Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025"

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (25) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kommunikationer Ulrika Nilsson Telefon Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län Länsplanen för regional transportinfrastruktur för Västmanlands län och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har varit ute på remiss under tiden 11 juni till 1 oktober Remissen var under remisstiden tillgänglig i Länsstyrelsens reception och via hemsidan. Den annonserades också i Västmanlands Läns Tidning. Remissen skickades till länets kommuner, Landstinget Västmanland och övriga intressenter inom och utom länet. Nedan följer en sammanfattning av de yttranden som inkom under remisstiden och Länsstyrelsens i Västmanlands län kommentar till yttrandena. De enskilda åtgärder som framförallt kommuner, Landstinget och regionala intressenter fört fram vid inventeringen av brister och behov i transportsystemet under början av 2013 eller som betonats i inkomna yttranden har fångats upp och finns redovisade i länsplanens bilaga 2. Prioritering och hantering av identifierade brister och behov kommer att ske inom ramen för länsplanens genomförande. Länets kommuner och Landstinget Västmanland Arboga Kommun Arboga kommun anser att planen är genomarbetad och ger en rättvis bild av att Västmanland kan bli en mer attraktiv och konkurrenskraftig region med effektiva och robusta transporter för människor och gods. Arboga kommun anser att beskrivningen av Västmanland som ett industrilän kan behöva kompletteras då arbetsmarknaden i flera kommuner är mångsidig. Vidare anser kommunen att länsplanen borde syfta till att få större fokus på resmöjligheterna på järnväg. Kommunen lyfter framförallt fram behov av åtgärder på E18 Köping-Västjädra, Mälarbanan och Svealandsbanan, E20 och kopplingen till E18 i Arboga, samt väg 56 mellan Katrineholm och Kungsör, enligt kapitel nio i planen. Arboga kommun anser att väg 249 bör pekas ut som ett viktigt regionalt stråk för arbetspendling och godstransporter och anger att förbättrad säkerhet för cyklister krävs längs vägen. Kommunen anger att åtgärder krävs längs väg 572 genom Arboga, på E20 vid Norra Ågatan/Marieborgs försvarslager samt anger behov av Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax)

2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2 (25) trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet. Kommunen pekar på att Mälabs PM om behov av åtgärder för att bedriva regionaltågstrafik enligt Trafikplan 2017 kan vara en utgångspunkt för åtgärder inom ramen för namnsatta brister. Vidare anger Arboga kommun att stationsområdet i Arboga behöver ses över med avseende på trygghet, tillgänglighet och pendlingsparkeringar för bil och cykel. Kommunen är positiv till satsningen på gång- och cykelåtgärder och arbetet med att ta fram en regional cykelplan. Däremot anser kommunen att avsatta medel för att förverkliga arbetet är små. Vidare anser Arboga kommun att den kommunala medfinansieringen av gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet bör upphöra och staten ta det fulla ansvaret för cykelinfrastrukturen längs det regionala och nationella vägnätet. Kommunen pekar på ett antal viktiga cykelåtgärder i kommunen. Kommunen ser gärna att Länsstyrelsen och Trafikverket arbetar för att få till stånd ett arbete som möjliggör ökade satsningar på kollektivtrafik och på järnvägssidan, för att begränsa klimatpåverkan. Majoriteten av medlen för infrastruktur avsätts nu till väg, vilket bidrar till att göra bilen till förstahandsalternativet i val av färdsätt. Arboga kommun vill se en ökad regional samverkan kring attitydpåverkan och samordning mellan olika trafikslag i syfte att minska onödiga resor med egen personbil. Länsplanen för regional transportinfrastruktur är den enda planen som hanterar åtgärder på det statliga regionala vägnätet, vilket är anledningen till att planen naturligt får en övervikt mot vägåtgärder. Andelen medel till trimningsåtgärder har ökat med 23 procent i planen jämfört med planen och en stor del av dessa medel går till infrastruktur för kollektivtrafik och statlig medfinansiering av kollektivtrafikanläggningar. Trots detta instämmer Länsstyrelsen med Arboga kommun att det vore önskvärt att ytterligare satsningar kunde göras för att öka resmöjligheterna på järnväg. Vid den samlade avvägningen av fördelningen av tillgängliga medel har detta inte bedömts gå att tillgodose. Det vore på samma sätt önskvärt att kunna avsätta en större del av planens tillgängliga medel för gång- och cykelåtgärder, men inte heller detta har bedömts kunna tillgodoses vid den samlade avvägningen av fördelningen av tillgängliga medel. Länsstyrelsen har i länsplanen förtydligat att de stråk som pekats ut inom ramen för säkra och framkomliga vägar avser de regionala stråk som bör bli föremål för utbyggnad till mötesfria vägar inom ramen för länsplanens ansvarsområde. Det finns därmed fler stråk i länet som är viktiga med avseende på arbetspendling och näringslivets transporter. Arbetet med att identifiera och åtgärda dessa stråk bedöms under planperioden huvudsakligen ske inom ramen för trimningsåtgärder.

3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3 (25) Beträffande kommunal medfinansiering av cykelåtgärder längs det statliga vägnätet så anser Länsstyrelsen att medfinansiering innebär större delaktighet och inflytande från berörda aktörer, vilket förutsätts leda till bättre och effektivare lösningar. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Fagersta kommun Fagersta kommun anser att planen är genomarbetad och informativ. Fagersta kommun påpekar att mötesspår vid Brattheden är den viktigaste och mest samhällsnyttiga åtgärden både ur ett lokalt och regionalt perspektiv, då möjligheten till tätare och snabbare tågförbindelser till Västerås binder ihop länet och kan integrera kommunernas arbetsmarknadsområden längs Bergslagspendeln. Kommunen påpekar också att mötesspåret inför Framtidsplanen var dåvarande Banverkets sjätte mest lönsamma projekt, med en nettonuvärdeskvot högre än tre. Då Fagersta har en omfattande inpendling från norra Västmanland och södra Dalarna, anger kommunen att det är viktigt att åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten och trafikflödena för bilister och oskyddade trafikanter genomförs. Kommunen hänvisar till sin tidigare inventering av behov och brister i transportinfrastrukturen under planperioden Fagersta kommun påpekar att flera av planeringsförutsättningarna enligt regeringens direktiv för länsplanen uppfylls avseende de investeringar som behövs för den kommande gruvnäringen i regionen. Kommunen anger vidare att Godsstråket genom Bergslagen är en viktig länk för näringslivets godstransporter oavsett när eller i vilken omfattning gruvnäringen etablerar sig i länet. Fagersta kommun anser att det är viktigt att de åtgärder som identifierats i åtgärdsvalsstudien för transportsystemet i norra Västmanland blir klara tills gruvorna beräknas öppna år Förutom utbyggnad av järnvägskapaciteten anser Fagersta kommun att riksväg 68 mellan Örebro och Fagersta bör uppgraderas som en följd av gruvornas öppnande. Kommunen pekar särskilt ut delsträckorna Sundet-Björkviken och Björkviken-Oti. Kommunen påpekar att riksväg 66 från Fagersta i riktning mot Ludvika bör byggas ut till mötesfri väg under planperioden.

