Handlingar. till sammanträde med Beredningsgruppen för regionutveckling

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Beredningsgruppen för regionutveckling

2 1 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Beredningsgruppen för regionutveckling FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträde kl ca (se separat program) Plats: Hotell Scandic Plaza, Allégatan 3, Borås (se karta) ÄRENDEN 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Regional infrastrukturplanering , inför remiss 4. Förslag till yttrande över utkast till nationell plan 5. Förslag till yttrande över trafikutredningen Effektiva transporter och samhällsbyggande - en ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:31) 6. Diskussion om Östersjöstrategin medverkan från regionråd Uno Aldegren, Region Skåne (Kl ) 7. Förslag till yttrande över betänkandet Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) 8. Förslag till yttrande över Lissabonstrategin - EU-samråd 9. Information kring kunskap och kompetensutveckling i Västra Götaland uppföljning av föregående BRU 10. Information kring uppdraget från regeringen att utarbeta ett regionalt serviceprogram i syfte att stärka dagligvarubutiker och drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen. 11. Förslag till yttrande över motion av Stefan Kristiansson (MP) m.fl. om att låta lyckoforskningen vara ett sätt att utvärdera Det Goda Livet. 12. Övriga frågor

3

4 Ärende 3

5 REGIONUTVECKLING Kommunikation MISSIV Dnr RUN Till Beredningsgruppen för Regionutveckling Regional infrastrukturplanering , inför remiss Enligt tidigare beslut om tidplan ska vi skicka förslaget till regional infrastrukturplan på remiss i mitten av juni. Till dess behöver vi färdigställa beskrivningar mm av de objekt som BRU prioriterar på mötet den 5 maj, motiven för olika satsningar etc. Vi kan alltså inte nu besluta om hur själva remissen ska se ut, utan det får bli ett uppdrag för presidiet eller för ett extra möte med BRU om det skulle vara motiverat. Erforderliga ställningstaganden Det BRU nu behöver ta ställning till är fördelning av resursutrymme mellan olika åtgärdsområden för två olika resursnivåer (5835 mkr resp 7290 mkr) dito fördelning av resursutrymme per åtgärdsområde över planeringsperioden vilka namngivna objekt och potter vad gäller kollektivtrafik och vägåtgärder som ska inrymmas i resp nivå samt prioriteringsordningen inom åtgärdsområdena kollektivtrafik och vägåtgärder Dessutom behövs ett ställningstagande beträffande de vägobjekt vars placering i förslaget till vägåtgärder förutsatt att det finns möjlighet till en kompletterande finansiering. Se mer om detta nedan under rubriken kompletterande finansiering. OBS att den strategiska miljöbedömningen ska finnas med i alla faser av beslutsfattande som gäller den regionala planen. Denna måste utgöra en viktig utgångspunkt för diskussionerna om prioritering mellan åtgärdsområden, objekt och potter. Frågan om fördelningen av resurser över planeringsperioden motiverar en särskild kommentar. Enligt direktiven ska vi utgå från en planeringsram om 416,9 mkr för år resterande del av ramutrymmet oavsett nivå fördelas på elva lika stora årsramar. Detta innebär 492,6 resp 625,2 mkr för vart och ett av de elva åren. För vår del skapar detta särskilda problem eftersom vi går in i den nya planperioden med stora låsningar för projekt som är under byggnation samt även betydande sådana för förskotterade objekt. Detta gäller främst vägsidan. När vi slutredovisar till regeringen i höst måste vi tydligt peka på detta Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box 1091 Mb E-post rolf.thor@vgregion.se Göteborg

6 förhållande och hemställa om att vår plan denna gång blir framtung dvs att vi får en relativt större del av planutrymmet säg under de första fem åren. Vi bör då också redovisa hur vi vill utnyttja ett sådant beslut, förslagsvis genom att tidigarelägga utrymme för främst kollektivtrafik, GC-vägar och potter. Förslagsvis bör ändå en viss framtunghet få gälla för vägåtgärderna beroende låsningarnas storlek. Vi kan dock inte redan nu utgå från att regeringen fattar ett beslut med sådan innebörd utan måste i detta läge hantera situationen efter gällande förutsättningar. Enda möjligheten är då att under remissen redovisa ett förslag där alla åtgärder som kan vänta förskjuts till senare delen av planen för att möjliggöra en något så när realistisk lösning för vägobjekten. Problemen exemplifieras bäst av Partihallsförbindelsen som beräknas dra 996 mkr under den nya planperioden. Möjligen kan byggperioden utsträckas till 2012 men det finns inte en chans att inrymma hela beloppet under den första treårsperioden inte ens med omfördelningar som går ut över andra åtgärdsområden. I ett sådant förhoppningsvis hypotetiskt läge är enda möjligheten att regionen ligger kvar med en del av sitt förskotteringsbelopp till Miljökonsekvensbeskrivningen avser vi skicka med i remissen som en bilaga. Den ska utgöra en beskrivning av miljökonsekvenserna på plannivå, alltså inte för enskilda objekt. Vi kommer att på BRUmötet redovisa hur detta arbete ska fortskrida. Viktigast nu för BRU är att i sina överväganden om fördelningen av resurser mellan åtgärdsområden och i sina prioriteringar mellan olika objekt, mellan objekt och potter mm ha den strategiska miljöbedömningen för ögonen. Material För att underlätta beslutsprocessen den 5 maj har vi låtit producera ett material med bl a kartor som ska göra det lättare för er att identifiera olika projekt, var de ligger, om de ingår i utpekade stråk etc. Kartmaterialet finns tillgängligt såväl i en elektronisk version som i pappersformat. Det innehåller dels översiktskartor som illustrerar de nio vägstråken som tidigare utpekats, lokala arbetsmarknader år 2007 samt kollektivtrafik- och vägobjekt. Detta material kommer att finnas tillgängligt som klickbara kartor på mötet och skickas ut i pappersformat inför mötet. Utöver översiktskartorna finns också mer detaljerade kartor som illustrerar objektsförslagen i olika delområden. Vi skickar också ut förslag till resursfördelning mellan olika åtgärdsområden (per år) för såväl basalternativ som +25%. Vidare skickar vi ut förslag till prioritering inom vägrespektive kollektivtrafikområdet för båda resursnivåerna. För både kollektivtrafik- och vägobjekten i +25%-alternativen bifogas också några mer förklarande PM. Vi har tyvärr ännu inte kunnat färdigställa de beskrivningar faktablad - vi vill ta fram för namngivna objekt. Vi hoppas ändå kunna dela ut ett sådant om än fortfarande ofullständigt material på mötet den 5e. Gällande miljöbedömningen och -konsekvensbeskrivningen bifogas tre dokument; ett dokument som beskriver bakgrund, vad som ingår i miljöbedömningen och vad som ska tas med i miljökonsekvensbeskrivningen, ett dokument som beskriver generell miljöpåverkan av åtgärdsgrupper och ett som redovisar vilka bedömningsgrunder/kriterier som föreslagits av vår tjänstemannagrupp. Vi bifogar också ett utkast till förslag om innehåll i remissversionen av regional infrastrukturplan. Vi är tacksamma för synpunkter.

