i Västra Götaland JUNI 2010

Transkript

1 1 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland JUNI 2010

2 2

3 1 INNEHÅ ll FÖRORD 3 1 inledning Arbetets genomförande Utgångspunkter 5 2 Beslutade ÅtgäRdeR Planeringsramar Regionala vägåtgärder namngivna objekt Kollektivtrafikåtgärder namngivna objekt Objekt som samfinansieras med den nationella planen Stråkpotter Övriga potter Potter på det regionala vägnätet Potter statlig medfinansiering Övrigt 17 3 genomförande OCH uppföljning 18 4 effekter OCH MÅluppfYllelse Planens påverkan Övergripande måluppfyllelse Funktionsmål tillgänglighet Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa 24 Bilaga 1 kartor, JÄRNVägaR I VästRA götaland OCH Vägnät I VästRA götaland 27 Bilaga 2 BeskRIVning AV ÅtgäRdeR, investeringar I VägaR 28 Bilaga 3 BeskRIVning AV ÅtgäRdeR, BidRag till kollektivtrafikanläggningar M.M. 34 Bilaga 4 objekt I den nationella planen inom VästRA götaland 36 Bilaga 5 objekt I det VästsVenska infrastrukturpaketet 37 Bilaga 6 särskild sammanställning för den Regionala infrastrukturplanens MilJökonsekVenseR Sammanställning i enlighet med 6 Kap. 16 Miljöbalken 38

4 2

5 3 Förord etta är andra gången som Västra Götalandsregionen har haft ansvaret att ta D fram en regional plan för transportinfrastrukturen. Vi har till denna gång försökt att ytterligare utveckla samverkan med olika intressenter, särskilt med kommunerna och kommunalförbunden, för att säkra bästa möjliga avvägningar och prioriteringar av tillgängliga resurser. Fler intressenter än tidigare har haft möjlighet att påverka planens innehåll. Ett fördjupat samarbete har också skett med Västtrafik, trafikverken, länsstyrelsen och regeringen. En öppen dialog har förts med näringsliv, intresseorganisationer och allmänhet. Utformningen av transportsystemet får inte vara en sektorsfråga. Den måste bli en integrerad del av samhällsplaneringen i stort. Fokus behöver på ett tydligare sätt riktas mot funktionella krav på transportsystemet i sin helhet och på den samhällsnytta som eftersträvas. Planeringen och prioriteringen av olika åtgärder i den regionala planen har därmed gjorts utifrån ett mer trafikslagsövergripande perspektiv baserat på utvecklingsbehoven i Västra Götaland. Exempel på samverkan med den nationella planeringen är att vi med regionala medel delfinansierar flera nationella infrastrukturobjekt i Västra Götaland. Ett ytterligare exempel är det västsvenska infrastrukturpaket som avtalats för att lösa stora och systempåverkande behov framförallt i och runt Göteborgsområdet. Paketet innebär tillsammans med den regionala planen och Trafikverkets nationella plan en kraftfull satsning på att göra det västsvenska transportsystemet mer framkomligt och miljöanpassat. Hållbarhet har varit ett ledord genom hela processen. Detta är första gången som vi genomfört en miljöbedömning för planen i sin helhet. Vi vill att transportsystemet ska vara både hållbart och tillgängligt. Det är därför naturligt att vi nu också kraftigt ökar anslagen till kollektivtrafiken. En övergripande målsättning har varit att stimulera tillväxten, bland annat genom kapacitetsförstärkningar för näringslivets transporter och med ett samlat grepp för att underlätta möjligheterna till arbetspendling utefter flera viktiga regionala pendlingsstråk. Västra Götalandsregionen vill nu när regionfullmäktige fastställer den regionala planen tacka alla som deltagit i det omfattande arbetet. Framför oss återstår en stor och viktig insats i att förverkliga de beslutade åtgärderna. Vi hoppas att plandokumentet ska fungera som stöd under genomförandet. Vänersborg, 14 juni 2010 Hans Aronsson Ordförande, regionfullmäktige

6 4 1 Inledning KOMUNALFÖRBUND FYRBODAL SJUHÄRAD GÖTEBORGSREGIONEN SKARABORG Källa: Sveriges Nationalatlas/Västra Götaland. rbetet med Regional plan för transport- A infrastrukturen i Västra Götalandsregionen har genomförts i två steg, först planerades inriktningen och sedan åtgärderna. En viktig del i underlaget togs fram under arbetet med den regionala systemanalysen där närmare 500 politiker, tjänstemän och representanter för näringsliv och intresseorganisationer i Västra Götaland deltog vid ett eller flera tillfällen. 1 De engagerades därmed i processen med att utifrån mål och funktionskrav analysera åtgärdsbehovet för regionens transportinfrastruktur. Västra Götalandsregionens och övriga läns systemanalyser utgjorde tillsammans med en rad andra utredningar ett viktigt underlag för regeringens proposition Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt. Propositionen innehåller målsättningar och ekonomiska ramar för hela planeringsperioden. Regeringen gav därefter i uppdrag till trafikverken och länsplaneupprättarna däribland Västra Götalandsregionen att utarbeta förslag till nationell respektive regionala planer för transportinfrastrukturen Under arbetets gång blev det tydligt att det inte fanns tillräckliga resurser i den regionala och 1.1 ARBetets genomförande 1. Systemanalysen Säkra tillväxten och förbättra miljön finns på nationella planen för att inrymma de projekt som är nödvändiga för att utforma ett hållbart transportsystem som gynnar tillväxten i Västsverige. Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgsregionen och Region Halland inledde därför en dialog med trafikverken och regeringen om ett västsvenskt infrastrukturpaket. Den 30 mars 2010 lämnade regeringen besked om de slutgiltiga ekonomiska ramarna för respektive länsplan mnkr för Västra Götaland samt om resursram och innehåll för den nationella planen. Samtidigt undertecknades avtalet om Västsvenska infrastrukturpaketet. Totalt innebär det satsningar i Västra Götaland för ungefär 61 miljarder kronor. Arbetet med den regionala infrastrukturplanen har skett i ett löpande samråd med många intressenter från kommunerna/kommunalförbunden, Västtrafik, trafikverken, länsstyrelsen, näringslivet och intresseorganisationer. Det har bland annat anordnats workshops och dialogmöten och Västra Götalandsregionens hemsida har använts som ett öppet dialogforum. Den regionala planen har beslutats av regionfullmäktige. Regionstyrelsen har varit huvudansvarig

7 5 för det löpande arbetet. Det förberedande politiska arbetet med bland annat förslag till prioriteringar mellan olika åtgärder har skett i beredningsgruppen för regionutveckling (BRU). BRU består av politiker från Västra Götalandsregionen och de fyra kommunalförbunden Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen som företräder länets 49 kommuner. 1.2 utgångspunkter Tillväxt och miljö har varit ledord under arbetet med den regionala planen. I strävan mot det hållbara samhället har en ambition varit att bättre utnyttja och knyta samman de olika delarna av transportsystemet. Prioriteringarna har även styrts av fastlagda mål och underlagsrapporter som regeringens infrastrukturproposition och planeringsdirektiv, de transportpolitiska målen, miljöbalken, Vision Västra Götaland, det regionala tillväxtprogrammet m.m. En rad utredningar om till exempel regionförstoring, jämställdhet, internationellt transportberoende, objektsbeskrivningar m.m. har varit vägledande för vilka åtgärder som har kunnat inrymmas i planen. 2 Det finns en önskan om att varje individ ska kunna få sin försörjning men ändå fritt kunna välja bostadsort. Det ställer krav på förbättrade pendlingsmöjligheter även på längre avstånd, över länsoch kommungränser. Ett sätt att arbeta med detta har varit att studera särskilda stråk som sträcker sig över de administrativa indelningarna, för att se hur restiden kan minskas. Genom att arbeta med hela stråk är det lättare att få ett trafikslagsövergripande perspektiv och att välja de åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Prioritet har getts till insatser som medför bättre arbets- och studiemöjligheter, främjar näringslivets transporter och ökar tillgängligheten till Göteborgs hamn och Göteborg Landvetter flygplats. Särskilt viktiga arbetsmarknads- och studieorter i Västra Götaland är Göteborg, Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla, Borås och Skövde. Utanför länet är Halden/Östfold, Karlstad, Örebro, Jönköping och Varberg utpekade som särskilt betydelsefulla målorter. Tåget är det effektivaste medlet för att uppnå snabbare restider i de längre pendlingsrelationerna. Satsningar på tågets infrastruktur sker företrädesvis inom ramen för den nationella planen men i denna planeringsomgång har det möjliggjorts att samfinansiera objekt mellan den nationella och regionala planen. Medel har avsatts till tre före detta länsjärnvägar i den regionala planen för att få samfinansiering från den nationella planen, som annars prioriterar dessa objekt lågt. En avsikt med satsningar på kollektivtrafiken är att minska trängseln där det idag är svårt med framkomligheten. Detta leder på sikt till att behoven att bygga ut infrastrukturen för biltrafiken minskar. Kollektivtrafiken fyller även en mycket betydande roll när det gäller att anpassa transportsystemet efter olika resenärers behov och att därmed skapa ett mer jämlikt transportsystem. Helheten i transportsystemet är särskilt viktig för kollektivtrafiken så att byten kan fungera tillfredsställande. På resecentrum möjliggörs byten mellan kollektivtrafikslag men även mellan kollektiva medel och individuella transporter med cykel, bil eller till fots. Mindre åtgärder, till exempel av informationssystemet, är också viktiga för att utveckla kollektivtrafiken. Transportsystemet ska ses som en helhet, även om åtgärderna finansieras både genom den regionala och den nationella planen och med Västsvenska infrastrukturpaketet. En del objekt finansieras även lokalt genom medfinansiering till regionala vägobjekt och kollektivtrafikåtgärder. Den största lokala finansieringen sker med trängselavgifterna inom Västsvenska infrastrukturpaketet. Samordningen mellan dessa planer och åtgärder är avgörande för att bästa resultat ska nås. Då den regionala infrastrukturplanen bedömdes få en betydande miljöpåverkan togs i samband med uppstarten av åtgärdsplaneringen beslut om att genomföra en miljöbedömning integrerad i planarbetet. Det övergripande syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekterna i infrastrukturplanen så att en hållbar utveckling kan främjas. BRU har vid samtliga möten behandlat miljöfrågorna i anslutning till åtgärdsplaneringen. Grupparbeten har genomförts. Fokus har legat på avvägningen mellan åtgärdsområden exempelvis mellan vägåtgärder och kollektivtrafikåtgärder samt mellan olika åtgärdsgruppers generella miljöpåverkan. Miljöbedömningsprocessen och planens miljökonsekvenser finns beskrivna i miljökonsekvensbeskrivningen. 3 En särskild sammanställning över den regionala infrastrukturplanens miljökonsekvenser är enligt 6 kap. 16 i Miljöbalken bilaga till denna plan. 2. Utredningsmaterialet finns på: 3. Miljökonsekvensbeskrivningen i sin helhet finns som bilaga till det regionala planförslaget som föregick denna plan och som elektronisk version på

8 6 2 Beslutade ÅtgäRdeR 2.1 planeringsramar en ekonomiska ramen för Västra Götalandsregionens regionala plan för D transportinfrastruktur är mnkr för perioden Dessa medel fördelas enligt tabell på sidan intill. Den övervägande delen av objekten är regionala vägar som till 100 procent finansieras i planen. Av de regionala vägobjekten finns det dock några objekt som har en tydlig koppling till lokal nytta och därför medfinansieras av berörda kommuner. Objekt som ligger på det kommunala vägnätet kan få statlig medfinansiering till 50 procent. Här finns medel till kollektivtrafikåtgärder liksom till trafiksäkerhets- och miljöåtgärder. Kommunerna kan ansöka om medel från de potter som är avsedda för statlig medfinansiering. För kollektivtrafikobjekt sker ansökan till Västtrafik och för trafiksäkerhetsoch miljöåtgärder görs ansökan till Trafikverket. Kommunerna får brev varje vår med information om hur ansökan ska ske. Det finns även ett antal objekt som samfinansieras mellan den regionala och den nationella planen. Här föreligger särskilda avtal mellan Västra Götalandsregionen och Trafikverket. I denna plan samfinansieras åtgärder på E 20 samt på Kinnekulle-, Norra Bohus- och Viskadalsbanorna. Planen inrymmer även medel till samfinansiering av bärighetsåtgärder. Regionutvecklingsnämnden har anslagit 37 mnkr till utbyggnad av gång- och cykelvägar för perioden vilket är lika mycket som avsatts av statliga medel i regional plan. Dessa medel ska användas på samma sätt som de statliga. Inriktningen ska vara att med hjälp av sammantaget 74 mnkr till gång- och cykelvägar få till stånd en finansiering från kommunerna om minst motsvarande belopp och därmed åstadkomma en väsentligt ökad satsning om i storleksordningen 150 mnkr. Från och med 2012 väntas statliga driftbidrag till ickestatliga flygplatser överföras till den regionala

