INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR DEN LÅNGSIKTIGA INFRASTRUKTURPLANERINGEN FÖR PERIODEN

Transkript

1 1 INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR DEN LÅNGSIKTIGA INFRASTRUKTURPLANERINGEN FÖR PERIODEN Utdrag ur regeringens uppdrag Arbetet ska ta sin utgångspunkt i en bedömning över samhällets behov av hur transporter kan komma att utvecklas på lång sikt. Målsättningen är att en samhällsekonomisk, effektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur skall säkerställas för ett transportsystem där trafikslagen kompletterar varandra. I skälen för regeringens beslut pekas bl.a. på att ett väl fungerande och effektivt transportsystem är avgörande för ekonomisk tillväxt och regionförstoring. Regeringen anser att infrastrukturplaneringen ska säkerställa att befintlig infrastruktur används på ett effektivt sätt. Därtill är ett flertal nyinvesteringar angelägna. Fyrbodals utgångspunkter Kommunalförbundets fjorton medlemskommuner har tidigare (2004) träffat en överenskommelse, den s.k. Trafiköverenskommelse Fyrbodal, se bilaga 1, om åtgärder för att i Fyrbodal säkerställa tillgänglighet, kvalitet, säkerhet i transportsystemet och i syfte åstadkomma en hållbar regional utveckling. Överenskommelsen avser nationella och regionala vägar samt järnvägar. Denna överenskommelse gäller i stort fortfarande, och utgör utgångspunkten för de ställningstaganden, prioriteringar och strategier som framgår av detta dokument. Fyrbodal har i sina överväganden utgått från strategiska lokala och regionala förutsättningar, men beaktar även ett nationellt och internationellt perspektiv. Inriktningsunderlag / prioriteringar Vid utarbetandet av inriktningsunderlaget har fokus lagts utifrån ett utvecklings- och tillväxtperspektiv. Satsningar på infrastruktur ger god avkastning i form av tillväxt och utveckling. Fyrbodals grundinställning är att högsta prioritet bör läggas vid att färdigställa de påbörjade och planerade stora vägarna och att samtidigt rusta upp de befintliga småvägarna/matarlederna från kommunerna och deras tätorter ut till de större. Detta är av största vikt för en dynamisk och väl fungerande arbetsmarknad och transporter av näringslivets varor och tjänster. Fyrbodal ställer sig också positiv till att vid behov vara öppen för nya och flexibla samt kompletterande finansieringslösningar av kommande infrastrukturinvesteringar. Detta dokument sammanfattar den breda samrådsdialog som förts med medlemskommunerna, synpunkter som framfördes vid stormöte med företrädare för kommuner, näringsliv och övriga intressenter, internt inom kommunalförbundet samt ovan nämnda Trafiköverenskommelse Fyrbodal. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Reg.nr Uddevalla Uddevalla Fax