7 Kompletterande finansiering På BRUmötet den 3 mars redovisades en diskussionslista med regionala vägobjekt där 6 objekt som sannolikt skulle innebära lokala nyttor kopplade till olika exploateringsmöjligheter identifierades. Vi har därefter haft träffar med kommunledningar m fl för att undersöka möjligheterna till och intresset för sådana finansieringslösningar. Sammanfattningsvis kan man säga att samtalen förts i konstruktiv anda utan att några fasta löften om finansieringsmedverkan ställts ut. Vi har informerat om ett möjligt upplägg där vi efter BRUs möte om förutsättningar fortfarande finns tar fram förslag till avsiktsförklaringar som behöver godkännas av behöriga instanser innan vi slutligt låser förslaget till regionala vägåtgärder inför remiss. Detta behöver alltså vara klart runt månadsskiftet maj/juni. BRU behöver nu diskutera hur vi fortsatt ska hantera frågan om kompletterande finansiering och förutsatt att ni är positiva till förslaget uppdra åt presidiet att göra eventuella justeringar i väglistan för den händelse att något eller några av objekten trots allt inte leder till någon godtagbar avsiktsförklaring. Arbetsformer den 5 maj beträffande den regionala investeringsplaneringen Vi har tänkt att inleda hanteringen av detta ärende med en ordentlig genomgång av förutsättningar, material mm. Miljöanalysen ska utgöra input inför diskussionerna. Därefter genomförs ett grupparbete i fyra grupper där varje grupp har tillgång till någon medarbetare på Kommunikationsenheten som ska fungera både som sekreterare och kunskapskälla. Varje grupp ska också ha tillgång till dator med kartmaterial. Efter grupparbetet redovisar varje grupp sin diskussion och eventuella förslag till ändringar vad gäller fördelningen mellan åtgärdsområden, fördelningen över tid, vilka namngivna objekt som ska finnas med samt prioriteringsordning vad gäller kollektivtrafik och vägåtgärder. Gruppens slutsatser måste dokumenteras. Därefter vidtar en gemensam diskussion med syfte att ge tillräcklig vägledning för mig och mina medarbetare att utarbeta ett nytt underlag under tiden som BRU behandlar ärenden inom andra områden. Därefter återkommer vi med ett nytt inspel som diskuteras gemensamt och som förhoppningsvis kan utmynna i ett beslut under mötet. Förslag till beslut: BRU beslutar om nedanstående enligt förslag fördelning av resursutrymme mellan olika åtgärdsområden för två olika resursnivåer (5835 mkr resp 7290 mkr) dito fördelning av resursutrymme per åtgärdsområde över planeringsperioden vilka namngivna objekt och potter vad gäller kollektivtrafik och vägåtgärder som ska inrymmas i resp nivå samt prioriteringsordningen inom åtgärdsområdena kollektivtrafik och vägåtgärder BRU beslutar att uppdra åt presidiet att göra eventuella justeringar i prioriteringen av vägåtgärder m h t utfallet av pågående diskussioner om avsiktsförklaringar. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor

8

9 Fördelning per åtgärdsområde, 125% Åtgärdsomr Totalt Reg vägåtgärder Bidr kollektivtrafik Bidr k:ner ts o miljö Järnväg, bidr nat plan Väg, bidr nat plan Bärigh,Nössemarksv Bidr flygplatser 0 Ev bidr enskilda vägar 0 Övrigt Sa

10 Fördelning per åtgärdsområde, 100 % Åtgärdsomr Totalt Reg vägåtgärder Bidr kollektivtrafik Bidr k:ner ts o miljö Järnväg, bidr nat plan Väg, bidr nat plan Bärigh,Nössemarksv Bidr flygplatser 0 Ev bidr enskilda vägar 0 Övrigt Sa

11 REGIONUTVECKLING Kommunikationsenheten Linda Billberg PM Förslag till prioritering av kollektivtrafikobjekt i den regionala planen Den ram som BRU preliminärt avsatt för kollektivtrafik i Ram + 25 % är 1644 mkr. Flertalet av kollektivtrafikåtgärderna finansieras endast till 50 % från den regionala planen genom statlig medfinansiering. De åtgärder som finansieras till 100 % i planen är de åtgärder som ligger på det regionala vägnätet. Detta innebär att det i förslaget till kollektivtrafikobjekt i den regionala planen inryms åtgärder för nästan 3500 mkr. Kollektivtrafikåtgärderna är av oerhört stor vikt för att minska bilens transportarbete och därmed minska utsläppen och trängseln i städerna. Behovet av kollektivtrafik är ojämförligt störst i Göteborg. Här finns det en allvarlig trängselproblematik och i många delar av staden är luftkvaliteten dålig. Det område där förutsättningarna för att göra kollektivtrafiken konkurrenskraftig är störst i Göteborgsregionen där det genom att prioritera kollektivtrafiken finns möjlighet att få kortare restider jämfört med bilen. Göteborgs stora betydelse som ekonomiskt centrum innebär att tillgängligheten är viktig för hela Västra Götalandsregionen. I de andra delarna av regionen har man inte lika stora problem med framkomligheten och kollektivtrafikens roll är där framförallt att minska utsläpp, åstadkomma regionförstoring och ge individen en frihet att kunna resa. Regionens mål för kollektivtrafiken är att förstora LA-regioner genom att förkorta restiderna och öka utbudet. För att kraftigt kunna förkorta restiden mellan större orter krävs i många fall de stora investeringar i infrastrukturen som finansieras genom den nationella planen. K2020 syftar till att kraftigt öka kollektivtrafikandelen i trafiken målet är att marknadsandelen ska vara 40 % i Göteborgsregionen. Det betyder att kollektivtrafikresandet både inom och till Göteborg måste öka kraftigt. I kollektivtrafikprogrammet för Göteborgsregionen föreslås en struktur som kan ligga till grund för linjenät och trafikering. Här föreslås även en del olika åtgärder som krävs i infrastrukturen för att kunna bygga upp den föreslagna strukturen. Trafiksystemet byggs upp utifrån olika funktioner enligt Kom-begreppen ett snabbt system för längre sträckor (KomFort), ett huvudnät inom Göteborg som ska ha en mycket hög turtäthet (KomOfta), ett system som ska ta resenärerna till KomFram- och KomOfta-nätet (KomNära) och ett system som inte är kollektivtrafik men som syftar till att underlätta resan till hållplatsen (KomTill). Knutpunkter/bytespunkter och terminaler fyller en mycket viktig funktion i K2020 eftersom hela trafiksystemet bygger på att byten ska göras mellan Kom-näten. De största bytespunkterna ligger i Göteborgs centrum och andra stora är portarna till Göteborg Hjalmar Brantingplatsen, Gamlestaden, Frölunda Torg, Partille och Mölndal Centrum. Andra viktiga bytespunkter är i kommunhuvudorterna i Göteborgsregionen, till exempel Kungälv, Stenungsund och Lerum. Även framkomligheten är av mycket stor vikt i K2020 särskilt för KomFort- och KomOfta- trafiken. Särskilda stråk bör upprättas för att prioritera denna trafik. Åtgärderna inom K2020 hänger samman i ett system. Den exakta utformningen och turordningen mellan åtgärderna är inte klarlagd och det måste Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

