Systemanalys process 2016

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Systemanalys process 2016"

Gerd Lund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Systemanalys process 2016 Feb Första utkast systemanalys + remissvar Våren Förankring på hemmaplan länsvis Maj 26-27/5 Kunskap Juni Stora Gruppen ställer sig bakom Senast 30/9 Prel. version av systemanalys Mälartinget Manifestation Formaliserade beslut i länen Senast 31/10 Systemanalyser ska lämnas in till TrV

2 Disposition Inledning Bakgrund EBS, vad och varför? Beskrivning av processen, deltagare, förankring och tillvägagångssätt Mål EBS-målen med konkretiseringar Kopplingar till nationella mål Nuläge och utmaningar Sammanställning utifrån kunskapsunderlag och temagruppernas arbete Prioriterade funktioner Behov/brister i relation till nuläge/utmaningar och mål Strategier/åtgärder Strategisk inriktning (generell diskussion/inriktning) Prioriterade åtgärder att genomföra under kommande planperiod Bedömningar och uppföljning av förslaget I förhållande till mål, vari ingår hållbarhetsperspektivet Fokus på tydliga budskap!

utmaningar Sammanställning utifrån kunskapsunderlag och temagruppernas arbete Prioriterade funktioner Behov/brister i relation till nuläge/utmaningar och

3 Inledning Bakgrund Om EBS, varför vi samverkar och vad vi vill Relatera till vad som gjorts tidigare, betona framgångsfaktorerna bakom EBS att man lyckats samarbeta, har en gemensam inriktning och genomfört gemensamma projekt som Citybanan. Ledande i den nationella tillväxten och förväntas fortsätta växa. Ställer stora krav på en utbyggd infrastruktur, hållbart och med hänsyn till såväl stad som land. Betona klimatutmaningen Storregional samverkan/sammankoppling möjliggör ett bättre tillvaratagande av resurser och investeringar, en ökad effektivitet och (internationell) konkurrenskraft Skillnaderna i förutsättningar inom östra Mellansverige är betydande och området endast delvis en sammanlänkad bostads- och arbetsmarknad. Potential till ökad integration och flerkärnighet Utvecklat samarbete mellan regionala kärnor viktigt för att skapa skal- och breddfördelar som också kan komma kringliggande orter och landsbygden till del Fortsatt regionförstoring och regionintegration förutsätter en väl fungerande storregional infrastruktur och trafikering som är miljömässigt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbar. Spårtrafiken är basen. Kort om Gotland Genomförandeprocess Hur har arbetet gått till? Vilka har deltagit? Processens 3 steg Relatera kort till ÖMS-samarbetet

Ställer stora krav på en utbyggd infrastruktur, hållbart och med hänsyn till såväl stad som land.

4 Mål Regionala mål för transportsystemet (de politiskt antagna) Inklusive förtydligande punkter Relatera kort till nationella mål (främst transport- och regionalpolitiska samt klimatmål)

5 Nuläge och utmaningar Regional utveckling: Infrastrukturen som drivkraft för regional utveckling samt för att motverka obalanser och möjliggöra flerkärnighet Behovet av att knyta ihop regionen - stadsstrukturen, stad-land - på ett hållbart vis, ta vara på synergier/komplementaritet/potential Behovet att hållbart svara mot förväntad volymutveckling bef/syss-tillväxt samt person- och godsflöden i den växande regionen Kollektivtrafik: Nyckeln till hållbart resande och fortsatt regionförstoring/regionintegration Tydliga kapacitets- och kvalitetsbrister som behöver åtgärdas för att klara detta och vara tillräckligt konkurrenskraftig Gods: Behovet att utveckla en hållbar varuförsörjning/godstransporter, då regionen både är en stor varuproducent, Sveriges största konsumentmarknad och har omfattande transitflöden. Stora och växande flöden. Betydande kapacitetsbrister i förhållande till ovanstående samt behovet av att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart, som får konsekvenser framför allt i anslutande landtransporter Nationell och internationell tillgänglighet: Regionens och Arlandas betydelse som landets port mot omvärlden. Framför allt tillgängligheten till Arlanda (marktransporterna) men även behovet av utvecklade flygförbindelser och kapacitet för detta Östersjötrafikens betydelse, både kopplat till besöksindustrin och utrikeshandeln Behovet att koppla samman den storregionala kollektivtrafikambitionen med nationella stom-/snabbtågslinjer Relatera till Sverigeförhandlingen och att det är angeläget att resultatet av denna samspelar med den storregionala kollektivtrafikambitionen enligt EBS Kopplingen till nationell/internationell godsinfrastruktur o flöden, sjöfarten inkl. Mälarsjöfarten, gods på tåg. Behovet av anpassning och kapacitetsutveckling Gotlandstrafiken: Beroendet av färjor o flyg samt en konkurrenskraftig prissättning