2 Följande övergripande huvudlinjer och prioriteringar är nödvändiga för att säkra framtidens transportsystem och infrastruktur samt en ekonomiskt hållbar tillväxt och regionförstoring i Fyrbodal. 2 A. Fastställda objekt måste färdigställas De prioriteringar som framgår av Trafiköverenskommelse Fyrbodal avseende nationella och regionala vägar samt järnväg gäller fortfarande, se bilaga 1. Det är av största betydelse att de objekt som påbörjats färdigställs, och att planerade objekt påbörjas och avslutas inom den tidsram som tidigare fastställts. B. Höjd standard på matarvägarna En fundamental faktor för regionförstoring och ekonomisk tillväxt och därmed ett ökat antal sysselsatta och välmående näringsliv är en väl utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik som förutsätter att den är attraktiv för resenärerna. För att åstadkomma detta måste incitamenten och de praktiska möjligheterna för människor att arbetspendla, och goda logistikförutsättningar för företagen skapas så att kommunerna i Dalsland och Bohuslän med sina tätorter kopplas ihop med de stora stråken E6 och E45. Detta åstadkommes m.h.a. en väl fungerande infrastruktur i form av en väsentligt förbättrad standard på matarvägarna. Ett exempel är väg 171 som är huvudleden mellan Västerhavet och väg E6 för Sotenäs del och det finns inga alternativ som tål dagens trafikrytm eller mängd. Dagens väg är en ytterst sårbar livsnerv för Sotenäsborna och dess besökare och en utbyggnad av länken i en nära framtid är en viktig samhällsfaktor som borde få en kort pay off-tid. Begreppet matarvägar bör även i förekommande fall omfatta järnväg som t ex järnvägarna Kornsjö Öxnered och Mellerud - Bengtsfors. Parallellt med detta måste åtgärder vidtas inom kollekttrafiken för att underlätta arbetspendling utifrån tillgänglighet, restid och ekonomi. Detta är det av central betydelse. Genomförs ovanstående åtgärder ser Fyrbodal en stor potential för en regionförstoring som förutom det egna geografiska området, även omfattar södra Värmland och Østfold i Norge. C. Sårbarhet - de mindre vägnäten och järnvägarnas betydelse Vägraset på E6 i Munkedals kommun visade på transportsystemets sårbarhet på flera plan, inte minst den relativa bristen på alternativa vägar. Behovet av en översyn och standardhöjning på det befintliga mindre vägnätet framträdde med all önskvärd tydlighet. Då järnvägen också drabbades av raset framträdde Bohusbanans från Uddevalla och norrut och Lysekilsbanans strategiska betydelse, och synliggjorde sårbarheten och problemen som uppstår om dessa banor ej fungerar. Industrin blev hårt drabbad, främst hamnverksamheten i Lysekil som riskerade att helt förloras till Halland med ökad arbetslöshet som följd. En kraftigt förbättrad väg 161 mellan Lysekil och Uddevalla samt en fast förbindelse över Gullmarn vore en åtgärd som avsevärt skulle minska sårbarheten samt väsentligt underlätta för tranportarbete och en ökad arbetspendling och regionförstoring som följd. D. Transportregion med betydelse nationellt och internationellt Västra Götaland generellt och Fyrbodal med E6 primärt, är en nyckelregion avseende transporter av såväl människor som gods, och som har stor betydelse för hela landet och internationell handel. Ett stort godsflöde passerar på E6 som är en länk mellan Norge, Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Reg.nr Uddevalla Uddevalla Fax

3 Sverige och kontinenten. Det transportarbete som utförs på E6, och till viss del i Dalsland, är alltså inte bara av största vikt för näringslivet i de enskilda kommunerna och Västra Götalandsregionen, utan också för näringslivets utveckling nationellt och internationellt. Väg E6 genom norra Bohuslän är viktig för området och utgör en del av det vägsystem som benämns Den Nordiska Triangeln. Fyrbodalsregionens infrastruktur och transportsystem har därmed betydelse för lokal, regional såväl som nationell och internationell nivå då det gäller att bidra till att sänka logistik- och transportkostnaderna för svensk industri och handel. Då även väg 44 har en väsentlig trafikbelastning bör den återstående delen från Uddevalla ut till E6 byggas ut till motorvägsstandard. En upprustning och förbättring av Bohusbanan mellan Uddevalla och Göteborg av stor betydelse. Även E45 samt Norge/Vänerlänken omfattas till stor del av ovanstående resonemang. En åtgärd som ger kraftigt förbättrade förutsättningar för regionförstoring över länsgränsen till Värmland (Karlstad-Göteborg) är en utbyggnad av den s.k. Vålbergsrakan. Stora satsningar på vägnätet krävs för at tunderlätta nuvarande trafikflöden, men för framtiden krävs också satsningar på järnvägen för att regionen ska kunna utvecklas på rätt sätt. Förutom godstrafiken, arbetspendlingen och fritidstransporter av människor, tillkommer periodvis ett avsevärt transportarbete i och genom Fyrbodal i form av turismströmmar som dels stannar i området, dels som genomresa till annan destination. Mot bakgrund av ovanstående bör en satsning på förbättrad vägstandard avseende på de större stråken ske samt trafiksäkerhetshöjande paketåtgärder, mittseparering, korsningar, cirkulationsplatser. E. Göteborgs kapacitetsproblem viktigt för Fyrbodal En väl fungerande infrastruktur och tranportsystem till- och från Göteborg, dess hamn och större arbetsplatser, är av stor vikt för Fyrbodals tillväxt. Nuvarande kapacitetsproblem måste byggas bort. En konkret åtgärd kan vara att avlasta Göteborgs hamn genom att nyttja de befintliga hamnarna utefter Bohuskusten. Vidare ska Vänersjöfarten framhållas som kan utvecklas för att ta hand om gods och kan utvecklas ytterligare. Detta harmonerar väl med de alltmer kommande kraven på industrin att ha miljöanpassade transporter via sjöfart för att få sälja sina produkter. F. Bärighetsproblematik i Dalsland En förutsättning för överlevnad och tillväxt gällande bl.a. skogsnäringen i Dalsland, som genererar ett stort förädlingsvärde, är bärigheten på vägarna. I princip hela Dalsland lider av omfattande problem med bristande bärighet och svårigheter med framkomlighet för den tunga trafiken. Väg 172 är viktig för den tunga godstrafiken och bör få en framskjuten placering i diskussionerna om framtida infrastrukturinvesteringar. G. Alternativa finansieringslösningar Inom Fyrbodalsområdet finns stora och små behov av investeringar, reinvesteringar och underhåll. De statliga anslagen tenderar att minska vilket riskerar att vissa åtgärder aldrig kommer att realiseras. Att stora investeringsbehov inte kan realiseras pga avsaknad av finansiering, är starkt tillväxthämmande. Om alternativet är att inga investeringar kommer till stånd, kan Fyrbodal tänka sig diskutera alternativa finansieringslösningar i syfte att realisera investeringar och underhållsbehov. 3