4 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4 (25) Fagersta kommun är positiv till att det planeras för åtgärdsvalsstudier gällande Bergslagspendeln mellan Ludvika och Kolbäck och riksväg 68 mellan Örebro och Gävle och hoppas att de genomförs tidigt i planperioden för att hinna åtgärdas före gruvornas öppnande år Fagersta kommun påpekar att det även kan vara aktuellt med gruvbrytning i Semla/Rudgruvan i Fagersta framgent. Vidare anger kommunen att sidoområdesåtgärder behöver genomföras längs väg 250 mellan Gunnilbokorset och Oti samt att korsningen vid Oti snarast måste byggas om för att öka trafiksäkerheten. Fagersta kommun ser positivt på att Länsstyrelsen tar fram en regional cykelstrategi och en utbyggnadsplan för cykelåtgärder längs utpekade viktiga stråk och hoppas att sträckan Fagersta-Norberg blir prioriterat i utbyggnadsplanen. Vidare anger kommunen att ett starkt skäl för genomförande är att Fagersta kommun redan färdigställt den del som ligger inom Fagersta kommun. Fagersta kommun pekar på sakfel avseende vägnummer i planen. Länsstyrelsen konstaterar att Fagersta kommuns yttrande ligger i linje med länsplanens inriktning. Åtgärdsvalsstudie för riksväg 68 och för Bergslagspendeln är planerade att starta under 2014 och utbyggnad av väg 66 till mötesfri väg mellan Fagersta och Dalarnas länsgräns beräknas kunna genomföras någon gång mellan 2022 och 2025, då utbyggnad av riksväg 66 mellan länsgränsen och vidare mot Ludvika ligger i Region Dalarnas länsplan. Länsplanen har kompletterats med information att gruvetablering även kan bli aktuellt i Fagersta på sikt. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Hallstahammars kommun Hallstahammars kommun anser att planerna på nybyggnation av väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar ska fullföljas och anger att nuvarande vägsträckning går genom skyddsområden för vattentäkt samt genom bebyggelse med bostäder i direkt anslutning till vägen. Vidare anser kommunen att investeringar i nya cykelvägar utefter det statliga vägnätet enligt tidigare planer bör genomföras och anger särskilt sträckorna Kolbäck-Strömsholm, Kolbäck-Eriksberg samt Sörstafors-Hallstahammar. Hallstahammars kommun anser att andelen kommunal medfinansiering längs statliga vägar bör sättas till 25 procent av den totala kostnaden och att resterande del bör regleras i länsplanen. Kommunen anser också att den kommunala finansieringen av cykelåtgärder utefter det kommunala vägnätet ska sättas till 50 procent och resterande regleras av medel från länsplanen. Vidare anser kommunen att investeringen i mötesfri väg mellan Sörstafors (E18) och Hallstahammar ska genomföras och anger att denna sträcka riskerar att bli en felande länk när den nya sträckningen av väg 252 tas i drift. Hallstahammars kommun anser att medel ur länsplanen ska sättas till

5 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 5 (25) medfinansiering i mötesspår Ramnäs/Brattheden, då denna investering är nödvändig för att klara en bättre kollektivtrafik på Bergslagspendeln och ligger väl i linje med vad som bedömts som viktigt i länsplanen. Hallstahammars kommun anser att länsplanen ska medfinansiera ett nytt tågstopp i Strömsholm, en total ombyggnad av trafikplats Eriksberg, en ny motorvägshållplats för bussar vid Erikslunds handelsområde i Västerås samt en ny landsvägsbro på E18 över Strömsholms kanal vid Brånsta/Hallstahammar, med 4,5 meters fri seglingshöjd. Länsstyrelsen anser att kommunal medfinansiering av cykelåtgärder längs det statliga vägnätet innebär större delaktighet och inflytande från berörda aktörer, vilket förutsätts leda till bättre och effektivare lösningar. Andelen kommunal medfinansiering längs det statliga vägnätet har sänkts från 67 procent under föregående planperiod till 50 procent för perioden Länsplanen medger samfinansiering av Bergslagspendeln med nationell plan, inom ramen för trimningsåtgärder för att möjliggöra utökad och effektiv kollektivtrafik. Då Bergslagspendeln inte är namnsatt i den nationella planen har medel inte kunnat avdelas till ett särskilt år i den regionala länsplanen. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Kungsörs kommun Kungsörs kommun anser att planen har ett tilltalande upplägg och är välskriven. Kommunen framhåller också att framtagandeprocessen varit god, med samråd med bland annat kommunerna. Kungsörs kommun påpekar att kommunen under hela planprocessen, varit starkt negativ till utbyggnad av väg 250 mellan Kungsör-Köping till mötesfri väg och att denna syn på mitträcket står fast. Cirkulationsplatser vid korsning väg (Köping-Valskog) samt vid korsning väg (Kungs Barkarö-Valskog) anses vara tillräckliga för att öka trafiksäkerheten i väsentlig grad på väg 250. Vidare anger kommunen att de inte kommer att ta emot muddermassor från utbyggnaden av Södertälje sluss och Mälarfarleden samt att projektet behöver tillföras extra medel i regional och nationell infrastrukturplanering för förvaring på land av alla muddermassor från Galten. Kommunen anger att väg 56 mellan St Sundby och Kungsör bör uppmärksammas inom ramen för trimningsåtgärder för ökad säkerhet, på samma sätt som åtgärder runt Västerås och mötesfri väg för riksväg 66 mellan Fagersta-Dalarna gör i länsplanen. Kommunen anger också att anslutningarna till E20 i Kungsör bör göras säkrare, inom ramen för trimningsåtgärder för förbättrad framkomlighet och kvalitet. Kungsörs kommun påpekar att kommunen inte deltagit i arbetet kring konsekvensbeskrivningar kring malmgodstrafiken, men förutsätter att de inbjuds att delta i sådana innan inriktningsbeslut fattas om lämpliga malmtransportstråk. Kommunen pekar också på behovet av kapacitetsförstärkningar på