9 7 planen. Dessa medel ska användas till bidrag för Trollhättan-Vänersborgs flygplats. Omprövning görs inför nästa revidering av den regionala planen. Utöver ramen på mnkr inrymmer planen åtgärder för ytterligare ca mnkr ca mnkr för kollektivtrafik och miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder och knappt 600 mnkr för medfinansiering av regionala vägobjekt. De medel som ligger i planen används dels till namngivna objekt, dels i potter. Objekten som är namngivna är större objekt och prioriteringen mellan dessa har arbetats fram först inom kommunalförbunden och sedan på BRU:s möten. Prioriteringen mellan namngivna objekt kan bara ändras om det finns särskilda skäl som rör genomförandet. Det finns inte heller möjlighet att göra större förändringar av utformningen av de namngivna åtgärderna som ligger med i planen. Ungefär en tredjedel av de tillgängliga resurserna ligger i potter, totalt 13 stycken. Respektive pott har en inriktning men de faktiska åtgärderna beslutas från år till år, vilket ger en mer flexibel plan. Ett helt nytt grepp i denna regionala plan är införandet av stråkpotter som kommer att hanteras lite annorlunda jämfört med de övriga potterna. Fördelning per åtgärdsområde (mnkr) % Regionala vägåtgärder , Kollektivtrafikåtgärder Statlig medfinansiering till kommuner, trafiksäkerhet- och miljöåtgärder Samfinansiering av järnvägsinvesteringar, nationell plan Samfinansiering av väginvesteringar, nationell plan Bärighet Övrigt Summa ram med omfördelning * Bidrag från Västra Götalandsregionen till gång- och cykelvägar, utöver plananslag , *Omfördelning har skett för planens inledande år för att möjliggöra ett effektivt byggande av Partihallsförbindelsen i Göteborg. För 2010 har Trafikverket lämnat besked om en årsram på 700 mnkr. Definitivt besked om åren har ännu inte lämnats. Finansieringsformer Medfinansiering: Gemensam finansiering med annan aktör än planupprättare, t.ex. när en kommun medfinansierar ett vägobjekt i den regionala planen. Statlig medfinansiering (tidigare statsbidrag): Finansiering ur nationell eller regional plan till ett antal olika typer av åtgärder som genomförs av annan än planupprättaren. Kan t.ex. sökas av kommuner och trafikhuvudmän (t.ex. Västtrafik). SaMFinansiering: Gemensam finansiering mellan två infrastrukturplaner, t.ex. när medel från den regionala planen för Västra Götaland samfinansierar objekt i den nationella planen.

10 8 2.2 Regionala VägÅtgäRdeR namngivna OBJekt Viktiga utgångspunkter för prioriteringen av väg åtgärder har som nämnts varit att främja sysselsättning och tillväxt. Här står en förbättrad tillgänglighet till Göteborgs hamn och till Göteborg Landvetter flygplats i fokus liksom att skapa förutsättningar för regionförstoring. Önskemålet om en förbättrad säkerhet på det regionala vägnätet är ett tungt vägande skäl för flera vägutbyggnader. 565 Björlandavägen 190 Gunnilseås - Angereds kyrkväg 190 Storåsvägen - Gunnilseås Teckenförklaring Vägobjekt Priostråk 1 Priostråk 2 Priostråk 3 Priostråk 4 E20/45 Partihallsförbindelsen E20-40 Tvärförbindelse inkl. Jerikolänk Priostråk 5 Priostråk 6 Priostråk 7 Priostråk 8 Priostråk 9 Europaväg Riksväg

11 9 Vägåtgärder (mnkr) Objekt/stråk etc Kostnad Anmärkning 181 Vårgårda-Bråttensby, stråk Resterande kostnad E20/45 Partihallsförbindelsen Pågående, förskottering 565 Björlandavägen Pågående 723 Skärhamn-Kållekärr Förskottering 1996 Lödöse-Nygård Förskottering Stråk 1, stråkpott Stråk 2, stråkpott Stråk 3, stråkpott Stråk 4, stråkpott Stråk 5, stråkpott Stråk 6, stråkpott Stråk 7, stråkpott Stråk 8, stråkpott Stråk 9, stråkpott Rotvik-Bäcken, stråk Skoghem-Skene, stråk Förbi Torp, stråk Kompletterande finansiering 189 mnkr 190 Gunnilseås-Angereds kyrkv, stråk Kompletterande finansiering 24 mnkr 44 Förbifart Lidköping Kompletterande finansiering 64 mnkr 168 Förbi Tjuvkil Storåsvägen-Gunnilseås, stråk E20/40 Tvärförbindelse inkl Jerikolänk Preliminär prioritering. Ska utredas 168 Ekelöv-Grokareby Kompletterande finansiering 60 mnkr 27 Viared-Kråkered Kompletterande finansiering 104 mnkr 41 Sundholmen-Björketorp, stråk Säckebäck-Varekil Axvall-Varnhem, stråk Fritsla-Kråkered, stråk Samordning beläggningsåtgärder 44 Lavad-Gillstad, stråk Skövde-Igelstorp, stråk Gång- och cykelvägar längs statligt vägnät Riktade trafiksäkerhetsåtgärder Övrig framkomlighet Smärrepott vägar Summa kostnader Inriktning, kostnader och finansiering av objektet E20/40 Tvärförbindelse inkl Jerikolänk ska utredas inför nästa revidering av regional plan. Partille och Lerums kommuner har beslutat finansiera en ny trafikplats på E20 vid Jeriko. Denna beräknas kosta mnkr. En utbyggnad från Jeriko via Åstebo till Slambyobjektet kommer att kosta mer än de 196 mnkr som finns tillgängliga i den regionala planen. Här återstår en diskussion om den kommunala medfinansieringen.

12 kollektivtrafikåtgärder namngivna OBJekt De namngivna kollektivtrafikobjekten i planen är regionala kollektivtrafikanläggningar. För dessa objekt sker en statlig medfinansiering på 50 procent. I övrigt fördelas kostnaden enligt aktie ägaravtalet för Västtrafik där kommunerna finansierar åtgärder upp till marknivå och Västtrafik utrustning/ byggnader ovan mark. Det finns även en del åtgärder som görs på eller i anslutning till det regionala vägnätet. Dessa ligger i potter och finansieras till 100 procent i planen. De namngivna kollektivtrafikobjekten genomförs i nära samarbete mellan berörda kommuner och Västtrafik. Kollektivtrafikprogrammet K2020, som pågår i Göteborgsregionen, och andra målbilder för kollektivtrafiken har varit vägledande för vilka åtgärder som har valts ut. Åtgärderna i K2020 hänger samman i ett system. Den exakta utformningen och turordningen mellan åtgärderna är inte klarlagd och det måste finnas en beredskap, om behov uppstår, att utan att revidera planen kunna ändra i prioriteringen mellan olika K2020-projekt. K2020 berör även andra områden som arbetsmarknadsmässigt hänger samman med Göteborgsområdet. Infrastrukturåtgärderna ingår i ett gemensamt system, oavsett hur de finansieras. Detta gäller inte minst för kollektivtrafikåtgärderna. Resecentra och hållplatser är beroende av vilka åtgärder som görs på järnvägarna och vägarna. Det krävs därför ett nära samspel mellan den regionala och den nationella planen och Västsvenska infrastrukturpaketet. Swedenborgsplatsen/ Hjalmar Brantingsplatsen Teckenförklaring Framkomlighet terminaler Upprustning av stationer enligt stationsmiljöprojektet europaväg Riksväg Järnvägar

13 11 Kollektivtrafikåtgärder (mnkr) Objekt Kostnad Summa Knutpunkt Mölndal etapp Tuvesvik etapp Landvetter RC Falköping bussterminal NET 2 Fjärrbussterminal Frölunda torg Upprustning av stationer Trollhättan RC Älvängen RC Torp terminalen Tuvesvik etapp Skövde RC Skeppsbron Amhult RC Gamlestadens RC etapp Lerum RC Vänersborgs RC Södra vägen busstråk, etapp Swedenborgsplatsen/Hj Branting Kungsportsavenyn/allén etapp Hagakyrkan etapp Linnéplatsen etapp Kungälv RC Stenungsund RC Norra Älvstranden spårväg (del av) Potter - bidrag Funktionshinder Pendelparkeringar Kajanläggningar Övriga K2020-åtgärder Objekt som finansieras till 100% i planen Pendelparkeringar Hållplatser på regionala vägar Totalt

14 OBJekt som samfinansieras Med den nationella planen SAMFINANSIER ING AV OBJEKT PÅ NATIONELL VÄG Samfinansiering på nationell väg görs beträffande objekten E20 genom Alingsås och Alingsås-Vårgårda. Alingsås kommun medfinansierar genomfarten. Vara kommun medfinansierar trafikplats Jung. Västra Götalandsregionen har beslutat att medverka med förskotteringsinsatser. Två olika avtal kring dessa åtgärder har träffats mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen samt Alingsås kommun respektive Vara kommun. SAMFINANSIER ING AV jär nvägsobjekt 200 mnkr är avsatta för samfinansiering av järnväg. Dessa medel ska gå till upprustningar av Norra Bohus-, Kinnekulle- och Viskadalsbanorna. Åtgärderna inriktas på trafiklednings- och säkerhetssystem samt spårupprustning. För Norra Bohusbanan planeras t.ex. att genomföra en upprust ning av banan in till Strömstad, under tiden som trafiken är avstängd pga. E6-utbyggnaden vid Skee. Trafikverket och Västra Götalandsregionen har träffat ett avtal kring dessa åtgärder. BÄR IGHET På det finmaskiga vägnätet behövs resurser för att öka och behålla bärigheten. Förslaget till regional plan innebär en samfinansiering av vägen mellan Ed och Nössemark.

15 stråkpotter Medlen i stråkpotterna avser kostnadseffektiva åtgärder som var för sig understiger 25 mnkr. Stråkpotterna är konstruerade i syfte att hantera glappet mellan angelägna behov av åtgärder på stråken och tillgängliga medel och kan ge viktiga erfarenheter inför kommande planomgångar. Det handlar i hög utsträckning om att åtgärda flaskhalsar och genomföra punktinsatser som ger stor nytta och samtidigt förbättrar tillgängligheten på stråken. Huvudsyftet är att skapa bättre möjligheter till arbetspendling på stråken med bil och kollektivtrafik. Ett hela-resan-perspektiv bör anläggas där anslutande gång- och cykelbanor, hållplatser, pendelparkeringar m.m. beaktas. Samtliga steg i fyrstegsprincipen, inklusive påver kansinsatser, tillämpas inför urval av åtgärder. 4 För varje stråk upprättas en särskild åtgärdsplan. På tjänstemannasidan leds detta arbete av arbetsgruppen för strategisk infrastrukturplanering med representanter för Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden, Trafikverket, Västtrafik och länsstyrelsen. Förslagen till åtgärdsplaner behandlas i beredningsgruppen för hållbar utveckling och beslutas i regionstyrelsen. Stråk 1: Uddevalla Bengtsfors Årjäng Arvika (väg 172) Stråkpott 60 mnkr Åtgärder för att bibehålla nuvarande hastighet Uddevalla-Bengtsfors och stigningsfält Bengtsfors-Ödsskölt samt åtgärd vid Härsängen prövas inom stråkpotten. Stråk 2: Strömstad Bengtsfors Åmål Karlstad (väg 176, E6, 164, E45) Stråkpott 25 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Hastighetsåtgärder på sträckan Strömstad-Steneby prioriteras. Stråk 3: Tidaholm Falköping Vårgårda Göteborg (väg 193, 47, 181, E20) Stråkpott 35 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Stråk 4: Trollhättan Falköping Jönköping (väg 44, 47, 26) Stråkpott 30 mnkr för bl.a. sidoområden, trafik säkerhet, kollektivtrafik. Åtgärder för att bibehålla nuvarande hastighet på väg 47 från länsgränsen till väg 44 prioriteras. Stråk 5: Lysekil Uddevalla Trollhättan Lidköping Skövde Karlsborg Askersund (väg 162, 161, 44, 184, E20, 49, 50) Stråkpott 70 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik Stråk 6: Mark (Skene) Göteborg (väg 156, 40) Stråkpott om 30 mnkr för att även möjliggöra ytterligare stigningsfält. Stråk 7: Varberg Mark Borås (väg 41) Stråkpott om 20 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Stråk 8: Kungsbacka Göteborg Alingsås/Sollebrunn (väg 158, E6, E20, E45, 190) Stråkpott om 23 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Stråk 9: Borås Alingsås Trollhättan (väg 180, 1890, 42) Stråkpott om 22 mnkr för bl.a. sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. 4. I fyrstegsprincipens första steg övervägs åtgärder som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. I det andra steget prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt transportsystem. I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder. I det fjärde steget kan det bli tal om nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller nybyggnader i oexploaterad terräng.