12 finnas en beredskap att utan att ändra planen ändra i prioriteringen mellan olika K2020- projekt om behov uppstår. Knutpunkterna och terminalerna måste vara utformade så att det är lätt att byta mellan olika transportslag. Övergången mellan KomFort- och KomOfta nätet måste vara så smidigt som möjligt och inte vara tidskrävande så att bytesresan blir konkurrenskraftig gentemot bilen. För att ta sig till sin knutpunkt är det viktigt att det finns gång- och cykelvägar och tillgång till parkering för både cykel och bil. Pendelparkeringar har visat sig vara mycket effektivt när det gäller att locka bilister till kollektivtrafiken då man enligt studier inte i samma utsträckning upplever att man gör en bytesresa om det första färdmedlet i reskedjan sker med den egna bilen. Förutom lokaliseringen av knutpunkten och samordningen av de olika trafikslagen så är viktiga faktorer vid utformningen att den ska vara trygg, funktionshinderanpassad, levande med blandade funktioner, behagligt utformad och givetvis erbjuda skydd för väder och vind. Många uppskattar även om det finns service som till exempel mataffärer och bilreparatörer så att man kan slippa ytterligare resor för att utföra ärenden. Förslag till åtgärder Namngivna objekt terminaler, Namngivna objekt framkomlighet, K2020 och Objekt från den nationella planen. Vidare finns det förslag till fyra potter samt bidrag till båtar/färjor (ej i 100 %-nivån). Många av objekten i både Namngivna objekt terminaler och Objekt från den nationella planen fyller också en viktig funktion i K2020-systemet. K2020-objekten är både framkomlighetsobjekt och terminaler och behoven för att nå målet i K2020 är mycket stora. De objekt som föreslås innebär att några stråk för KomForttrafiken samt bytespunkter mellan KomFort- och KomOfta-trafiken kan etableras. Bangårdsförbindelsen är ett nyckelprojekt för att avlasta gatorna runt centralstationen så att kollektivtrafiken får bättre framkomlighet. Eftersom bangårdsförbindelsen även används för biltrafik är bara en del av kostnaden berättigad till statlig medfinansiering. Norra Älvstranden spårväg kompletterar spårvägssystemet och är en del i den så kallade storkringen. Detta objekt ska egentligen finansieras genom den nationella planen med statsbidrag från Banverket men Banverket har preliminärt bedömt att detta inte är möjligt. Ytterligare objekt som skulle kunna medfinansieras av Banverket i den nationella planen men som de bedömt att de inte har några medel till är Objekt från den nationella planen. Det är möjligt att denna lista kommer att revideras om Banverkets prioriteringar i den nationella planen ändras. Det finns förslag till fyra potter. Potten för pendelparkeringar föreslås att inrymma både åtgärder som ligger på det kommunala vägnätet som medfinansieras med 50 % och åtgärder som ligger på det statliga vägnätet som ska finansieras till 100 %. De åtgärder som finansieras genom potten för hållplatser på regionala vägar finansieras också till 100 % genom den regionala planen. Det föreslås att anslagen för funktionshinderanpassning ska vara relativt större de första 4 åren i planperioden jämfört med de kommande 8 åren. Då kommer det att finnas medel för att genomföra de kvarvarande åtgärder som krävs för att målet alla hållplatser över 100 påstigande samt 120 nyckelterminaler anpassas - som egentligen gäller för 2010 nås till 2013 (i 125 %-alternativet). Inom ramen för hållplatser på regionala vägar finns det också möjlighet att ta medel till funktionshinderanpassning. Ytterligare kollektivtrafikåtgärder som föreslås finansieras i den regionala planen är två eller tre busskörfält, två (ett i 100%-nivån) på väg 155 och ett på väg 158, till en total

13 kostnad på 244 mkr. Dessa finansieras till 100 % i planen och ligger på listan över vägåtgärder. Det är möjligt att ge lägre medfinansiering än 50 % något som är nytt för denna omgång av regional plan. Det finns ingen praxis för hur denna möjlighet ska tillämpas men det är möjligt att det bör diskuteras om några kollektivtrafikobjekt i vår plan som bör få lägre medfinansiering än 50 %. Prioriteringen på listan beror dels på vilken betydelse objekten har för att nå de övergripande målen i kollektivtrafiksystemet och dels på hur de är politiskt behandlade i kommunerna. Eftersom flertalet av åtgärderna ska finansieras till 50 % av kommunerna krävs det att de är väl förankrade. De objekt som inte kommit så långt i förankringsprocessen kan inte komma med under de första fyra åren av planen eftersom det bland annat krävs detaljerade uppgifter för att de ska kunna principgodkännas av Vägverket.

14

15 Förslag till kollektivtrafikobjekt i den regionala planen procentnivån Bidragsgrundande Bidrag NNK kostnad/resa kostnad (Mkr) Namngivna objekt terminaler Skeppsbron ,38 Tuvesvik etapp ,5 Tuvesvik etapp ,5 27,5 Knutpunkt Mölndal, etapp ,5 0,28 Amhult RC 23 11,5 1 Frölunda Torg ,12 Landvetter RC ,71 Älvängen RC ,48 Kungälv RC ,31 Trollhättan RC ,96 Skövde RC, utbyggnad bussterm ,45 NET 2 fjärrbussterminal ,46 Torp terminalen ,79 Falköping bussterminal ,44 Namngivna objekt framkomlighet Swedenborgspl/Hj Brantingspl ,4 Signalprio. Komfram Uddevalla 9 4,5 0,26 K2020 Kungsportsavenyn/Allén etapp Hagakyrkan Linnéplatsen etapp Södra Vägen busstråk ,2 Bangårdsförbindelse ,2 Göta Älvbron, deletapp ,4 Norra Älvstranden spårväg (BV-objekt) ,8 Objekt från den nationella planen Gamlestads Torg, spårväg Gamlestadens RC, etapp ,28 Vänersborgs RC ,37 Lerum RC ,06 Stenungsund RC ,49 Brunnsbo station 25 12,5 3,18 Upprustning av stationer enl. stationsmiljöproj Förslag till potter: Funktionshinderanpassning Pendelparkeringar positiv Kajanläggningar Hållplatser på regionala vägar Bidrag till båtar/färjor Summa 1642,5 Busskörfält som ligger i listan över vägåtgärder 244 Total summa kollektivtrafikåtgärder 1886