6 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 6 (25) Svealandsbanan för att möta behoven av utökad persontågstrafik samt utökade godstransporter och att Landstingets Utbud 2020 måste kunna mötas kapacitetsmässigt på Svealandsbanan. Kommunen anser det vara en brist i underlaget till länsplanen att prognoserna för godstransporternas ökning på järnväg inte omfattar transportbehoven för gruvverksamhet i Bergslagen. Kungsörs kommun instämmer med Länsstyrelsen om behoven av utbyggnad av Mälarringen samt E20 enligt Utblick 2030 i länsplanen. Kungsörs kommun anser att det inte finns med tillräckliga åtgärder längs Svealandsbanan i den nationella planen för att klara Trafikplan 2017 och Utbud 2020 samt att detta måste kommenteras i länsplanen. Kommunen anser också att det är allvarligt att inga åtgärder presenterats då gruvbrytningen väntas starta så snart som år Kommunen påpekar att trängselproblematiken på Svealandsbanan kommer att vara högst i länet och framhåller särskilt delsträckan Eskilstuna-Tumbo. Kungsör ser positivt på att länsplanen uppmärksammar åtgärdsbehoven på väg 56 mellan St Sundby och Kungsör, men påpekar att även behovet av utökat skydd av den primära vattentäkten i Kungsör bör kommenteras. Vidare påpekar kommunen ett antal detaljer i kapitel åtta och nio i länsplanen samt i miljökonsekvensbeskrivningen, som bör kompletteras eller förtydligas. Projektet Södertälje sluss och Mälarfarleden ligger inom ramen för nationell plan och detaljer kring genomförandet av projektet ansvarar Trafikverket för. Länsstyrelsen i Västmanland har inte fått några indikationer på att projektet har behov av extra medel med anledning av omhändertagande av muddermassor vid Galten. Väg 56 mellan St Sundby och Kungsör ingår i den nationella planen och då den ekonomiska ramen för länsplanen är snäv, anser Länsstyrelsen inte att objektet bör samfinansieras via länsplanen. Länsstyrelsen instämmer i att det är en viktig etapp i utbyggnaden av väg 56 till mötesfri väg, men anser att objektet i sin helhet bör finansieras via den nationella planen. Länsstyrelsen instämmer i att det måste säkras att tillräcklig kapacitet erhålls på Svealandsbanan för att tillgodose behovet av person- och godstransporter. Även Regionförbundet i Sörmland har uppmärksammat vikten av tillräcklig kapacitet längs banan och vill att länen tillsammans arbetar för att säkra detta. Flera av de detaljsynpunkter som framfördes i yttrandet avseende länsplanens kapitel åtta och nio har tillgodosetts. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Köpings kommun Köpings kommun anser att förslaget till länsplan på det hela taget är bra och verkar i en positiv anda utifrån de överväganden och prioriteringar som gjorts från förutsättningarna. Samtidigt påpekar kommunen att den öppet formulerade planen ställer krav på en väl fungerande dialog mellan samtliga berörda parter under hela

7 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 7 (25) planperioden. Köpings kommun förutsätter att de får möjlighet att framföra sina synpunkter när ett konkret förslag för väg 250 mellan Köping och Kolsva tas fram, samt att vägen inte sänks till 80 km/h om den inte byggs ut till mötesfri väg. Kommunen anger också att förutsättningarna för cykling mellan Kungsör och Köping bör åtgärdas innan vägen eventuellt byggs om till mötesfri väg och att anläggandet av en cykelväg längs Mälaren mellan Kungsör och Köping är en viktig del i detta. Cykelvägen bör i betydande del finansieras med statliga medel. Kommunen påpekar att korsningen mellan väg 250 och väg 572 mot Valskog bör åtgärdas om utbyggnaden av mötesfri väg mellan Kungsör och Köping skjuts på framtiden. Vidare anger kommunen några för kommunen prioriterade åtgärder som cykelbana längs väg 558, cirkulationsplats vid Strö, cirkulationsplats vid korsningen länsväg 250 och väg 580 samt cykelväg mellan Köping och Kungsör via Jägaråsen och Malmön. Köpings kommun noterar att vikten av att möjliggöra ökad och säker cykling inte motsvaras i den ekonomiska planeringen, där åtgärder för ökad och säker cykling ska påbörjas först Kommunen anser också att utbyggnaden av mötesfri väg fram till 2019 innebär en stor risk för att cyklisternas tillvaro i praktiken blir sämre. Kommunen anser istället att åtgärder för ökad och säkrare cykling bör genomföras innan till exempel 2+1-vägar byggs. Kommunen påpekar också att fördelningen av medfinansiering av kommunala projekt bör spridas jämnt över planperioden för att passa ihop med kommunernas praktiska verklighet. Köpings kommun anser att staten ska bidra till finansiering av nödvändiga åtgärder i hamnområdena i Köping och Västerås till följd av utbyggnaden av Södertälje sluss och Mälarfarleden på samma sätt som kommunerna medfinansierar farleden. Detta särskilt som kommunerna själva får bära betydande kostnader för att lösa ett behov som i realiteten är av regionalt och nationellt intresse. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Andelen medel till trimningsåtgärder har ökat med 23 procent i planen jämfört med planen Det vore önskvärt att kunna avsätta en större del av planens tillgängliga medel för gång- och cykelåtgärder, men med den regionala länsplanens snäva ekonomiska ram har detta har inte bedömts kunna tillgodoses vid den samlade avvägningen av fördelningen av tillgängliga medel.

8 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8 (25) Länsstyrelsen har ställt frågan till Trafikverket om det är möjligt att medfinansiera åtgärder i kommunalt ägda hamnar enligt förordning 2009:237 om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar. Svaret från Trafikverket är att det inte är förenligt med statsstödsreglerna att lägga statliga medel på kommunalt eller privat ägda hamnar. Däremot medger länsplanen samfinansiering av åtgärder i den nationella planen för att möjliggöra överföring av gods mellan väg/järnväg och hamn och kan på det viset stötta det regionala intresset att skapa ett trafikslagsövergripande transportsystem. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Norbergs kommun Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning ser positivt på remissförslaget. Dock påpekas att godstransporter på järnväg inte finns med som ett inriktningsområde för länsplanen. Då flera avsnitt av länsplanen behandlar frågan borde det vara en naturlig del av den strategiska inriktningen och prioriteringen. Kommunen påpekar att behovet av upprustning av järnvägen i Norberg inte bara omfattar sträckan Snyten-Kärrgruvan, utan hela sträckan Snyten-Bålsjön. Kommunen anser också att en upprustning av sträckan Snyten-Bålsjön skulle innebära dels en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg dels en möjlighet för den framtida gruvnäringen i Norberg att flytta över sina transporter till järnväg. Kommunen anser vidare att det bör utredas om det är möjligt att återuppta reguljär persontrafik på delar av sträckan. Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) anger att synpunkterna i yttrandet avseende brister och behov av åtgärder i transportinfrastrukturen inom den regionala planen under planperioden och som antagits av kommunstyrelsens allmänna utskott kvarstår. Kommunen anser vidare att länsplanen inte är tillräckligt tydlig avseende andra åtgärder än planens namnsatta åtgärder. Kommunen påpekar också att en åtgärdsplan med icke namnsatta åtgärder motsvarande ca 35 procent av planens kostnader och avsaknad av politiskt beslutade strategier innebär risk för ett genomförande som inte upplevs vara framtaget tillsammans med länets kommuner, utifrån gemensamma transportpolitiska värderingar och prioriteringar. Kommunen anger att det inte går att utläsa ur planen i vilken mån de prioriterade behov/brister som påtalats för Länsstyrelsen tillgodosetts i förslaget till länsplan eller inte. Vidare anser kommunen att den länsplan som antas bör vara betydligt mer konkret och inte ge Trafikverket det utrymme för egna bedömningar som remissförslaget innebär. Länsstyrelsen har förtydligat i länsplanen att behov av upprustning finns för hela sträckan Snyten-Bålsjön. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser

9 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 9 (25) att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Sala kommun Sala kommun påpekar att inga av de brister avseende planskildhet som Sala kommun framförde i samband med upprättandet av länsplanen har tagits upp i planen. Kommunen påtalar att ett samarbete mellan Trafikverket, Länsstyrelsen och Sala kommun pågår avseende åtgärdsval och att avsaknad av medel för kommande åtgärder med anledning av studien utgör ett stort hinder för att förebygga de definierade bristerna. Sala kommun anger vidare att korsningen i plan mellan väg 70 och järnvägen i Kumla togs upp vid inventeringen av brister och att inte heller detta projekt finns namngivet i länsplanen. Sala kommun anser det vara av yttersta vikt att en säker passage säkerställs och att projektet ska prioriteras i länsplanen. Sala kommun påtalar att sista delen av Förbifart Sala inte finns med som namngivet projekt, vilket kommer att innebära negativa konsekvenser för lång tid framåt för buller- och vibrationssituationen utefter Sörskogsleden. Kommunen ser positivt på att Västmanlands län medverkar i den åtgärdsvalsstudie avseende Dalabanan som Uppsala län har för avsikt att initiera, men anser att Västmanlands län borde ta ett större ansvar genom att namnsätta projektet. Sala kommun motsätter sig förslaget att anlägga ny järnväg i Arosstråket. Kommunen anser att kopplingen mellan Västerås och Uppsala redan finns via Sala och att det borde vara mer lönsamt och effektivt med satsningar på den befintliga järnvägsförbindelsen. Sala kommun ser positivt på Länsstyrelsens avsikt att genomföra planering av åtgärder inom ramen för statlig medfinansiering som en treårsprocess. Kommunen hoppas att planeringen kan följa kommunens process som påbörjas i oktober/november och avslutas i juni året därpå. Vidare anser Sala att stråk för arbetspendling även bör prioriteras till och från Sala, då kommunen redan idag har en stor andel arbetspendling och också utgör en knutpunkt med bland annat tågbyten mellan olika regioner. Länsstyrelsen har kompletterat länsplanen så att medel inom ramen för trimningsåtgärder för ökad säkerhet kan användas för samfinansiering av åtgärder i nationella planen avseende plankorsningsåtgärder inklusive planskildheter. Denna typ av åtgärder är dock kostsamma och länsplanens ekonomiska ram är snäv, varför samfinansiering av plankorsningsåtgärder inte bedöms kunna ske i någon större utsträckning.

10 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10 (25) Länsstyrelsen konstaterar att det viktiga projektet Förbifart Sala omfattas av den nationella planen. Länsplanen medger samfinansiering av Dalabanan med nationell plan, inom ramen för trimningsåtgärder för att möjliggöra utökad och effektiv kollektivtrafik. Då Dalabanan inte är namnsatt i den nationella planen har medel inte kunnat avdelas till ett särskilt år i den regionala länsplanen. Länsstyrelsens avsikt är att arbeta för en treårig planeringsprocess avseende åtgärder inom ramen för statlig medfinansiering som är samordnad med kommunernas budgetprocess. Länsstyrelsen har i länsplanen förtydligat att de stråk som pekats ut inom ramen för säkra och framkomliga vägar avser de regionala stråk som bör bli föremål för utbyggnad till mötesfria vägar inom ramen för länsplanens ansvarsområde. Det finns därmed fler stråk i länet som är viktiga med avseende på arbetspendling och näringslivets transporter. Arbetet med att identifiera och åtgärda dessa stråk bedöms under planperioden huvudsakligen ske inom ramen för trimningsåtgärder. De större vägar som ansluter till Sala är alla nationella vägar som ingår i den nationella planen. Surahammars kommun Surahammars kommun anser att planen på ett bra sätt lyfter fram de viktigaste områdena för att utveckla den regionala transportinfrastrukturen. Kommunen anser vidare att det är speciellt viktigt att kopplingarna mellan de regionala och lokala aspekterna lyfts fram samt att den ansats som arbetet får genom användandet av fyrstegsprincipen borgar för en effektiv användning av tillgängliga medel. Kommunen påpekar att det är en viktig strategisk fråga för kommunen att trafikstråket längs väg 66 och Bergslagspendeln håller en hög standard. Surahammars kommun påpekar vikten av att tillräckliga åtgärder planeras för att minimera störningarna vid ökad godstrafik på Bergslagspendeln genom främst Surahammar och Ramnäs. Kommunen påpekar också att det redan idag är nödvändigt med en planskild korsning järnväg/gata i Surahammar och att vid en eventuell ökad trafik i enlighet med planens intentioner så måste den frågan lösas i närtid. Kommunen instämmer i Länsstyrelsens bedömning att en åtgärdsvalsstudie bör genomföras innan det sker en utökning av trafiken på Bergslagspendeln på sträckan Västerås-Fagersta. Surahammars kommun påtalar vikten av att planerade återstående infrastrukturinvesteringar genomförs på järnvägssträckan in mot Stockholm. Kommunen instämmer i att trafikslagsövergripande transportlösningar bör eftersträvas och betonar vikten av bra och trivsamma bil- och cykelparkeringar längs Bergslagspendelns stationer. Surahammars kommun anser att länsplanens ansats att utveckla satsningarna på gång- och cykelåtgärder är positiv. Kommunen anser att det bör vidtas åtgärder för att åstadkomma ett stomnät i länet även för cyklister och att sträckan Surahammar-Västerås borde vara en självklar del av ett sådant stomnät. Kommunen påpekar också att cykelbanan genom Ramnäs tätort inte är

11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 11 (25) färdigställd, vilket gör att risken för cyklande till stationen och till friluftsaktiviteter ökar. Länsstyrelsen har i samarbete med Trafikverket avsatt medel för genomförande av en åtgärdsvalsstudie för Bergslagspendeln mellan Ludvika och Kolbäck under Avseende kommunens yttrande över enskilda åtgärder, se samrådsredogörelsens andra stycke. Västerås stad Västerås stad anser att förslaget till länsplan för regional transportinfrastruktur som helhet är bra med de strategiska inriktningar och prioriteringar som föreslås utifrån givna förutsättningar, främst förlängd planperiod och medelstilldelning. Västerås stad påpekar att en så pass öppen plan ställer höga krav på väl fungerande dialog- och förankringsprocess mellan Länsstyrelsen, Landstinget och kommunerna under hela planperioden. Vidare anges att det är positivt att planen tydligt avsätter medel för behovet av åtgärdsvalsstudier, men att det saknas en tydlig bild över vilka studier som Länsstyrelsen har för avsikt att starta upp och när. Västerås stad anser också att det är positivt att planförslaget lyfter fram behov av åtgärder för att knyta ihop viktiga målpunkter för oskyddade trafikanter genom att få ett fungerande cykelnät utan felande länkar. Västerås anser det också vara positivt att medfinansiering med 50 procent vardera är en utgångspunkt vid genomförande av cykelåtgärder för både tätort och landsbygd. Västerås stad anser det vara positivt att planen särskilt omnämner vikten att få till stånd ett trafikslagsövergripande transportsystem och att kopplingen mellan hamn och landinfrastruktur särskilt nämns. Västerås saknar dock belopp och när i tiden satsningar på trafikslagsövergripande lösningar kan falla ut. Planförslaget förväntas kompletteras med dessa uppgifter. Västerås stad anser att det är högst rimligt att staten, på motsvarande sätt som kommunerna medfinansierar farleden, bidrar till finansieringen för nödvändiga åtgärder i hamnområdena. Västerås anser att järnvägsåtgärderna avseende Västerås-Eskilstuna och Arosstråket bör genomföras respektive byggstarta under planperioden och att detta även bör vara Länsstyrelsens mening. Västerås påpekar också att prognoser för de olika trafikslagens ökning inte ska användas som framtida sanningar, utan som ett verktyg som visar en ohållbar framtid om vi inte vidtar åtgärder som styr åt andra håll. Västerås önskar att länsplanen mer aktivt arbetar med prognoserna som ett verktyg och inte de factosiffror samt anger om och om möjligt hur länet aktivt bör jobba för högre eller mindre utfall. Vidare vill Västerås att länsplanen beskriver hur ett aktivt arbete sker från de statliga företrädarna för att få till stånd ett arbete som möjliggör ökade satsningar på kollektivtrafik och på järnvägssidan. Majoriteten av medlen för infrastruktur