16 Potter på det regionala vägnätet Det finns sex potter som är avsatta för åtgärder på det regionala vägnätet. För vägobjekt får kostnaden vara högst 25 mnkr och för kollektivtrafikobjekt 10 mnkr. Trafikverket upprättar treåriga planer för respektive pott och beredning sker i arbetsgruppen för strategisk infrastrukturplanering. Planerna redovisas i beredningsgruppen för hållbar utveckling varje år vilket ger möjlighet att påverka inriktningen. 2.6 ÖVRiga potter GÅNG- OCH cykelvägar LÄNGS STATLIGT VÄGNÄT Medel ska i första hand satsas på cykelstråk där potentialen är hög för skol- och arbetspendling med cykel och även till kollektivtrafikterminaler/hållplatser. En fördjupad inventering behövs för prioriteringar i genomförandet. Trafikverket bör aktivt söka kommunal medfinansiering för dessa utbyggnader. Insatser till områden där det finns ett tydligt lokalt intresse för medfinansiering bör prioriteras. Utöver de medel som avsätts i den regionala planen för gång- och cykelvägar har regionutvecklingsnämnden beslutat att avsätta motsvarande summa för perioden RIKTADE TRAFIKSÄKERHETSÅTGÄRDER Det finns ett stort behov av trafiksäkerhetsåtgärder i form av diverse punktinsatser och förbättringar utmed längre vägavsnitt av t.ex. sidoområden, mitträcken m.m. Det kan också handla om insatser som bergsskärning eller byggande av stigningsfält, rondeller m.m. Dessa riktade trafiksäkerhetsåtgärder ska i första hand läggas på det regionala statliga vägnätet utanför de utpekade nio stråken som i planen har fått avsatta medel i stråkpotter. ÖVRIG FRAMKOMLIGHET Nära km väg i Västra Götaland har fått ändrad, mestadels sänkt, hastighetsnivå för att standarden var för låg jämfört med den skyltade hastigheten. Medlen i denna pott är avsedda till att kunna höja dessa hastigheter igen, i första hand på de viktigaste pendlingsstråken (som ej omfattas av stråkpotterna). Trots att restidsvinsterna inte är särskilt stora så har insatserna god samhällsekonomisk lönsamhet, främst på grund av att trafiksäkerhetseffekten förbättras. HÅLLPLATSER PÅ DET REGIONALA vägnätet Kollektivtrafikåtgärder som utförs på de statliga vägarna ska helt finansieras i den regionala planen. Utöver nya hållplatser kan även funktionshinderanpassningar göras genom denna pott om det finns åtgärder i etapp 1 som inte kan finansieras i närtid genom den nationella planen (se även potten funktionshinderanpassning av kollektivtrafik statlig medfinansiering). PENDELPARKERINGAR PÅ DET regionala VÄGNÄTET Bidrag ges till pendelparkeringar för cykel och bil på det regionala vägnätet. I första hand prioriteras pendelparkeringar som ligger i linje med de olika målbilderna för kollektivtrafiken. Pendelparkeringar utanför Göteborgsregionen kommer att prioriteras i första hand eftersom det finns relativt stora resurser avsatta för pendelparkeringar i Västsvenska infrastrukturpaketet. SMÄRREPOTT VÄGAR Även dessa resurser ska i första hand läggas på vägnätet utanför stråken. De medel som avsatts för smärre väg åtgärder är avsedda för investeringar under 25 mnkr, t.ex. begränsade standardförbättringar. Utrymmet ska också kunna användas till bärighetshöjande åtgärder och samarbetsprojekt kring landsbygdsvägar.

17 Potter statlig medfinansiering Kollektivtrafikobjekt för mindre än 10 mnkr och miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder för högst 5 mnkr på det kommunala vägnätet kan finansieras inom ramen för dessa potter. Kommunerna kan ansöka om 50 procent av den totala kostnaden. För kollektivtrafikåtgärder sker ansökan till Västtrafik och för miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder till Trafikverket. Brev med information och uppmaning om att söka skickas ut till kommunerna varje vår. Västtrafik och Trafikverket utformar treåriga planer för respektive pott, vilka bereds i arbetsgruppen för strategisk infrastrukturplanering och redovisas i beredningsgruppen för hållbar utveckling. Planen för Funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken ska dessutom stämmas av i Forum kollektivtrafik som är en samverkansgrupp för funktionshinderfrågor i kollektivtrafiken. FÖR kollektivtrafikåtgärder har MEDEL avsatts för: Funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken Pendelparkeringar Kajanläggningar Övriga K2020-åtgärder FUNKTIONSHINDERANPASSNING av kollektivtrafiken Det finns ett utpekat regionalt nät för funktionshinderanpassning där etapp 1 syftar till att åtgärda hållplatser med fler än 100 påstigande samt viktiga knutpunkter som Västtrafik har identifierat. Etapp 2 gäller hållplatser med påstigande och på etapp 3 handlar det om påstigande. Åtgärder inom etapp 1 prioriteras i ett första skede. Särskilda åtgärder för hållplats- och terminalinformation och audiovisuella hållplatsutrop kommer också att prioriteras inom ramen för denna pott. Resecentra och hållplatser ska utformas i enlighet med Riktlinjer och standard/normer för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder inom trafiken i Västra Götaland. Trafikverket gör anpassningar av sina terminaler och hållplatser både i enlighet med regeringens utpekade prioriterade kollektivtrafiknät och med den regionala planens utpekade strategiska punkter i Västra Götaland. De statliga verkens prioriterade nät kompletterar regionens och kommunernas. Prioriteringen görs i båda fallen enligt antal påstigande. Trafikverket har avsatt medel i den nationella planen för att bygga ut funktionshinderanpassade nät för kollektivtrafiken. PENDELPARKERINGAR på det kommunala vägnätet Bidrag ges till pendelparkeringar för cykel och bil på det kommunala vägnätet. I första hand prioriteras pendelparkeringar som ligger i linje med de olika målbilderna för kollektivtrafiken. KAJANLÄGGNINGAR Sjöterminaler ingår i det prioriterade nätet för funktionshinderanpassning. Bidrag ges i första hand till terminaler som byggs om för att få en trafik som är mer tillgänglig för personer med funktionshinder. ÖVRIGA K2020-ÅTGÄRDER Potten för övriga K2020-åtgärder syftar till att ha en beredskap för att kunna utföra åtgärder som är viktiga för att uppnå helheten i K2020 och kan användas för exempelvis både framkomlighet och knutpunkter. Åtgärderna ska kunna genomföras i hela Västra Götaland. K2020-strategier eller motsvarande förväntas upprättas inom alla kommunalförbundsområden och kan vara vägledande för vilka objekt som inryms. Projekt som främjar regionförstoring och en ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken är av stor vikt. Genom Västsvenska infrastrukturpaketet skapas helt nya förutsättningar att utveckla kollektivtrafikresandet i Västsverige.

18 16 TRAFIKSÄKERHET OCH MILJÖ Det är i tätorterna på det kommunala vägnätet som de flesta oskyddade trafikanterna finns. Denna åtgärd är ett bidrag som syftar till att stimulera kommuner att genomföra åtgärder för ökad trafiksäkerhet och miljö på och i anslutning till kommunala vägar. Trafiksäkerhetsåtgärder som kan komma ifråga ska främst gynna oskyddade trafikanter och se till barns situation i trafiken. Det kan bland annat handla om planskilda korsningar, gång- och cykelvägar, transportinformatik samt omskyltning av hastigheter. Åtgärder som gynnar en ökad skoloch arbetspendling med cykel och anslutningar till kollektivtrafiken prioriteras. En prioritering kommer även att ske av objekt med stor potential för cykling. Miljöåtgärder som kan komma ifråga är upprustning av vägmiljöer, skydd av vattentäkter, trafikinformatik och åtgärder för att uppfylla miljökvalitetsnormer för luft. Buller är ett stort problem för många boende längs med kommunala gator och åtgärder för att minska antalet bullerutsatta prioriteras.

19 17 Potter (mnkr) Totalt planperioden Potter på regionala vägar 737 Stråkpotter Gång- och cykelvägar längs statligt vägnät Riktade trafiksäkerhetsåtgärder Övrig framkomlighet Smärrepott vägar Hållplatser på regionala/statliga vägar Pendelparkeringar regionala /statliga vägar Statlig medfinansiering kollektivtrafik Funktionshinder Pendelparkeringar Kajanläggningar Övriga K2020-åtgärder, hela Västra Götaland Statlig medfinansiering, trafiksäkerhet och miljö Övrigt 99 SUMMA POtter Övrigt Inom åtgärden övrigt kan bidrag ges till flygtrafikanläggningar, sjöfart och projekt Landsbygdsvägen. Det finns möjlighet att söka statlig medfinansiering till investeringar beträffande regionala flygtrafikanläggningar, t.ex. terminalbyggnader, vänthallar och hjälpmedel för inflygning. Bidrag till sjöfart ges till investeringar för godstransporter. Projekt Landsbygdsväg är bidrag till lågtrafikerade landsbygdsvägar och förutsätter medfinansiering av berörd kommun, fastighetsägare m.fl. Det är svårt att i förväg exakt bedöma hur stora resurser som krävs och när de kommer att behöva tas i anspråk. Som utgångspunkt fördelas potten jämt över planperiodens år men bestäms mer ingående varje år.