16 Förslag till prioritering av kollektivtrafikobjekten år procent Ram Potter Funktionshinder Pendelparkeringar Kajanläggningar Hållplatser på regionala vägar Namngivna objekt Skeppsbron 15,0 Knutpunkt Mölndal etapp 1 13,5 NET 2 Fjärrbussterminal 5,0 Tuvesvik etapp 1 19,0 Landvetter RC 19,0 Upprustning av stationer 14,0 Frölunda torg 15,0 Amhult RC 11,5 Trollhättan RC 24,0 Älvängen RC 34,0 Torp terminalen 10,0 Falköping bussterminal 9,0 Tuvesvik etapp 2 16,5 Gamlestads torg 70,0 30,0 Gamlestadens RC etapp 2 28,0 Lerum RC 80,0 Vänersborgs RC 29,0 Södra vägen busstråk 5,0 Kungälv RC 20,0 10,0 Signalprio Uddevalla 4,5 Swedenborgsplatsen/Hj Branting 20,0 Kungsportsavenyn/allén etapp 1 20,0 5,0 Hagakyrkan etapp 1 11,0 4,0 Bidrag till båtar färjor 15,0 20,0 15,0 Göta Älvbron, deletapp 75,0 Bangårdsförbindelsen 96,0 104,0 Linnéplatsen etapp 1 25,0 Stenungsund RC 25,0 Norra Älvstranden spårväg 30,0 175,0 Skövde RC 20,0 Brunnsbo 12,5 Utmanare i 125procent-nivån Sörredsmotet, 37,5 mkr Större bidrag Göta Älvbron Uddevalla RC, 125 mkr

17 100-procentnivån Ram Potter Funktionshinder Pendelparkeringar Kajanläggningar Hållplatser på regionala vägar Namngivna objekt Skeppsbron 15,0 Knutpunkt Mölndal etapp 1 13,5 NET 2 Fjärrbussterminal 5,0 Tuvesvik etapp 1 19,0 Landvetter RC 10,0 9,0 Frölunda torg 5,5 9,5 Amhult RC 4,5 7,0 Trollhättan RC 5,0 19,0 Älvängen RC 3,0 31,0 Torp terminalen 10,0 Falköping bussterminal 9,0 Tuvesvik etapp 2 16,5 Gamlestads torg 30,0 60,0 10,0 Gamlestadens RC etapp 2 8,0 20,0 Lerum RC 20,0 60,0 Vänersborgs RC 7,0 22,0 Södra vägen busstråk 5,0 Kungälv RC 30,0 Signalprio Uddevalla 4,5 Swedenborgsplatsen/Hj Branting 7,0 13,0 Kungsportsavenyn/allén etapp 1 10,0 15,0 Hagakyrkan etapp 1 5,0 10,0 Bangårdsförbindelsen 8,0 142,0 Linnéplatsen etapp 1 25,0 Skövde RC 20,0 Stenungsund RC 25,0

18

19 PM Underlag för prioritering av regionala vägåtgärder inkl potter. Kostnaderna för objekten har räknats upp med 9 % för att inkludera projekteringskostnader och med 1,5 % för att motsvara prisnivå Några kostnader återstår att kontrollera. Det beting som tjänstemännagruppen från region och kommunalförbund fått är bl a att ta fram ett förslag till regionala vägåtgärder inkl potter som summerar till ungefär 4370 mkr. I enlighet med uppdraget från BRU har utifrån den diskussionslista som presenterades på mötet den 3 mars prövats att lägga till angelägna objekt. Vissa förändringar vad gäller avgränsning mm har gjorts efter diskussioner med kommuner och vägverk. För 6 projekt har som tidigare antagits att det finns en lokal nytta i form av exploateringsmöjligheter vid en utbyggnad. Här har använts beteckningen kompletterande finansiering för nämnda nyttor. Totalt uppgår det antagna värdet av dessa exploateringsmöjligheter till upp emot 650 mkr. OBS att endast nettot har antagits belasta den regionala planen. Härutöver finns för ett objekt ett antagande om finansieringsmedverkan från Vägverket med beläggningsmedel. I väglistan ingår tre busskörfält inom regional väganläggning. Busskörfälten har bedömts angelägna ur kollektivtrafiksynpunkt. Här har antagits att ramen för vägåtgärder utökas med 248 mkr från resursramen för kollektivtrafikåtgärder motsvarande kostnaderna för föreslagna busskörfält. Dokumentet är uppbyggt utifrån en indelning i; låsningar, stråk, övriga objekt och övriga potter men speglar inte något förslag till inbördes prioritering. För de objekt som finns med i gällande plan anges detta. Inte sällan har de utökats geografiskt och/eller vad gäller utförande. I sådant fall anges detta med delvis i gällande plan. Stråkpotterna har som framgår nedan ofta en inriktning att genomföra åtgärder så att nuvarande tillåten hastighet kan bibehållas, men tanken är också att andra smärreåtgärder ska kunna prövas. Endast tre helt nya namngivna vägobjekt plus tre busskörfält har kunnat föreslås. Nämnas bör att ingen i tjänstemannagruppen är helt nöjd med förslaget. Vi har dock efter bästa förmåga försökt hitta en rimlig balanspunkt. Låsningar 49 Skara-Axvall, 14 mkr 181 Vårgårda-Bråttensby, 4 mkr E20/45 Partihallsförbindelsen, 996 mkr 565 Björlandavägen, 29 mkr 172 Skällsäter-Bäckefors (förskotterad del), 25 mkr 723 Skärhamn-Kållekärr, 60 mkr 155 Vädermotet-Bulycke (etapp 1+2), 383 mkr 1996 Lödöse-Nygård, 30 mkr Delsumma: Uppskattad kostnad som berör ny plan: 1541 mkr Stråk 1: Uddevalla Bengtsfors Årjäng Arvika (väg 172) Stråkpott 70 mkr 1