12 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 12 (25) avsätts nu till väg, vilket bidrar till att göra bilen till förstahandsalternativet i val av färdsätt. Västerås ser gärna en ökad regional samverkan kring attitydpåverkan och samordning mellan olika trafikslag i syfte att minska onödiga resor med egen personbil. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Länsplanen medger, inom ramen för trimningsåtgärder för förbättrad kapacitet och kvalitet, samfinansiering av åtgärder i nationell plan som syftar till att möjliggöra överföring av gods mellan olika trafikslag. Då sådana åtgärder inte är namnsatta i den nationella planen har medel inte kunnat avdelas till ett särskilt år i den regionala länsplanen. Medel bedöms dock inte kunna frigöras förrän tidigast 2019, då väg 252 och samfinansieringen av Södertälje sluss tar merparten av tillgängliga medel fram till Länsstyrelsen har ställt frågan till Trafikverket om det är möjligt att medfinansiera åtgärder i kommunalt ägda hamnar enligt förordning 2009:237 om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar. Svaret från Trafikverket är att det inte är förenligt med statsstödsreglerna att lägga statliga medel på kommunalt eller privat ägda hamnar. Landstinget Västmanland Landstinget i Västmanland anser att planförslaget som helhet är bra utifrån givna förutsättningar, det vill säga utifrån förlängd planperiod och medelstilldelning. Landstinget i Västmanland uppskattar att resurser för åtgärder inom kollektivtrafiken finns med tidigt under planperioden och att planen har medel för genomförande av åtgärdsvalsstudier och utredningar. Landstinget anser det också vara bra att det finns utrymme för Landstinget och andra att komma med nya förslag under planperioden, då det ger en flexibilitet utifrån den utveckling som sker i samhället. Landstinget påpekar dock att flexibiliteten innebär att dialog- och förankringsprocessen mellan Länsstyrelsen, Landstinget och kommunerna blir extra viktig, till och med avgörande för resultatet av planens genomförande. Landstinget Västmanland önskar att medel från den regionala planen kan användas som smörjmedel för att snabba upp genomförandet av åtgärder som egentligen tillhör den nationella planens ansvar. Landstinget påpekar också vikten av överensstämmelse mellan länsplanen för

13 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 13 (25) regional infrastruktur och trafikförsörjningsprogrammet när det gäller utpekade viktiga stråk och att detta behöver ses över till den skarpa planen. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län har ett samarbete avseende planering av infrastrukturåtgärder i och i anslutning till Västmanlands län. Länsstyrelsen, Trafikverket och Kollektivtrafikmyndigheten ser ett behov av att utveckla samarbetet till att omfatta länets kommuner och avser att initiera ett utvecklat samarbete under 2014 i samband med att den regionala länsplanen för transportinfrastruktur beslutas. Samarbetet behöver framförallt omfatta åtgärder såväl inom ramen för statlig medfinansiering som inom ramen för trimningsåtgärder, åtgärdsvalsstudier och frågan om planens samlade klimatpåverkan. Trafikverket kommer under 2014 att starta ett arbete i samarbete med planupprättarna där ett regionalt funktionellt vägnät ska identifieras. Kollektivtrafikmyndigheten ingår i samarbetet och kollektivtrafikstråken är en viktig utgångspunkt vid framtagandet av det funktionella vägnätet. Myndigheter och planupprättare Länsstyrelsen Dalarnas län Länsstyrelsen i Dalarnas län har inget att erinra mot planen. Länsstyrelsen anser det vara positivt att länsplanen arbetar med utpekade stråk och att det är bra att länsplanen har en utpekad inriktning till exempel om trafikslagsövergripande transportsystem. Länsstyrelsen i Dalarna anser att länsplanen ser Västmanland i sitt sammanhang genom att den beskriver hur utpekade stråk går genom Västmanland och till och från orter utanför länet. Det är positivt att planen behandlar omgivande läns planer, till exempel genom att ta upp väg 68 och Dalabanan. Länsstyrelsen i Dalarna anser också att det är bra att Länsstyrelsen i Västmanland kommer att ha samarbete med andra planupprättare, till exempel om åtgärdsvalsstudie för väg 68. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att planen som helhet är väl genomarbetad och tydlig. Länsstyrelsen anser att miljöbedömningen/miljökonsekvensbeskrivningen är välgjord och noterar att konsekvenserna av planen dessvärre inte synes innebära någon minskning av klimatpåverkande utsläpp. Länsstyrelsen instämmer med länsplanen om vikten av att den fysiska planeringsprocessen för väg 56 mellan Norrköping och Gävle påbörjas för berörda sträckor i Södermanlands och Västmanlands län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ser positivt på att planupprättarna i Örebro, Dalarna och Gävleborg avser att upprätta en förenklad åtgärdsvalsstudie för att

14 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 14 (25) skapa en gemensam syn på vägens funktion, behov och brister för hela stråket. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ställer sig bakom den viljeyttring som kommer till uttryck i länsplanen och som betonar behovet av ökad kapacitet längs Godsstråket genom Bergslagen och möjligheterna till medfinansiering av fortsatta utredningsoch projekteringsåtgärder i syfte att öka både kapaciteten och robustheten. Länsstyrelsen instämmer också med länsplanen om vikten av att tillräckligt med medel avsätts till banan Godsstråket genom Bergslagen under perioden för att tillgodose behovet av godstransporter. Länsstyrelsen kommentar: Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Länsstyrelsen i Stockholm län Länsstyrelsen i Stockholms län har inget att erinra mot planförslaget. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsen i Södermanlands län har inga synpunkter på planförslaget ur naturvårds-, miljöskydds- eller kulturmiljösynpunkt. Länsstyrelsen hänvisar till Regionförbundet Sörmland avseende transportpolitiska synpunkter. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Länsstyrelsen Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län instämmer i länsplanens fyra inriktningar. Vidare lyfter Länsstyrelsen fram att det är värdefullt med samverkan mellan länen avseende utvecklingen av Mälarbanan, Dalabanan och Arosstråket. Länsstyrelsen i Uppsala län påpekar att Arosstråket kan fylla många funktioner, förutom studieoch arbetsresor, även avlastning på vägar och järnvägar genom Stockholm. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Naturvårdsverket Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter på remissen över länsplan Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten i Västmanland har inget att erinra mot länsplanen.