20 18 3 genomför ande OCH uppföl Jning D et politiska inflytandet över genomförandet av planen kommer att stärkas jämfört med tidigare planomgångar. Skälet är bland annat att väsentligt större resurser än tidigare lagts i potter. Detta ger större utrymme för mindre åtgärder och en ökad flexibilitet i genomförandet av planen. Inför varje budgetår kommer Trafikverket att årligen, till i första hand beredningsgruppen för hållbar utveckling, redovisa genomförandet av objekt de närmaste åren. Det handlar om vilka objekt som planeras att bli påbörjade, vilka som pågår och vilka som är på väg att avslutas. Det ska också redovisas om väsentliga avvikelser föreligger vad gäller utförande, kostnader eller prioriteringsordning. För nationella planen informeras på motsvarande sätt. Vad gäller potterna redovisar Trafikverket årligen, återigen i första hand till beredningsgruppen, förslag till de så kallade treåriga verksamhetsplanerna för potter där inriktning och belopp framgår. Detta ger möjlighet att påverka inriktningen. Efter varje budgetår redovisar Trafikverket vad som faktiskt genomförts, både vad gäller objekt och potter. För uppföljning av planens miljökonsekvenser kommer ett program att upprättas i samråd med länsstyrelsen, Trafikverket och Västtrafik. En rapportering ska ske årligen med inriktning på klimat, hälsa och landskap. Se även bilaga Särskild sammanställning för den regionala infrastrukturplanens miljökonsekvenser. Möjligheterna till årlig avstämning mot de transportpolitiska målen ska övervägas. Efter planperiodens slut, alternativt när planen revideras, ska en genomgång ske där eventuella avvikelser mot miljökonsekvensbeskrivningen kontrolleras och vad dessa i så fall kan ha haft för betydelse för olika miljöaspekter. Dessutom sker en avstämning mot de transportpolitiska målen. Genomförandet och uppföljningen bereds i arbetsgruppen för strategisk infrastrukturplanering inför behandlingen i beredningsgruppen. Sjöfartsverket konstaterar att slussarna på Trollhätte kanal, som gör sjöfarten på Vänern möjlig, måste byggas om inom 20 år. Sjöfartsverket har uppskattat kostnaderna till runt ett par miljarder kronor. Sjöfarten på Vänern och Göta älv är en viktig del i det västsvenska transportsystemet. Vi förutsätter att frågan om reinvesteringar i slussarna hålls aktuell och att den kommer utredas noggrannare inför nästkommande planeringsomgång. Vi förutsätter också att vi tillsammans med övriga lokala och regionala intressenter kommer delta i ett sådant arbete. Västra Götalandsregionen har i juni 2009 hemställt att regeringen prövar om Göta älv, Trollhätte kanal och Vänern kan införlivas i EU:s gemenskapslagstiftning som rör inre vattenvägar. 4 effekter OCH MÅluppfYllelse 4.1 planens PÅVERkan PLANENS BIDRAG TILL SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN P lanen väntas medföra positiva sysselsättningseffekter, vilket också har betydelse för att bryta utanförskapet i samhället. Även om planen främst innehåller investeringar i vägnätet bedöms den bidra till en positiv utveckling även för miljön. En relativt stor andel av ramen används till åtgärder för kollektivtrafiken. Detta är särskilt viktigt för en hållbar utveckling i Göteborgsregionen, där en önskad förtätning av regionens kärna förutsätter en omfördelning av resandet med bil till en större andel cykel-, gång- och kollektivtrafik. PÅVERKAN PÅ PERSONRESANDETS OMFATTNING Då åtgärderna till stor del har valts med tanke på behoven av att underlätta arbetspendling med bil och kollektivtrafik, förväntas en viss ökning av resandet. Detta utgörs principiellt sett av såväl nygenererade resor som ökade reslängder. Eftersom flera objekt, till exempel Partihallsförbindelsen och väg 27 Viared-Kråkered, medför vägförkortningar är det dock svårt att bedöma hur reslängden totalt sett påverkas. Om man enbart ser till den direkta omfördelningen av biltrafiken i vägnätet så beräknas trafikarbetet av vägobjekten minska med cirka 7 miljoner fordonskilometer per år.

21 19 PartihallsföRBindelsen I relativa termer bedöms antalet resor med kollektivtrafik öka mer än med bil eftersom åtgärder som gynnar kollektivt resande proportionellt sett utgör en stor andel. Ett viktigt syfte med K2020 är just att öka andelen resor med kollektivtrafik. Utöver åtgärder som generellt höjer resandestandarden ingår till exempel pendelparkeringar, tillgänglighetsförbättringar för funktionshindrade etc. I absoluta tal bedöms skillnaden mellan ökat antal bilresor och kollektivresor dock vara liten. I planen ingår även cykelbanor längs det statliga vägnätet och bidrag till trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala nätet. Detta kan i någon mån begränsa antalet korta bilresor. PÅVERKAN PÅ GODSTRANSPORTERNAS OMFATTNING Åtgärder som underlättar näringslivets transporter leder i första hand till kostnadsbesparingar och inte till fler transporter. Sammantaget förväntas inte planen påverka godstrafikens omfattning i nämnvärd grad.

22 ÖVERGRipande MÅluppfYllelse LÅNGSIKTIG HÅLLBARHET Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Transportsystemet ska därigenom bidra till en hållbar utveckling av samhället som helhet. Den regionala planen behandlar en avgränsad del av transportsystemet men har utkristalliserats från den transportslagsövergripande regionala systemanalys som genomförts. Detta innebär att planen grundas på ett synsätt som lett till att föreslagna åtgärder kompletterar och samverkar med den nationella. Dels fokuserar planen på stråk som binder samman orter vilka är särskilt viktiga för att hela regionen ska kunna utvecklas, dels prioriteras objekt som knyter samman de lokala, regionala och nationella systemen, främst i form av effektivare bytes- och knutpunkter inom kollektivtrafiken. En annan konsekvens av den avgränsning av planens innehåll som görs är att de synnerligen viktiga åtgärderna som i det tidigare planeringsskedet klassades som steg 1- och 2-åtgärder, enligt den så kallade fyrstegsprincipen, inte ingår i planen. Mycket av detta såsom bebyggelseplanering, trafikutbud, styrmedel och avgiftssystem förutsätts drivas mot samma övergripande mål och därmed förstärka effekten av planen. Planens betydelse för utvecklingen mot ekonomisk hållbarhet är positiv. De flesta vägobjekten i planen har en god samhällsekonomisk lönsamhet. För de delar av planen som avser bidrag till kollektivtrafik respektive trafiksäkerhet och miljöåtgärder i kommuner finns inte effektberäkningar framtagna på samma sätt som för vägobjekten. Det är osäkert om dessa åtgärdskategorier förstärker den samhällsekonomiska effekten. Som helhet bedöms planen emellertid leda i rätt riktning. Planens sociala hållbarhet har inte analyserats djupare. Genom att planen innefattar åtgärder som förbättrar möjligheterna till arbetspendling i alla delar av regionen och med förstärkta insatser för

23 21 andra färdmedel än bil talar det för att inriktningen även i detta avseende är positiv. Den miljömässiga hållbarheten har enligt miljö konsekvensbeskrivningen bedömts vara positiv. Detta baseras främst på planens betydelse för klimatpåverkande utsläpp respektive emissioner som påverkar människors hälsa. Utvecklingen motverkas i någon mån av vissa intrång i skogs- och odlingslandskap. SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET För att uppnå en så hög kostnadseffektivitet som möjligt spelar de samhällsekonomiska effekterna en stor roll. Vissa projekt i den regionala planen samt stråkpotter och till exempel riktade trafiksäkerhetsåtgärder saknar fullständiga samhällsekonomiska kalkyler. För åtgärderna med fullständiga samhällsekonomiska kalkylerna bedöms dock den genomsnittliga nettonuvärdeskvoten vara 1,0. Det innebär att samhället får tillbaka två kronor i nytta för varje investerad krona. Denna beräkning inkluderar inte Partihallsförbindelsen. Partihallsförbindelsen har en nettonuvärdeskvot på 3,7 vilket ökar den genomsnittliga nettonuvärdeskvoten för planen till 1,7. Några viktiga effekter som inte har kvantifierats och tagits med i lönsamhetsberäkningarna är exploateringseffekter, arbetsmarknadseffekter och långsiktiga lokaliseringseffekter. Den minskade restiden bidrar till möjlig regionförstoring vilket i sin tur påverkar ovanstående positivt. Som nämnts har kalkyler för kollektivtrafikåtgärderna, åtgärder i potter etcetera inte utförts. Stråkpotterna saknar fullständiga samhällsekonomiska kalkyler men bedöms generellt sett ha nettonuvärdeskvoter på 2 eller mer. Sammantaget har planen en hög samhällsekonomisk effektivitet. NyTTOFÖRDELNING FÖR INVESTE- RINGSOBJEKTEN Enligt Trafikverkets kalkyler (EVA-kalkylerna) för de namngivna vägobjekten fördelas nyttoeffekterna enligt nedan. Motsvarande beräkningar för kollektivtrafikobjekten och potterna saknas. Tillgänglighet Trafiksäkerhet Emissioner (avser luft, buller ej beräknat) Drift och underhåll 70 % 35 % -1 % -4 % Summa 100 % Tillgänglighetsvinster snabbare och billigare resor och transporter är den klart största posten men även trafiksäkerhetsvinsten är betydande. Utbyggnaden av objekten innebär också en belastning, dvs. mer utsläpp (emissioner) och ökade kostnader för drift och underhåll (minusposter i tabellen). Den förhållandevis stora andelen kollektivtrafik i planen ger likaså stora tillgänglighetsvinster samt nyttor beträffande minskade emissioner. TILLVÄxt i HELA REGIONEN Planen som helhet har en betoning mot objekt som gynnar vidgade arbetsmarknader i hela regionen. De nio utpekade stråken har en jämn fördelning över Västra Götaland. Att tyngdpunkten av investeringarna totalt sett ligger i Göteborgsregionen beror dels på dess storlek men också på dess betydelse som ekonomiskt och logistiskt centrum i Västsverige. Det avser i synnerhet näringslivets transporter och den internationella tillgängligheten via Göteborgs hamn och Göteborg Landvetter flygplats.

24 funktionsmål tillgänglighet Tillgänglighet är själva syftet med transportsystemet. Begreppet tillgänglighet definieras i detta sammanhang som den lätthet med vilket utbud och aktiviteter i samhället kan nås. Tillgänglighet avser såväl medborgarnas som näringslivets behov. MEDBORGARNAS RESOR Tillgänglighetsbegreppet avser här faktorer som till förlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Den regio nala planen bidrar till att dessa faktorer förbättras. Partihallsförbindelsen är ett exempel på åtgärd som ger ökad kapacitet i ett överbelastat vägnät och ett antal vägobjekt där befintlig väg byggs om till 2+1-standard motsvarar väl dessa kriterier. Kollektivtrafikobjekten är av en sådan karaktär och omfattning att tillgängligheten, särskilt i Göteborgsområdet, förbättras ganska radikalt. Resecentra, bytespunkter, separata busskörfält, signalprioritering, pendelparkeringar, hållplatser på landsbygdsvägar etcetera utgör viktiga inslag i denna åtgärdskategori. Bidraget till järnvägar i den nationella planen ger likaså bättre kapacitet och tillförlitlighet på några av banorna i Västra Götaland. En stor fördel med kollektivtrafikåtgärderna är att de medför en förbättrad tillgänglighet även för dem som inte har tillgång till egen bil. KVALITETEN FÖR NÄRINGSLIVETS TRANSPORTER I planen föreslås investeringsobjekt som sammantaget bidrar till att förbättra kvaliteten för näringslivets transporter. Det totala trafikarbetet avseende lastbilstrafik minskar enligt de samhällsekonomiska kalkylerna vilket bidrar till en ökad effektivitet. Restiden för lastbilstrafik sjunker vilket också bidrar till en ökad effektivitet. Förutom dessa positiva effekter kommer även fordonskostnaderna att sjunka. Det ska dock tilläggas att det inte finns fullständiga samhällsekonomiska beräkningar för alla åtgärder i planen och att ovanstående slutsatser endast bygger på objekten med fullständigt beräkningsunderlag. Partihallsförbindelsen som inte finns med i ovanstående analys och utgör en stor del av budgetposten i den regionala planen ökar kvaliteten för näringslivets transporter ytterligare. Den kommer att avlasta centrala delar av Göteborg samt öka framkomligheten på E6:an. Detta förbättrar kvaliteten för näringslivets transporter. Objekten i planen bidrar generellt sett till en god och ökad nytta avseende effekter för näringslivets transporter. TILLGÄNGLIGHET INOM OCH MELLAN REGIONER OCH TILL ANDRA LÄNDER Planens huvudstruktur med de utpekade stråken syftar i hög grad till att komplettera och stödja utvecklingen av de nationella stråken. Några exempel är objekten på väg 49, väg 181 Vårgårda-Bråttensby, E20/40 Tvärförbindelse samt Partihallsförbindelsen mellan E20 och E45. De två senare är också av stor betydelse för att förbättra tillgängligheten till Göteborg Landvetter flygplats. Även kollektivtrafikobjekten har i många fall samma syfte, dvs. att bidra till goda helhetslösningar, som t.ex. Trollhättan resecentrum och Falköping bussterminal. Insatser på Norra Bohus-, Kinnekulle- och Viskadalsbanorna bidrar till en bättre trafikmatning på övriga delar av järnvägsnätet.