20 Åtgärder för att bibehålla nuvarande hastighet Uddevalla Bengtsfors och stigningsfält Bengtsfors-Ödsskölt samt åtgärd vid Härsängen prövas inom stråkpotten Delsumma: 70 mkr Stråk 2: Strömstad Bengtsfors Åmål Karlstad (väg 176, E6, 164, E45) Stråkpott 30 mkr för bl a sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Hastighetsåtgärder på sträckan Strömstad - Bäckefors prioriteras. Delsumma: 30 mkr Stråk 3: Tidaholm Falköping Vårgårda Göteborg (väg 193, 47,181,E20) Stråkpott 30 mkr för bl a sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik. Hastighetsåtgärder inkl miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i Herrljunga prioriteras. Delsumma: 30 mkr Stråk 4: Trollhättan Falköping Jönköping (väg 44, 47, 26) Stråkpott 30 mkr för bl a sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik Åtgärder för att bibehålla nuvarande hastighet på väg 47 från länsgränsen till väg 44 prioriteras. Delsumma: 30 mkr Stråk 5: Lysekil Uddevalla Trollhättan Lidköping Skövde Karlsborg Askersund (väg 162, 161, 44, 184, E20, 49, 50) 161 Rotvik-Bäcken, 118 mkr, NNK 0,1 (i gällande plan) 44/161/E6 Förbi Torp, 95 mkr, NNK 1,1, antagen kompletterande finansiering om 192 mkr 44 Lavad Gillstad, 125 mkr, NNK? 49 Axvall Varnhem, 202 mkr, NNK -0,2, del i västsvenska paketet (i gällande plan) 49 Skövde Igelstorp, 91 mkr, NNK -0,1 Stråkpott 50 mkr för bl a sidoområden, trafiksäkerhet, kollektivtrafik Delsumma: 681 mkr Stråk 6: Mark (Skene) Göteborg (väg 156, 40) 156 Skoghem Skene, 42 mkr, NNK 1,2 ( delvis i gällande plan) Stråkpott om 20 mkr för att möjliggöra ytterligare stigningsfält Delsumma: 62 mkr Stråk 7: Varberg Mark Borås (väg 41) 41 Sundholmen Björketorp, 148 mkr, NNK 0,8 (i gällande plan) 41 Fritsla Kråkered, 58 mkr, NNK?, (delvis i gällande plan) antagen finansieringsmedverkan från Vägverket (med beläggningsmedel, belopp kollas) Delsumma: 206 mkr Stråk 8: Kungsbacka Göteborg Alingsås/Sollebrunn (väg 158, E6, E20, E45, 190) 158 Säröleden, 84 mkr, NNK 0,1, busskörfält (vägobjekt i gällande plan men nu ändrad inriktning, K2020) 190 Storåsvägen-Bergsjöv/Gunnilseås, 33 mkr, NNK 2,3 (i gällande plan) 190 Gunnilseås-Angereds kyrkväg, 50 mkr, NNK 1, (delvis i gällande plan) antagen kompletterande finansiering om 25 mkr Delsumma: 167 mkr 2

21 Stråk 9: Borås Alingsås Trollhättan (väg 180, 1890, 42) Inga specifika åtgärder föreslås Övriga namngivna vägprojekt 168 Förbi Tjuvkil inkl Nordösundet, Kungälv, 75 mkr, NNK -0,1 (i gällande plan) 168 Ekelöf Grokareby, Kungälv, (88-)98 mkr exkl trafikplats (40-)71 mkr, kompletterande finansiering motsvarande kostnaden för trafikplats förutsätts (ersätter projektet förbifart Ytterby som ligger i gällande plan) E20/40 Tvärförbindelse inkl Jerikolänk, Partille/Lerum/Härryda, 199 mkr, NNK 2,3, antagen kompletterande finansiering om 173 mkr (delvis i gällande plan) 160 Säckebäck Varekil, Orust, 86 mkr, NNK 0,1 (i gällande plan) 44 Förbifart Lidköping, etapp 2, 209 mkr, NNK -0,1, (delvis i gällande plan) antagen kompletterande finansiering om 65 mkr 27 Viared Kråkered, Borås, 305 mkr, NNK 3,02, antagen kompletterande finansiering om 105 mkr (delvis i gällande plan) 155 Varholmen Gossbydal, Göteborg, 125 mkr, NNK 0,1, busskörfält 155 Bur Syrhåla, Göteborg, 39 mkr, NNK 0,1, busskörfält Delsumma: 1136 mkr Övriga potter GC-vägar längs statligt vägnät, 200 mkr Riktade trafiksäkerhetsåtgärder, 220 mkr Övrig framkomlighet, 50 mkr. Här kan prövas bla sidoområdesåtgärder väg 171 Askum Långöns vatten och dito väg 160 Varekil - Henån Smärrepott vägar, 174 mkr; i smärrepoptten kan bl a prövas väg 523 Härskogsvägen, 9 mkr, väg 158 påfart/avfart i Hovåsmotet, 11 mkr, väg 2747 Axvall Eggby, 17 mkr och väg 1726 Dalsjöfors, 12 mkr. Delsumma: 644 mkr Summa delsummor 4597 mkr OBS. De namngivna vägprojekt som ingår i nu gällande plan finns med några undantag antingen i låsningar, i ovanstående förteckning eller kommenteras t ex angående smärrepotten. Undantagen är väg 42 Norr om Fristad, väg 47 genomfart Grästorp, väg 2602 Lidköping Jung, väg 172 Bön Bäckefors och väg 2183 Ed Nössemark. Den senare kan med fördel diskuteras som ett bärighetsprojekt, sannolikt behövs dock samfinansiering mellan regional plan och ordinarie bärighetsmedel. Här föreslås att 20 mkr reserveras för bärighetsåtgärder på väg Beloppet avräknas från resursramen för regionala vägåtgärder inkl potter. Summa vägåtgärder: (busskörfält)-20 (bärighetsåtgärder) = 4598 mkr Utmanare Avslutningsvis nämns utan rangordning ytterligare några projekt som inte kommit med men som varit heta kandidater. Förbifart Grästorp, 104 mkr, NNK -0,9 3

22 172 Bön-Bäckefors, 48 mkr (kollas), NNK -0,5 181 Bråttensby Katebo, 50 mkr (kollas), NNK -0,1 161 Bäcken Skår, 237 mkr, NNK 0,1 49 Igelstorp Tibro, 99 mkr, NNK -0,1 Stråkpott för stråken 7 t o m 9 Göteborg Rolf Thor 4

23 Vägåtgärder 125%-alternativet Förslag Objekt/ stråk etc Tot kostnad Summa Anmärkning 49 Skara-Axvall, pågående, stråk Resterande kostnad 181 Vårgårda-Bråttensby, pågående, stråk Resterande kostnad E20/45 Partihallsförbindelsen, pågående Rest kostn, delvis förskottering 565 Björlandavägen, pågående Resterande kostnad 172 Skällsäter-Bäckefors, stråk Förskotterad del 723 Skärhamn-Kållekärr Förskottering 155 Vädermotet-Bulycke, etapp Förskottering 1996 Lödöse-Nygård Förskottering Stråk 1, stråkpott Stråk 2, stråkpott Stråk 3, stråkpott Stråk 4, stråkpott Stråk 5, stråkpott Stråk 6, stråkpott /161/E6 Förbi Torp, stråk 5 95 / Förutsätter kompl finansiering 155 Varholmen-Gossbydal Busskörfält 156 Skoghem-Skene, stråk Rotvik-Bäcken, stråk Gunnilseås-Angereds kyrkväg, stråk 8 50 / Förutsätter kompl finansiering 44 Förbifart Lidköping 209 / Förutsätter kompl finansiering 168 Förbi Tjuvkil Kolla kostnad 190 Storåsvägen-Gunnilseås, stråk Säröleden, stråk Busskörfält E20/40 Tvärförbindelse inkl Jerikolänk 199 / Förutsätter kompl finansiering 168 Ekelöf-Grokareby 98 / Förutsätter kompl finansiering 27 Viared-Kråkered 305 / Förutsätter kompl finansiering 41 Sundholmen-Björketorp, stråk Säckebäck-Varekil Axvall-Varnhem, stråk Bur-Syrhåla Fritsla-Kråkered, stråk Lavad-Gillstad, stråk Skövde-Igelstorp, stråk Transport