15 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 15 (25) Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland har inget att erinra över planförslaget, men vill särskilt belysa gemensamma länsöverskridande intressen. Sörmland stödjer Västmanlands syn i avsnittet Utblick 2030 om behovet av studier och utredningar om förbättrade förbindelser mellan Västerås och Eskilstuna. Regionförbundet poängterar att det behövs en fördjupad storregional samverkan om hur Sörmland och Västmanland tillsammans kan arbeta för att de två kärnstäderna integreras i högre grad i framtiden och bidrar till att utveckla en stark flerkärnighet i östra Mellansverige. Regionförbundet Sörmland samtycker till att det är viktigt att starta den fysiska planeringsprocessen längs de delsträckor av väg 56 (Räta Linjen) som inte ingår i förslaget till nationell plan idag. Regionförbundet i Sörmland delar Västmanlands syn om att tillräcklig kapacitet längs Mälarbanan och Svealandsbanan är avgörande för arbetspendlingen. Regionförbundet påpekar vidare att det är viktigt att Västmanland och Sörmland tillsammans driver att åtgärder vidtas för att säkerställa att tillräcklig kapacitet finns för både gods- och persontransporter i de berörda stråken då den förväntade ökningen av malmtransporterna från Bergslagen till Oxelösunds hamn kommer. Länsstyrelsen instämmer i Regionförbundet Sörmlands syn avseende fördjupad storregional samsyn kring hur man tillsammans kan arbeta för att integrera de två kärnstäderna Västerås och Eskilstuna i högre grad i framtiden. Länsstyrelsen ser den åtgärdsvalsstudie för Eskilstuna-Västerås som Trafikverket startar i samarbete med Länsstyrelsen, Regionförbundet i Sörmland, Västerås Stad och Eskilstuna kommun under 2014 som en möjlig början på ett sådant arbete. Länsstyrelsen instämmer också i att Regionförbundet Sörmland och Länsstyrelsen i Västmanland tillsammans bör arbeta för att säkra att Mälarbanan och Svealandsbanan har tillräcklig kapacitet för att klara både person- och godstransporter då transporter av malm startar från Bergslagen inom några år. Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet i Uppsala län delar Länsstyrelsens bedömning att en ökad integration mellan Västmanlands län och i synnerhet Stockholm-/Uppsalaregionen är ytterst viktig för att åstadkomma en stark och hållbar utveckling för Västmanland och Västeråsregionen. Regionförbundet förordar satsningar längs stråk där det finns potential för ett ökat kollektivt resande, antingen med tåg eller med buss. Det gäller till exempel Mälarbanan, E18, Arosstråket och stråket Västerås-Sala-Uppsala inklusive Dalabanan. Stråken lyfts fram i länsplanen vilket regionförbundet anser vara glädjande. Regionförbundet i Uppsala län anser att det är angeläget att Västmanland, liksom Uppsala prioriterar mer resurser för utbyggnad av det regionala gång- och cykelvägnätet, inte minst i Västeråsregionen, så att ett hela-resan-perspektiv för ett stärkt kollektivtrafikresande kan utvecklas på ett bra sätt i de starka stråken.

16 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 16 (25) Andelen medel till trimningsåtgärder har ökat med 23 procent i planen jämfört med planen Det vore önskvärt att kunna avsätta en större del av planens tillgängliga medel för gång- och cykelåtgärder, men med den regionala länsplanens snäva ekonomiska ram har detta har inte bedömts kunna tillgodoses vid den samlade avvägningen av fördelningen av tillgängliga medel. Regionförbundet Örebro Regionförbundet i Örebro län konstaterar att två av fem utpekade regionala vägstråk för arbetspendling och godstransporter berör Örebro län. Regionförbundet har pekat ut riksväg 68, dels som ett viktigt regionalt stråk för godstransporter, dels på grund av vägens funktion som transitstråk för långväga trafik mellan norra och södra delarna av länet. Regionförbundet ser därmed mycket positivt på att två etapper av riksväg 68 finns med i länsplanens år Regionförbundet ser också fram mot den gemensamma åtgärdsvalsstudien för hela stråket Gävle-Örebro. Regionförbundet påpekar att länsväg 233 har mycket små trafikmängder i Örebro län, varför stråket inte är ett utpekat prioriterat stråk i Örebro. Regionförbundet anser att punkten om E20 under avsnittet Utblick 2030 bör benämnas Nyckelstråket och resonera kring både väg och järnväg Stockholm- Göteborg, via Västerås och Örebro. Regionförbundet Örebro ser positivt på att förslaget till länstransportplan innehåller tankar om utrednings- och projekteringsåtgärder för att uppnå tillräcklig kapacitet på Godsstråket genom Bergslagen och deltar gärna i ett sådant arbete tillsammans med Länsstyrelsen i Västmanlands län. Regionförbundet Örebro saknar ett tydligt ställningstagande om att det behövs en förbifart Arboga på E20. Regionförbundet anser att länsplanen bör visa att förbifart Arboga är en viktig åtgärd för Västmanland, även om utbyggnad av E18 till fyrfältsväg prioriteras före en förbifart. Regionförbundet i Örebro kommer att driva på så att lämpliga lösningar utreds. Länsstyrelsen har under avsnittet Utblick 2030 och punkten E20 Eskilstuna- Göteborg förtydligat att utbyggnad av motorväg mellan Eskilstuna och Arboga omfattar en förbifart mellan Reutersberg och Gräsnäs, samt att utbyggnad av E20 till mötesfri väg hela vägen ner till Göteborg i enlighet med samarbetet inom ramen för Nyckelstråket, är av stor vikt för länet och dess näringsliv. Sjöfartsverket Sjöfartsverket anser att länsplanen är välstrukturerad, överskådlig och med ett tydligt trafikslagsövergripande synsätt, som Sjöfartsverket delar. Sjöfartsverket anser det vara positivt att Länsstyrelsen ger uttryck för den potential som Mälarsjöfarten har att avlasta landinfrastrukturen i en växande region. Sjöfartsverket påpekar att sjöfartens riksintresse pekas ut av Trafikverket och att

17 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 17 (25) Mälarprojektet avser att lämna in ansökan till mark- och miljödomstolen under första kvartalet Länsstyrelsen har korrigerat länsplanen med avseende på texten om riksintressen och tidpunkt för ansökan om miljödom inom ramen för projektet Södertälje sluss och Mälarfarleden. Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting stödjer Västmanlands syn på vikten av överenskommelsen inom ramen för En Bättre Sits och anser att det är positivt att Västmanland har tagit med Mälabs förslag till åtgärder för att möjliggöra ett utvecklat regionalt resande. Landstinget anser att resande med tåg i Mälardalen kommer att öka om de senaste årens trend fortsätter och troligen öka ytterligare med anledning av den omfattande befolkningstillväxten i regionen. Landstinget påpekar vidare att det är viktigt att alla län i Mälardalen kan bidra till investeringar, såsom utveckling av stationsmiljöer, utveckling av investeringar som gynnar uppställningskapaciteten och fordonsunderhållet samt att i övrigt ha viss beredskap för att bidra till investeringar som normalt ska finansieras via den nationella planen. Landstinget i Stockholms län stödjer de behov av utredningar som länsplanen pekar ut som nästa utvecklingssteg i tidsperspektivet 2030 på bland annat Mälarbanan och Svealandsbanan. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Trafikverket Trafikverket tackar för ett gott samarbete i upprättandet av den regionala planen. Trafikverket anger vidare att det nya planeringssystemet, med årliga beslut där den nationella planens sista sexårsperiod successivt kommer att bli föremål för regeringens beslut, innebär att en fortlöpande koordinering mellan nationell plan och länsplanerna kommer att behöva säkras. Trafikverket noterar att Västmanlands transportinfrastrukturplan innehåller åtgärder som väl överensstämmer med regeringens direktiv 2012 och med de förutsättningar som givits planarbetet enligt förordningen 1997:263. Trafikverket anser att Länsstyrelsen tydligt visar på en ambition att arbeta efter fyrstegsprincipen i sitt fortsatta planeringsarbete, vilket uppmuntras. Trafikverket anser också att målbilden och åtgärderna har ett tydligt fokus på steg 1- och 2- åtgärder även om den ekonomiska tyngdpunkten ligger på steg 4-åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Trafikverket ser positivt på att medel avsatts för åtgärdsvalsstudier för både väg och järnväg. Trafikverket noterar att två namngivna objekt upptar det mesta av medelstilldelningen under de första sex åren, men att en tydlig ökning av medelstilldelning för de olika trafikslagen märks i slutet av planperioden. Vidare