4 Vägcertifikat: Med de s.k. el-certifikaten som mall finner Fyrbodal det intressant att utreda förutsättningarna för en motsvarighet gällande vägar. Principen blir att konsumenten får betala ett specificerat antal ören mer per liter fordonsbränsle. Dessa pengar ska ha en direkt koppling till att kunna användas vid nyinvesteringar för att utöka antalet vägar. Principen innehåller två positiva aspekter, dels ett miljöperspektiv att ju tyngre och mer bränsleslukande fordonet är, ju mer betalar man därmed till finansieringen av nya vägar. Dels genererar principen nya medel till väginvesteringar. I syfte att erhålla acceptans för konceptet bör de medel som vägcertifikaten genererar i respektive region kunna öronmärkas för nyinvesteringar i den aktuella regionen. Bompeng: Att avgiftsbelägga vissa vägar i landet men inte andra t.ex. de avsnitt av E6 som kommer att byggas under de närmaste åren, ter sig mindre lämpligt ur rättvise- och likställighetssynpunkt. Införs emellertid en generell bompeng på landets motorvägar, kommer saken i ett annat läge och kan diskuteras. OPP-lösningar: Då det är angeläget att finna kompletterande finansieringslösningar för att kunna bygga ikapp behoven och nyinvesteringar för framtida behov, är OPP-lösningar (offentligt privat partnerskap) i skiftande former ytterligare ett alternativ. 4 Fyrbodals kommunalförbund Clas-Åke Sörkvist Ordförande Lars Lindén Förbundschef

5 BILAGA 1 5 Anmälan om angelägna större projekt (bruttolista) I arbetet med den regionala infrastrukturplanen enades Fyrbodalskommunerna i den s.k. Trafiköverenskommelse Fyrbodal om gemensamma prioriteringar gällande investeringsbehov avseende infrastruktur. Överenskommelsen avsåg nationella vägar, regionala vägar samt järnvägar. Under 2005 ombads kommunalförbundet yttra sig till Västra Götalandsregionen om investeringsbehov inom väg-, järnvägs- och kollektivtrafiksektorerna. Nedanstående uppräknade objekt är en sammanställning av ovanstående, kompletterat med behov som framkommit därefter. Nationella vägar Färdigställande av E 6 inklusive anslutningsvägar Färdigställande av E45 Trollhättan - Göteborg Förbättrad E45 norr om Vänersborg till Åmål (och vidare mot Karlstad) Regionala vägar Väg 160, Säckebäck Varekil Väg 161, Bäcken Rotvik Väg 171, Askum Långöns vatten Väg 172, Ödskölt - Bengtsfors Järnväg Färdigställande av Norge/Vänerlänken Bygg ut och förbättra Bohusbanan Munkedal Strömstad Övrigt Väg 2183 Ed Nössemark har särskild betydelse för sågverksindustrin och bör säkras för tung trafik. Generellt gäller att Dalslands vägarna måste tjälsäkras och bärigheten väsentligt förbättras För Fyrbodals kommunalförbund Gert-Inge Andersson Ordf. beredningsgruppen Infrastruktur Christian Martins Bitr.förbundschef Ansvarig infrastruktur