24 Vägåtgärder 125%-alternativet Förslag Objekt/ stråk etc Tot kostnad Summa Anmärkning Transport GC-vägar längs statligt vägnät Riktade trafiksäkerhetsåtgärder Övrig framkomlighet Smärrepott vägar Summa kostnader

25 Vägåtgärder 100%-alternativet Förslag Objekt/ stråk etc Tot kostnad Summa Anmärkning 49 Skara-Axvall, pågående, stråk Resterande kostnad 181 Vårgårda-Bråttensby, pågående, stråk Resterande kostnad E20/45 Partihallsförbindelsen, pågående Rest kostn, delvis förskottering 565 Björlandavägen, pågående Resterande kostnad 172 Skällsäter-Bäckefors, stråk Förskotterad del 723 Skärhamn-Kållekärr Förskottering 155 Vädermotet-Bulycke, etapp Förskottering 1996 Lödöse-Nygård Förskottering Stråk 1, stråkpott Stråk 2, stråkpott Stråk 3, stråkpott Stråk 4, stråkpott Stråk 5, stråkpott Stråk 6, stråkpott /161/E6 Förbi Torp, stråk 5 95 / Förutsätter kompl finansiering 155 Varholmen-Gossbydal Busskörfält 156 Skoghem-Skene, stråk Rotvik-Bäcken, stråk Gunnilseås-Angereds kyrkväg, stråk 8 50 / Förutsätter kompl finansiering 44 Förbifart Lidköping 209 / Förutsätter kompl finansiering 168 Förbi Tjuvkil Kolla kostnad 190 Storåsvägen-Gunnilseås, stråk Säröleden, stråk Busskörfält E20/40 Tvärförbindelse inkl Jerikolänk 199 / Förutsätter kompl finansiering 168 Ekelöf-Grokareby 98 / Förutsätter kompl finansiering 27 Viared-Kråkered 305 / Förutsätter kompl finansiering 41 Sundholmen-Björketorp, stråk Rest 48 mkr Transport

26 Vägåtgärder 100%-alternativet Förslag Objekt/ stråk etc Tot kostnad Summa Anmärkning Transport GC-vägar längs statligt vägnät Riktade trafiksäkerhetsåtgärder Övrig framkomlighet Smärrepott vägar Summa kostnader

27 PM REGIONUTVECKLING Kommunikationsenheten Ingrid Winblad Den regionala infrastrukturplanen , miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund Miljöbalkens regler om miljöbedömning av planer och program trädde i kraft 2005 och det är nu första gången som infrastrukturplaner miljöbedöms. Samtidigt som lagstiftningen ställer detaljerade krav på de olika stegen i processen och miljökonsekvensbeskrivningens innehåll är arbetet med miljöbedömningen inte okomplicerad. Dessutom är konsekvenserna av den nyligen presenterade klimatpropositionen inte klarlagda. Den miljökonsekvensbeskrivning som nu ska göras för den regionala infrastrukturplanen avser planens samlade miljöpåverkan. Noteras bör att i anslutning till att en vägutredning genomförs så sker en detaljerad miljökonsekvensbeskrivning av objektet, som inte ska föregripas av planens miljökonsekvensbeskrivning. Arbetet med miljöbedömningen av Västra Götalandsregionens infrastrukturplan sker fortlöpande i samråd med länsstyrelsen och med stöd av miljöstrateger från regionens miljösekretariat, Västtrafik, Vägverket och Banverket. Fördjupade samråd kring miljökvalitetsmål, miljöaspekter och indikatorer äger dessutom rum med länsstyrelsen. Miljöbedömning Miljöbedömningen är den process som innehåller vissa moment som ska genomföras när en plan upprättas som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningens syfte är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas (Miljöbalken 6 kap, 11 ). För att det ska vara möjligt måste arbetet med miljöbedömningen integreras i planarbetet. BRU hade i januari och mars diskussioner om en preliminär fördelning av resurser mellan olika åtgärdsområden. I de diskussionerna inkluderades miljöaspekterna. I miljöbedömningen ingår bl a att 1. Bedöma behovet av miljöbedömning 2. Avgränsa vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla 3. Utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning inklusive alternativ 4. Genomföra olika typer av samråd 5. Beakta miljökonsekvensbeskrivningen och resultaten från samråden innan beslut fattas om planens antagande 6. I en särskild sammanställning bl a informera om beslutet om plan samt grunderna för beslutet Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

28 2 Beredningsgruppen behandlade november 2008 och i mars 2009 punkterna 1 och 2 inklusive samråd. Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen är den skrifliga redogörelse där bl a den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska identifieras, beskrivas och bedömas. Miljöbalkens 6 kap 12 anger i tio punkter vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla: 1. en sammanfattning av planens innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program 2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs 3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas påverkas betydligt 4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap MB (naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, mm) eller annat område av särskild betydelse för miljön 5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktats i planen 6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter 7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande miljöpåverkan 8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes 9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och 10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. När förslag till regional infrastrukturplan för Västra Götalandsregionen remitteras före sommaren ska en miljökonsekvensbeskrivning utgöra bilaga till planen. En nyhet är att allmänheten ska ges möjlighet att lämna synpunkter. Beredningsgruppen möte 5 maj Kommunikationsenhetens bedömning är att lagstiftningens syfte - att integrera miljöaspekterna i planarbetet - hittills uppnåtts genom att Beredningsgruppen behandlat miljöfrågorna som en av de styrande faktorerna för planens utformning vid de möten där den regionala infrastrukturplanen varit aktuell. Vid mötet 5 maj kommer sannolikt förslag till åtgärder i den regionala infrastrukturplanen att formuleras.