25 23 JÄMSTÄLLT SAMHÄLLE Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Mäns och kvinnors transportbehov styrs av respektives livssituation. Med stora likheter i denna så finns ändå vissa skillnader i värderingar och val, bl.a. synen på hastigheten i väg- och gatusystemet. Fler kvinnor åker kollektivt och ökningen av antalet som pendlar på längre avstånd har varit störst för kvinnor. Men det är fortfarande män som dominerar vad gäller längre pendlingsresor. Genom planens satsning på kollektivtrafikanläggningar och bidrag till kvalitetshöjning på vissa järnvägar möter vi kvinnors behov. Däremot är satsningen på att behålla dagens hastighet på vissa vägsträckor inte i linje med de flesta kvinnors prioriteringar. Säkerhet i trafiksystemet prioriteras högre av kvinnor än män. Satsningen på trafiksäkerhetsåtgärder dels i väg-/gatunätet och dels vad gäller terminaler m.m. följer de flesta kvinnors värderingar. I planeringsprocessen har det varit en medveten strategi att arbeta på ett mer jämställt sätt. Dokumentation har gjorts och i diskussionerna har ett jämställt transportsystem fått ett större utrymme jämfört med tidigare. ETT SAMHÄLLE FÖR funktionshindrade För funktionshinderanpassning avsätts 180 mnkr. Det innebär att alla hållplatser/terminaler som definieras enligt etapp 1 och ungefär hälften av etapp 2 kan färdigställas. Samarbetet mellan Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Trafikverket kommer att fortsätta, bl.a. för att ta fram prioriteringar i genomförandeplanen. Här är det viktigt att även kommunalförbunden/kommunerna fortsatt deltar i planeringsprocessen. BARNS SÄKRA TILLGÄNGLIGHET Gång- och cykelvägar är viktiga för många i samhället inte minst för barn och unga. Satsningen på gång- och cykelvägar ger säkrare tillgänglighet. De medel i planen på 74 mnkr som avsatts till gång- och cykelvägar på det regionala statliga vägnätet beräknas räcka till cirka 35 km. Utöver de medel som anslås i den regionala planen så har regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland beslutat om att tillskjuta ytterligare 37 mnkr till gång- och cykelvägar på det regionala statliga vägnätet under planens tre första år. Detta förutsätts i stor utsträckning ske med en medfinansiering av kommunerna. Det skulle innebära att runt 150 mnkr kan användas under till gång- och cykelvägar på det regionala statliga vägnätet, motsvarande cirka 70 km. I planen avsätts också 420 mnkr i statlig medfinansiering till kommunerna för trafiksäkerhets- och miljöåtgärder. Kommunerna lägger motsvarande belopp och prioriterar vad som ska göras. Om vi antar att hälften av beloppet till kommunerna (210 mnkr) samt kommunernas tillskjutande andel (210 mnkr) används till gång- och cykelvägar på det kommunala väg-/gatunätet så kan 200 km åstadkommas, dvs. ungefär dubbelt så mycket som på det regionala vägnätet. Detta ger en bra måluppfyllelse då barn i första hand rör sig i det kommunala väg-/gatunätet. FÖRUTSÄTTNINGAR ATT VÄLJA kollektivtrafik, GÅNG OCH cykel I planen sker en större satsning på kollektivtrafikanläggningar än vad som gjorts tidigare. Tyngdpunkten ligger på objekt i Göteborgsområdet. Den regionala planen inrymmer också objekt som normalt brukar finansieras i den nationella planen. Detta för att möta behovet av tågpendling, som har stor betydelse för arbetspendlingen. Investeringar görs också i viktiga bytespunkter, för att underlätta arbetspendlingen och uppnå målet om ökad regionförstoring. Jämfört med föregående plan så är det en väsentligt större satsning på mindre åtgärder, pendelparkeringar, funktionshinderanpassning (som vid behov även inkluderar vägen till hållplatsen), kajanläggningar m.m. Detta tillsammans med satsningar på gång- och cykelvägar på det kommunala gatunätet ökar förutsättningarna till säkrare resande dörr till dörr, med kollektivtrafiken som huvudresa. Resurser avsätts på stråk i gatunätet (prioritering i trafiksignaler, busskörfält m.m.) för att öka kapacitet och framkomlighet. Sammantaget med andra insatser ökar detta kollektivtrafikens konkurrensförmåga på ett påtagligt sätt. Trafikverket har beräknat att utbyggnaden av pendelparkeringar och kollektivtrafikkörfält i Göteborgsområdet är samhällsekonomiskt lönsamma med en nettonuvärdeskvot mellan 0,5 och 1.

26 HänsYnsMÅL säkerhet, MilJÖ OCH Hälsa TRAFIKSÄKERHET Målet för säkerhet inom vägtransportområdet preciseras i form av etappmålet att antalet omkomna halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och omkom i Sverige totalt 397 personer och ytterligare skadades svårt. I Västra Götaland omkom totalt 69 personer 2008 och 461 skadades svårt. Utöver dessa rapporterades lindrigt skadade. Vägobjekten i den regionala planen beräknas bidra till en ökad trafiksäkerhet i form av ett minskat antal döda och svårt skadade med sammanlagt 6 personer per år under planperioden. Utöver dessa vägobjekt bidrar även kollektivtrafikåtgärder samt potter för såväl vägar som kollektivtrafikåtgärder med positiva effekter på trafiksäkerheten. KLIMATPÅVERKAN Som indikator på planens betydelse för klimatpåverkande faktorer har tillgängliga effektanalyser från Trafikverket för objekt och objektgrupper använts. För vägobjekten finns i de flesta fall effekten kvantifierad i utsläppt koldioxid. Beräkningen är normalt gjord med den metod (EVA) som används vid de samhällsekonomiska beräkningarna. Modellen beaktar åtgärdens påverkan på trafiken inom ett influensområde men tar inte hänsyn till om åtgärden i sig alstrar mer trafik. Vi bedömer att en sådan effekt finns där framkomligheten ökar betydligt, såsom vid nya sträckningar som ger vägförkortning eller i större tätorter där kapaciteten utan åtgärden är begränsad. I många fall innehåller vägobjekten även delar som förbättrar standarden för buss-, cykel- och gångtrafik, vilket då verkar i andra riktningen. I planförslaget är ett par vägobjekt av karaktären vägförkortning och kortare restider. Det största, E20/45 Partihallsförbindelsen ger enligt effektanalysen en minskning av utsläppen som är klart större än den sammanlagda ökningen från de övriga. En grov bedömning av vägobjektens samlade effekt för klimatpåverkande utsläpp är att effekten av nyalstrade resor är av samma storleksordning som den enligt EVA-kalkylen beräknade minskningen, det vill säga varken entydigt positiv eller negativ. Den resterande delen av planen, som utgör cirka 35 procent av investeringarna, består till största delen objekt eller potter som innebär att resande och transporter med andra färdmedel än bil underlättas, främst kollektivtrafik. I beskrivningarna av kollektivtrafikobjekten saknas kvantifieringar av koldioxidutsläppen, men generellt har denna åtgärdskategori bedömts bidra till minskade utsläpp. Sammantaget torde denna del av planen medföra att utsläppen minskar. Sammanvägning Klimat Planen verkar i en gynnsam riktning vad gäller klimatpåverkande faktorer. Klimat bedömd utveckling från nuvarande (negativa) påverkan HÄLSOEFFEKTER Buller Som indikator har en riktningsanalys av antalet bullerstörda (över 60 db) personer använts. I objektens effektanalyser redovisas sällan antalet bullerutsatta. I vissa fall där trafiken flyttas längre från bebyggelse och/eller där särskilda åtgärder mot buller ingår i objektet blir förbättringarna betydande. Markanta sänkningar av de höga och mest hälsopåverkande nivåerna kan då åstadkommas. Detsamma gäller givetvis de särskilt riktade medlen till miljöåtgärder i det kommunala nätet. I många fall är effekten inte så stor beroende på att endast få fastigheter berörs eller att åtgärden inte påverkar trafikbullret i större grad. Objekt och åtgärdsgrupper i planen som ger positiva effekter överväger, det vill säga att den sammantagna effekten är av godo. Luftkvalitet Indikatorer är utsläppsmängder av kväveoxider och partiklar med särskilt beaktande av i vilken miljö som utsläppen sker. Det enda vägobjektet som berör område där miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids är Partihallsförbindelsen. Här sker en betydande avlastning av trafik längs leder som är utsatta för höga halter i dag och även en stor total minskning av utsläppsmängderna för såväl kväveoxider som partiklar. Denna effekt är betydligt större än den marginellt negativa effekten för de övriga vägobjekten sammanlagt. Den positiva effekten dämpas dock av att en del av vägobjekten kan betraktas som trafikgenererande.

27 25 I planen sker en stor satsning på kollektivtrafikens infrastruktur. Med en förväntad överföringseffekt, inte minst i Göteborgsregionen, väntas luftkvaliteten påverkas i positiv riktning. Denna tendens förstärks av de effekter som väntas följa av åtgärderna i de olika potterna. Den sammantagna effekten av planen är i detta avseende är positiv. Grundvattnets kvalitet Som indikator har valts att betrakta åtgärder som ger stora ingrepp i berg som riskobjekt. Det är endast i något enstaka fall som ett sådant ingrepp noterats. Beträffande de ospecificerade åtgärderna kan det tänkas att ingrepp förekommer men då karaktären på dessa åtgärder normalt berör befintliga stråk har risken för skadlig påverkan bedömts vara liten. Vid ombyggnad av vägar i känsliga miljöer ställs normalt högre krav på skydd av vattentäkter än för befintliga vägar. Sammantaget förutsätts således påverkan vara marginell. Sammanvägning Hälsa Planen verkar i en gynnsam riktning vad gäller effekterna som berör människors hälsa. fysisk utbredning. I något fall anges att en större faunapassage ingår. Utsläppen av försurande ämnen bedöms totalt sett minska något. Sett på systemnivå bedöms den negativa påverkan vara liten. Intrång i skogsmark och odlingslandskap De flesta av vägobjekten i planen gör intrång i skogsmark och/eller odlingslandskap. I majoriteten av fallen har intrången bedömts som små eller marginella. För övriga åtgärdsgrupper i planen bedöms risken för skadlig påverkan vara liten. Kulturmiljö För två vägobjekt anges påverkan på kulturmiljö. Det ena objektet berör känsliga områden med stora miljövärden bl.a. naturmiljö och kulturmiljö och det andra fragmenterar ett äldre kulturlandskap med fornlämningsmiljöer. Sammanvägning Landskap Planen berör inte i nämnvärd grad områden med starka bevarandeskydd. Däremot leder ett visst antal nya vägsträckningar till fragmentering av landskapet och intrång i skogsmark och odlingslandskap Hälsa bedömd utveckling från nuvarande (negativa) påverkan Landskap bedömd utveckling från nuvarande (negativa) påverkan LANDSKAP Intrång i ny mark Sex av vägobjekten ger relativt stora intrång i landskapet, varav ett (Partihallsförbindelsen) i stadslandskap. I övrigt handlar det främst om breddningar eller andra typer av ombyggnader i befintliga stråk, vilket i vissa fall kan förstärka fragmenteringseffekterna. Intrång och annan påverkan som skadar växt -och djurliv Endast enstaka vägobjekt i planen gör intrång i miljöer med sådana värden. Man kan dock inte utesluta risk för skador även i objekt med begränsad

28 26

29 27 Bil aga 1 K artor Järnvägar i Västra Götaland Järnvägar med persontrafik Stamväg Källa: Västra Götalandsregionen vägnät i Västra Götaland Vägar i Nationell väghållningsplan Övriga riksvägar och primära länsvägar Källa: Vägverket

30 28 Bil aga 2 Beskrivning av åtgärder, investeringar i vägar Väg nr Vägavsnitt/ stråk Funktion 181 Vårgårda- Bråttensby, stråk 3 E20, E45 Partihallsförbindelsen Väg mellan E20 (Vårgårda) och Falköping. Ny förbindelse mellan E20 / Rv 45 i Göteborg. 565 Björlandavägen Tvärgående förbindelse på Hisingen. 723 Skärhamn- Kållekärr Väg mellan kommuncentrum och väg 169 på Tjörn Lödöse-Nygård Lokal väg från Rv 45 (Lödöse) till Nygård. 161 Rotvik-Bäcken, stråk 5 Väg från E6 (Uddevalla) mot Lysekil. 156 Skoghem-Skene, stråk 6 Förbindelselänk mellan väg 40 / Göteborg Landvetter flygplats och väg 41 (Kinna). 161 Förbi Torp, stråk 5 Väg mellan E6 (Uddevalla) och Lysekil. 190 Gunnilseås- Angereds kyrkväg, stråk 8 44 Förbifart Lidköping Vägstråk i de nordöstra delarna av Göteborg vid Rv 45 (Angered) och Rv 42 (Sollebrunn). Regional led mellan vägarna E6, E45 och E20.