18 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 18 (25) ser Trafikverket positivt på att medlen förskjuts mot en ökad cykel- och kollektivtrafiksatsning i slutet av planperioden. Trafikverket noterar att länsplanen betonar att både väg- och järnvägssystemet belastas av gods, men saknar information om hur planen kan nyttjas för att utveckla näringslivets transporter. Trafikverket påpekar att länsplanen inte nämner hur man ska hantera behovet av gång- och cykelvägar längs med det statliga vägnätet som inte ingår i de starka cykelstråken enligt cykelstrategin och nämner att det idag inte finns några medel avsatta för dessa gång- och cykelvägar. Trafikverket ser positivt på att åtgärderna i länsplanen tydligt kopplas till det regionala kollektivtrafikförsörjningsprogrammet samt Trafikplan 2017 och att åtgärderna ska arbetas fram löpande mellan berörda parter. Trafikverket påpekar att fördelningen av kostnader för väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar innebär att vägen inte kan byggas kostnadseffektivt, men konstaterar samtidigt att de små medel som finns för Västmanlands län har föranlett en tidsram för projektet som saknar trovärdighet. Trafikverket påpekar att tabellen över den ekonomiska planeringen indikerar på åtgärder för statlig medfinansiering av åtgärder på det kommunala vägnätet 2015, trots att inga medel finns avsatta för ändamålet detta år. Trafikverket vill uppmärksamma behovet av åtgärder i anläggningar, till exempel ombyggnader av och på plattformar, som kan uppkomma med tanke på den regionala trafikutveckling som förväntas. Trafikverket anser att de regionala planerna bör ha medel avsatta för dessa åtgärder. Trafikverket ser positivt på Länsstyrelsens satsning på trafikslagsövergripande transportlösningar mellan väg, järnväg och hamn och viljan att medfinansiera åtgärder i den nationella planen som gagnar den regionala utvecklingen. Trafikverket saknar en pott för enskilda vägar. Trafikverket konstaterar att länsplanens miljökonsekvensbeskrivning är mycket kortfattad och saknar flera av de beskrivningar som enligt miljöbalken ska ingå, vilket leder till tvivel om länsplaneupprättaren integrerat miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Trafikverket saknar en sammanfattande redogörelse för hur miljöbedömningen gjorts och en beskrivning av eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes. Vidare anser Trafikverket att det finns brister i form av alltför hård avgränsning och för övergripande beskrivning av miljöns utveckling om planen inte genomförs, brister i beskrivningen av den betydande miljöpåverkan som kan uppstå när det gäller de miljöaspekter som räknas upp i miljöbalken samt brister i beskrivningen av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planförslaget. Trafikverket saknar också den skrivning i länsplanen om vatten som står i miljökonsekvensbeskrivningen.

19 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 19 (25) Trafikverket förväntar sig att de samlade effektbedömningar som under remisstiden genomgick en kvalitetskontroll hos Trafikverket är med i slutversionen av länsplanen. Trafikverket anser att de medel som finns avsatta för åtgärdsvalsstudier och utredningar visar på en förståelse kring den nya ekonomiska och fysiska planeringsprocessen för vägar och järnvägar och ser fram emot att föra en fortsatt dialog med regionen kring urval och prioritering av genomförandet av åtgärdsvalsstudier. Trafikverket anser att både länsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen tydligt beskriver målen och noterar att planen ger störst bidrag till funktionsmålet, medan bidraget till hänsynsmålet är mindre och att planen bidrar minst till jämställdhetsmålet. Trafikverket anser att flera av bilderna i planen är otydliga och misslyckas att förmedla det man vill åskådliggöra. Länsstyrelsen har inte särskilt beskrivit hur länsplanen kan nyttjas för att utveckla näringslivets transporter. Satsningen på säkra och framkomliga vägar och utpekandet av regionala stråk för ombyggnad till mötesfria vägar utgår från de regionala vägar med start eller målpunkt inom och/eller utom länet och som bedömts viktiga bland annat för länets näringsliv. Satsning på kollektivtrafikåtgärder som också möjliggör ökad kollektivtrafik på järnväg syftar till att förbättra möjligheten till arbetspendling till och från länet, vilket gynnar såväl näringslivets som andra aktörers behov av kompetent arbetskraft. De trimningsåtgärder som avses möjliggöra ett trafikslagsövergripande transportsystem med överföring av gods mellan olika trafikslag gynnar näringslivets transporter, då alternativa trafikslag kan väljas för godstransporterna. Den regionala cykelstrategi som Länsstyrelsen arbetar på att ta fram tillsammans med Trafikverket kommer att peka ut principerna för prioritering av cykelåtgärder längs länets vägar. Det är troligt att cykelvägar i starka cykelstråk kommer att prioriteras högst. Hur och på vilka grunder prioritering ska ske, får det fortsatta arbetet med cykelstrategin utvisa. Den regionala planen har dock begränsade medel, varför behovet av cykelåtgärder kommer att överstiga tillgängliga medel, särskilt under den första halvan av planperioden. Länsstyrelsen instämmer i Trafikverkets synpunkt att planeringen av produktion av väg 252 mellan Hallstahammar och Surahammar inte är realistisk med avseende på kostnadseffektivitet. Då de regionala planerna har fasta årliga planeringsramar relativt jämnt fördelade över planperioden och då Västmanlands årliga ekonomiska ram är låg, måste den ekonomiska planeringen bli teoretisk för en investering i den storleksordning som gäller för väg 252. Länsstyrelsen har kompletterat länsplanen så att det framgår att åtgärder för att möjliggöra utökad och effektiv kollektivtrafik inom ramen för trimningsåtgärder även kan omfatta samfinansiering av åtgärder i den nationella planen avseende ombyggnad av och på plattformar. Länsstyrelsen vill dock uppmärksamma