29 3 Vid överväganden om olika åtgärdsområdens eventuella positiva eller negativa miljökonsekvenser är bilden sällan entydig. Som exempel kan nämnas byggande av en ny väg förbi en tätort. Blir vägen kortare minskar utsläppen till luften, medan en ökad hastighet ökar utsläppen. I tätorten minskar buller och utsläpp när genomfartstrafiken går utanför tätorten. Samtidigt görs intrång i landskapet. Med denna komplexitet i åtanke kan ändå följande hypoteser formuleras. Kollektivtrafik och vägåtgärder generellt Om kollektivtrafiken attraherar resande som annars skulle åkt bil så bedöms det generellt vara positivt för miljön. I den utsträckning nya resenärer väljer ett kollektivt resande är det generellt positivt för miljön. Relationen mellan enskilt och kollektivt resande vad gäller komfort, pris och tid har betydelse för hur resenären väljer att resa Investeringar i terminaler, busskörfält och pendelparkeringar som stödjer kollektivtrafikens attraktionskraft bedöms vara positiva för miljön. Avvägningen mellan storstad och landsbygd Potentialen för att öka resandet med kollektivtrafik och därmed minska CO2 och NOx bedöms vara störst i Göteborgsområdet Stor potential för kollektivtrafik finns också i större tätorter och de tunga stråken tex Skövde-Göteborg, Trollhättan-Göteborg mm För att bibehålla en levande landsbygd kan vägåtgärder i utvalda stråk vara mer effektiva, i kombination med punktvisa investeringar i kollektivtrafiken Vägåtgärder generellt Övrigt Vägåtgärder som handlar om att höja trafiksäkerheten, bredda befintlig väg eller ligger i potter bedöms generellt inte ha någon betydande miljöpåverkan Vägåtgärder som innebär högre hastighet, fler filer eller ny sträckning innebär generellt risk för betydande miljöpåverkan Åtgärder som stimulerar till att kortväga resor i större utsträckning sker gående eller cyklande är generellt mycket positiva för miljön Bidrag till åtgärder för trafiksäkerhet och miljö på kommunala gator är generellt positiva för miljön I bilaga redovisas tabell över generell miljöpåverkan av åtgärdsgrupper framtagen i samråd med bl a länsstyrelsen.

30

31 Generell miljöpåverkan av åtgärdsgrupper Typ av åtgärd Ny / Ombyggd väg Kollektivtrafikåtgärder Målområde Miljömål Klimat 1. Begränsad klimatpåverkan, 15. God bebyggd miljö Ökade utsläpp av koldioxid om: - sträckan förlängs - hastigheten höjs - kapaciteten höjs (större tätort) - flödet blir mer ojämnt - GC- och kollektivtrafik missgynnas Ökad attraktivitet ger sannolikt mindre utsläpp av koldioxid Hälsa 2. Frisk luft, 9. Grundvatten av god kvalitet, 15. God bebyggd miljö Analogt med koldioxid betr kväveoxider men: - väg i omgivning med få eller inga boende kan ge bättre luftkvalitet och mindre bullerstörningar - grundvatten påverkas marginellt Ökad attraktivitet ger sannolikt mindre utsläpp av kväveoxider Landskap 3. Bara naturlig försurning, 7. Ingen övergödning, 8. Levande sjöar och vattendrag, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap, 16. Ett rikt växt- och djurliv Ny väg ger intrång och risk för skadlig påverkan Ombyggnad ger små intrång och mindre risk för skadlig påverkan Ökade utsläpp bidrar till övergödning Marginell påverkan Järnväg, förbättringsåtgärder på fd länsjärnvägar Ökad attraktivitet ger sannolikt mindre utsläpp av koldioxid Ökad attraktivitet ger sannolikt mindre utsläpp av kväveoxider Marginell påverkan Cykel- och gångvägar Ökad attraktivitet ger sannolikt mindre utsläpp av koldioxid Ökad attraktivitet kan ger sannolikt mindre utsläpp av kväveoxider Marginell påverkan Bidrag till trafiksäkerhet och miljö, kommunala gator Lägre hastigheter ger sannolikt mindre utsläpp av koldioxid Mindre bullerstörningar Lägre hastigheter kan ge mindre utsläpp av partiklar Marginell påverkan

32

33 Identifiering av bedömningsgrunder Övergripande bedömningsgrunder: Miljökvalitetsmål (har sikte på år 2020) Planens och miljöbedömningens syfte och mål MKN och andra gränsvärden Klimatmål Övriga regionala mål Specifika bedömningsgrunder: Trafikindikatorer (RUS, miljömålsportalen, Naturvårdsverket, Trafikverken m.fl.) Särskilda metoder för analys av miljöaspekter (intrångsanalys, etc.) Målbild Övergripande bedömningsgrunder för en miljömässigt hållbar utveckling (inriktnings- /målfokuserade) 1. Klimat Planering för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter Miljömål 15. God bebyggd miljö, 1. Begränsad klimatpåverkan Minskning av Västra Götalands utsläpp av klimatgaser?? med 20 procent netto (Mål formulerade i systemanalysen för Västra Götaland) Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Hälsa Minskat buller Det långsiktiga nationella miljökvalitetsmålet (år 2020) är att ingen skall vara utsatt för bullernivåer utanför sin bostad från vägtrafik, tåg Miljöaspekter (Miljöbalken 6:12) Bebyggelse* Transportsystemet påverkar bebyggelsen utspridning/förtätni ng. Detta har i sin tur betydelse för transporternas energiförbrukning och utsläpp. Klimatfaktorer* Transportsektorn står för en betydande del av energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Människors hälsa* Transportsektorn utsätter över 2 miljoner människor i landet för buller och har därmed en stor betydelse för Specifika bedömningsgrunder (indikatorer att mäta/uppskatta/bedöma utifrån) Bedömning av om, och i vilken grad, planen bidrar till förtätning eller utspridning. Indikatorer: förändrade utsläpp i ton CO 2 enligt objektbeskrivningar Bedömningar av åtgärdsområden o dyl, bl a med stöd av VV:s klimatstrategi Indikatorer: förändrade utsläpp i ton CO 2 enligt objektbeskrivningar Indikatorer: Antal bullerstörda över 60 db, riktningsanalys

34 eller flyg som överskrider de riktvärden som riksdagen fastställde människors hälsa. Miljömål 15. God bebyggd miljö Ökade kvalitetskrav för grundvatten Miljömål 9. Grundvatten av god kvalitet Minskade halter av kvävedioxid och minskade utsläpp av partiklar MKN kvävedioxid 40 µg/m 3 (årsmedelvärde) och partiklar PM10 40 µg/m 3 (årsmedelvärde) Miljömål 2. Frisk luft 3. Landskap Hejdad förlust av biologisk mångfald Miljömål 16. Ett rikt växt- och djurliv, 13. Ett rikt odlingslandskap, 12. Levande skogar Vatten* Transportsystemet släpper ut till exempel salt och dagvatten som kan påverka grundvattnets kvalitet. Luft* Transportsektorn bidrar till överskridande av miljökvalitetsnorm er i bl a Göteborg. 1. Biologisk mångfald* (barriärintrångseffekter) Transportsystemet tar mark i anspråk, fragmenterar landskapet och orsakar barriärer. Detta påverkar funktioner i landskapet och hela ekosystem. Kumulativa effekter med annan exploatering kan uppstå. Biologisk Indikatorer: risk för grundvattensänkning vid stora ingrepp i berg. Var uppmärksam på stora projekt Indikatorer: Utsläpp av kväveoxid (ton) och/alt partiklar enligt objektbeskrivningar, partiklar i luft, utsläpp av flyktiga organiska ämnen. Beakta om det är i storstad, tätort eller landsbygd. Bedömd effekt beträffande halter (NOx) för ev storstadsobjekt Indikatorer: använd kartläggning över nyckelbiotoper och rödlistade arter för att se om dessa berörs