31 29 Otillfredsställande framkomlighet och trafiksäkerhet. Problem Åtgärd Samhällsekonomisk beräkning, nettonuvärdeskvot (nnk) Trafiksituationen i Tingstadsområdet och angränsande delar av nordöstra Göteborg medför framkomlighets-, miljö- och säkerhetsproblem samt påtagligt negativa konsekvenser för näringsliv, befolkning och hela regionens utveckling. Smal väg med flera utfarter. Ökat bostadsbyggande längs vägen. Otillfredsställande trafiksäkerhet främst för gång- och cykeltrafikanter. Vägen har breddats, linjeföringen förbättrats m.m. Projektet klart runt årsskiftet 2009/2010. Byggnation av Partihallsförbindelsen som bro. Vägen rätas ut. Förbättring av sidoområdet. Utbyggnad av separat gång- och cykelbana. 0,5 NNK för Partihallsförbindelsen och Marieholmstunneln: 0,22 Projektet har utökats. Trafikverkets beräkning ej uppdaterad. Avslutat projekt. Återbetalning av förskotterade medel. Avslutat projekt. Avslutat projekt. Återbetalning av förskotterade medel. Avslutat projekt. Flera vägavsnitt har låg trafiksäkerhetsstandard. Hög belastning under sommartid. Trafiken från färjan kommer koncentrerat i korta omgångar. Tillgängligheten och säkerheten för oskyddade trafikanter är låg. Vägens nuvarande utformning är dålig ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. Dagens vägnät med vägarna E6, 44 och 161, klarar vid vissa tidpunkter inte av trafikbelastningen. Planer finns att expandera köpcentrumet på båda sidor av E20. Vägavsnittet är kraftigt olycksbelastat med dödsolyckor under senaste tioårsperioden. Otillfredsställande framkomlighet och trafiksäkerhet. För att nå en ökad trafiksäkerhet och bättre framkomlighet behövs en 2+1 väg med mitträcke och separata gång- och cykelvägar. Vägen breddas med ett körfält till en 2+1-väg. Den tvåfältiga sektionen anläggs i norrgående riktning mot Rv 40 och fungerar då som stigningsfält. Anslutningar stängs, sidoområdet förbättras, gång- och cykelbro byggs m.m. Byggnation av ny trafikplats, anslutningar m.m. Ny mötesfri landsväg med 2+1 körfält, cirkulationsplatser, planskild korsning och busshållplatser. Ombyggnad av väg 44 i ny sträckning till mötesfri landsväg med 2+1 körfält och mitträcke, cirkulationsplats m.m. 0,1 1,1 1,1 1,5 0

32 30 Fortsättning, Bilaga 2 Beskrivning av åtgärder, investeringar i vägar Väg nr Vägavsnitt/ stråk Funktion 168 Förbi Tjuvkil Förbinder Marstrand med Kungälv och väg E Storåsvägen- Gunnilseås, stråk 8 E20, 40 Tvärförbindelse inklusive Jerikolänk Vägstråk i de nordöstra delarna av Göteborg vid Rv 45 (Angered) och Rv 42 (Sollebrunn). Idag saknas en förbindelse av god standard mellan E20 och Rv 40 på avsnittet mellan Göteborg och Alingsås. 168 Ekelöv- Grokareby Förbinder Marstrand med Kungälv och väg E6. 27 Viared- Kråkered Rv 27 mellan Växjö och Borås utgör tillsammans med Rv 25 från Kalmar och Rv 30 från Ronneby ett viktigt stråk mellan västra och sydöstra Sverige. 41 Sundholmen- Björketorp, stråk Säckebäck- Varekil Väg mellan E6 (Varberg) och Rv 40 (Borås). Väg från E6 (Stenungsund) över Tjörn och Orust. 49 Axvall- Varnhem, stråk 5 Väg mellan E20 (Skara) och gränsen till Örebro län (Askersund). 41 Fritsla- Kråkered, stråk 7 44 Lavad- Gillstad, stråk 5 49 Skövde- Igelstorp, stråk 5 Väg mellan E6 (Varberg) och Rv 40 (Borås). Väg mellan E6, E45 och E20. Väg mellan E20 (Skara) och gränsen till Örebro län (Askersund).

33 31 Låg trafiksäkerhet och framkomlighet. Gång- och cykelbana saknas. Problem Åtgärd Samhällsekonomisk beräkning, nettonuvärdeskvot (nnk) Vägavsnittet är kraftigt olycksbelastat med dödsolyckor under senaste tioårsperioden. Svårigheter att ta sig den genaste vägen från t.ex. områden längs E20 till målpunkter längs Rv 40, som Göteborg Landvetter flygplats. Bidrar till miljö- och framkomlighetsproblem i Göteborgstrafiken. Begränsad framkomlighet, framför allt under semestertrafiken. Genomfartstrafik blandas med lokal trafik. Stora brister vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Genomfartstrafiken medför nackdelar ur miljösynpunkt, främst buller och transporter av farligt gods i närheten av bostadsområden. Byggnation av ny 2-fältsväg med räfflad mitt. Sträckning på behörigt avstånd från tätorten samt anläggning av separat gång- och cykelbana. Vägen breddas och antalet körfält ökas från två till fyra. Byggnation av bro, cirkulationsplatser och mitträcke. Förslag om ny tvärförbindelse mellan E20 och Rv 40 i delvis ny sträckning. Preliminär prioritering. Inriktning, kostnader och finansiering av objektet ska utredas inför nästa revidering av regional plan. Partille och Lerums kommuner har beslutat att finansiera en ny trafikplats på E20 vid Jeriko. Det återstår en diskussion om den kommunala medfinansieringen för en utbyggnad från Jeriko via Åstebo till Slambyobjektet. Ny tvåfältsväg mellan väg 168 vid Ekelöv och E6 vid Grokareby inklusive anslutning till väg 613 vid Kungälv-Kode. Inkluderar ny trafikplats i korsningen med E6.. Vägen byggs som en mötesfri landsväg med 2+1 kombinerat med 2+2 körfält och mitträcke. Byggnation av trafik- och cirkulationsplatser liksom av planskilda passager samt gång- och cykelvägar. -0,1 2,3 2,9-0,1 2,6 Dagens sträckning ligger i ett skredriskområde. Vägbredd och hastighetsbegränsning är mycket varierande. Vägsträckan har låg standard och trafiksäkerhet. Utrymme för gång- och cykeltrafik saknas. Vägen översvämmas periodvis. Vägen har otillräcklig standard i förhållande till trafikmängd. Låg plan och profilstandard, ett stort antal anslutande vägar och fastighetsutfarter påverkar framkomligheten samt innebär stora olycksrisker. Trafiksäkerheten är låg i förhållande till trafikmängd och hastighet. Framkomligheten, trafiksäkerheten och profilstandarden på sträckan är otillfredsställande. Vägen har låg standard i förhållande till trafikvolymen. Det saknas gång och cykelväg. Trafiksäkerheten och framkomligheten är bristfällig. Vägen byggs ut till mötesfri landsväg med mitträcke i ny sträckning. Byggnation av ny väg som i huvudsak går i befintlig sträckning samt kombineras med gång- och cykelväg. Befintliga busshållplatser byggs om och handikappanpassas. Befintlig väg breddas bitvis och byggs med mötesfrihet. Separering av gång- och cykelväg samt viltpassage. Ett par plankorsningar byggs om till planskildhet. Ombyggnad till 2+1 körfält med mitträcke på hela sträckan samt förbättringar i sidoområden och korsningar. Ombyggnad till mötesfri landsväg med mittseparering i huvudsak efter befintlig sträckning. Uppgradering av korsningar, broar och bullerskydd. Ombyggnad till mötesfri landsväg med mitträcke i befintlig sträckning. Gång- och cykeltunnel byggs i Igelstorp. 0,8 0,1-0,2 1,9 0,6-0,5

34 32 Fortsättning, Bilaga 2 Beskrivning av åtgärder, investeringar i vägar Väg nr Potter 172 Stråk 1 176, E6, 164, E45 193, 47, 181, E20 44, 47, , 161, 44, 184, E20, 49 Vägavsnitt/ stråk Stråk 2 Stråk 3 Stråk 4 Stråk 5 Funktion Stråken fyller en viktig funktion för bl.a. kommunoch regiongränsöverskridande arbetspendling. 156, 40 Stråk 6 41 Stråk 7 158, E6, E20, E45, 190 Stråk 8 180, 1890, 42 Stråk 9 Ej spec Gång och cykelväg längs statligt vägnät Riktade trafiksäkerhetsåtgärder Gång- och cykelnätet är viktigt för arbetspendling, kombinationsresor mellan flera trafikslag, fritidsresor samt för att förbättra olika samhällsgruppers tillgänglighet m.m. Det finns ett stort behov säkerhetshöjande åtgärder även på sträckor utanför de utpekade stråken. Övrig framkomlighet Smärrepott vägar Det finns ett stort behov standardförbättringar även på sträckor utanför de utpekade stråken. Mindre åtgärder på lågtrafikerade vägar.

35 33 Problem Åtgärd Stråken motsvarar inte alltid den standard som trafikbelastninge räver ifråga om trafiksäkerhet, framkomlighet m.m. Åtgärder behöves för att underlätta regionförstoring. För att behålla nuvarande hastighet krävs att vägarnas säkerhet höjs på flera sträckor, t.ex. vad gäller sidområden, mitträcken, korsningar m.m. Insatser inriktas mot att åtgärda flaskhalsar för både bil- och kollektivtrafik. Det finns stort behov av fler cykelvägar, säkrare gångvägar m.m. Byggnation och förbättringar av gångoch cykelvägar. Många vägar har inte alltid den standard som trafikflödet/belastningen kräver. Många vägar har inte alltid den standard som trafikflödet/belastningen kräver. Det finmaskiga vägnätet ska klara dels daglig pendling, dels jordbrukets tunga transporter m.m. Aktuella åtgärder kan vara hastighetsdämpande, sidoområdesförbättrande, breddning av väg, stigningsfält, busskörfält, trafik-/cirkulationsplatser, rastplaster, viltstängsel, trafikövervakning /informatik, korsningsåtgärder m.m. Aktuella åtgärder kan vara sidoräcken, slänter/ siktröjning, bergskärning m.m. Föreslagna medel för smärreåtgärder ska användas främst till åtgärder på vägnätet där olika former av medfinansiering kan bli aktuella.

36 34 Bil aga 3 Beskrivning av åtgärder, bidrag till kollektiv tr afik anl äggningar m.m. Objekt Åtgärdens syfte Åtgärden Knutpunkt Mölndal, etapp 1 Tuvesvik etapp 1, Orust Landvetter RC, Härryda Falköping bussterminal Nils Ericsonterminalen, fjärrbussterminal, Göteborg Frölunda torg, Göteborg Trollhättan RC Älvängen RC, Ale Torp terminalen, Uddevalla Tuvesvik etapp 2, Orust Skövde RC Skeppsbron, Göteborg Amhult RC, Göteborg Gamlestadens RC etapp 2, Göteborg Lerum RC Vänersborg RC Södra vägen busstråk, Göteborg Swedenborgsplatsen/ Hj Branting, Göteborg Utökad kapacitet och förbättrade resenärsmiljöer samt en koppling till Mölndals köpcentrum. Samlokalisering av båttrafiken till Gullholmen och Käringön till ny terminal i Tuvesvik på västra Orust. Förbättrad trafik- och parkeringssituation. Koppling mellan Landvetters lokala KomNära-trafik och den snabba KomFort-trafiken. Samordning av ett delat trafiksystem med bättre kopplingar mellan tåg och buss. Bättre koppling mellan fjärrbusstrafik, lokal/ regional busstrafik samt tåg. Bättre resandemiljöer för fjärrbussresenärer. Bättre och mer anpassade resandemiljöer. Anpassning till förväntad resandeökning på grund av järnvägsutbyggnad. Kopplingar mellan lokal trafik och utökad tågtrafik. Torp är en viktig bytespunkt i Bohuslän med en stor del expressbusstrafik. Nuvarande bussterminal är inte anpassad till dessa förhållanden. Fortsättning av Tuvesvik etapp 1. Förbättring av resecentrum för att möta framtidens behov. Ökad samordning och enklare byte mellan färjetrafiken på Göta älv och buss/spårvagn. Anpassning i enlighet med K2020. Amhult ligger i ett stråk där ett pilotprojekt genomförs för att testa principerna i K2020. Efter järnvägsutbyggnad kommer Gamlestaden att trafikeras med tåg som ska samordnas med buss och spårväg. Gamlestaden är en av K2020 s portar till Göteborg och ingår i det Västsvenska infrastrukturpaketet. Bättre kopplingar mellan trafikslagen, anpassning till en planerad tredubbling av trafiken samt bättre koppling till centrum. Anpassning till förväntad resandeökning och omvandling av centrumområde. Framkomlighetsåtgärder i centrala Göteborg. En viktig del för att etablera KomFort-stråk. Busskörfält för att åstadkomma snabbare kollektivtrafik i ett expanderande område med utökning av både handel och bostäder. Kompletteringar och förbättringar av befintligt resecentrum. I etapp 1 görs investerinar i ny kajanläggning och terminalytor. Resecentrum samt pendelparkering byggs i anslutning till väg 40 och en nyanlagd motorvägshållplats och får en bra närhet till Landvetter centrum. Ny bussterminal. Fjärrbussterminalen flyttas närmare Nils Ericson terminalen och kompletteras med väderskydd och annan hållplatsutrustning. Upprustning av stationer enligt ett särskilt stationsmiljöprogram. Förbättrad tillgänglighet till terminalen och ny pendelparkering. Nytt resecentrum med service och dockningsterminal för bussar. Fler hållplatslägen och med bättre och enklare resenärsmiljöer. Terminalbyggnader och parkerings/ busshållplatser. Utökad parkering för bil- och cykel med bättre tillgänglighet till RC. Fler uppställningsplatser för bussar och större vänthall. Ett nytt resecentrum byggs i samband med att Kringen fullföljs. Ny knutpunkt med terminalbyggnader och pendelparkering. I etapp 2 byggs ett resecentrum. Nytt resecentrum med tillhörande parkeringar. Nytt resecentrum med pendelparkering. Dubbelriktade busskörfält på Södra vägen från Engelbrektsgatan till Kungsportsplatsen Bussgata från Swedenborgsplatsen till Hjalmar Brantingsplatsen.