20 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 20 (25) Trafikverket på att den ekonomiska ramen för Västmanlands länsplan är snäv, varför utrymmet för åtgärder på plattformar får anses vara litet. Länsplanen har också kompletterats med medel för statlig medfinansiering av enskilda vägar. Tillgängliga medel ligger i nivå med medel i planen för perioden Länsstyrelsen har arbetat om länsplanens miljökonsekvensbeskrivning för att den ska bli tydligare och så att den bättre följer uppställningen i miljöbalken. Beskrivningen av hur miljöbedömningen har gjorts har kompletterats och förtydligats, liksom beskrivningen av problem som uppstått i samband med att uppgifter till miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen sammaställdes. Miljöbedömningen utgår från den avgränsning som beskrevs i avgränsningssamrådet. Däremot har konsekvensbeskrivningen av nollalternativet kompletterats. Beskrivningen av den betydande miljöpåverkan som förväntas uppstå på grund av planens föreslagna åtgärder har kompletterats och det har också beskrivningen av hur miljökvalitetsmålen och andra miljöhänsyn beaktats vid framtagandet av länsplanen. De samlade konsekvenserna av planens åtgärder har dock inte förändrats. De samlade effektbedömningar som kvalitetssäkrats av Trafikverket finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida. Länsstyrelsen har justerat ett antal bilder i länsplanen och ett par kartor har bytts ut och ersatts av diagram för att bättre passa till länsplanens text. Det gäller till exempel beskrivningen av vilken typ av gods som transporteras inom, till och från länet. Transportstyrelsen Transportstyrelsen avstår från att lämna synpunkter. Länsstyrelsen i Västmanland har inga kommentarer till yttrandet. Avesta kommun Avesta kommun anser att det är viktigt att Länsstyrelsen i Västmanlands län i sin regionala plan på olika sätt stödjer satsningar på Godsstråket genom Bergslagen, trots att banan ingår i den nationella planen. Kommunen påpekar vidare att riksväg 68 är en viktig pusselbit i utvecklingen av gruvnäringen som för närvarande sker i både Västmanland och Dalarna. Kommunen anser därför att riksväg 68 mellan Örebro och Fagersta bör uppgraderas i närtid och namnger särskilt delsträckorna Sundet-Björkviken och Björkviken-Oti. Länsstyrelsen i Västmanland konstaterar att Avesta kommuns yttrande ligger i linje med länsplanens inriktning.

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Remissversion juni 2013 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Maj 2014 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Kahlström Ola Datum 2016-03-02 Diarienummer KSN-2016-0190 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan

Läs mer

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län Nationell transportplan för 2014 2025 Regeringens beslut den 3 april 2014 I beslutet den 3 april 2014 har regeringen

Läs mer

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg 1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende

Läs mer

Resultat av genomförda samråd

Resultat av genomförda samråd Sida 1(5) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Resultat av genomförda samråd PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626.

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Sammanfattning: Förslaget till nationell plan är väl

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggare Dag Segrell Tfn 0142-851 50 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2016-03-07 KS/2015:280 Näringsdepartementet Ert diarienummer N2016/0179/TIF Svar på delrapport

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

111 Information om Byggstart Skåne

111 Information om Byggstart Skåne PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.

Läs mer

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Infrastruktur- och transportfrågor Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Örebroregionens förutsättningar En av de största arbetsmarknadsregionerna En av landets största städer Begränsad pendling till grannstäder

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och

Läs mer

E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer.

E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer. REGIONUTVECKLING FÖRSLAG 2014-04-04 Regeringen Catharina Elmsäter-Svärd 103 33 Stockholm E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering I enlighet med infrastrukturministerns

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Teknik- och fastighetsnämnden Ansvarig samt giltighetstid: Sara Hesse, trafikingenjör, 2016-2018

Läs mer

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län

Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län 1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

regional infrastrukturplan för halland 2014 2025

regional infrastrukturplan för halland 2014 2025 regional infrastrukturplan för halland 2014 2025 fastställd av regionfullmäktige 18 juni 2014 FÖRORD Halland - Bästa Livsplatsen, är vår gemensamma vision i Halland. Ett Halland där människor har bästa

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER

FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten FÖRENKLAD ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 40 GENOM LANDVETTER Bullerskydd PUBLIKATION 2015:01 Titel: Datum: Beställare: Kontakt: Förenklad åtgärdsvalsstudie Väg 40

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för

Läs mer

Trafiksäkerhetsåtgärder Husbyborg Uppsala kommun, Uppsala län

Trafiksäkerhetsåtgärder Husbyborg Uppsala kommun, Uppsala län RAPPORT Trafiksäkerhetsåtgärder Husbyborg Uppsala kommun, Uppsala län Samrådsredogörelse 2012-04-04 Projektnummer: 106965 Dokumenttitel: Trafiksäkerhetsåtgärder Husbyborg- samrådsredogörelse Skapat av:

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik 2012-06-13 Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för att stråket i framtiden ska ha en viktig roll

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Mora Malung Rättvik Leksand Gagnef Falun Hofors Storvik Sandviken Gävle Vansbro Ludvika Borlänge

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025

Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 REMISS 1 (10) Enheten för samhällsplanering Robert Örtegren Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Länsstyrelsen avser göra en teknisk justering av Länsplan för

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå

Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå 1/5 Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå Närvarande: - Kommunrepresentanter o Haparanda/Torneå, Göran Wigren o Kalix, Magnus Wiklund o Boden,

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Kommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22

Kommittédirektiv. Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län. Dir. 2013:22 Kommittédirektiv Utbyggnad av tunnelbanan och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län Dir. 2013:22 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare, som ska fungera

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) svar på remiss

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) svar på remiss 30 mars 2016 KS-2015/1253.446 1 HANDLÄGGARE Nicklas Lord 08-535 365 62 nicklas.lord@huddinge.se Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Planarkitekt. Ärende Beteckning Sida

Planarkitekt. Ärende Beteckning Sida Planutskott 2012-03-14 Plats: Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2012-03-22 kl. 9:00 Vid eventuellt förhinder var god meddela Er ersättare. Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom.

Läs mer

Delregional träff Gbg-regionen 2015-03-27. Infrastrukturprojekt 2014-2025.. Britta Johnson Per Stenerås

Delregional träff Gbg-regionen 2015-03-27. Infrastrukturprojekt 2014-2025.. Britta Johnson Per Stenerås Delregional träff Gbg-regionen 2015-03-27 Infrastrukturprojekt 2014-2025.. Britta Johnson Per Stenerås Process för samordning, prioritering och genomförande av infrastrukturplaner Trafikverket Region Väst

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Dellenbanan inför kommunalvalet 2010 HUDIKSVALL LJUSDAL 1. Vilken roll eller vilka roller vill ert parti se för Dellenbanan på längre sikt? Välj ett eller flera alternativ V MP KD C FP M SRD S MP C FP

Läs mer

Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2018-2029

Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2018-2029 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2016-03-02 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-1509 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2007-07-06 N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över inriktningsunderlag

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Så här gjorde Falun Borlänge

Så här gjorde Falun Borlänge Nya hastighetsgränser i tätort: Så här gjorde Falun Borlänge Ett samarbetsprojekt med Rätt hastighet för en attraktiv kommun Idéskrift Rätt hastighet för en attraktiv kommun Flera kommuner genomför hastighetsöversyner.

Läs mer

Cykelinfrastruktur i länstransportplanerna 2010 2021. Cykelinvesteringar 2010-2021, kronor/invånare. Blekinge Uppsala. Örebro län.

Cykelinfrastruktur i länstransportplanerna 2010 2021. Cykelinvesteringar 2010-2021, kronor/invånare. Blekinge Uppsala. Örebro län. Cykelinfrastruktur i länstransportplanerna 2010 2021 Cykelinvesteringar 2010-2021, kronor/invånare 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Jämtland Gotland Kronoberg Västernorrland Västerbotten Norrbotten

Läs mer