35 Minskad andel hotade arter Miljömål 16. Ett rikt växt- och djurliv, 13. Ett rikt odlingslandskap, 8. Levande sjöar och vattendrag Planering för grön- och vattenområden i tätorter Miljömål 15. God bebyggd miljö, 16. Ett rikt växt- och djurliv, 13. Ett rikt odlingslandskap, 12. Levande skogar mångfald ingår därför i miljöbedömningen avseende potentiellt betydande miljöpåverkan för landskap. 2. Djurliv* Transportsystemet i nnebär för djur förlust av livsmiljöer, barriäreffekter, trafikdödlighet och förorenar och stör samt ger nya livsmiljöer och korridorer. 3. Landskap* Transportsystemet gör intrång i och fragmenterar landskapet och kan därför antas ha betydande miljöpåverkan i detta skede. Indikatorer: häckande fåglar i odlingslandskapet, nyckelbiotoper, rödlistade arter, använd Länsstyrelsens kartläggning för att se om dessa berörs Indikatorer: intrång i ny mark Miljömål 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap Minskade utsläpp av kväveoxider Miljömål 3. Bara naturlig försurning, 7. Ingen övergödning, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap, 16. Ett rikt växt- och djurliv 4. Materiella tillgångar* Ny infrastruktur kan ta skogs- och odlingslandskap i anspråk. 5. Växtliv* Transportsektorn bidrar till utsläpp av försurande ämnen som påverkar mark och vatten och därmed växtlivet. Indikatorer: intrång i skogs- och odlingslandskap Indikatorer: Kväveoxidutsläpp, eventuellt svavelutsläpp från sjöfarten

36

37 Kommunikationsenheten UTKAST Innehållsförslag till remissversion av regional infrastrukturplan för Västra Götaland Förord Bakgrund Kort beskrivning av vad den regionala infrastrukturplanen har för funktion, hur ofta den görs, hur länge den gäller, när den senaste togs fram, att det är en revidering av den nu gällande planen mm Skillnaderna på nationell respektive regional plan Hänvisning till den nationella planens remissversion Utgångspunkter Mål/riktlinjer som styr arbetet: gamla och nya transportpolitiska mål, regionala utgångspunkter/inriktningsunderlag, vision Västra Götaland, regeringens övergripande riktlinjer, samhällsekonomiska kalkyler, systemanalys, 4-stegsprincipen Hänvisningar till tidigare utredningar om t.ex. regionförstoring och jämställdhet, inriktningsunderlag mm. Processen Beskrivning av processen med att ta fram den regionala planen Vilka som deltagit i arbetet Utredningsarbete Miljökonsekvensbeskrivning Vem som står bakom remissförslaget Ekonomiska förutsättningar Resurser som avsatts till regional plan i respektive investeringsnivåer Hur resurserna fördelas över planperioden, inkl kommentarer om behovet av en framtung plan Hur mycket som är låst sedan tidigare Medfinansiering av vägar Medfinansiering av kollektivtrafik Föreslagna åtgärder Resursfördelning mellan väg, kollektivtrafik och andra åtgärdsområden Redovisning av föreslagna väg- och kollektivtrafikobjekt Kartor över objekten Faktablad för prioriterade objekt

38 Kommunikationsenheten UTKAST Ange att planen innebär en stor satsning på kollektivtrafik och på att utveckla transportsystemet i hållbar riktning Lyfta fram fokusområden som präglat förslaget, såsom: regionförstoring, kollektivtrafik och tvärlänkar Effekter och måluppfyllelse Redovisning av hur planen svarar mot målbilden; de transportpolitiska målen, regionala inriktningarna, visionen etc Fortsatt arbete och tidplan Kort beskrivning om vad som händer framöver, hur tidplanen ser ut, återstående aktiviteter etc Bilagor Närmare beskrivning av åtgärdsförslagen Miljökonsekvensbeskrivning Åtgärder i den nationella planen Kartor

39 Ärende 4

40 REGIONUTVECKLING Kommunikation MISSIV Dnr RUN Till beredningsgruppen för Regionutveckling Yttrande över utkast till nationell plan för transportsystemet De fyra trafikverken för väg, järnväg, sjöfart och flyg arbetar med att ta fram ett förslag till nationell plan som bl a omfattar förslag till investeringar under perioden I nuläget finns framtaget ett tjänstemannaförslag som ska remitteras internt inom verken men som även planupprättarna för de regionala planerna får chansen att tycka till om. Efter interna synpunkter från trafikverken och planupprättare kommer förslaget att revideras och en ny utgåva ska finnas klar till mitten av juni. Denna tänker vi bilägga vårt eget förslag till regional plan som då går ut på remiss. Det nationella förslaget blir klart, d v s beslutas i resp trafikverksstyrelser, först i slutet av augusti. Först då får vi den formella remissen. Svarstiden för yttrande över nu föreliggande utkast är kort och sträcker sig till den 11 maj. Vi föreslår att BRU på mötet den 5 maj diskuterar utkastet och formulerar ett yttrande till trafikverken och att vi därefter underhand skickar yttrandet som sedan får beslutas i regionstyrelsen. Förslag till yttrande bifogas. Materialet från trafikverkens projektgrupp är omfattande. Vi har gjort ett urval som förhoppningsvis ändå täcker det för oss mest väsentliga som rör föreslagna investeringar och vi kommenterar kortfattat bilagorna i det följande. Den som eventuellt är intresserad av att läsa mer kan göra detta via adressen och sedan klicka på Preliminärt underlag till nationell plan och sedan rulla ner till Bilagor och underlagsrapporter. I bifogade bilaga Den trafikslagsövergripande statliga ramen för planeringsperioden uppgår till 417 mdr redovisas hur man efter diverse räkneövningar (217 mdr minus 33,1 mdr till regionala planer = 183,9 mdr) som efter avdrag för låsningar innebär att utrymmet för prioriteringar uppgår till 56 mdr. Av detta utrymme blir det för nya namngivna investeringar kvar 17 mdr efter att medel avsatts för diverse potter. Det är viktigt att hålla dessa 17 mdr i minnet eftersom den volymen är grunden för trafikverkens skarpa förslag om nya investeringar. Trafikverken ska redovisa sina förslag utifrån en grundnivå plus Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box 1091 Mb E-post rolf.thor@vgregion.se Göteborg