37 35 Objekt Åtgärdens syfte Åtgärden Kungsportsavenyn/ allén etapp 2, Göteborg Hagakyrkan etapp 2, Göteborg Linnéplatsen etapp 2, Göteborg Kungälv RC Stenungund RC Norra Älvstranden spårväg, Göteborg Masthuggstorget 1, Göteborg Upprustning av stationer Norra Älvstranden spårväg, Göteborg Potter Del i etableringen av KomFort-stråk, Alléstråkets viktigaste hållplats. Del i etableringen av KomFort-stråk genom Göteborg. Åtgärder för ökad kapacitet och framkomlighet i samband med busstråk på Övre Husargatan och en utvecklad bytespunkt mellan spårväg och buss. Förbättra kollektivtrafikens konkurrensmöjligheter och avlasta E6. Från Kungälv till Göteborg är stora delar av sträckan utbyggd med busskörfält. Bättre bytesmöjligheter för tågresenärer på Södra Bohusbanan till annan KomFort-trafik till bl.a. Tjörn och Orust och till KomNära-Trafik. Bättre kapacitet, komfort och restid för trafiken från centrum till Norra Älvstranden. En del i etableringen av KomFort-stråk från Göteborgs västra delar. Skapa bättre och mer anpassade resandemiljöer. Bättre kapacitet, komfort och restid för trafiken från centrum till Norra Älvstranden. En ny bytespunkt för spårvagn och busstrafik med hållplatslägen i alla riktningar etableras. Arbete med ökad framkomlighet och samordning av trafikslagen. Fortsatt arbete med ökad framkomlighet och samordning av trafiken. Ett nytt resecentrum med pendelparkering i anslutning till befintlig motorvägshållplats. Ett nytt resecentrum med koppling till centrum. En ny station vid Brunnsbo. Motorvägshållplats/knutpunkt i anslutning till Masthuggstorget. Upprustning av stationer på Norra Bohus-, Västra Stam-, Älvsborgs-, Viskadals- och Kinnekullebanan. En ny spårvägslänk byggs. Funktionshinder Pendelparkeringar Kajanläggningar Övriga K2020- åtgärder, hela Västra Götaland Funktionshinderanpassning enligt Västra Götalandsregionens prioriterade nät. Öka tillgängligheten till kollektivtrafiken och förkorta restiden dörr till dörr. Modernisering och tillgänglighetsanpassning av båttrafiken. Utveckling av infrastrukturen i enlighet med K2020 och Målbilderna för kollektivtrafiken i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Terminaler och hållplatser uppgraderas enligt Riktlinjer och standard/normer för fysisk tillgänglighet för personer med olika funktionshinder inom trafiken i Västra Götaland. Byggnation av pendelparkeringar för bil och cykel i hela regionen. Om- och nybyggnation samt funktionshinderanpassning av ett antal kajer. Åtgärder i hela regionen för att nå målen i K2020 Objekt som finansieras till 100% i planen Hållplatser på regionala/statliga vägar Pendelparkeringar Beredskap för nya behov av hållplatser/knutpunkter på regionala vägar. Att bygga det prioriterade nätet för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. Öka tillgängligheten till kollektivtrafiken och förkorta restiden dörr till dörr. Nya hållplatser och funktionshinderanpassningsåtgärder. Byggnation av pendelparkeringar för bil och cykel i hela regionen på statliga vägar.

38 36 Bil aga 4 objekt i den nationella planen inom Västr a Götal and Stråknamn Åtgärd/Objekt Järnvägar Kostnad Nationell plan mnkr Totalkostnad Nationell plan mnkr Norge/ Vänerbanan med Nordlänken Kil-Öxnered, kraftförsörjningsåtgärder X 218,8 222,3 Bohusbanan Bohusbanan, fjärrstyrt trafikstyrningssystem X 36,7 169,8 Godstågsviadukten, brobyte X 6,8 340,6 Göteborg C, signalställverk m.m. X X 568,2 660,7 Göteborg Göteborg, spårvägar X 104,0 104,0 Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv X X 2 542, ,4 Hamnbanan, kapacitetsåtgärder X 82,5 99,8 Kraftsamling Göteborg ofördelat X 100,0 200,0 Norge/ Vänerbanan med Nordlänken Västra Stambanan Vägar E20 Gamlestaden och Lödöse resecentrum (statsbidrag) X 30,0 30,0 Trollhättan-Göteborg (Olskroken), dubbelspår (inklusive stationer i Götaälvdalen) X X 3 529, ,7 Göteborg-Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) E20 Lundsbrunn-Holmestad (återbetalning av förskottering) E20/44 Cirkulationsplats, Götene (återbetalning av förskottering) X X 1 622, ,0 X 338,0 338,0 X 12,3 12,3 E20 Alingsås-Vårgårda X X 750,0 945,0 E20 Förbi Hova X X 392,0 392,0 E20 Genom Alingsås X X 682,0 682,0 E20 Tollered-Alingsås X 250,0 371,0 E20 Trafikplats Jung X X 64,0 64,0 E45 E45 Angeredsbron-Älvängen X X 1 651, ,0 E45 Falutorget-Marieholm X 107,0 107,0 E45 Älvängen-Trollhättan X X 2 270, ,0 E6 Lugnet-Skee X 213,0 987,0 E6 Pålen-Tanumshede X X 639,0 683,0 E6 Rabbalshede-Pålen X 69,0 556,0 E6 E6 Skee-Värmlandsbro X 545,0 675,0 E6 Tanumshede-Lugnet X 499,0 747,0 E6.20 Göteborgs hamn/lundbyleden X X 540,0 573,0 E6.20 Söder/Västerleden Etapp 1 X 192,0 192,0 E6.20 Hisingsleden, Södra delen X X 565,0 565,0 Göteborg Utredningsmedel-Göteborgsprojekt X X 40,0 40,0 Rv 40 Rv 40 Rångedala-Hester X X 1 069, ,0 Rv 40 Slambymotet X X 114,5 114,5 Västsvenska paketet Specificeras i bilaga 5 Västlänken samt övriga delar av Västsvenska paketet som belastar nationell plan X X X X , ,0

39 37 Bil aga 5 OBJekt I det VästsVensk a INFR astrukturpaketet Enligt avtal Objekt Kostnad mdrkr Västlänken 20* Kollektivtrafikomställning, K2020 4,6 Åtgärder på kommunalt vägnät pga. Västlänken (Bangårdsförbindelsen, Korsvägen, Gamlestadstorget m.m.) Åtgärder på infartsleder K2020, åtgärder på statligt vägnät. Busskörfält 155 resp 158 (i förslag till regional plan) Totalt 24,6* Marieholmstunneln 3,5 Anslutningar till Marieholmstunneln, t.ex. 0,7 E45 Slakthusmotet E6.21 Kvillemotet Totalt 4,2 Göta Älvbron 2 Förbättringar av framkomlighet, miljö och trafiksäkerhet 2,1 T.ex. E6.20 Klarebergsmotet, 155 Trafikplats Sörred m.m. 155 Vädermotet-Bulycke, etapp 1+2 (i förslag till regional plan) Trimningsåtgärder 1,1 T.ex. Ullevimotet, E6 tredje körfält mellan Åbro-Kålleredsmotet och ytterligare anpassning till nya trafikströmmar, kollektivtrafikåtgärder, analyser/uppföljning samt ITS Totalt kostnad 34* * Korrigerad kostnad.

40 38 Bil aga 6 Särskild sammanställning för den regionala infrastrukturplanens miljökonsekvenser Sammanställning i enlighet med 6 kap. 16 miljöbalken BAKGRUND I denna bilaga redovisas hur kraven i 6 kap. 16 miljöbalken har beaktats inför Västra Götalandsregionens beslut avseende fastställelse av den regionala infrastrukturplanen Syftet med en miljöbedömning enligt 6 kap. 11 miljöbalken är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Västra Götalandsregionens miljöbedömning är dokumenterad i den miljökonsekvensbeskrivning som utgör bilaga till Förslag till regionala plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland under perioden , oktober 2009 Enligt 6 kap 16 miljöbalken, ska den instans som beslutar om planen redovisa följande i en särskild sammanställning: 1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet, 2. hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samråd har beaktats, 3. skälen till att planen har antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden, och 4. de åtgärder som avses att vidtas för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Den särskilda sammanställningen och planen ska göras tillgängliga för dem med vilka samråd skett dvs. berörda kommuner och myndigheter samt allmänheten. Dessa skall även informeras om att planen antagits. REGERINGENS BESLUT OM RAM FÖR DEN REGIONALA PLANEN Regeringen beslutade att ramen för den regionala planen ska vara mkr, vilket motsvarar basalternativet i tidigare planförslag. De ändringar som gjorts i planen jämfört med det remitterade planförslagets basalternativ bedöms som marginella. HUR MILJÖASPEKTERNA HAR integrerats i PLANEN Det är första gången som en miljöbedömning i enlighet med miljöbalkens regler genomförts under åtgärdsplaneringen. Miljöbedömningsprocessen i Västra Götaland startade samtidigt med åtgärdsplaneringen. Genom miljöbedömningen har miljöaspekter fortlöpande integrerats i planeringen, vilket bidragit till att perspektivet hållbar utveckling kunnat beaktas genom större andel satsning på kollektivtrafik, större andel kostnadseffektiva mindre åtgärder samt genom konstruktionen med så kallade stråkpotter. Planen innehåller ett väsentligt utökat utrymme för satsningar på kollektivtrafik. Angelägna förslag till vägobjekt har därför inte kunnat inrymmas i planen. Bidrag till kollektivtrafikåtgärder utgör i planen 23 procent att jämföra med föregående plan där kollektivtrafikåtgärderna utgjorde 8 procent. Planen innehåller en väsentligt större satsning på kostnadseffektiva mindre åtgärder så kallade potter. Potterna utgör ca en tredjedel av planen. För att ge bättre utrymme för en helhetssyn på transportsystemets funktionalitet har stråkpotter lagts in i planen. Stråkpotterna är avsedda för mindre kostnadseffektiva åtgärder för såväl väg som kollektivtrafik. Beredningsgruppen för regionutveckling, den politiska instans som varit operativt ansvarig för planarbetet, har vid samtliga möten behandlat miljöfrågorna i anslutning till åtgärdsplaneringen. Inledningsvis handlade det om avvägningen mellan olika åtgärdsområdens miljöpåverkan, men också om den miljöpåverkan olika typer av t.ex. vägåtgärder kan medföra. Utgångspunkten för analys av miljöpåverkan har dels varit de objektbeskrivningar som tagits fram för de större vägobjekten, dels erfarenhetsmässiga bedömningar av effekten av olika åtgärdstyper, dels visst material från arbetet med den nationella planen. Det analysmaterial som därvid sammanställts har använts som underlag för prioriteringsdiskussioner och beslut i Beredningsgruppen. Grupparbeten kring miljöpåverkan har genomförts i Beredningsgruppen. En särskild miljöbedömningsgrupp/expertgrupp bildades av regionen tillsammans med länsstyrelsen

