träna dig att sammanfatta det som du uppfattar som relevant i litteraturen, att referera till litteraturen och att i viss mån förbereda dig inför seminarier och föreläsningar. I det du skriver tar du upp vad du uppfattar som centralt i böckerna/artiklarna. Det kan vara olika teorier, perspektiv och begrepp som presenteras av författaren. Det innebär att du kan ta vad som karaktäriserar ett särskilt perspektiv i synen på olika frågor eller om författaren argumenterar för ett visst synsätt och kanske kritiserar något annat. Du kan också ta upp vad du själv finner intressant eller angeläget i det som författaren skriver om. Viktigt att du skiljer på och tydligt visar vad som är dina tankar/åsikter och vad författaren skriver. Litteraturbearbetningen skall omfatta max en (1) A-4 sida och läggs in under fliken Uppgifter i angiven mapp för respektive PIK på Mondo. Litteraturbearbetningen skall vara inlämnad i slutet av perioden, men senast då skrivningen för respektive PIK läggs ut på Mondo. Litteraturbearbetningarna måste vara inlämnade för att du ska få dina betyg på PIK-delarna inrapporterade till Ladok. 1. PIK I Litteraturbearbetning A) Redogör för några centrala begrepp inom ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv på lärande, kommunikation och utveckling. B) Diskutera likheter och skillnader mellan ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. 2. PIK III Litteraturbearbetning Sammanfatta och diskutera likheter och skillnader mellan: a) Adelswärds (1995) mikroperspektiv på institutionella möten, b) Goffmans dramaturgiska/mikroperspektiv på informella och formella sammanhang (välj mellan originalkällan Goffman (1974) eller moderna tolkningar (Persson, 2012; Vigmo & Lantz-Andersson, 2013)). 3.4 Fältstudie genomförande av gruppuppgift Fältstudieuppgiften tar sin utgångspunkt i Bourdieus (1995) arbeten med fokus på socialisation. Fältstudien startar i andra seminariet i PIK II. Syftet är att undersöka hur klass kan komma till uttryck i samhället. Ni kommer att i grupper om tre till fyra personer genomföra en mindre observationsstudie. Gruppen bestämmer vilket område som ni vill undersöka. Utifrån ert valda sammanhang diskuterar ni hur klass kan differentiera (dela) människors (barn/ungdomar/vuxna) möjligheter, föreställningar, åsikter och beteenden i samhället. Exempel på sammanhang kan vara reklam, affärer, sociala medier, bostadsområde, skolval etc. Eftersom det är en ministudie och baserad på observationer bör miljön vara av offentlig karaktär. Fältstudieuppgiften redovisas i en gemensamt författad rapport som utgör grunden för gruppexaminationen. Anvisningar för genomförande av fältstudien, inklusive rapportering och presentation aviseras i Mondo.

7 Att skriva om kursens litteratur men inte plagiera Dina texter ska vara självständigt skrivna texter som du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (sparat i word eller pdf-format), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna (se APA-guiden på Mondo). I texten ska det alltså framgå att du satt sig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. 5. Stöd i studierna Om du är ny student på universitet rekommenderas du att sätta dig in i vad studier på universitet innebär. För att få stöd med att förstå och planera universitetsstudier och förbereda sig inför föreläsningar, seminarier, referenshantering och hemskrivningar rekommenderas att läsa: Torres, S. & Trost, J. (2011). Studieteknik, uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur. Sektionen för studentstöd Om du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd. Om du har dokumenterat hinder ska du även informera och lämna in dokumentation till Anna Cederin som är studievägledare på Institutionen för pedagogik och didaktik (som därefter informerar lärarna på kursen). Studievägledare: Anna Cederin: anna.cederin@edu.su.se ( )

8 Examination Examinationen består av följande delar: 6.1 Betygsgrundande del: 1. Tre individuella examinationer (en för varje delkurs, se Mondo för detaljerad information). Betyg A-F. Kursens slutgiltiga betyg är en sammanvägning av de tre delkursernas betyg (samtliga kurskrav måste vara uppfyllda). Betygskriterier anges nedan. 2. Två individuellt inlämnade litteraturbearbetning (PIK I och PIK III). 3. En muntlig gruppexamination av samtliga teman som utgår från ett gruppgemensamt utfört fältarbete samt rapport (närmare instruktioner kommer vid seminarietillfällena). 6.2 Övriga kurskrav: Deltagande i seminariediskussionerna och medverkan i tillhörande skriftlig gruppsammanfattning av diskussionen. Gruppsammanfattningen lämnas in i Mondo med de närvarandes namn angivet. Vid frånvaro lämnas en individuell skriftlig uppgift enligt anvisning. 6.3 Datum för examinationer Ordinarie skrivningstillfälle Examination PIK I Publicering 22 sept. kl Inlämning 23 sept Examination PIK II Publicering 13 okt. kl Inlämning 14 okt. kl Examination PIK III Publicering 30 okt. kl Inlämning 31 okt. kl Omtentamen 1 Omtentamen 2 Omtentamen 1 PIK 1 Publicering 28 okt kl Inlämning 29 okt kl Omtentamen 1 PIK II Publicering 18 nov. kl Inlämning 19 nov. kl Omtentamen 1 PIK III Publicering 9 dec kl Inlämning 10 dec. kl Omtentamen 1 PIK 1 Publicering 2 dec. kl Inlämning 3 dec. kl Omtentamen 2 PIK II Publicering 18 dec. kl Inlämning 19 dec. kl Omtentamen 2 PIK III Publicering 13 jan kl Inlämning 14 jan kl Har du godkänts i prov, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering av delkursen. Vid betyget Fx är antalet dagar för komplettering begränsat till 7 dagar efter betygsdatum.

9 Betygskriterier A Studenten redogör korrekt för och reflekterar självständigt över innebörden av centrala teorier och begrepp i socialisations- och utvecklingsteorier. Studenten redogör uttömmande och tydligt för centrala begrepp och teorier med fokus på pedagogiska möten i informella och formella I kraft av sina analyser och beskrivningar tillämpar studenten centrala begrepp från kursens olika perspektiv i analyser av egna exempel och exempel som tillhandahålls under kursen, samt tydliggör hur dessa kan relateras till varandra. B C D E Studenten redogör korrekt för och gör en ansats att reflektera självständigt över innebörden av centrala teorier och begrepp i socialisations- och utvecklingsteorier. I kraft av sina analyser och beskrivningar tillämpar studenten delvis centrala begrepp från kursens olika perspektiv i analyser av egna exempel och exempel som tillhandahålls under kursen. Studenten redogör korrekt för och analyserar innebörden av centrala teorier och begrepp i socialisations- och utvecklingsteorier. Studenten ger exempel på sådana relationer. Studenten redogör korrekt för och diskuterar tydligt innebörden av centrala teorier och begrepp i socialisations- och utvecklingsteorier. Studenten ger exempel på sådana relationer. Studenten redogör någorlunda korrekt för innebörden av centrala teorier och begrepp i socialisations- och utvecklingsteorier. Studenten ger exempel på sådana relationer Fx Studenten besvarar inte frågorna nöjaktigt. Centrala områden är inte framskrivna, och texten tyder på ytterst begränsad begreppsförståelse. Texten är språkligt och formellt bristfällig. F Studenten besvarar inte frågorna så att begreppsanvändning och begreppsförståelse framträder.