godsflöden i den växande regionen Kollektivtrafik: Nyckeln till hållbart resande och fortsatt regionförstoring/regionintegration Tydliga kapacitets- och kvalitetsbrister som behöver åtgärdas för att

6 Prioriterade funktioner God tillgänglighet till Stockholm/Arlanda från hela regionen Regionförstoring och marknadsintegration = färre LA, ökat utbyte inom LA, flerkärnighet Kvalitativ, kapacitetsstark, storregional kollektivtrafik med smidig anslutning till såväl regional kollektivtrafik som nationella/internationella stomlinjer Effektiv godshantering och varuförsörjning Stabila och långsiktiga förutsättningar för Gotlands transporter Tydliggör vilka bristerna/behoven är i relation till vad som är önskvärt samt förväntade konsekvenser av t ex överföring från väg till järnväg och sjöfart Tydliggör eget åtagande vad man själv är beredd att göra givet att staten fixar infrastrukturen

godshantering och varuförsörjning Stabila och långsiktiga förutsättningar för Gotlands transporter Tydliggör vilka bristerna/behoven är i relation till vad som är önskvärt

7 Exempel Funktion Prioriterad funktion Alla nodstäder ska ha god tillgänglighet till Stockholm och Arlanda för att uppnå målet om internationell konkurrenskraft Vad behövs från nationellt håll? Kapacitet för fler och snabbare avgångar i spårtrafiken Kapacitet för fler genomgående tåg Stockholm C Kapacitet för vändande tåg Uppsala C Regionens åtagande Utveckling av den storregionala kollektivtrafiken direktförbindelser med tåg Samordning av trafikeringen Uppsala-Stockholm med den storregionala kollektivtrafiken

Kapacitet för fler och snabbare avgångar i spårtrafiken Kapacitet för fler genomgående tåg Stockholm C Kapacitet för vändande

8 Gävle Exempel på behov i infrastrukturen för att tillgodose övergripande funktion om god tillgänglighet till Sthlm/Arlanda från alla nodstäder Borlänge Falun Kapacitet för fler tåg Uppsala Mot Oslo Kapacitet fler och snabbare regionaltåg på Mälar- och Svealandsbanan Örebro C Västerås Fullfölj 4-spårs utbyggnaden Arlanda Stockholm Karlstad Eskilstuna Kapacitet för fler regionaltåg (tillsammans med ny pendeltågslinje Strängnäs- Södertälje Nyköping Skövde Norrköping Ostlänken med tillhörande stationer Linköping

Svealandsbanan Örebro C Västerås Fullfölj 4-spårs utbyggnaden Arlanda Stockholm Karlstad Eskilstuna Kapacitet för fler

9 Strategisk inriktning/åtgärder Ökat fokus på Steg 1 och 2 åtgärder Ökat fokus på drift och underhåll Prioritera kollektivtrafiken (inkl. stärk kundupplevelsen) Från väg till järnväg och sjöfart Öka kapacitet och framkomlighet Utveckla kvalitet, frekvens och tillförlitlighet Omställning av fordonsparken Prioriterade infrastrukturåtgärder? Tydliggör utifrån ovanstående och bruttolistan vilka de prioriterade åtgärderna är relaterat till infrastrukturen ( beställningen till Staten/Trafikverket).

stärk kundupplevelsen) Från väg till järnväg och sjöfart Öka kapacitet och framkomlighet Utveckla kvalitet, frekvens och

10 Bedömning och uppföljning Av fastslagen inriktning Utvärdering mot mål, vari ingår hållbarhetsaspekten

11 Systemanalys uppbyggnad Mål Nuläge/ utmaningar Prioriterade funktioner Strategier/ åtgärder Ofrånkomligt med överlappningar, men viktigt beröra rätt saker på rätt sätt/plats!

Relevanta dokument

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och