41 39 och miljöstrateger från regionens miljösekretariat, Västtrafik, Vägverket och Banverket. Den särskilda miljöbedömningsgruppen var genom uppdrag, personalunioner och kontinuerliga rapporteringar knuten till den tjänstemannagrupp som under ledning av regionutvecklingssekretariatet medverkade i processen med att ta fram underlagsmaterial m.m. till Beredningsgruppen. Miljöbedömningsgruppen/expertgruppen har haft åtta protokollförda möten sedan december 2008, när regeringsuppdraget om upprättande av plan kom. Dessutom har tre fördjupade samråd ägt rum med länsstyrelsen under våren Under arbetets gång har vidare kontinuerliga diskussioner om metodfrågor ägt rum med trafikverken och planupprättare runt om i landet. De objektbeskrivningar som har varit tillgängliga har varit varierande både i omfattning och i aktualitet. Bland aspekterna som har miljöbedömts, kan konstateras att de tillgängliga underlagen innehåller relativt bra information om de beräkningsbara aspekterna, exempelvis restider och utsläppsmängder. Dock innehåller även de beräkningsbara aspekterna viss osäkerhet. För kollektivtrafikobjekten har objektsbeskrivningarna generellt varit mycket bristfälliga ur miljösynpunkt. När det gäller aspekter som till exempel intrång i värdefull skogs- och odlingslandskap har objektbeskrivningarna ofta varit bristfälliga, varför skattningar fått göras utifrån länsstyrelsens kartmaterial. HUR miljökonsekvensbeskrivningen OCH synpunkter FRÅN SAMRÅD BEAKTATS Synpunkter från remissen om avgränsning Förslag till avgränsning av miljöbedömningen remitterades till kommuner och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Yttrandena behandlade bl.a. frågor om ett särskilt miljöalternativ, de samlade infrastrukturplanernas miljöpåverkan samt synpunkter på miljöaspekterna. Länsstyrelsen rekommenderade att alla miljökvalitetsmål samt att alla miljöaspekter och andra miljöhänsyn gås igenom. Synpunkterna inarbetades i det fortsatta arbetet med miljöbedömningen. Beträffande frågan om ett miljöalternativ se avsnitt nedan Skälen till att planen antagits i stället för de alternativ som varit föremål för överväganden. Synpunkter på den remitterade samrådsversionen Vid remissen av det regionala planförslaget våren 2009 utgjorde miljökonsekvensbeskrivningen bilaga till planförslaget. I miljöbalken anges att förslaget till plan med miljökonsekvensbeskrivning ska göras tillgängligt för allmänheten och att remissinstanserna ska ges skälig tid att yttra sig. I anledning av detta har kungörelse varit införd i ett antal tidningar i Västra Götaland om att planförslaget, miljökonsekvensbeskrivning, faktablad och kartor funnits tillgängliga på Västra Götalandsregionens hemsida, att möjlighet funnits att beställa materialet samt att det funnits tillgängligt på respektive kommunkontor 13 juli-21 september. Synpunkter har kunnat lämnas via hemsidan och/ eller skickas till diarium. Tio remissinstanser lämnade synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen. Trafikverken önskade en tydligare beskrivning av planens miljöpåverkan. Länsstyrelsen menar att bedömningen av planförslagets påverkan på klimat, luft och buller i hög grad är beroende av påverkan från ett enskilt vägobjekt, Partihallsförbindelsen, och menar att förtydliganden behövs, vilka också inarbetades i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljönämnden efterlyste ett klimatalternativ och länsstyrelsen menade att den urvalsprocess och de alternativa lösningar som diskuterats i Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU) behöver redovisas i plandokumentet. Detta utvecklades i miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen menar att redovisningen i form av glada gubbar är för onyanserad och föreslog trendpilar i stället. Detta beaktades i miljökonsekvensbeskrivningen Med anledning av remissinstansernas synpunkter kompletterades miljökonsekvensbeskrivningen med miljöaspekten forn- och kulturlämningar och annat kulturarv. Härutöver undrade flera remissinstanser hur fyrstegsprincipen tillämpats. Förtydligande gjordes i miljökonsekvensbeskrivningen. Remissinstanserna bidrog härutöver med andra värdefulla, konkreta synpunkter som inarbetades i miljökonsekvensbeskrivningen. Flera av remissinstansernas synpunkter har emellertid inte kunnat beaktas, eftersom det helt enkelt inte finns relevant kunskap. Det handlar t.ex. om väginvesteringarnas trafikgenererande effekter, kollektivtrafikanläggningarnas påverkan på resvanor och därmed miljöeffekter, ett landskapsekologiskt perspektiv, andra koldioxidberäkningar för i första hand nollalternativet än de som tagits fram nationellt m.m. Detta utvecklades i miljökonsekvensbeskrivningen under avsnittet. Problem i samband med att uppgifterna sammanställdes.

42 40 SKÄLEN till att planen har anta- GITS i STÄLLET FÖR DE ALTERNATIV SOM VARIT FÖREMÅL FÖR ÖVERVÄGANDEN Fyrstegsprincipen har främst tagit sig uttryck i avvägningen mellan åtgärdsområden (exempelvis vägåtgärder visavis kollektivtrafikåtgärder) och i diskussioner om olika åtgärdstypers miljöpåverkan (större vägobjekt och mindre vägåtgärder) samt i införandet av stråkpotter. Man bör notera att regelverket inte medgav åtgärder av steg 1 och delvis steg 2-karaktär i arbetet med den regionala planen; till exempel attitydpåverkande åtgärder. Här kan nämnas att regeringen nu genomfört en ändring av förordningen om länsplaner som möjliggör för regionala planupprättare att i kommande planer beakta samtliga steg i fyrstegsprincipen. När det gäller enskilda objekt gör trafikverken en prövning av alla fyra stegen och först när möjligheterna i steg 1 och steg 2 är uttömda kan objektet nomineras till den regionala planen. MILJÖALTERNATIV Enligt MB 6 kap 12 ska även rimliga alternativ till planen identifieras, beskrivas och bedömas. Med tanke på hur planprocessen bedrivits är det, utöver nollalternativet, i första hand den alternativa ramen för planen, + 25%, som enligt Beredningsgruppen kan betraktats som rimligt alternativ. Minus 25% alternativet bedömdes av Västra Götalandsregionen som helt orealistiskt. Länsstyrelsen samt ett par övriga remissinstanser har i sina yttranden över avgränsningen framfört att man även bör ha med ett alternativ med tydligare miljöinriktning, till exempel med större andel åtgärder som främjar kollektivt resande och cykling. BRU behandlade frågan om miljöalternativ vid möte och konstaterade då att ett separat miljöalternativ inte behöver tas fram eftersom miljömålen bör vara en utgångspunkt i samtliga prioriteringar och att miljöaspekterna integreras i föreslagna alternativ. De ÅTGÄRDER SOM AVSES ATT VIDTAS FÖR UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV DEN BETyDANDE MILJÖPÅVERKAN SOM GENOMFÖRANDET AV PLANEN MEDFÖR Alla planer som miljöbedöms ska också följas upp. Huvudsakligen bör uppföljningen handla om den påverkan genomförande av planen kan antas medföra enligt miljökonsekvensbeskrivningen och om effekterna av de avhjälpande åtgärder som planeras (Europeiska kommissionen 2004 sidorna 44-45, 47, prop. 2003/04:116 sidorna 68-69). Syftet med kravet på uppföljning är att myndigheten som antar planen tidigt ska skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan genomförandet av planen faktiskt medför. Genom att uppföljningen även kan ge myndigheten kännedom om betydande miljöpåverkan som tidigare inte identifierats kan åtgärder vidtas för att hindra eller dämpa negativ miljöpåverkan. Vid behov ska redan vidtagna åtgärder förstärkas eller nya åtgärder vidtas för att undvika eller reducera betydande negativ miljöpåverkan som identifierades i miljökonsekvensbeskrivningen. Om planen inte genomförs som planerat bör det uppmärksammas eftersom det kan medföra att betydande miljöpåverkan uppstår som inte hade uppstått annars. Betydande miljöpåverkan kan både vara en följd av att en aktivitet inte genomförs och av att en aktivet som inte var planerad genomförs. Uppföljning av planens genomförande Västra Götalandsregionen är planupprättare och ansvarar därmed för uppföljningen av planen och dess miljökonsekvenser. När planen upprättas kommer ett uppföljningsprogram att utarbetas i samråd med länsstyrelsen, trafikverket och Västtrafik. Eventuellt engageras även de fyra kommunalförbunden. Uppföljningen av miljökonsekvenserna föreslås ske årsvis i samband med att själva planen följs upp. Det finns svårigheter att bedöma just den regionala planens miljöpåverkan. Genomförandet av ett Västsvenskt paket med Västlänken (tågtunnel under Göteborg), trängselskatter i Göteborg och andra åtgärder kopplade till nationell plan samt ett genomförande av hela K2020 påverkar resandet på systemnivå med kumulativa effekter. Järnvägar har i regeringens beslut fått ett större utrymme än i trafikverkens förslag, bland annat genom den helhetslösning för Västsverige som genomförs, vilket ger bättre förutsättningar för kollektivtrafik och regionförstoring samt effektiviserar nationella och internationella godsflöden. Preliminärt föreslås följande indikatorer användas vid uppföljningen av den regionala planen. Klimat Koldioxidutsläppen uppskattas utifrån de trafikförändringar som uppstår vid genomförande av stora och medelstora vägobjekt. Trafikförändringarna jämförs med de prognoser som gjorts i samband med planeringen. Länsstyrelsen har särskilt framhållit vikten av att Partihallsförbindelsen utsläpp följs upp. Beträffande kollektivtrafikåtgärdernas effekter föreslås att Västtrafiks mätningar av resandet utnyttjas för bedömningar av i vilken grad förändringar kan kopplas till åtgärder i planen.

43 41 Hälsa Beträffande buller kontrolleras att de åtgärder som ingår i objekten genomförs. Detta gäller givetvis också bidrag till kommunala åtgärder. Genomförandet av trafikverkets åtgärdsprogram mot buller dokumenteras. Beträffande utsläpp av kväveoxider och partiklar utnyttjas samma underlag som för koldioxidutsläpp vad gäller bedömningar av om effekterna bedöms stämma med de beräknade. För åtminstone Göteborgsområdet kan även de mätningar och spridningsberäkningar som tas fram årligen utnyttjas. Beträffande grundvattensänkningar dokumenteras de fall där mätningar före och efter en utbyggnad genomförts. Landskap För de objekt där noggrannare planeringsunderlag tas fram kontrolleras att åtgärder vidtagits för att undvika eller mildra effekten av intrång i ny mark och särskilt områden med bevarandeintressen. Detta görs regelmässigt i samband med länsstyrelsens granskning av arbetsplaner o dyl och dokumenteras dessutom i uppföljningen. Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att påbörja arbetet med regionala landskapsstrategier och den europiska landskapskonventionen kommer att genomföras i Sverige, vilket kommer att utgöra värdefullt underlag i det fortsatta arbetet. Beträffande tillståndet för nyckelbiotoper, rödlistade arter respektive häckande fåglar dokumenteras detta särskilt i samband med genomförandet av objekten i planen. Uppföljning efter planperioden Efter planperiodens slut eller vid revidering av planen görs en genomgång av hela planen där man går igenom eventuella avvikelser och vad de har haft för betydelse för olika miljöaspekter. Genomgången kan då bygga på de uppföljningar och analyser som gjorts under planperioden och blir ett viktigt inspel inför arbetet med nästa planperiod. Lämpligen kan de indikatorer som pekats ut i miljökonsekvensbeskrivningen användas vid uppföljningen. ÖVRIGT Den miljöbedömning enligt miljöbalken som nu genomförts för första gången har gett lärdomar och samtidigt väckt frågor bland annat kring vad som ska behandlas på plannivå respektive objektsnivå, alternativgenerering i en politisk process m.m. Ett fortsatt utvecklingsarbete kring metodfrågorna tillsammans med trafikverket bedöms därför som mycket angeläget.